Norska migrationsverkets handlande

Suspensjon av utreiseplikt är när verkställigheten av en definierad och avgränsad grupp skjuts upp tillsvidare på grund av olika skäl. Dessa kan exempelvis vara en förvärrad

säkerhetssituation i den asylsökandes hemland, ny information om en pågående väpnad konflikt eller konfliktens utveckling i olika regioner.115

Den 28 april 2011 stoppar norska migrationsverket, UDI, alla avvisningar, utvisningar och de som frivillig vill åka tillbaka till Syrien med hänvisning till den instabila säkerhetssituationen

i landet och den oförutsägbara utvecklingen av demonstrationerna.116 UDI hänvisar till LandInfo som är utlendingsforvaltningens källa för landinformation. LandInfo samlar in information från oberoende medier, diplomater, människorättsorganisationer och

oppositionspolitiker. Landinformationen som UDI hänvisar till är en sammanställning om säkerhetssituationen fram till den 11 april 2011. LandInfo uppger att det är svårt att säkerställa antalet sårade och döda på grund av bristen på oberoende information.117 Innan den 8 april meddelade Amnesty International att minst 170 människor mist livet i upproret, men andra källor har uppgivit mellan 100 och 300 personer. Flera av de som dödats blev skjutna i huvudet eller bröstet under demonstrationer. Många människor har sårats och tusentals har arresterats. Av de personer som dödats och sårats i demonstrationerna mot regimen rådde det oklarheter om säkerhetsstyrkorna skjutit mot identifierade regimkritiker eller endast skjutit på måfå. Myndigheterna mötte kritiken från omvärlden genom att skylla på väpnade grupper och utländsk inblandning. Soldater som inte lytt order att skjuta mot

demonstranterna hade dömts till döden och avrättats enligt en diplomat i Damaskus. Mellan 3- 6 april 2011 ökar demonstrationerna i antal och omfång trots att regimen sagt att de vill gå demonstranternas krav tillmötes. Enligt Landinfos samarbetspartners finns det risk för att konflikten kan pågå i månader framöver.118

Med Landinfos rapport om den eskalerande utvecklingen av oroligheter i Syrien och gällande praxis tog norska UDI beslutet om verkställighetshinder mot Syrien, för att sedan kunna följa utvecklingen i landet och undersöka om verkställighetshindret skall fortgå eller hävas.119 UDI hänvisar till att al Assad-regimen har en lång historia av att förtrycka oppositionen, använda sig av tortyr och kränka de mänskliga rättigheterna. De norska myndigheterna har bevisbördan för att personer som utvisats inte kommer att utsättas för förföljelse eller tortyr. Om det finns risk för detta skall verkställighet ej ske.120 Enligt UDI bör ingen skickas tillbaka till Syrien på grund av den rådande säkerhetssituationen eftersom alla som på något sätt deltagit i upproret tillhör en utsatt grupp som riskerar att arresteras och torteras.121                                                                                                                

116 _{Utlendingsdirektoratet (UDI), UDI stopper returer til Syria, 2011-04-28}

28 http://www.une.no/Aktuelt/Redegjorelser/UNE-stopper-returer-til-Syria/ , hämtad 2012-12-03

117 _{LandInfo, Syria: Sikkerhetssituasjonen per 11. april, Utlendingsforvaltningen 2011 s. 1f.}

http://www.landinfo.no/asset/1595/1/1595_1.pdf , hämtad 2013-05-22

118 _{Landinfo, 2011 s. 2- 3}

119 _{Utlendingsdirektoratet, Praksisforeleggelse etter utledningsloven-utlendningsloven §§28,73 og 76. Oslo}

2012-05-02 s. 1ff

http://www.udi.no/Global/UPLOAD/Nyheter/Nyheter%202012/Anbefaling%20om%20behandlingen%20av%20 Syria-saker.pdf hämtad 2013-05-22

120 _{UDI, 2012 s. 2} 121 _{UDI, 2012 s. 15}

UDI hänvisar också till praxis gällande domar från Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECtHR) i mål rörande brott mot artikel 3 i Europakonventionen122. I målet N.A v. United Kingdom hänvisar domstolen till att en generell situation av våld inte var tillräcklig i sig för att vara ett brott mot artikel 3. Trots detta uteslöt inte ECtHR att våld i ett land kan vara så intensivt att individen, endast genom sin närvaro löper reell risk att utsättas för brott som strider mot artikel 3. Det betyder att endast extrema situationer som innefattar generellt våld innebär att individen löper en reell risk att utsättas för kränkningar och våld som strider mot artikel 3 om de utvisas.123

I målet Sufi & Elmi v. United Kingdom konstaterade domstolen för första gången en kränkning mot artikel 3 på grund av den generella situationen i ett område, Mogadishu. Ärendet behandlade säkerhetssituationen i Mogadishu i Somalia. Domstolen grundade sitt beslut på de urskillningslösa bombningar och militära offensiver som genomfördes av alla parter i konflikten. Följden av detta blev att många civila återfanns bland dödsoffren,

människor hade fördrivits från sina hem samt att konflikten ansågs både vara omfattande och oförutsägbar.124

Förhållandena i Syrien är inte tillfullo jämförbara med situationen i Mogadishu. I Syrien har intensiteten i konflikten varit skiftande och flytande samt spridit sig över stora delar av landet. Europadomstolen ansåg att alla individer i Mogadishu löper en reell risk för övergrepp. UDI anser att i Syrien har våldsutövningen mest varit begränsad till byar och städer där regimens säkerhetsstyrkor tagit till vapen för att kväsa oppositionen. UDI bedömde att många områden i Syrien har varit och är hårt drabbade av våld. Med hänsyn till att intensiteten i

våldshandlingarna är på en sådan nivå att alla människor i Syrien löper en reell risk att mista livet eller utsättas för tortyr eller annan omänsklig behandling genom att endast uppehålla sig i landet utan att ta hänsyn till geografisk spridning. UDI hänvisar också till bristen på

information om säkerhetssituationen i Syrien. De menar att det därför är vanskligt att uttala sig om vilka områden som kan ses som mer säkra än andra eftersom man inte med säkerhet kan göra denna bedömning.125

122 _{Förklaring av artikel 3 återfinner du i not nr 22.} 123_{UDI, 2012 s. 16}

124 _{UDI , 2012 s. 16} 125 _{UDI, 2012 s. 16}

I praksisforeleggelse etter utlendngsloven så uttrycker UDI att verkställighetshindret skall fortgå med hänvisning till UNHCR:s rapport från februari 2012 om att stater skall stoppa alla verkställning till Syrien.126

4.3.1 Kriterier för verkställighetshinder

De kriterier som ligger till grund för UDI:s verkställighetshinder är: intensiteten, brist på information, UDI:s bevisbörda och risken för gemene man att utsätts för brott mot artikel 3 i Europakonventionen. UDI tog beslut om verkställighetshinder för att sedan följa konfliktens utveckling eftersom bristen på oberoende information gjorde det svårt att bedöma

säkerhetsläget i Syrien. Eftersom al Assad-regimen har en historia av att kränka mänskliga rättigheter och använda sig av tortyr och det är UDI som har bevisbördan att den som utvisas inte kommer utsättas för tortyr togs beslutet att införa verkställighetshinder mot Syrien. UDI menar att individen hotas i konflikten oberoende om personen är civil eller stridande och alla som deltagit i upproret riskerar att arresteras och torteras. Konfliktens spridning och intensitet var svår att förutse därför var det svårt för UDI att kunna uttala sig om det fanns säkra

områden för att kunna verkställa utvisningar till.