Direktionen styr verksamheten huvudsakligen genom avtal med vård‐ och omsorgsutförare, i vissa fall i samarbete med Region Stockholms hälso‐ och sjukvårdsnämnd (REG/HSN) och dess förvaltning (REG/HSF). Även uppdragen till det helägda Tiohundra AB styrs på detta sätt.
3. Norrtäljes förutsättningar
Befolkning i Norrtälje kommun har större vård‐ och omsorgsbehov jämfört med Stockholms län i övrigt, genom lägre utbildningsnivå, högre ohälsotal, en högre och växande andel äldre samt många ”sommargäster”. Förutsättningar i Norrtälje kommun skiljer sig därmed mar‐
kant från övriga länet.
Norrtälje kommun utgör en tredjedel av Stockholms läns yta (32 procent), men huserar end‐
ast 2,62 procent av dess befolkning (2019). Omkring en tredjedel av dessa bor i Norrtälje stad och närmare hälften bor utanför någon av kommunens tätorter.
Det finns drygt 25 500 fritidshus i Norrtälje kommun. 4 000 av fritidshusen är belägna på nå‐
gon av kommunens 13 000 öar utan landförbindelse, medan resterande ligger i den kustnära zonen och på landsbygden. Att tillhandahålla hälso‐, sjukvård och omsorg i ett glest befolkat område med många öar och ”sommargäster” innebär speciella förutsättningar, jämfört med länet i övrigt.
3.1 Demografi
Befolkningen i Stockholms län, exklusive Norrtälje, beräknas öka under åren 2020‐2023 med 4,3 procent (se tabell 3.1A).
Tabell 3.1A
Befolkningen i Stockholms län, exklusive Norrtälje kommun ‐ storlek och sammansättning 2020‐2023 (källa: SCB, maj 2020).
Andel av befolkning per ål‐
dersgrupp i övriga länet
Prognos 2020
Prognos 2021
Prognos 2022
Prognos 2023
‐19 20‐64 65‐79 80‐
24,2%
60,1%
11,8%
3,9%
24,2%
60,0%
11,8%
4,0%
24,2%
59,9%
11,8%
4,1%
24,2%
59,8%
11,7%
4,3%
Antal invånare i tusental 2 350,6 2 384,5 2 418,2 2 451,0
Befolkningsutveckling i Norrtälje kommun under motsvarande period beräknas till 3,0 pro‐
cent (se tabell 3.1B).
Tabell 3.1B
Befolkningen i Norrtälje kommun ‐ storlek och sammansättning 2020‐2023 (källa: Norrtälje kommuns befolkningsprognos, april 2020).
Andel av befolkning per ål‐
dersgrupp i Norrtälje
Prognos 2020
Prognos 2021
Prognos 2022
Prognos 2023
‐19 20‐64 65‐79 80‐
20,3%
52,6%
20,4%
6,7%
20,3%
52,3%
20,4%
7,0%
20,3%
52,0%
20,3%
7,3%
20,4%
51,8%
20,1%
7,8%
Antal invånare i tusental 63,0 63,7 64,3 64,9
Det är stora skillnader i andel invånare 65 år och äldre mellan Norrtälje kommun och länet i övrigt, där andelen i Norrtälje kommun väntas öka till 27,9 procent år 2023. I länet i övrigt beräknas denna grupp uppgå till 16,0 procent år 2023. Andelen invånare 80 år och äldre är nästan dubbelt som stor i Norrtälje, jämfört med länet i övrigt. Enligt Socialstyrelsen är det äldre personer som är i behov av och konsumerar mest hälso‐, sjukvård och omsorg.
3.2 Utbildning, arbetsmarknad och hälsa
Andel Norrtäljebor med eftergymnasial utbildning var 27 procent 2019. För länet som helhet var motsvarande andel 43 procent. Livsvillkor, levnadsvanor och andra förhållanden som på‐
verkar hälsan förbättras gradvis med stigande utbildningsnivå, enligt Folkhälsomyndigheten.
Försäkringskassans ohälsotal bekräftar också detta. Ohälsotalen i Norrtälje kommun var i snitt 28,9 frånvarodagar 2019, att jämföra med 18,4 dagar i Stockholms län som helhet. I detta utmärker sig särskilt kvinnor i åldersgruppen 20‐29 år, där ohälsotalet för Norrtäljebor var mer än dubbelt jämfört med länet (se tabell 3.2).
Tabell 3.2
Försäkringskassans ohälsotal: antal frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under 2019 (sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ ak‐
tivitetsersättning).
Ohälsotal per ålders‐
grupp och kön 2019
Norrtälje kommun Stockholms län
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
16‐19 20‐29 30‐39 40‐49 50‐59 60‐64
1,5 25,2 25,5 30,9 46,5 64,4
2,3 17,9 16,0 18,2 29,6 51,2
1,9 21,3 20,7 24,6 37,9 57,8
1,3 10,9 14,3 19,8 35,7 56,2
1,7 9,8 9,1 11,9 24,2 42,3
1,5 10,4 11,7 15,9 29,9 49,2
Total 34,9 232 28,9 21,7 15,1 18,4
Sammantaget har ohälsotalet dock sjunkit i Norrtälje kommun, från 30,2 dagar 2018 till 28,9 dagar 2019. Inom åldersgrupperna 16‐19 och 30‐39 har dock ohälsotalet ökat.
Andel arbetstillfällen i vård och omsorg i Norrtälje kommun uppgick till totalt 22 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkning över 15 år, att jämföra med 12 procent i Stockholms län som helhet (2017). Kvinnorna dominerar denna bransch, med 82 procent i Norrtälje kommun. Arbetsmiljöverket konstaterar generellt en ohälsosam arbetsbelastning i kvinnodo‐
minerade sektorer såsom vård och omsorg. Den största arbetsgivaren i Norrtälje kommun är Tiohundra AB med 2 044 årsarbetare (2019).
3.3 Intäkts‐ och kostnadsutveckling
Medlemmarna beslutar var och en om de bidrag (medlemsavgift) som finansierar KSON:s verksamhet. Inför 2020 beräknades KSON:s behov av extra medlemsbidrag till 109,3 mnkr, för avtalen till Tiohundra AB avseende vård och omsorg för 2020. I väntan på medlemmarnas beslut beslutade direktionen i december 2019 om höjda ersättningsnivåer till bolaget med 27,3 mnkr för perioden januari‐mars 2020.
KSON:s medlemmar beslutade i maj 2020 om extra medlemsbidrag för perioden april‐de‐
cember 2020, där Region Stockholm tillförde om 71,0 mnkr och Norrtälje kommun 11,0 mnkr. Utöver detta har Norrtälje kommun beslutat om ett extra medlemsbidrag om 7,4 mnkr under 2020, för att säkerställa god omsorg för kommunens invånare.
För 2020 innebär detta sammantaget ett underskott om ‐19,9 mnkr (‐109,3+71,0+11,0+7,4) och från och med 2021 kvarstår behovet av att finansiera de 109,3 mnkr för ersättning enligt avtal för de verksamheter som Tiohundra AB bedriver. Medlemmarnas beslut inför hitintills inför 2021 innebär dock endast en ökning av KSON:s medlemsbidrag med 3,9 mnkr, jämfört med de som sammantaget beslutats för 2020 (se tabell 3.3A).
Tabell 3.3A
Medlemmarnas bidrag (medlemsavgifter) i miljoner kronor – utfall 2019, budget och juste‐
rad budget 2020 och plan 2021‐2023.
Medlemsbidrag (mnkr) Utfall 2019
Budget 2020
Justerad budget 2020
Plan 2021*
Plan 2022
Plan 2023
Region Stockholm 1 589,4 1 625,6 1 696,6 1 666,0 1 708,0 1751,0
Förändring i procent 4,2% 2,3% 6,7% ‐1,8% 2,5% 2,5%
Norrtälje kommun 1 129,3 1 161,6 1 180,0 1 214,6 1 245,0 1276,1
Förändring i procent 1,5% 2,9% 4,5% 2,9% 2,5% 2,5%
Summa 2 718,7 2 787,2 2 876,6 2 880,6 2 938,9 3 016,7
Förändring i procent 3,1% 2,5% 5,8% 0,1% 2,5% 2,5%
*Förändring i procent Plan 2021 jämförs med justerad budget 2020
Som framgår i avsnitt 3 har Norrtälje kommun en stor andel äldre personer i behov av hälso‐, sjukvård och omsorg. KSON ansvar för dessa, finansierad av medlemmarnas bidrag. Som också nämnts är det äldre personer som är i behov av och konsumerar mest hälso‐, sjukvård och omsorg. Utvecklingen av medlemmarnas bidrag jämfört med utvecklingen av Norrtälje kommuns befolkning 80 år och äldre visar en stor diskrepans (se graf 3.3A).
Graf 3.3A
Utvecklingen av medlemmarnas bidrag i procent jämfört med utvecklingen av Norrtälje kom‐
muns befolkning 80 år och äldre i procent – utfall 2019, justerad budget 2020, samt plan 2021‐2023.
Utöver volymutvecklingen i befolkningsprognoser (se avsnitt 3.1 ovan) prognosticerar Sveri‐
ges Kommuner och Regioner (SKR) för verksamhetens förväntade kostnadsökningar, i form av pris‐ och löneutveckling, där löner dominerar (se tabell 3.3B).
Tabell 3.3B
Sveriges Kommuner och regioners (SKR) prognoser i oktober 2020 för landstingsprisindex (LPIK), exklusive läkemedel, och prisindex kommunal verksamhet (PKV), samt ett samman‐
vägt prisindex med 58 procent LKIP och 42 procent PKV.
Prisindex, förändring i pro‐
cent
Utfall 2019
Prognos 2020
Prognos 2021
Prognos 2022
Prognos 2023 LPIK
PKV
2,5
Sammanvägt prisindex 2,6 1,4 2,4 2,1 2,5
Under planeringsperioden följer de samlade medlemsavgifterna i huvudsak SKR:s kostnads‐
utveckling. Prognoserna visar därtill stora ökningar i de befolkningsgrupper som har bety‐
dande vård‐ och omsorgsbehov. Det ekonomiska utrymmet tillåter därmed inga volymök‐
ningar, vilket gör att dagens servicegrad, tillgänglighet och valfrihet blir svår att bibehålla.
Utgångspunkt för volymberäkningar är prognos 2020 enligt delårsrapport 2, korrigerat för SCB:s befolkningsprognos (april 2020) och andra kända förändringar och effekter. Till detta kommer framtida kostnadsökningar baserade SKR:s index. Medlemmarnas bidrag till KSON ska täcka samtliga kostnader, inklusive väntad volym‐ och prisutveckling (se tabell 3.3C).
Tabell 3.3C
KSON:s medlemsbidrag och nettokostnader per verksamhetsområde i miljoner kronor – ut‐
fall 2019, justerad budget och prognos 2020 samt plan 2021‐2023.
Medlemsbidrag och nettokostnader per
verksamhetsområde (mnkr) Utfall 2019
Justerad
budget 2020 Prognos 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Medlemsbidrag Region Stockholm ‐1 589,4 ‐1 696,6 ‐1 696,6 ‐1 666,0 ‐1 708,0 ‐1 751,0 Medlemsbidrag Norrtälje kommun ‐1 129,3 ‐1 180,0 ‐1 180,0 ‐1 214,6 ‐1 245,0 ‐1 276,1
Primärvård 452,7 490,6 513,8 495,7 507,8 519,2
Specialiserad vård 1 035,2 1 117,6 1 160,8 1 161,2 1 189,7 1 219,5
Ordinärt boende 468,8 467,3 465,8 505,6 519,4 532,4
Särskilda boendeformer 723,4 738,2 746,9 765,5 783,8 803,5
Förvaltning 75,7 62,9 68,9 69,5 70,6 72,2
Delresultat 37,1 0,0 79,6 116,9 118,3 119,7
Åtgärder:
‐Förväntade ökade medlemsbidrag Region Stockholm ‐55,0 ‐56,4 ‐57,8
‐Förväntade statsbidrag (vårdskuld) ‐24,0 ‐24,0
‐Förväntade intäkter HSF* ‐24,0 ‐24,0 ‐24,0 ‐24,0
‐Förväntad befolkningsandel, statsbidrag Region Stockholm ‐13,9 ‐13,9 ‐13,9
Årets resultat 37,1 0,0 55,6 0,0 0,0 24,0
‐Varav Region Stockholm 18,0 69,7 0,0 0,0 24,0
‐Varav Norrtälje kommun 19,1 ‐14,1 0,0 0,0 0,0
Återställande av tidigare underskott ‐6,5 ‐13,6 0,0 ‐30,6 ‐42,0
Resultat efter återställande 30,6 0,0 42,0 0,0 ‐30,6 ‐18,0
*Intäkter 2020 utöver prognos i delårsrapport
3.3.1 Balanskrav
God ekonomisk hushållning innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Om kost‐
naderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmaste tre åren. Kommunallagens balanskravsregler innebär att KSON senast år 2020 måste återställa 2017 års underskott på 13,6 mnkr. Underskottet år 2019 om 30,6 mnkr ska återställas senast 2022, men kan också delas upp och återställas i delar beroende på resultat 2020 och 2021 (se tabell 3.3.1).
Tabell 3.3.1
Balanskravsutredning 2016‐2022.
Balanskravsutredning (mnkr) 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016
Årets resultat ‐37,1 11,6 ‐13,6 ‐18,1
Samtliga realisationsvinster
Årets balanskravsresultat ‐37,1 11,6 ‐13,6 ‐18,1
Balanskravsresultat från tidigare år 6,5 ‐31,7 ‐18,1 0
Summa ‐30,6 ‐20,1 ‐31,7 ‐18,1
Återställande av 2016 års resultat ‐11,6
Återställande av 2016 års resultat ‐6,5
Återstår av 2017 att återställa 2020 ‐13,6
Återställande av 2018 år 2021 0
Återställande av 2019 år 2022 ‐30,6
I KSON:s förbundsordning §14 om kostnadstäckning står att: ”Kostnaderna för kommunalför‐
bundets verksamhet ska, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas med bidrag från för‐
bundsmedlemmarna.”
Inför den kommande planeringsperioden behöver ytterligare steg tas för att skapa en ökad samsyn mellan medlemmarna och KSON, bland annat kring ekonomistyrningen. Enligt utvär‐
deringen av KSON avseende styrning (dnr: RS 2019–1124) konstateras att KSON är fast i två olika modeller för rapportering och uppföljning, då respektive medlem kräver rapportering och uppföljning enligt deras respektive rutiner. Detta belastar både förvaltningens och bola‐
gets administration. KSON har också många olika forum att förhålla sig till vilket gör styr‐
ningen komplex.