Studiens resultat går att analyseras enligt den symboliska interaktionismen, eftersom studien går ut på att förstå de före detta EKB:s upplevelser av socialtjänstens bemötande och mottagningssystem. Den symboliska interaktionismen möjliggör förståelsen av mänskliga beteenden och känslor. Teorin går inte ut på att förklara skeenden, utan syftar istället på att förstå hur situationer och omständigheter kan ha en inverkan på en individs upplevelser (Trost & Levin 2018). Detta är relevant i denna studie då den syftar på att förstå EKB:s upplevelser vid mötet med socialtjänstens mottagningssystem. För att förstå hur de för detta EKB:s omvärld har upplevts, kommer vi att applicera relevanta element inom symbolisk interaktionism.
Detta kommer därefter även att kopplas till Kohlis (2011) tre aspekter – trygghet, tillhörighet och framgång.
Elementet social interaktion handlar om den mänskliga interaktionen genom bland annat användning av symboler (Trost & Levin 2018). Social interaktion är grunden för alla möten mellan de före detta EKB och samtliga aktörer inom socialtjänstens mottagningssystem. Den sociala interaktionen har beskrivits på olika sätt av de före detta EKB, då samtliga har erfarenhet av mottagningssystems bemötande men där upplevelserna skiljer sig åt. Utifrån resultatet är det främst den sociala interaktionen mellan gode männen och delvis boende personalen/familjehem som har upplevts som bra och haft ett gott inflytande på de ungas utveckling. Detta berodde på att de alltid fanns tillgängliga för de före detta EKB och gav all hjälp de kunde ge, specifikt de gode männen. Däremot framkom det i studiens resultat att den sociala interaktionen mellan socialsekreterare, skola och familjehem var helt eller delvis bristande, trots att de beskrevs som hjälpsamma och trevliga. Detta berodde på de få mötena med socialsekreterarna samt skolans och familjehemmets bristande ansvarstagande.
Både den goda och den mindre goda sociala interaktionen skapar en förståelse kring hur de tre aspekterna som Kohli (2011) lyfter upp kan ha påverkats. Den goda sociala interaktionen gynnade exempelvis de före detta EKB:s trygghet genom att starka relationer etablerades och därmed förstärktes även förtroendet för dessa aktörer.
Tryggheten underlättade sedan känslan av tillhörighet då de unga fick möjligheten till att leva så vardagligt som möjligt. Den goda sociala interaktionen har varit en gynnande faktor för de före detta EKB:s framgång, då alla har lärt sig saker som är till nytta för deras vuxenliv. Däremot kan den mindre goda sociala interaktionen ge oss förståelse kring varför de kritiserar upplevelserna med socialsekreterare, skola och familjehem. Dessa mindre goda upplevelser kan ha haft en påverkan på de ungas känsla av trygghet, tillhörighet och framgång. Tryggheten kan exempelvis ha påverkats då en del upplevde att de inte var trygga med att berätta personliga saker eller missnöjen för sina socialsekreterare. Detta kan i sin tur ha påverkat känslan av tillhörighet för framförallt en av ungdomarna, då han inte kunde leva så vardagligt som möjligt, utifrån den aspekten att det inte fanns en vuxen närvarande. Dock kan den bristande interaktionen med socialsekreterare till viss del har kompenserats genom en starkare relation med de gode männen och boendepersonalen. Detta kan eventuellt ha inneburit att de unga ändå haft “stabila” vuxna i sin närhet.
För att den sociala interaktionen ska upplevas som bra eller mindre bra är det avgörande med den enskildes definition av situation. Elementet definition av situationen förklarar att det som uppfattas och definieras av en människa styr människans beteende (Trost & Levin 2018). Ett konkret exempel på hur definition av situationen kan styra människans beteende och upplevelser går att finna i studiens resultat, utifrån en av de intervjuades kommentar kring hans boende. Han berättade att han upplevde att boendepersonalen var trevliga mot honom, vilket speglade hans definition på situationen. Denna definition kan ha bidragit till varför relationen mellan boendepersonalen och honom upplevdes som positiv och därmed hans goda beteende tillbaka. Det skedde då troligtvis en växelverkan i agerandet. Det trevliga bemötandet av boendepersonalen påverkade eventuellt hans sociala interaktion, till en positiv sådan.
Elementet nuet innebär att vi människor är till en stor del produkt av vår historia och erfarenheter. Historian tolkas genom nuets perspektiv och erfarenheterna skapar på så vis en inverkan på hur vi tolkar och agerar i nya situationer (Trost & Levin 2018).
Kopplat till studiens resultat kan detta hjälpa oss att förstå mottagningssystemets betydelse för de före detta EKB:s nuvarande livssituation samt beteende. Samtliga före detta EKB uttrycker att de är nöjda med sina nuvarande liv, trots kritiken de riktat mot flera delar av mottagningssystemet. Tack vare bemötandet och hjälpen som socialtjänstens mottagningssystem erbjudit, har vissa kommit vidare med sin utbildning medan någon annan satsat på jobb och sport. Att de före detta EKB har positiva erfarenheter från vissa aktörer i socialtjänstens mottagningssystem, har det bidragit till att de känner sig nöjda med mottagningssystemets bemötande och stöd.
Genom att ha fått permanent uppehållstillstånd och kommit så långt i livet, upplever man sig som nöjd och tolkar sina erfarenheter utifrån nuets perspektiv. I ljuset av deras nuvarande liv är det svårt att vara missnöjd med deras upplevelser och erfarenheter. Hade de före detta EKB inte varit trygga och nöjda med sina nuvarande liv, hade nuets perspektiv eventuellt speglat en negativ bild av deras upplevelser och erfarenheter av mottagningssystemets bemötande.
10 Diskussion
Studiens syfte var att förstå ensamkommande barns upplevelser av socialtjänstens bemötande och mottagningssystem. De centrala slutsatser som vi kan dra utifrån studiens resultat och som svar på den första frågeställningen är att de före detta EKB själva anser att de överlag har blivit bra bemötta av socialtjänstens mottagningssystem. Samtliga före detta EKB som blivit intervjuade upplevde att de flesta aktörerna inom mottagningssystemet har varit trevliga, hjälpsamma och lyhörda för deras tankar och känslor kring deras situation. Studiens resultat visar dock även att de före detta EKB har varit helt eller delvis missnöjda med flera delar av mottagningssystemet, framförallt socialsekreterarna och skolan. Detta innebär att det de intervjuade berättade angående mottagningssystemets bemötande är motsägelsefullt då flera brister har pekats ut, vissa av mer allvarlig karaktär.
Exempelvis strider socialsekreterarnas bristande kontakt mot bestämmelserna i SoL, gällande regelbundna uppföljningar av ensamkommande barn för att säkerställa att de har det bra och får rätt stöd. Våra tankar kring detta är att de intervjuade eventuellt är tacksamma för det stöd de fått och deras nuvarande liv med hjälp av socialtjänstens bemötande och hjälp. Detta kan vara orsaken till varför de intervjuade mildrade bristerna i mottagningssystemets bemötande och förskönade den allmänna upplevelsen istället. En annan orsak kan vara att de intervjuade svarade på våra frågor utifrån vad de trodde förväntas av de och därför kan detta speglats i deras svar kring bemötandet.
Den andra frågeställningen kan utifrån studiens resultat utläsas som att mottagningssystemet i stort sett gynnat deras möjligheter i Sverige. Faktumet att de före detta EKB har fått permanent uppehållstillstånd, har eventuellt haft en inverkan på att de känner sig trygga och mer nöjda med socialtjänstens mottagningssystem, än om de hade fått avslag eller tillfälligt uppehållstillstånd som ska prövas igen. Detta går att förstå utifrån Kohlis (2011) resonemang, att grundförutsättningen för att tryggheten ska ökas hos EKB är möjligheten att de får permanent uppehållstillstånd.
Tryggheten ökas dessutom genom utveckling och framgång i livet. Samtliga
intervjuade har lärt sig att tala det svenska språket, någon jobbar och försörjer sig själv, medan resterande fortsätter sina studier på gymnasie- och högskolenivå.
Samtliga har dessutom integrerats i samhället, lärt sig med hjälp av mottagningssystemets olika delar hur det svenska samhället fungerar samt att självständigt klara sig i samhället. Resultatet visar även att mottagningssystemet har försvårat möjligheten för en av de intervjuade att ta sig vidare i sina studier, då skolan inte agerat tillräckligt för att underlätta hans skolgång. De före detta EKB riktade alla kritik i olika stor omfattning kring de olika aktörerna i mottagningssystemet och gav därför några förbättringsförslag som kan tas till. Dessa förbättringsförslag berörde främst socialsekreterarna som inte ansågs vara tillräckligt närvarande samt att relationerna kändes relativt ytliga. Utöver detta gavs det förslag att boendena skulle anordna fler aktiviteter för de ensamkommande barnen, anställa mer personal på boendet samt språkstöd. En av de intervjuade tyckte även att familjehemmet borde varit mer engagerade i hans liv. Utifrån studiens samlade empiri anser vi att våra frågeställningar är besvarade.
Mot bakgrund av studiens syfte och frågeställningar ansåg vi att dessa bäst skulle besvaras genom kvalitativ metod, specifikt semistrukturerade intervjuer med ett retrospektivt inslag. Denna specifika metod kan eventuellt ha haft en inverkan på intervjuernas svar, eftersom de återberättade deras dåvarande upplevelser. Minnen av dessa upplevelser kan ha ändrats eller delvis glömts bort. Det ändamålsenliga urvalet anser inte vi kan ha påverkat studiens resultat då de intervjuade endast är kända för oss sedan tidigare vara lämpliga för denna studie, dock har vi inte haft någon relation till dessa. Inverkan på de intervjuades svar minimerades eftersom alla intervjuer höll över Messenger Videosamtalen på Messenger gav både oss och de intervjuade möjlighet att ha ögonkontakt samt se varandras kroppsrörelser, till skillnad från vanliga röstsamtal som kanske hade skapat en distanserad känsla, då kroppsrörelser och miner hade uteslutits. För att hög reliabilitet ska uppnås valde vi att ha öppna frågor under intervjuerna istället för ledande frågor. Detta för att minska risken för att påverka resultatet. För att stärka studiens validitet har vi använt oss av ett flertal citat i resultatavsnittet. Trots att det finns delar i studiens empiri som stämmer överens med tidigare forskning, kan vi inte generalisera studiens resultat, då underlaget inte kan
representera samtliga EKB:s upplevelser av socialtjänstens mottagningssystem. Ett exempel på detta utifrån studiens resultat är den ljusa bilden samtliga intervjuade skapade kring deras gode män, vilket inte behöver vara likadant för alla EKB.
För att analysera studiens resultat använde vi oss av symbolisk interaktionism och vissa av teorins hörnstenar; definition av situationen, social interaktion, symboler samt nuet. Denna teori ansåg vi vara passande för studien då teorins utgångspunkt handlar om att studera mänsklig interaktion. Således har detta speglats i vår studie, då det som studerats är före detta ensamkommande barns interaktion med socialtjänstens mottagningssystem.
Våra egna tankar kring resultatet och det analyserade materialet var att bristerna var snarlika de brister som den tidigare forskningen pekade ut i socialtjänstens mottagningssystem. Utifrån de intervjuades upplevelser kunde vi förstå att socialtjänstens mottagningssystem har till stor del varit till nytta och fungerat relativt väl, trots kritiken och förbättringsförslagen som angavs i intervjuerna. Slutligen anser vi att det är av betydelse att ge EKB möjlighet att få uttrycka sina upplevelser av mottagningssystemet, då det är just de som befinner sig i denna situation. De före detta EKB:s upplevelser kan ge respektive del av mottagningssystemet lärdomar som bidrar till förbättringar gällande stöd av EKB.
10.1 Förslag till kommande forskning
Denna studie har bidragit till en ökad förståelse kring ensamkommande barns upplevelser av socialtjänstens bemötande och mottagningssystem. Studien har också bidragit med att peka på bristerna som kan vara till nytta för utveckling av socialtjänstens mottagningssystem samt bemötande. Förslag till fortsatt forskning inom detta område tänker vi kan vara att studera socialtjänstens mottagningssystem utifrån olika tidsperioder, exempelvis flyktingströmmen år 2015/2016 kontra år 2020 eller efter. Detta för att kunna undersöka om bemötandet och stödet påverkas av
antalet EKB och den höga arbetsbelastningen. Ett annat förslag kan vara att intervjua EKB som identifierar sig som tjejer och killar för att få ett vidgat perspektiv utifrån de två biologiska könen.
11 Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P., (2015). Handbok i kvalitativa metoder 2., [utök. och aktualiserade] uppl.., Stockholm: Liber.
Ascher, H. (2009). "Lonely Refugee Children Must Get Support. Respect and Care Can Reduce the Effects of Earlier Trauma." Läkartidningen 106.18-19 (2009):
1254-255.
Barnombudsmannen (2017). Ensamkommande barn som försvinner. Stockholm:
Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen. (2015). Nationell handlingsplan för att stärka skyddet för ensamkommande asylsökande barn.
Brunnberg, E., Borg, R. & Fridström, C. (2011). Ensamkommande barn- En forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur.
Charon, J.M. (2009). Symbolic interactionism. 10. ed. Pearson Prentice Hall
Cooley, H. C. (1981). Samhället och individen. Göteborg: Bokförlaget Korpen
Denscombe, M. (2014). Good Research Guide. Milton Keynes: McGraw-Hill Education.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Att få kunskap om samhället genom:
Intervjuer. I Ahrne, G & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder.
Stockholm: Liber.
Europaparlamentet (2017). EU:s svar på flyktingutmaningen.
https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/priorities/flyktingkrisen/2017062 9STO78629/eu-s-svar-pa-flyktingutmaningen
(2021-03-20)
Herz, M, & Lalander, P. (2019). Rörelser, Gränser Och Liv: Att Lyssna till De Unga Som Kom. Upplaga 1. ed. Lund: Studentlitteratur.
Human Rights Watch (2016). Att söka skydd. Ensamkommande barn i Sverige.
https://www.hrw.org/sv/report/2016/06/09/290703 (2021-03-20)
Jupp, V. (2006). The SAGE Dictionary of Social Research Methods. London: SAGE Publications.
Kohli, R. (2007). Practitioner's stories, in Kohli, R. and Mitchell, F, eds. “Working with unaccompanied asylum-seeking children”. Hampshire: Palgrave Macmillan, 32-47.
Kohli, R. (2007). Social work with unaccompanied asylum seeking children, Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Kohli, R. (2006) “The comfort of strangers: social work practice with
unaccompanied asylum-seeking children and young people in the UK. Child &
family social work, 11(1), pp.1–10.
Kohli, R. (2011) "Working to Ensure Safety, Belonging and Success for Unaccompanied Asylum-seeking Children." Child Abuse Review (Chichester, England : 1992) 20.5 (2011): 311-23.
Kvale, S. & Brinnkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 3:1. Studentlitteratur AB, Lund
Larsen, A. K. (2018) Metod helt enkelt (2:a upplagan). Malmö: Gleerups.
Migrationsverket (2020). Asylsökandet till Sverige 2000-2020. Stockholm:
Migrationsverket.
https://www.migrationsverket.se/download/18.4a5a58d51602d141cf41003/1611313 758766/Asyls%C3%B6kande%20till%20Sverige%202000-2020.pdf
https://www.migrationsverket.se/download/18.4a5a58d51602d141cf41003/1611313 758766/Asyls%C3%B6kande%20till%20Sverige%202000-2020.pdf (2021-03-09)
Newbigging, K. & Thomas, N. (2011). "Good Practice in Social Care for Refugee and Asylum-seeking Children." Child Abuse Review (Chichester, England : 1992) 20.5 (2011): 374-90.
Pynoos, R. (1993). Traumatic stress and developmental psychopatology in children and adolescents. Washington, DC: American Psychiatric Association Press.
Riksdagen (2020).Utvärdera Sveriges hantering av ensamkommande barn och unga.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/utvardera-sveriges-hantering-av-ensamkommande_H8021627 (2021-03-09)
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 1994:137. Lag om mottagande av asylsökande m.fl.. Stockholm:
Justitiedepartementet L7
SFS 2003:460. Om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet
SKR (2021). Kommunens ansvar för ensamkommande barn.
https://skr.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/barnochunga/placeradebarnoch unga/ensamkommandebarnochunga/kommunensansvar.3425.html (2021-03-09)
SKR (2019). Översyn av gymnasielagen kan inte vänta.
https://skr.se/tjanster/press/skridebatten/debattartiklar/debattartiklar/oversynavgymn asielagenkanintevanta.29737.html (2021-03-20)
Smith, J. A.(2009) Interpretative Phenomenological Analysis : Theory, Method and Research. Los Angeles: Sage.
Socialutskottet (2015). Ensamkommande barn (2015/16:SoU18) Stockholm:
Sveriges Riksdag
Socialstyrelsen (2013). Ensamkommande barns behov och ungas behov - en kartläggning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stretmo L, Melander C. (2013) Får jag vara med? Erfarenheter från
ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen och arbetet med denna grupp. FoU Väst. Rapport 2: 2013. Gryning vård ab. Europeiska Unionen. 234 s.
Thomassen, M. & Retzlaff, J. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi 1. uppl.., Malmö: Gleerups utbildning.
Trost, J. & Levin, I. (2018). Att förstå vardagen : med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv 5 upplagan., Lund: Studentlitteratur.
Unicef (2020). Barn på flykt i Sverige.
https://unicef.se/fakta/barn-pa-flykt-i-sverige (2021-03-09)
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
Watters, C. (2008). Refugee children: towards the next horizon. London: Routledge
Yin, R.K. & Retzlaff, J. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål 1. uppl.., Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
INFORMATIONSBREV SAMT SAMTYCKE
Hej!
Våra namn är Diana Eliassi Sarzeli och Hajer Lateef. Vi studerar sjätte terminen på Socionomprogrammet på Linnéuniversitetet i Kalmar. Just nu håller vi på att skriva vårt examensarbete inom socialt arbete. Vår studie handlar om ensamkommande barns upplevelser av socialtjänstens mottagningssystem. Vi vill studera hur före detta ensamkommande barn upplevt bemötandet samt resultatet av det stöd som socialtjänstens mottagningssystem givit. Syftet med denna studie är att med föreliggande uppsatsarbete, utifrån före detta ensamkommande barns perspektiv, belysa och analysera socialtjänstens mottagningssystem utifrån bemötandet av dessa barn samt deras behov.
För att kunna genomföra studien behöver vi intervjua före detta ensamkommande barn. Som utgångspunkt för intervjuerna kommer vi att använda oss av en intervjuguide som består av ett antal frågor relaterade till vår studie. Intervjuguiden kan tas del av inför intervjun, om det så önskas av dig som respondent. Utifrån rådande omständigheter, kommer intervjuerna att ske digitalt på den plattform som passar dig som respondent bäst. Intervjuerna kommer att hålla på i ca 45-60 minuter.
Vi föredrar att spela in intervjuerna för att sedan transkribera informationen, för att på så sätt säkerställa att ingen viktigt information utelämnas. Detta sker självklart utifrån att respondentens samtycke medges, vilket därmed betyder att det sker frivilligt och kan uteslutas om så önskas. Ett samtyckes formulär behöver skrivas under av dig som respondent innan intervjun för att få ditt samtycke samt att du tagit del av detta informationsbrev.
I denna studie kommer Vetenskapsrådets forskningsetiska krav om konfidentialitet och nyttjande att beaktas. Respondenterna kommer att ges fiktiva namn för att
deltagandet i studien ska ske fullständigt anonymt. Med detta sagt kommer endast vi som intervjuare att få reda på din identitet och ditt deltagande. Med tanke på att din medverkan i vår intervju sker frivilligt, har du all rätt att avbryta intervjun eller hoppa över en viss fråga. Studien kommer efter godkännande av Linnéuniversitetet att publiceras på Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA).
Vid eventuella frågor eller synpunkter besvarar vi gärna dessa på nedanstående mejl!
De222gj@student.lnu.se eller Hl222xc@student.lnu.se
Med Vänliga Hälsningar, Diana Eliassi & Hajer Lateef
Bilaga 2
Intervjuguide
Bakgrund
• Hur gammal var du när du kom till Sverige?
• Vart bodde du som ensamkommande barn?
• Vad har du för sysselsättning/utbildning idag?
• Vilka svårigheter har du upplevt som ensamkommande barn?
• Vid ankomsten till Sverige, bar du med dig några svårigheter eller styrkor från hemlandet?
Socialsekreterare
• Hur tycker du att du blivit bemött/ hjälpt av socialsekreterare?
- Var din socialsekreterare lyhörd för dina tankar, åsikter och känslor för din situation som ensamkommande barn?
- Känner du att du haft tillräcklig kontakt/träffar med din socialsekreterare utifrån din/dina behov?
- Vad brukade du och din socialsekreterare prata om?
- Kände du förtroende för personen?
- Tycker du att socialsekreteraren skötte sitt ansvar att tillgodose dina behov?
- Vad tycker du dina socialsekreterare har betytt för dig och ditt liv?
God man
• Hur tycker du att du blivit bemött/ hjälpt av god man?
- Efter hur lång tid fick du en god man?
- Fick du en god man som talade samma språk som dig? Om inte, använde sig god mannen av en tolk vid varje kommuniceringstillfälle med dig?
- Anser du att god mannen hade den kompetens som var relevant för din situation och behov?
- Hur anser du relationen mellan dig och god mannen var?
- Vad har din god man betytt för dig och ditt liv?
Boende/familjehem
• Hur tycker du att du blivit bemött/ hjälpt av boende/familjehem?
- Utifrån antalet barn i det boende/familjehem du bodde i, tycker du att du haft tillräckligt med egen-tid med personalen/familjen?
- Upplevde du att boendet var väl anpassat utifrån dina behov och förutsättningar?
- Hur upplevde du din relation med boendepersonal/familjehemmet?
- Fanns det några språkhinder som påverkade relationen?
- Hur upplevde du boendet/familjehemmet hjälpte dig att klara dig i samhället?
- Vad har ditt/dina boende/familjehem betytt för dig och ditt liv?
Skola
• Hur tycker du att du blivit bemött/ hjälpt av skolan?
• Hur tycker du att du blivit bemött/ hjälpt av skolan?