• Scenisk gestaltning i gudstjänsten ökar chanserna till ett bestående intryck av gudstjänstens tema.
• Den sceniska gestaltningen har god möjlighet att påverka gudstjänstens helhet, vilket visar på vikten av att gestaltningen är väl genomtänkt och har ett tydligt syfte.
• Resultatet visar att scenisk gestaltning tolkas aktivt av gudstjänstens deltagare, vilket visar att mottagande av information är en högst aktiv process.
• Scenisk gestaltning ger möjlighet att tala till flera sinnen och påverka användandet av kroppsuttryck i gudstjänsten. Båda dessa aspekter bidrar till en pedagogisk potential. • Den sceniska gestaltningen kan fungera som en länk mellan gudstjänstdeltagarens
vardagsliv och riten.
• Scenisk gestaltning har en tendens att ge starka reaktioner, eftersom den ger möjlighet att gå nära gränsen för vad som går att göra i en gudstjänst. Detta underlättar för människor att vara sig själva, vilket motverkar olika systemfel.
• Arbetet med och framförandet av en scenisk gestaltning ger flera ingångar till den text eller det tema som gestaltningen behandlar. Detta medför goda möjligheter för varje gudstjänstdeltagare att se ett gammalt budskap med nya ögon och att få möta detta på ett personligt plan.
44
Källor och litteratur
Otryckta källor
21 intervjupersoner
varav 3 från Maria Magdalena församling i Lund och 17 från Efs-kapellet i Lund
Tryckta källor
Bell, Judith (1995) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Dahlin, Bo & Ingelman, Rutger & Dahlin, Christina (2002) Besjälat lärande. Skisser till en
fördjupad pedagogik. Lund: Studentlitteratur AB
Ejvegård, Rolf (2009) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Modéus, Martin (2005) Mänsklig Gudstjänst. Om gudstjänsten som relation och rit. Stockholm: Verbum Förlag AB
Pettersson, Carl-Gustav & Smids, Theres (1995) Teaterhistoria. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Rasmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008) Undervisa i Pedagogiskt drama. Från
dramaövningar till utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur AB
Repstad, Pål (1999) Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Seal, Dean J. (2005) Church & Stage. Producing Theater for Education, Praxis, Outreach
45
Svenska kyrkan (2002) Den svenska psalmboken med tillägg. Den svenska Evangelieboken. Verbum Förlag AB
Svenska Bibelsällskapet (2001), Bibel 2000 Verbum Förlag
Trondman, Mats (2003), Kloka möten. Om den praktiska konsten att bemöta barn och
ungdomar. Lund: Studentlitteratur AB
Wagner, Betty Jane (1992), Drama i undervisningen. En bok om Dorothy Heathcotes
46
Bilaga 1: Redemption Islands; drama om nåd – 24 feb 2008
En sliten kvinna i osammanhängande klädsel kommer dragande på en stor, stor resväska. En högtalarröst meddelar att SJ X2000 mot Göteborg inkommer strax till spår 6 och att Herr Oskar Karlsson kan återfå sin plånbok mot beskrivning på Kundtjänst.
Kvinnan ställer sig och väntar. En man kommer också in på perrongen och ställer sig att vänta bredvid kvinnan. Han är på bra humör och bär på en mini-ryggsäck.
Mannen står och drömmer med blicken i fjärran och ler harmoniskt. Kvinnan stirrar i marken och fryser.
Mannen
- Jaha, vart ska du åka?
Kvinnan (efter lång tystnad svarar med tonlös röst)
- Till ett befriande land, där man får kontakt med en källa som släcker törst.
Mannen (vänder sig förvånat)
- Haha, det låter precis som dit jag ska! Är det möjligtvis REDEMPTION ISLANDS! (med en lycklig överdriven gest)
Kvinnan (lika tonlöst, gör samma gest som mannen men med mindre entusiasm)
- Ja precis, REDEMPTION ISLANDS! Där man blir fri från sina bördor och åter kan känna livet sprudla.
PAUS
Kvinnan (tonlöst)
- Just nu känns det väl egentligen… egentligen känns det väl egentligen just nu som att man skulle velat haft lite struktur. Tänk om jag hade haft struktur.
Mannen
- Men då ska du ta och köpa en sån här handdator, som finns på Kjell & Co för bara 599,90. Där finns plats för allt som man kan vilja ha struktur på.
Kvinnan tittar på datorn men verkar inte imponerad.
Kvinnan (tonlöst)
- Nej, jag ska börja ett nytt liv. På måndag. Jag vet inte om jag ska ta båt eller buss eller flyg. Men bara jag kommer iväg i tid och kommer ihåg att stänga av spisen så ska väl allt ordna sig.
47 Mannen
- Men ska du inte åka redan idag? Med samma tåg som jag? Till Kastrup? Skulle du inte också till (med den överdrivna gesten) REDEMPTION ISLANDS?
Kvinnan (tar upp sin biljett)
- Nej, hur skulle det se ut, med all den här packningen? Jag måste bli en bättre människa först innan jag kan åka. (står kvar)
Mannen (försöker muntra upp och håller fram en färgglad godispåse) - Får jag fresta med en dödssynd?
Kvinnan
- Ser du inte att jag försöker sluta?
Mannen
- Oj, förlåt det var taktlöst av mig.
Kvinnan (står kvar)
- Det är nog bäst att jag går hem och ser till att jag har kommit ihåg att stänga av spisen.
Mannen
- Men du har ju betalat för biljetten. Du har ju packat. Du är redo att åka! Kasta alla sorger! Iväg mot REDEMPTION ISLANDS! (med tillhörande gest)
Det är ju ett befriande land, där man får kontakt med källan som släcker all ens törst!
Kvinnan
- Det är lätt för dig att säga, som har så där lite packning. Du ser väl hur mycket jag har med mig. Jag kommer inte att överleva länge där. Jag måste bli en bättre människa innan jag kan åka.
(på väg att gå)
Mannen
- Hur länge sedan var det du var där?
Kvinnan
- 731 dagar sedan.
Mannen
- Du kommer aldrig kunna banta din packning om du skjuter upp resan hela tiden.
48 Mannen
- Jag var där för en vecka sedan, det är enda anledningen till att jag kan ha så här lite med mig nu. Jag har åkt dit en gång i veckan sedan 2 år tillbaka. (tar fram sin handdator och börjar blippa) Om jag summerar alla mina ca 100 småryggsäckar som jag har haft med mig dit, så blir det… JA en stor resväska!
Kvinnan - Jaha.
Mannen
- Alltså – jag har haft med mig precis lika mycket som du, och du ser, jag har överlevt!
Högtalarrösten meddelar att tåg till Kastrup avgår om 5 min från spår 3.
Mannen
– Kom då! Let´s go! REDEMPTION ISLANDS, (gest) here we come!!!
49
Bilaga 2: Drama utifrån Luk 5:1-11 - Lärjungarna och fisken.
Två män, Jakob och Johannes, kommer in. De har gummistövlar och regnställ, gärna regnhatt. De har fiskat hela natten och är trötta och på väg hem. Simon kommer efter dem.
Simon:
Jakob och Johannes!
Jakob och Johannes hör och stannar.
Simon:
Vänta lite. Eh... Hm... Jesus vill att vi ror ut igen.
Jakob och Johannes: (trötta och fattar ingenting) Va?
Simon:
Jesus vill att vi ror ut igen.
Jakob och Johannes tittar på Simon och på varandra och fattar ingenting.
Simon:
Jesus vill att vi...
Jakob:
Ja, ja, vi hör dig. Men varför vill han det?
Simon:
Han vill att vi ror ut på djupt vatten och lägger ut näten där.
Jakob:
Och vad tror han att vi har hållit på med hela natten?
Simon:
Jag vet inte, men han sa så och jag tror att vi ska prova en gång till.
Johannes:
Men Jesus är väl inte fiskare?
50 Nej.
Johannes:
Då kanske han inte vet att man fiskar bäst på natten och inte när solen nästan har gått upp?
Simon: Nej.
Jakob:
Pratar vi ens om samma Jesus? Den Jesus jag känner är väldigt vis, men hans områden är mer att tackla sjukdom och demoner. Han skulle veta bättre än att lägga sig i sånt som han inte kan.
Simon:
Men det är samma Jesus. Vanliga Jesus. Jag vet att det är helt befängt, men jag tror att vi ska lita på honom och bara prova.
Jakob:
Det är det jag menar! Den Jesus jag känner skulle aldrig säga något som var befängt.
Johannes:
Är det inte bara jättepinsamt att ge sig ut igen mitt framför alla andra som sitter där och rensar sina nät?
Jakob: Jo!
Johannes:
Det är i och för sig väldigt pinsamt att komma hem till frugan utan fisk, också. (tänker efter) Faktiskt kanske ännu mer pinsamt.
Jakob:
Nej, det tycker inte jag.
Simon:
Kan ni inte bara hänga på, så försöker vi igen. Vad har vi att förlora?
Jakob:
Tre timmars sömn. Det behövs typ ett under för att vi ska få någon fisk så här sent på morgonen!
Simon:
51 Jakob:
Ja, ok då.
52
Bilaga 3: Scenisk gestaltning utifrån Lukasevangeliet 23:55-24:12
På scenen sitter eller står 5-11 män i olika åldrar, de flesta är utspridda, men några sitter tillsammans. De är tysta och gör ingenting annat än sitter eller står på sin plats. Plötsligt springer 2 kvinnor in med andan i halsen. Det är Maria och Magdalena. Maria sjunker ihop på golvet och hämtar andan.
Magdalena: (till männen)
– Det var tomt, bara ett svart hål! Och det fanns ingen kropp! Bara lite kläder som låg där! Sen kom två män i lysande kläder och sa nånting om döda och levande och att han hade uppstått!! Ja, men ni måste följa med!! Det är jättekonstigt!!
Männen reagerar inte.
Magdalena: (till Maria)
– Äh, de fattar inget! Vi skiter i det. Kom.
Magdalena tar Maria i handen och de springer ut. En av männen, Petrus, tittar efter kvinnorna och skyndar plötsligt efter.
53
Bilaga 4: Bilder till Powerpointpresentation: Vilse som ett får
Bild 1-3
54 Bild 4-6
55 Bild 7-9
56 Bild 10-11
57
Bilaga 5: Vilse som ett Får
Text till bildspel under gudstjänst med tema Den Gode Herden
(bild 1) Jag gick till kyrkan en gång. Det var en sån där gudstjänst.
(bild 2) Prästen predikade: ”Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg” (Jes. 53:6)
(bild 3) ’Vadå, vilse’, tänkte jag, ’vi sitter ju här i kyrkan. Borde inte prästen vara jättenöjd att alla vi, som sitter här, tog vår egen väg till kyrkbänken?’
(bild 4) Prästen fortsatte prata om att Herren är Gud och vi är fåren i hans hjord! (Ps. 100:3)
(bild 5) Nej, vänta lite nu. Om den där Herren vill leka Gud, så gärna för mig, (bild 6) MEN JAG tänker inte vara något FÅR! (bild 7) Vad hände med att vara Guds barn? Det fick jag lära mig på kyrkans barntimmar att jag var. Men det här är kanske avancerad kyrka för vuxna?
(bild 8) Jaha, tack så mycket. Här har jag kämpat genom hela livet för att verka smart, (bild 9) inte visa när jag ingenting fattar, (bild 10) så kommer jag till kyrkan och blir dumförklarad. Ska inte kyrkan vara en fristad? Jag menar, det är ju ingen komplimang, precis, att bli kallad fårskalle. (bild 11) Undra om man måste bräka också, för att bli kristen?
58
Bilaga 6: Sagan om Den Gode Herden - Manus
fritt från Joh. 10:11-16
Det var en gång en herde som var JÄTTE-SNÄLL! Han tyckte SÅ MYCKET OM sina får. Han skyddade dem från alla faror, MEN EN GÅNG blev faran så stark att HERDEN DOG!
Då kom en annan, som var inhyrd, som skulle vakta fåren. Han var INTE HERDE och han ÄGDE INTE fåren. Han vaktade fåren bara FÖR ATT FÅ PENGAR.
Men en dag kom VARGEN! Fåren sprang och gömde sig hos den inhyrda mannen, men HAN STRUNTADE I FÅREN och sprang därifrån, när vargen kom. Fåren var jätterädda. Vargen var HUNGRIG och ville äta upp fåren, så fåren sprang för livet. Några klarade sig, några fick svåra sår och några dog.
Men den JÄTTESNÄLLA HERDEN kom tillbaka! Fast han hade varit död, så kom han tillbaka. Han tyckte SÅ MYCKET OM sina får. Fåren blev så glada, för de KÄNDE IGEN sin herde och HAN TOG HAND om dem, precis som en stor ska ta hand om dem som är små.
Herden berättade om ANDRA FÅR, som hörde till ANDRA FLOCKAR, som HERDEN KÄNNER och vill ta hand om. Han berättade för fåren att
59
Bilaga 7: Bilder till Sagan om den gode herden: Hitler och Vargen
Hitler
http://www.muttaburrasaurus.se/tag/fint/page/2
Vargen
60
61
Bilaga 9: Frågeguide
Varje intervjutillfälle har inletts med en förklaring för informanten att ordet ”drama,” i det här sammanhanget, innebär den sceniska gestaltning som framförts under gudstjänsten.
Intervjufrågor:
1. ”Hur upplevde du gudstjänsten i sin helhet?”
2. ”På vilket sätt spelade dramat in på din upplevelse av gudstjänsten?” 3. Eventuella följdfrågor: t.ex. ”När du säger sekvens, hur menar du då?”