Svenska migrationsverkets avvaktande

Den 30 januari 2012 går migrationsverkets rättschef, Mikael Ribbenvik, ut med en rättslig styrning om verkställighetshinder till Syrien. Beslut om omedelbart stopp gäller även de som vunnit laga kraft. Bakgrunden till detta är att konflikten i Syrien har förvärrats samt att våldet och antalet civila offer, bland annat barn, har ökat under 2012. Oppositionen har också bevisat att de kan kontrollera tagna geografiska områden.127 Innan beslutet om verkställighetshinder hade rättschefen gjort sex kommenterar (31 mars 2011, 19 april 2011, 10 maj 2011, 17 juni 2011, 8 september 2011, 15 november 2011) och ett rättsligt ställningstagande den 16 december 2011.

Den samlade bedömningen av rättschefens kommentarer den 31mars 2011 till den 15 november 2011 är att säkerhetsläget i Syrien har förvärrats successivt. I början var demonstrationerna geografiskt begränsade och handlade om krav på nya reformer och

126 _{UDI, 2012 s. 17}

127 _{RCI 1/2012, Rättschefens instruktion angående verkställigheter till Syrien. Migrationsverket 2012-01-30 s.}

mänskliga rättigheter.128 Regimen visade sig villig att möta demonstranternas krav med eftergifter och reformer fram till den 19 april. Efter rättschefens kommentar den 19 april så var demonstrationerna inte längre geografiskt begränsade utan var utspridda över hela landet. Demonstranterna ville att president al Assad skulle avgå. Våldsyttringarna var främst knutna till demonstrationerna.129 Det väpnade motståndet började växa fram i juni 2011 men anses inte var tillräckligt organiserat för att kunna hota regimen.130

I kommentaren från den 8 september har de mänskliga rättigheterna i Syrien försämrats, vittnen berättar om tortyr i arrester och fängelser, regimen attackerar icke demonstranter.131 Den 15 november görs bedömningen att risk för inbördeskrig föreligger då det väpnade motståndet har vuxit bland annat genom Free Syrian Army (FSA), FN har uppskattat antalet döda till cirka 3500 personer, men mörkertalet är stort och det är svårt att bedöma

säkerhetsläget på grund av bristen på objektiv information. Regimen anses fortfarande ha kontroll över den syriska armén och geografiska områden. Civila liv är ej i fara genom sitt blotta uppehälle i Syrien.132

I det rättsliga ställningstagandet den 16 december så görs bedömningen att det råder svåra motsättningar men inte inre väpnad konflikt. The High Commissoner for Human Rights har gjort bedömningen att inbördeskrig råder i Syrien. Men migrationsverket går på

internationella Rödakorskommitténs (ICRC) linje, att säkerhetsläget är humanitärt allvarligt, men att inbördeskrig inte råder eftersom det väpnade motståndet inte anses vara tillräckligt organiserat för att utgöra ett hot mot den syriska armén.133 Barn fanns bland de rapporterade dödsoffren och regimen använder sig av tortyr och inhuman behandling i arrester och

fängelser. Civila skadas och dödas, men bedömningen är att deras blotta närvaro i landet inte är ett hot mot liv. Istället hänvisar migrationsverket till sitt ordinarie förfarande, där den asylsökande söker skydd enligt kapitel 4 i utlänningslagen.134

128 _{Ribbenvik, Mikael. Rättchefens kommentar med anledning av säkerhetsläget i Syrien. Migrationsverket 2011-}

11-15d s. 3-5

129 _{Ribbenvik, Mikael. Rättschefens kommentar med anledning av säkerhetsläget i Syrien. Migrationsverket}

2011-04-19a s. 4

130 _{Ribbenvik, Mikael. Rättschefens kommentar med anledning av säkerhetsläget i Syrien. Migrationsverket}

2011-06-17b s. 3-4

131 _{Ribbenvik, Mikael. Rättschefens kommentar med anledning av säkerhetsläget i Syrien. Migrationsverket}

2011-09-08c s. 3-6

132 _{Ribbenvik, 2011d s.4}

133 _{RCI 32/2011, Rättsligt ställningstagande angående karaktären av den pågående konflikten i Syiren, bl.a}

frågan om väpnad konflikt och andra svåra motsättningar. Migrationsverket 2011-12-16 s. 2, 7-10

I den rättsliga styrningen från 30 januari 2012 så pekar rättschefen ut flera faktorer som påverkat ställningstagandet. Den främsta orsaken är en potentiellt mer dödlig

konfliktdynamik. Konflikten har förvärrats och förändrats eftersom det är en högre grad av militarisering från oppositionen, främst genom FSA. Genom denna militarisering har

oppositionen kunnat kontrollera vissa geografiska områden. Den nya konfliktdynamiken visas genom nya dödsoffer som nu också representeras av säkerhetsstyrkorna. Oroande har också varit att civila som ej varit deltagande i demonstrationerna eller andra manifestationer mot al Assad-regimen har fallit offer för dödligt våld.135Ytterligare förklaring till rättschefens ställningstaganden angående verkställighetshinder för Syrier återfinns i ställningstagandet från den 15 juni 2012. Där redogör rättschefen för tidigare ställningstaganden och UNHCR:s rekommendation från den 2 mars 2012 om att inga asylsökande skulle återsändas till Syrien innan säkerhetssituationen stabiliserats.136

Verkställigheten har sin grund i gällande rätt enligt 4 kap 2 § i utlänningslagen.

”Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att 1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt och

2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.

Första stycket 1 gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som där avses eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för sådan risk genom handlingar från enskilda.

Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort”.137

135 _{RCI 1/2012, s. 1-2}

136 _{RCI 14/2012, Rättsligt ställningstagande angående säkerhetssituationen i Syrien. Migrationsverket 2012-06-}

15 s. 1-2

Annan praxis som migrationsverket hänvisar till är domar från ECtHR och

migrationsöverdomstolen (MiÖD). Praxis från ECtHR handlar bland annat om innebörden av begreppet väpnad konflikt (mål C-465/07). Personen i fråga behöver inte påvisa att hoten specifikt är riktade mot individen för att klassa det som personligt hot mot liv och lem, om personen skulle återsändas föreligger en sådan risk att genom sin blotta närvaro riskerar individen att utsättas för hot.138

I domar rörande brott mot artikel 3 i Europakonventionen, har domstolen uttalat sig i fallet NA mot Storbritannien att den allmänna våldssituationen i ett land som är av tillräckligt hög intensitet kan medföra att alla utvisningar till detta land är ett brott mot artikel 3.139 I målet Sufi & Elmi mot Storbritannien uttalade sig domstolen om generellt våld och tillämpning av artikel 3 samt artikel 15c i Skyddsgrundsdirektivet.140

Domstolen kom fram till att Europakonventionen skulle ge ett sådant skydd som innefattas i skyddsgrundsdirektivet. Båda artiklarna får i exceptionella fall användas i en situation där våldet uppnår en intensitet där alla personer som återsänds till landet eller regionen löper risk att utsättas för brott mot artikel 3. Verkställighet får då ej ske till det aktuella landet.141

Migrationsöverdomstolen har i domen MIG 2009:27, uttalat sig om att inre väpnad konflikt råder i utlänningslagens mening om tre kriterier är uppfyllda.

Första kriteriet är att det måste råda svåra motsättningar vilket innebär utdragna och pågående stridigheter mellan en eller flera väpnade grupper mot väpnade regeringsstyrkor eller att de strider sinsemellan.

Andra kriteriet är att stridigheterna måste vara av en sådan natur att de inte längre kan klassas som inre oroligheter, sporadiska eller isolerande våldshandlingar.

Det sista kriteriet är att våldet i konflikten är så urskillningslöst att civilbefolkningen löper en sådan risk att utsättas för det genom sin blotta närvaro och då risker liv och lem.142

Enligt rättschefens bedömning av säkerhetsläget i Syrien så uppfyller konflikten kriterierna om inre väpnad konflikt i enlighet med utlänningslagen och migrationsöverdomstolens praxis samt att det är ett brott mot artikel 3 att verkställa utvisningar till Syrien. Stridigheterna                                                                                                                

138 _{RCI 14/2012, s. 2-3} 139 _{RCI 14/2012, s. 3}

140 _{hänvisning till Skyddsgrundsdirektivet- http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Asyl-och-}

invandring/Flykting-enligt-EUs-regler/ och http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/56440

141 _{RCI 14/2012, s. 3} 142 _{RCI 14/2012, s. 4}

överstiger kriterierna för inre oroligheter, sporadiska och isolerade våldshandlingar. Våldet riktas mot civila och till följd av detta har tusentals människor dödats samt ökar risken för fler civila dödsoffer. Det finns även uppgifter om att tidigare återvändande syrier har utsatts för förhör av den syriska säkerhetstjänsten som har använt sig av tortyrliknande metoder samt förnedrande behandling.143 Sverige utförde 27 tvångsutvisningar från det att upproret startade till dess att verkställighetsstoppet genomfördes den 30 januari 2012.144

4.4.1 Kriterier för verkställighetshinder

De kriterier som låg till grund för migrationsverkets verkställighet till Syrien var att konflikten uppnådde kriterierna för väpnad konflikt enligt UtlL 4. Kap 2§ samt att fortsatt utvisning hade varit ett brott mot artikel 3. För att klassas som en väpnad konflikt måste följande kriterier vara uppfyllda: det måste råda svåra motsättningar- att striderna är pågående och utdragna, stridigheterna är inte sporadiska eller isolerade våldshandlingar och att

civilbefolkningen utsätts för urskillningslöst våld. Enligt rättschefens ställningstagande den 30 januari 2012 så uppfyller konflikten alla kriterier genom att: konfliktdynamiken har blivit mer dödlig, militarisering från den väpnade oppositionen, oppositionens kontroll av geografiska områden, civila offer som ej kunnat kopplas till demonstranterna och nya dödsoffer, främst barn och representanter från säkerhetstjänsten. Migrationsverket har följt konflikten genom ställningstaganden och kommentarer för att se när konflikten kan klassas som en väpnad konflikt. Individens behov av skydd är ett av kriterierna, de andra hänvisar till territoriell makt och konfliktens intensitet.

5. Avslutning