Naturligt beteende

5.4.4.1 Avskildhet vid grisning

Du ska se till att suggor kan grisa avskilt och i skydd, till exempel i grisnings-hydda. Suggan får grisa inomhus om hon får tillräcklig frihet, utrymme för att bygga bo och riklig tillgång till material att bygga bo med. (K)

Du får flytta suggan till en grisningsbox tidigast en vecka före beräknad gris-ning. Du ska ha rutiner för djurens skötsel och andra förutsättningar i samband med grisning som gör det möjligt för suggorna att vistas i flock fram till dagarna före grisning. (EU)

Du får en större avvikelse om du inte ordnar så att dina suggor och gyltor kan grisa avskilt.

5.4.4.2 Grisar i grupp

Du ska hålla växande grisar och suggor utan smågrisar i grupp både inne och ute. (EU)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

151

GRISAR – DJURHÅLLNING

5.4.4.3 Möjlighet att böka

Du ska ge grisar tillgång till naturlig sysselsättning och ett aktivt födosöks-beteende genom att ge dem möjlighet att böka till exempel inför vallbrott, som skogsmarksberedning, vid trädesbearbetning eller i djup ströbädd. (EU) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.4.5 Stallförhållanden

5.4.5.1 Mått i stallar för grisar

Det utrymme inomhus och utomhus som alltid ska vara tillgängligt för djuren finns specificerat i tabell 3. För detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt svenska djurskyddsbestämmelser. ^(K)

Utrymmeskraven är miniminivåer. Funktionskraven kan göra att större ytor behövs i ditt stall.

Tabell 3. Utrymme inomhus och i rastgård för grisar Levande vikt (kg) Minsta utrymme

inomhus (m² per djur)

Minsta utrymme utomhus (i rastgård, inte betesmark)(m² per djur)

Sinsugga, dräktig gylta 2,5 (EU) 1,9 (EU)

Galt för avel 7,0 (SL) 8,0 (EU)

(10 om boxar används för naturlig

betäckning) Digivande suggor med

smågrisar fram till avvänjning

Du ska beräkna utrymmet i boxar för flera djur utifrån de största individerna i grupperna.

*Minimiarea för växande grisar i ströbäddsboxar som väger 10-130 kg beräknas enligt Jordbruksverkets föreskrifter om grishållning SJVFS 2019:20 enligt följande modell: 0,2 + vikt (kg)/84

5.4.5.2 Stallbyggnader för grisar

Om du bygger nytt stall för grisar eller nyetablerar grisproduktion ska bygg-naden planeras och sektioneras för bästa möjliga smittskydd. ^(K)

5.4.5.3 Grisars ät-, ligg- och gödslingsplats

Du ska se till att grisar inomhus har tillgång till en avskild liggplats med djupströ och ett separat gödslingsutrymme. De ska också ha en väldefinierad

152 DJURHÅLLNING – GRISAR

ätplats. Utrymmet ska vara luftigt och så pass stort att alla djur kan äta sam-tidigt eller vila samsam-tidigt, utan att börja konkurrera. Grisar som får fri tillgång till kraftfoder behöver inte kunna äta alla samtidigt, men du ska se till att det finns tillräckligt med ätplatser så att alla grisar ges möjlighet att äta utan trängsel och konkurrens. ^(K)

5.4.6 Självförsörjning och foder

5.4.6.1 Självförsörjningsgrad för grisar

Till en viss grad ska du producera fodret på din egen gård, eller i samverkan med en annan gård. Självförsörjningsgraden för grisar ska vara minst 50 procent. (K) Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.4.6.2 Självförsörjning för gårdar i Norrland samt i skogs- och mellan-bygd

Grisbesättningar i Norrland samt i skogs- och mellanbygd får undantas från själv-försörjningskravet på 50 procent. Detta får då sänkas till en lägre nivå, dock lägst 30 procent ^(EU). Du ska sträva efter att successivt öka din självförsörjningsgrad ^(K). Ditt certifieringsorgan bedömer vad som är en rimlig nivå för din gård.

5.4.6.3 Självförsörjning för gårdar med specialodlingar

Gårdar med grisuppfödning som även har specialodlingar, till exempel grön-saksodling, får undantas från självförsörjningskravet på 50 procent. Detta får då sänkas till en lägre nivå, dock lägst 30 procent. ^(EU)

Undantaget gäller enbart om gödseln behövs i den egna odlingen. (K) Ditt certifieringsorgan bedömer vad som är en rimlig nivå för din gård i förhållande till gödselbehovet.

5.4.6.4 Maximalt 5 procent konventionellt foder per år

Du får ge grisar upp till 5 procent konventionellt proteinfoder av jordbruks-ursprung fram till den 31 december 2021. Detta gäller enligt EU-kommissionens förlängda undantag. ^(EU)

Konventionellt foder som inte är av jordbruksursprung, till exempel fiskmjöl, får ingå i foderstaten till grisar ^(EU). Du får ge upp till 10 procent sådant konven-tionellt foder, beräknat på det årliga foderintaget (K).

Förutsättningen för att få ge konventionella fodermedel, oavsett ursprung, är

att fodermedlen är nödvändiga för att ge en fullvärdig foderstat och att de är tillåtna i ekologisk djurhållning. (EU)

Du ska beräkna foderandelarna per djur och år, inte per besättning och år. För djur med kortare levnadstid än ett år gäller konsumtionen för djurets livstid. (EU) De konventionella fodermedel som inte är av jordbruksursprung och som är tillåtna framgår av bilaga 1.

Undantaget att utfodra med konventionellt proteinfoder kommer även att gälla enligt

153

GRISAR – DJURHÅLLNING

nya förordningen för ekologisk produktion (EU) 2018/848, som träder i kraft 1 januari 2022, men observera att det då är begränsat till att endast gälla smågrisar upp till 35 kg.

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.4.6.5 Maximalt 15 procent konventionellt foder per dag

Om du ger dina grisar konventionellt foder får det högst utgöra 15 procent av det dagliga foderintaget. ^(K)

5.4.6.6 Fri tillgång till grovfoder

Du ska ge grisarna fri tillgång till grovfoder av god kvalitet (EU). Bete, hö eller ensilage ska ingå i djurens foderstat ^(K).

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.4.6.7 Foderåtgång i grisproduktion

Du ska årligen beräkna hur mycket kraftfoder som går åt per kilo slaktgris eller smågrisar som du säljer. Du väljer själv om du vill göra en särskild beräkning för smågrisdelen av din produktion och en annan för slaktgrisdelen. ^(K)