Staters förhållningssätt till Human security
i teori och praktik
- En jämförande fallstudie om kriterierna för verkställighetshinder till Syrien hos Sveriges och Norges migrationsverk -
Författare: Cecilia Sjöholm Handledare: Charlotte Wagnsson Försvarshögskolan, VT 2013
Påbyggnadskurs i Statsvetenskap med inriktning säkerhetspolitik Delkurs 3, självständigt arbete, 15hp
Abstract
Den här uppsatsen handlar om staters förhållningssätt till human security i teori och praktik. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den kanadensiska definitionen av human security används som referensobjekt i policydokument från Norges och Sveriges nuvarande regeringar samt hos ländernas kriterier för verkställighetshinder av syriska medborgare. Uppsatsens metod är en jämförande fallstudie där verkställighetshinder och utvalda
policydokument utgör analysenheterna. För att analysera dokument och ställningstaganden används kvalitativ textanalys.
Fallstudien visar att båda länderna ser sig själva som föregångsländer inom human security, bland annat genom skapandet av strategier och handlingsplaner. Vidare visar studien att migrationsverken har olika tillvägagångsätt för verkställighetshinder till Syrien. Sveriges hinder innefattar fler kriterier än att endast hänvisa till individen som referensobjekt. Norge hänvisar främst till risken för kränkning av Europakonventionens artikel 3 medan Sverige hänvisar till konfliktens intensitet, spridning och kontroll av territorium som ett hot mot individen.
Slutsatsen är att båda länderna har stora likheter i sitt förhållningssätt till human security i teorin. I praktiken är dock skillnaderna större. Norge hänvisar främst till individen emedan Sveriges verkställighetshinder snarare vilar på andra kriterier.
Nyckelord: Human security, narrow school, freedom from fear, migrationsverk, UDI, Syrien, verkställighetshinder
Innehåll
1. Inledning 4
1.1 Från statlig till individens säkerhet 4
1.2 Problemformulering 5
1.3 Syfte 7
1.4 Frågeställning 8
2. Teori 8
2.1 Human security 8
2.1.1 Det breda perspektivet 11
2.1.2 Det snäva perspektivet 12
2.1.2.1 Framväxten av RtoP 13
2.2 Tidigare forskning 14
3. Metod 16
3.1 Val av metod 16
3.2 Avgränsning och urvalsmotivering 18
3.3 Val av teori 19
3.4 Material och källkritik 20
3.5 Operationalisering 21
4. Fallstudie 22
4.1 Norge och Human security 22
4.1.1 Analys av norska policydokument 25
4.2 Sverige och Human security 26
4.2.1 Analys av svenska policydokument 29
4.3 Norska migrationsverkets handlande 30
4.3.1 Kriterier för verkställighetshinder 33
4.4 Svenska migrationsverkets avvaktande 33
4.4.1 Kriterier för verkställighetshinder 37
5. Avslutning 37
5.1 Diskussion 37
5.2 Slutsatser 41
5.3 Förslag på vidare forskning 41
1. Inledning
1.1 Från statlig till individens säkerhet
”Until we can ensure that people are safe not just from interstate war and nuclear proliferation, but also from preventable disease, starvation, civil conflict, and terrorism, then we have failed in the primary objective of security-to protect”.1
Människor rör sig över statsgränser av olika anledningar. Det kan vara både frivillig och ofrivillig rörelse. Skälet till förflyttningen kan exempelvis vara arbete, semester, oroligheter eller väpnade konflikter i hemlandet. Konflikter och oroligheter är inte bara en nationell angelägenhet eftersom människor i rörelse påverkar andra aktörer.2 Andra aktörer kan bland annat vara internationella organisationer och stater.3 Oavsett om den mottagande staten gränsar till den konfliktfyllda staten eller inte så finns det risk att den påverkas av människors förflyttning.4
I mars 2011 startade fredliga demonstrationer i Syriens huvudstad Damaskus.
Demonstranterna krävde bland annat demokratiska reformer, respekt för mänskliga rättigheter och att regimen skulle släppa politiska fångar. Några dagar efter demonstrationerna börjat dödades fyra personer av kravallpolis i staden Daraa. Protester mot detta spred sig i landet. I början av april tillsatte president Bashar al Assad en ny regering och försökte gå folket till mötes genom att bland annat häva undantagstillstånd och lova nya reformer. Demonstranterna började trots detta kräva al Assads avgång och militär sätts in för att stoppa upproret. FN fördömer al Assad-regimens brutalitet mot demonstranterna men kan i Säkerhetsrådet inte komma överens om en resolution. Konflikten i Syrien eskalerar under 2011-2012 och många människor flyr över gränsen till närliggande stater och till Europa.5
1 Liotta, P.H., Owen, Taylor, “Why Human Security?” The Whitehead Journal of Diplomacy and International
Relations, Seton Hall University, Winter/Spring 2006. s. 52
2 Kerr, Pauline, Human Security i Contemporary security studies, Collins, Alan (red.) s. 91-107, Oxford
University Press, Oxford, 2007 s. 96
3Picciotto, Robert, Olonisakin, Funmi & Clarke, Michael, Global development and human security, Transaction
Publishers, New Brunswick, 2007 s. 35
4 Kerr, 2007 s. 96
5 Dagens nyheter: http://www.dn.se/nyheter/varlden/snabbguide-vad-har-hant-i-syrienkonflikten, hämtad
Sverige är ett av de mottagarländer som asylsökande söker sig till. I Sverige ökar antalet asylsökande från Syrien från 640 personer under 2011 till 7814 personer under 2012.6 Totalt sett ökar antalet asylsökande i Sverige med 48% under 2011-2012. Sverige blir då tredje största mottagningsland i Europa med 43.887 asylsökande under 2012. Närmaste land i Skandinavien efter Sverige är Norge på åttonde plats i Europa med en ökning på 7% och 8921 asylsökande under 2012.7
Vem eller vad som är i behov av skydd och säkerhet i konflikter skiljer sig inom de olika säkerhetsteoretiska skolorna. Synen på skydd och säkerhet kan vara objektiv och återfinns inom realismen. Referensobjektet är då staten och det är dess överlevnad och suveränitet som skall skyddas mot militära hot. Den kan också vara subjektiv. Då det är individens säkerhet och överlevnad som är referensobjekt. I början av 1990-talet började det växa fram en
motreaktion till realismens syn på vad och vem som skall skyddas. Motreaktionen kom senare att utvecklas till teoriperspektivet human security som använder individen som referensobjekt och är den som skall skyddas från övergrepp i konflikter.8
1.2 Problemformulering
Staten är den aktör som skall skydda individen. Men om en stat faller sönder på grund av väpnade konflikter så kan den ursprungliga staten sakna vilja och förmåga att skydda
individen. Det blir då upp till tredje land att skydda individen genom militära och/eller civila insatser, upprätta diplomatiska förbindelser eller ta emot asylsökande flyktingar.9
Vem som har skyldighet att skydda individen från hot och faror i konflikter är en del av human security’s snäva10 perspektivet-freedom from fear.11
2005 antog FN:s medlemsstater principöverenskommelsen skyldighet att skydda
(responsibility to protect, RtoP) där det klargörs att suveränitet innefattar skyldigheter och är inte endast ett privilegium för stater. Skyldigheten att skydda individen är alla staters. Om en stat missbrukar sin suveränitet genom att grovt bryta mot mänskliga rättighetsnormer, så har
6Migrationsverket: figur 9, s. 28, hämtad 2013-03-09
http://www.migrationsverket.se/download/18.43648b4513b902d4269732b/Årsredovisning+2012.pdf
7 Migrationsverkets månadsrapport januari, 2013 s. 7 8 Kerr, 2007 s. 92-96
9 Tadjbakhsh, Shahrbanou & Chenoy, Anuradha M, Human security: concepts and implications, Routledge,
London, 2007 s.166-169
10 Författarens översättning av The narrow school 11 Liotta & Owen, 2006 s. 37-38
internationella samfundet rätt att frångå suveränitetsprincipen och intervenera för att skydda befolkningen. RtoP är ingen resolution eller konvention utan är en norm som stater helst ska eftersträva och följa.12 RtoP användes som argumentation för NATO:s flyganfall mot Libyen under 2011 vilket senare ledde till att diktatorn Muhammed Ghaddafi störtades.13 Men varken före eller efter Libyen-konflikten har RtoP åberopats, trots att det finns och har funnits
konflikter i Darfur, Somalia och DR Kongo där civilbefolkningen hotas och har hotats av statsmakten.14 Syrien är ett exempel på en inre väpnad konflikt som startade i mars 2011 med fredliga demonstrationer för reformer och respekt för mänskliga rättigheter. Den utvecklades senare till ett inbördeskrig mellan den väpnade oppositionen och statsmakten.15 Staters ansvar sträcker sig längre än till humanitära interventioner och RtoP. Det handlar om att skydda de individer som flyr över gränsen och söker asyl i andra länder.16
Migrationsverkens bedömning av lagar och praxis påverkar individen och dess möjlighet till att få skydd om dess ursprungsland är drabbat av inre oroligheter eller konflikter. Detta på grund av att en asylsökande som inte uppfyller kraven enligt ländernas utlänningslagar avvisas/utvisas med hänvisning till att individens säkerhet inte hotas i hemlandet.17 De personer som söker asyl i länder som Norge18 och Sverige19 behandlas genom en individuell asylprocess för att se vilken sorts skydd personen i fråga är berättigad. Det som migrationsverken grundar sin bedömning på i Sverige och Norge är landinformationer, FN:s flyktingkonvention från 195120, internationell rätt21 att beslutet inte strider mot
12Welsh. M Jennifer, The Responsibility to Protect: Securing the Individual in International Society i Security and human rights, Goold, Benjamin Jervis & Lazarus, Liora (red.) s. 385, Hart, Oxford, OR, 2007 s.
363-369
13Chandler, David, Resilience and human security: The post-interventionist paradigm. Security Dialogue. vol 43
no. 3 June 2012 s. 225
14 Norwegian Ministry of Foreign Affairs, Norway´s Humanitarian Policy, 2008 s. 16
http://www.regjeringen.no/upload/UD/Vedlegg/Hum/humpolicy_eng.pdf , hämtad 2013-05-22
15 Dagens nyheter: http://www.dn.se/nyheter/varlden/snabbguide-vad-har-hant-i-syrienkonflikten, hämtad
2013-03-09
16 Tadjbakhsh & Chenoy, 2007 s. 167 17 Wikrén & Sandesjö, 2010 s. 54-57
18 Förklaring av Norges asylprocess se:
http://www.udi.no/Sentrale-tema/beskyttelse/Behandlingen-av-asylsaker/, hämtad 2013-05-06
19 Förklaring av Sveriges asylprocess se: http://www.migrationsverket.se/info/443.html. , hämtad 2013-05-06 20 Om vem som kan klassas som flykting, flyktingens rättigheter och statens skyldigheter. För vidare förklaring
av flyktningkonventionen se: http://www.unhcr.se/se/om-oss/1951-aars-flyktingkonvention.html, hämtad 2013-05-06
21 Från bland annat Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECtHR), för vidare förklaring:
Europakonventionen22, det egna landets utlänningslag och praxis. När en konflikt bedöms vara så allvarlig att personer som sänds tillbaka riskerar livet genom att vistas i landet är konflikten i sig ett verkställighetshinder. Detta betyder att alla utvisningar och avvisningar stoppas till det landet i väntan på att säkerhetssituationen för individen har förbättrats.23 Finns det något samband mellan staters implementering och användning av human security´s snäva perspektiv som politiskt verktyg och vilka kriterier migrationsverk har för
verkställighetshinder till konfliktdrabbade länder? När blir en konflikt ett faktiskt
verkställighetshinder? Verkställighetshinder kan bland annat vara när ett mottagningsland inte längre kan sända tillbaka asylsökande som fått avslag på sin ansökan med hänvisning till den rådande säkerhetssituationen i hemlandet.24
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att utifrån författarens tolkning av den kanadensiska definitionen av human security’s snäva perspektiv -freedom from fear, analysera och jämföra svenska Migrationsverkets och norska Utlendningsdiktoratets (hädanefter norska Migrationsverket eller UDI) kriterier för verkställighetshinder av syriska medborgare med hänvisning till rådande säkerhetssituation i Syrien. Vidare vill författaren undersöka om kriterierna för verkställighetshinder kan ha ett samband med ländernas arbete i frågor som rör human security-perspektivet freedom from fear. Detta för att undersöka ett möjligt samband mellan staters förhållningssätt till perspektivet i teori och praktik. Teorin är de policydokument staterna använder sig av i human security-frågor. Praktiken är migrationsverkens kriterier för verkställighetshinder.
22 Europakonventionen är sedan 1995 införlivad i svensk lag. Ett utvisning- eller avvisningsbeslut får inte strida
mot artikel 3 i Europakonventionen, förbud mot tortyr. Artikeln säger att ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling. Staten får inte vägra ta emot eller avvisa en person till en plats där personens liv eller frihet hotas på grund av de skäl som återfinns i flyktingdefinitionen enligt överenskommelsen om Non-refoulementprincipen. Wikrén & Sandsjö, 2010 s. 69 samt
http://www.echr.coe.int/NR/rdonlyres/1009F7DB-87E3-4056-8E17-8A8A41768BA7/0/Convention_SWE.pdf, hämtad 2013-05-06
23 Wikrén & Sandsjö, 2010 s. 192-193, 280-281
24 Wikrén, Gerhard & Sandesjö, Håkan, Utlänningslagen: med kommentarer, 9., [aktualiserade] uppl., Norstedts
1.4 Frågeställning
-
Vilka kriterier använde sig migrationsverken i Sverige och Norge av för att besluta om att det fanns verkställighetshinder mot Syrien?-
Hur förhåller sig dessa kriterier till de båda staternas arbete med human security’s snäva perspektiv -freedom from fear, som politiskt verktyg?2. Teori
2.1 Human security
Teoriperspektivet human security användes som begrepp för första gången 1994 i The Human Development Program:s (UNDP) rapport.25 Human security är en del av Human Development som fokuserar på hur och vilka hot individen skall skyddas från. Rapporten introducerade nya synsätt såsom att human security är motsatsen till statssäkerhet, där statens överlevnad är det primära referensobjektet. När staten är referensobjekt blir individens säkerhet osynlig. Genom att synliggöra hot mot individen så har länder enligt human security både en moralisk plikt och ett praktiskt intresse att skydda individer i andra stater. Om inte staterna skyddar individen så kommer individens rörelse mellan stater påverka fler aktörer. De två primära elementen för individens säkerhet enligt human security är freedom from fear26 samt freedom from want27.28
Human security enligt UNDP:s rapport betyder i första hand säkerhet från permanenta hot som hunger, sjukdomar och förtryck men också skydd från plötsliga och våldsamma avbrott i det dagliga livet, hemmet, arbetet eller i samhället. Rapporten visade en bred agenda med sju olika dimensioner av säkerhetshot mot individens välbefinnande:29
• Ekonomisk säkerhet: minska fattigdom och sårbarhet i den globala ekonomin. • Matsäkerhet: alla har rätt till att få äta sig mätta och skyddas från svält, belysa
sårbarheten vid extrema klimat- och jordbruksförändringar.
25 Kerr, 2007 s. 92
26 frihet från fruktan, författarens översättning till svenska 27 frihet från nöd, författarens översättning till svenska
28 Glasius, Marlies, Human security from Paradigm Shift to Operationalization: Job Description for a Human
Security Worker. Security Dialogue. vol 39 no. 1 March 2008 s. 32
29Kerr, Pauline, Human security and diplomacy i The Routledge handbook of security studies, Dunn Cavelty,
• Hälsosäkerhet: minska spridningen av sjukdomar och individens rätt till hälsovård. • Miljösäkerhet: motarbeta uttömmandet av nationella resurser, sårbarhet för population
och nedbrytning av miljön.
• Personlig säkerhet: motarbeta kränkningar mot individ, sårbarhet i konflikt och naturkatastrofer.
• Samhällssäkerhet: hindra kränkningar av kulturer, sårbarhet på grund av den kulturella globaliseringen.
• Politisk säkerhet: motverka politiskt förtryck, sårbarhet mot konflikter och krigföring.30
I slutet av 1990-talet anammades human security’s snäva perspektiv av mellanstater31 som Norge och Kanada. Perspektivet blev ledande i ländernas utrikespolitik och de samarbetade för att kunna öka sin egen status och internationella inflytande.32 Ett år efter det att ländernas samarbete startat hade nio andra stater anslutit sig: Chile, Irland, Jordanien, Nederländerna, Slovenien, Sydafrika (observatör), Schweiz, Thailand och Österrike. Dessa länder bildade tillsammans samarbetsnätverket: Human security network. Kanada definierade human security som ”freedom from pervasive threats to peoples rights, their safety, or even their lives”33 och strategin för att stärka human security som perspektiv var ”strengthening legal norms and building the capacity to enforce them”34. Av Kanada och Norge var Kanada den mest drivande parten i att sprida human security, bland annat genom en ledande roll i
skapandet av Internationella brottmålsdomstolens (ICC) stadga, Romstadgan. När Kanada satt som en av de icke permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd 1999-2000, arbetade de för och introducerade begreppet human security för säkerhetsrådet.35
Nästan samtidigt som Norge och Kanada började samarbeta och tolka human security
så gjorde mellanstaten Japan en egen tolkning av begreppet. Japans tolkning liknade UNDP:s, det vill säga att human security innebar sociala problem som hotar individen. Dessa sociala problem var den globala uppvärmningen, sjukdomar som AIDS/HIV, terrorism, landminor
30 Liotta & Owen, 2006 s. 42
31 För förklaring av mellanstater, se: Tadjbakhsh & Chenoy, 2007 s. 28-29 32 Tadjbakhsh & Chenoy, 2007 s. 28-29
33 Glasius, 2008 s. 33 34 Glasius, 2008 s. 33 35 Glasius, 2008 s. 33
och flyktingar. Japans och Kanadas spridning och tolkning av begreppet human security har fått gehör inom den akademiska världen och som en policy inom politiken.36
Enligt Owen kan användningsområden för human security delas upp i fyra olika kategorier. Den första kategorin är som ett politiskt verktyg. Precis som Japan, Kanada och Norge har visat så arbetar staterna med att belysa human security i frågor som länderna driver
internationellt. Det banar väg för andra länder, samarbetsorgan och organisationer i liknande frågor.
Det andra användningsområdet är att forskare och organisationer etiketterar hot och/eller problem för att lyfta fram en specifik åsikt eller ståndpunkt i frågor som rör human security såsom landminor, trafficking, ickestatliga aktörers roller, genus och fredsbyggande.
Det tredje området är projekt som har som mål att mäta human security. Mätresultatet ger en indikation om hur konceptet används och tolkas och kopplas sedan till definitionsdebatten om hur human security ska definieras samt vilka följder olika tolkningar kan få.
Det fjärde området är att human security används som ett teoretiskt verktyg för att kritisk analysera och granska statsmakten med hjälp av teorier som feminism och konstruktivism.37 Begreppet human security saknar en gemensam vedertagen definition och tolkas olika av politiker och akademiska skolor. Detta gör att det är svårt att skriva om human security som ett enhälligt begrepp då det finns skillnader beroende på vilket förhållningssätt forskaren, organisationen eller staten har och vilka mål de vill uppnå med sin tolkning. Frågor och problem som debatteras inom human security är: Hur seriöst måste ett hot vara? Hur många individer måste beröras och/eller skadas innan något kan klassas som ett säkerhetshot? Vilka ska skyddas, när ska det göras och hur det ska gå till? Enligt Owen så måste synen på säkerhet för individen ändras i takt med att hoten skiftar. Eftersom människans sårbarhet inte endast är ett resultat av inomstatliga konflikter utan också extrem fattigdom, spridning av sjukdomar, civila konflikter och spridning av handeldvapen.38
Grunden i human security är att det är en reaktion mot det statsorienterade säkerhetsbegreppet och istället för statens överlevnad ska individens överlevnad och säkerhet vara referensobjekt.
36 Glasius, 2008 s. 33-34
37Owen, Taylor. Human Security- A Contested Contempt i The Routledge handbook of new security studies,
Burgess, J. Peter. (red.), Routledge, London, 2010 s. 47-48
Human security, har sitt ursprung i liberalismen, som också har ett individcentrerat fokus på individens frihet. Detta har lett till att idén om individcentrerad säkerhet finns nedskriven i Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, FN-stadgan och Genèvekonventionerna.39 Kärnan i human security är att skydda individen och dess integritet men efter det går
perspektivet isär och delar sig i två förgreningar. Den första förgreningen är en bred definition av human security som behandlar hela konceptet av individens säkerhet, den andra är en snäv definition som behandlar vikten av individens säkerhet och skydd i väpnade konflikter.40 Perspektiven förklaras i de två kommande avsnitten.
2.1.1 Det breda perspektivet
Det breda41 forskningsperspektivet definierar human security som freedom from want och refererar till UNDP:s rapport från 1994: att det behövs både långsiktig och kortsiktig planering och investering för att kunna bekämpa hot mot individen såsom svält, sjukdomar och plötsliga katastrofer. De områden som breda perspektivet arbetar utifrån är UNDP:s sju säkerhetsområden som listats i början av teoriavsnittet.42 UNDP menar att human security inte är oro kopplat till vapen utan oro för mänskligt liv och värdighet. Det som är karakteristiskt för human security är att det är ett universellt begrepp som är människocentrerat. Individen skyddas bäst genom preventiva åtgärder och alla komponenter är självständiga.43
Även om det breda perspektivet delas in i sju olika kategorier så är kärnan fortfarande individen och människans möjlighet att leva utan hinder för dess välbefinnande. Det breda perspektivet har tagit begrepp som humanitär och utveckling till säkerhetsdiskussionen.44 Det breda perspektivet arbetar direkt mot UNDP:s agenda som syftar till att reducera fattigdom som anses vara det mest grundläggande hotet mot individen och dess överlevnad.45
39 Mack, Andrew. A Signifier of Shared Values. Security Dialogue. vol 35 no. 3 Semptember 2004 s. 366 40 Liotta & Owen, 2006 s. 37-38
41 Författarens översättning av The broad school 42 Liotta & Owen, 2006 s. 41-42
43King, Gary., Murray, J.L Christopher, Rethinking Human Security. Political Science Quarterly. Volume 116
no. 4 2001-02 s. 589
44 Liotta & Owen, 2006 s. 41-42 45 Kerr, 2010 s. 117
2.1.2 Det snäva perspektivet
Det andra perspektivet är det snäva perspektivet som också kallas den kanadensiska modellen och definierar human security som freedom from fear.46 Det är i det snäva perspektivet som uppsatsen kommer ha sin teoretiska utgångspunkt och författarens tolkning av perspektivet kommer att presenteras närmare i metodkapitlet under rubriken: Val av teori.
Till skillnad från det breda perspektivet menar det snäva att en för bred definition av säkerhet gör att human security blir ett meningslöst och ett vagt begrepp.47 Det snäva
forskningsperspektivet utgår ifrån att de mest överhängande hoten mot individen är politiskt våld mot civila i interna väpnade konflikter. Andra hot kan vara droghandel, landminor, sönderfallande stater, vapenhandel och etniska oroligheter.48 Enligt det snäva perspektivet är stater i teorin skyldiga att skydda sina invånare, men i verkligheten har fler människor dödats av sin egen statsmakt än av fientliga arméer.49 Staten kan både vara förövaren och den aktör som är bäst lämpad för att skydda individen. Andra aktörer som kan hjälpa staten att
upprätthålla individens säkerhet är nationella och internationella organisationer. När stater sätter individen, dess rättigheter, säkerhet och liv främst, upprätthålls statens egen säkerhet men också andras genom att förebygga spridningen av oroligheter och konflikter. Målet för det snäva perspektivet är att bygga en värld med universell humanitär standard och genom lagar skydda alla människor. De som bryter mot dessa lagar skall hållas ansvariga för sina handlingar.50
De olika forskningsperspektiven skiljer sig inte bara i debatten om hur individen skall skyddas utan även vilka konsekvenser det får för staters politik. Det snäva perspektivet eftersträvar att reducera nivån av våld som i sin tur reducerar antalet döda och skadade i internationella och nationella politiska konflikter. För att skydda individen förespråkar det snäva perspektivet humanitära interventioner, säkerhetssektoriska reformer (SSR) och står bakom skapandet av ICC.51
46 Owen 2010, s. 43 47 Kerr, 2012 s. 117
48 Liotta & Owen, 2006 s. 42 49 Mack, 2004 s. 366 50 Picciotto m. fl., 2007 s. 34 51 Kerr, 2010 s. 117
2.1.2.1 Framväxten av RtoP
Forskarna inom det snäva perspektivet menar att human security måste ha ett mer direkt fokus att intervenera i stater för att stoppa storskalig förföljelse av civila istället för
långtidsplanering och investering för hållbar och säker utveckling som den breda skolan förespråkar.52
I och med misslyckandena att skydda individen under folkmorden i Rwanda och Bosnien (Srebrenica) skapades i slutet av 1990-talet en diskurs om att individens och samhällets säkerhet ska prioriteras jämte staten inom nationell och internationell politik. Begreppet RtoP nämndes första gången i rapporten Resopnsibility to protect gjord av International
Commission on Intervention and State Sovereignty (ICISS)53 i december 2001.
Kommissionen redovisade ett svar till FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annans fråga om när internationella samfundet skall intervenera på humanitära grunder. Svaret från ICISS blev att suveränitet är ett ansvar och inte ett privilegium. FN:s medlemsstater enades på World Summit mötet 2005 om att gemensamt sluta upp bakom RtoP för att förhindra och stoppa folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning. De åtaganden som staterna godkände var att:
1. The State carries the primary responsibility for the protection of populations from genocide, war crimes, crimes against humanity and ethnic cleansing.
2. The international community has a responsibility to assist States in fulfilling this responsibility.
3. The international community should use appropriate diplomatic, humanitarian and other peaceful means to protect populations from these crimes. If a State fails to protect its populations or is in fact the perpetrator of crimes, the international community must be prepared to take stronger measures, including the collective use of force through the UN Security Council.54
52 Liotta & Owen, 2006 s. 42-43
53 Rapporten av ICISS: http://responsibilitytoprotect.org/ICISS%20Report.pdf, hämtad 2013-05-06
2.2 Tidigare forskning
Det mesta av forskningen inom human security har fokuserat på hur begreppet ska tolkas och definieras samt användas för att kritisera redan existerande teorier. Forskare som Thomas (2001), Bellamy och McDonald (2002), Newman (2005) och Hudson (2006)55 har med olika teoretiska utgångspunkter kritiserat statsmakten som säkerhetsaktörer och genom detta försökt uppnå en social förändring i hur individens säkerhet ska förbättras. Konstruktivister har använt sig av human security för att kritisera den centrala statsmaktens fokus i både
neorealismen och liberalismen. Konstruktivisterna menar att allt för mycket fokus läggs på staten som säkerhetsaktör istället för att belysa mindre aktörer som ickestatliga organisationer (NGO:er), enskilda individer, grupper och transnationella aktörer. Postmodernister kritiserar, med hjälp av human security, realismens syn på att staten ses som den enda och allomfattande säkerhetsaktören. Feminister använder sig av human security för att kritisera patriarkala teorier och deras traditionella syn på säkerhet.56
Forskaren David Chandler har undersökt utvecklingen från humanitära interventioner till dagens nya begrepp inom human security -RtoP. Han undersöker också hur synen på säkerhet har ändrats sedan kalla krigets slut och hur detta påverkar FN, suveräna stater och
internationella lagar.57
Forskarna Mack (2004), Owen (2010) och Kerr (2007, 2010) diskuterar vad som innefattas i begreppet human security, hur de två olika förgreningarna inom perspektivet kompletterar och påverkar varandra samt argumenterar vilket av perspektiven som förklarar human security bäst samt dess relation till teorier som realismen.58 P.H Liotta och Taylor Owen har forskat om varför human security är viktigt och vad det kan tillföra vidare forskning, då tidigare teorier inte förklarar hur och varför individen skall skyddas.59
Forskaren Kanti Bajpai försöker snäva begreppet human security genom att granska och mäta olika perspektiv inom human security med hjälp av Baldwins säkerhetsanalys. Analysen innefattar frågor som: Säkerhet för vem? Vilka värderingar skall säkras? Vilka hot skall individen skyddas från? Vilka medel skall användas? Bajpai kommer fram till att likheterna
55 Owen, 2010 s. 48 56 Owen, 2010 s. 47-48 57 Chandler, 2012 s. 213-229
58 Mack, 2004 s. 366-367, Owen, 2010 s. 39-49, Kerr, 2007 s. 91-107, 2010 s. 115-123 59 Liotta & Owen, 2006 s. 37-54
inom perspektiven är mer framträdande än olikheterna. Vilken utgångspunkt som är mest lämpad för att förklara human security spelar egentligen ingen roll enligt honom. Han jämför också skillnaden mellan human security och neorealismen. Bajpai svarar också på kritik mot human security och diskuterar human security’s framtid.60
Forskaren Arita Holmberg har skrivit om human security’s roll i den svenska
säkerhetsstrategin. Hon har undersökt svenska säkerhetsstrategier 2008-2009 för att se om säkerhetsstrategierna har förändrats över tiden och om individen är det primära objektet att skydda i konflikter utomlands. Hennes resultat visar att human security inte är dominant inom svensk säkerhetsstrategi som referensobjekt, men att Sverige refererar till individen som skyddsobjekt och mänskliga rättighetsprinciper. Hon lyfter också fram att resolution 1325 (2000) om Kvinnor, fred och säkerhet61 som ett exempel på hur Sverige arbetar med human security-frågor.62
Det har riktats kritik mot definitionen av human security av bland andra Roland Paris som menar att det finns en begränsad användning av human security i praktiken, eftersom det saknar en enhällig och specifik definition och att aktörerna som förespråkar human security vill ha en vag och bred definition.63 Annan kritik mot det snäva human security-perspektivet är att utvecklingsländer ser begreppet som ett påfund från västvärlden och menar att militära interventioner inte kommer göra världen säkrare. Utvecklingsländerna menar att strukturella problem som historiskt skapats av väst inte blir lösta genom interventioner.64
60 Bajpai, 2000 s.1-64
61 Vidare förklaring om 1325: http://operation1325.se/resolution-1325, hämtad 2013-05-06
62 Holmberg, Arita, Swedish security strategy in the twenty-first century- What role for human security? i National, European and human security: from co-existence to convergence, Martin, Mary, Kaldor, Mary & Serra, Narcís (red.), s. 110-127 Routledge, London, 2013
63 Paris, Roland, Human Security- Paradigm Shift or Hot Air? International Security Vol 26 no. 2 Fall 2001 s.
87-102
3. Metod
3.1 Val av metod
För att kunna svara på de två frågeställningarna så anser författaren att en jämförande fallstudie och kvalitativ textanalys är de bäst lämpade metoderna. I fallstudien väljs två analysenheter ut: human security-relaterade policydokument från respektive lands regering samt migrationsverkens kriterier för verkställighetshinder till Syrien. Först analyseras hur Norge respektive Sverige relaterar till författarens tolkning av den kanadensiska definitionen av human security i handlingsplaner och strategier. Sedan undersöks om definitionen
genomsyrar från nationell nivå till kriterierna för verkställighetshinder.
Denna uppsats får ses som teoriutvecklande eftersom teorin human security prövas i en ny kontext: att appliceras på länders teoretiska och praktiska utförande.65 Likheter och skillnader kommer sedan att diskutera ländernas förhållningsätt till human security.66 En fördel med
metoden jämförande fallstudie är att analysenheterna undersöks i relation till varandra. En annan fördel är också att en del av en helhet undersöks.67 Det betyder att en del av ett händelseförlopp undersöks för att kunna uttala sig om helheten i den aktuella
undersökningen.68
En nackdel med metoden fallstudie är att det är svårt att uttala sig om helheten när endast två analysenheter undersöks. De analysenheter som valts ut är, policydokument som innehåller eller/och relaterar till human security och migrationsverkens kriterier för
verkställighetshinder. De vilar på samma praxis och lagar tills att dessa förändras eller upphör att gälla. Därför kan denna uppsats uttala sig om ländernas förhållningssätt i teori och praktik återkopplat till human security.69 Om andra analysenheter valts så hade det blivit en helt annan undersökning och inget som kommer diskuteras vidare i uppsatsen. En annan svårighet med att jämföra två länder är att undersöka något som är jämförbart. Enheterna som jämförs är migrationsverkens verkställighet till Syrien och policydokument rörande human security. För att kunna undersöka och sammanställa resultaten av dokumenten så har författaren valt att operationalisera human security till tre påståenden. Dessa tre påståenden beskrivs under
65Denk, Thomas, Komparativ metod: förståelse genom jämförelse, Studentlitteratur, Lund, 2002 s. 19 66Yin, Robert K., Fallstudier: design och genomförande, 1. uppl., Liber, Malmö, 2007 s. 32-33 67 Yin, 2007 s. 60-64
68Ejvegård, Rolf, Vetenskaplig metod, 3., omarb. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2003 s. 33-34 69 Yin, 2007 s. 27-29
rubriken: Operationalisering, och förklarar vilka delar i dokumenten som är intressanta för att sedan kunna jämföras.70
För att analysera de dokument och handlingar som legat till grund för fallstudien har metoden kvalitativ textanalys valts. Fördel med denna metod är att vissa delar anses vara viktigare än andra i texten och därför väljs dessa ut för att analyseras. Detta till skillnad från kvantitativ innehållsanalys där de analysenheter som ska undersökas behandlas likvärdigt. De dokument som valts ut läses i sin helhet därefter väljs huvuddelar ut som både tydligt och underbetonat kopplas samman med författarens definition av human security. Undersökningen
systematiseras genom att klargöra aktörernas (ländernas) tankestrukturer. Tanken med denna undersökningsstrategi är att lyfta fram och göra det väsentliga i texterna begripligt för läsaren för att skapa en djupare förståelse för begreppet.71 Genom att koppla samman innehållet i dokumenten med operationaliseringens analysfrågor så kan författaren ställa påståenden mot texten och sedan uttolka svaret. Eftersom svaren på påståendena inte alltid står i klartext så används undersökningsstrategin för att hitta det latenta i dokumenten. Det som står mellan raderna och inte kan utläsas direkt utan vidare tolkning och djupläsning.72
Eftersom uppsatsen inte argumenterar för eller emot ländernas förhållningsätt eller diskuterar vidare vilket av ländernas kriterium som är mest fördelaktigt har författaren valt att inte använda sig av en argumentationsanalys. Fördelen med det material som valts är att avståndet mellan uttolkare och text anses vara litet. Grunden till detta är att det är tidsmässigt nära, de äldsta dokumenten är sex-sju år gamla och de flesta ligger i spannet ett till tre år sedan de offentliggjordes. Den sociala och kulturella kontexten som dokumenten skapades i skiljer sig inte nämnvärt från det samhälle som finns idag.73
70 Ejvegård, 2003 s. 41-42
71Esaiasson, Peter, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.] uppl.,
Norstedts juridik, Stockholm, 2012 s. 122
72 Esaiasson, 2012 s. 221 73 Esaiasson, 2012 s. 221-222
3.2 Avgränsning och urvalsmotivering
Författaren förutsätter att den som läser denna uppsats har förkunskap inom statsvetenskap på högskolenivå. Därför kommer inte alla begrepp som förekommer i uppsatsen att förklaras. De stater och analysenheter som utgör grunden för uppsatsen har valts med hänsyn till deras utmärkande egenskaper. Migrationsverken valdes eftersom det skiljer cirka nio månader mellan myndigheternas ställningstaganden om verkställighetshinder till Syrien. Länderna har också valts på grund av sitt internationella engagemang inom human security. Där Norge har varit ett föregångsland inom human security-teorin emedan Sveriges förhållning och arbete med teorin varit oklar tycker författaren att det är intressant att undersöka just dessa två länder.74
Varför inte någon av de andra nordiska länderna eller något EU-land valdes som motpart till Sverige beror på att materialtillgången inte var tillräcklig för empirin men även på grund av språkliga hinder eftersom författaren har större förståelse för det norska språket än exempelvis danska.75 Två andra intressanta fördelar med Norge är att landet inte är medlem i EU och är
den skandinaviska stat som näst efter Sverige tar emot flest asylsökande.76
Valet av att undersöka migrationsverkens kriterier om verkställighetshinder till Syrien beror på att händelsen ligger nära i tiden och därför finns det omfattande material i ämnet. Att ett undersökningsobjekt ligger nära i tiden har den fördelen att det går att söka och hitta uppdaterad information. Eftersom varken Sverige eller Norge har bytt regering sedan migrationsverkens ställningstagande till att konflikten i Syrien utgjorde ett
verkställighetshinder så kan den sittande regeringens politik avspeglas i migrationsverkens beslut.77 Ländernas arbete med human security-frågor avgränsas till policydokument
utfärdade av ländernas nuvarande regeringar, svenska dokument från 2006 och norska dokument från 2005 fram till idag.
Uppsatsen kommer endast att behandla konflikten i Syrien utifrån migrationsverkens
ställningstagande och kriterier kopplat till utvecklingen av säkerhetssituationen. Andra källor
74Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 2.
uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009 s. 61-64
75 Ejvegård, 2003 s. 89
76 Migrationsverkets månadsrapport januari 2013 s. 7
kommer inte att användas för att stärka eller ifrågasätta migrationsverkens kriterier eftersom det är deras ställningstagande som skall undersökas. Avgränsning i tid kommer att vara dokument och ställningstaganden från migrationsverkens första kommentarer i mars 2011 till och med juni 2012 då svenska migrationsverket sammanfattar sitt ställningstagande. Eftersom Sverige gjorde sitt ställningstagande efter Norge så återfinns Norges källor inom angiven tidsram. Uppsatsen kommer inte att behandla den individuella asylprocessen utan endast fokusera på kriterierna för verkställighetshinder vid väpnad konflikt. Det vill säga när de asylsökande som fått avslag inte längre blir utvisade eller avvisade, frivilligt eller med tvång, med hänsyn till den rådande säkerhetssituationen. Uppsatsen kommer inte heller att mäta human security genom kriterierna utan endast undersöka om begreppet förekommer eller inte i policydokument och verkställighetshinder. I de policydokument som ligger till grund för staternas förhållningssätt till human security söker författaren efter formuleringar att tolka till det snäva perspektivet.
3.3 Val av teori
Human security kan ses som en del i ett vidgat säkerhetsbegrepp men det är inte där uppsatsen kommer att ha sin teoretiska utgångspunkt. Barry Buzan, en av Köpenhamnsskolans forskare, menar att staten kan vara den som hotar individen men är också den nödvändiga aktören som ger individen skydd. Detta är något som Andrew Mack, forskare inom det human security, motsätter sig eftersom han menar att staten inte kan vara den enda källan till skydd för individen. Mack hänvisar till att det internationella samfundet kan intervenera för att stoppa exempelvis folkmord och där igenom skydda individen. Buzan är skeptisk mot att använda individen som referensobjekt för säkerhet eftersom han menar att interventioner som baseras på mänskliga rättigheter ska ifrågasättas då de kan leda till konflikt i stater där mänskliga rättigheter inte är accepterade som universella normer. För att undvika dessa konflikter är det att föredra statscentrerad säkerhet. Macks svar är att argument som Buzans ger utrymme för folkmord som i Rwanda.78
Det snäva perspektivet inom human security kommer att användas som teori i denna uppsats då det är bäst lämpad att förklara vikten av att ha en individanpassad säkerhetssyn i konflikter där stater inte skyddar sin befolkning. Varför det snäva perspektivet används som teori och inte det breda beror på att uppsatsen handlar om konflikt och staters ansvar för
civilbefolkningen. Det breda perspektivet handlar mer om fattigdomsbekämpning och hur individen ska nå en dräglig levnadsstandard. Båda perspektiven går att återfinna i
policydokument. Det är endast de som handlar om skydd av individen vid konflikt och oroligheter, det vill säga hur staterna agerar för att stärka mänskliga rättigheter, fred och säkerhet, som kommer att ligga till grund för undersökningen.
Den definition som författaren kommer att förhålla sig till inom human security är den från den kanadensiska regeringen. Författaren kommer inte att använda sig av hela definitionen utan endast den som handlar om individen och väpnade konflikter. Definitionen finns beskriven i teorikapitlet under rubriken Human security på sidan 9. Individens säkerhet ska inte ses som en ersättning för statssäkerhet utan de ska ömsesidigt stödja varandra.79 Fokus ligger på frihet från fruktan, individens rättigheter, säkerhet och liv. Definitionen är
individbaserad och hoten mot individen traditionella. Hoten är bland annat väpnade
konflikter, missbruk av de mänskliga rättigheterna och allmän osäkerhet. Syftet med Kanadas definition är att individen skall påverkas mindre av konflikter genom att förbjuda landminor, arbeta med ICC och skydda civila. För att övervinna hoten mot individen så efterfrågas strategier som, skyddande av individ, konfliktförebyggande, deltagande i fredsstödjande operationer och missioner.80 Det är denna definition som ligger till grund för
operationaliseringen av teorin.
Hädanefter kommer begreppet human security endast beröra författarens tolkning och definition av perspektivet. Skälet till detta är att underlätta för läsaren eftersom human
security är ett samlingsnamn av olika perspektiv och definitioner. Genom detta undviks risken för feltolkning av begreppet.
3.4 Material och källkritik
Det material som författaren kommer att använda sig av för att analysera Norges och Sveriges utrikespolitiska arbete med human security-frågor är hämtade från respektive lands regerings hemsida. Dokumenten är strategier och handlingsplaner för att implementera resolutioner och konventioner som kopplas till human security. Vidare används regeringsskrivelser om hur länderna utformat sin humanitära policy. Granskningen av dokumenten tar bara hänsyn till att det är ländernas önskan att arbeta med dessa frågor, inte bedöma hur väl de har lyckats med det i praktiken. Sökord som använts på regeringarnas hemsida har både varit svenska och
79 King & Murray, 2001-2002 s. 590 80 Tadjbakhsh & Chenoy, 2007 s. 30-33
engelska översättningar av orden: säkerhet, individuell, human security, strategier, policy och RtoP. Sökorden har använts i olika konstellationer för att sedan kunna gallra ut de dokument som kan kopplas till human security.
Materialet som skall svara på norska Migrationsverkets ställningstagande är hämtat från UDI:s och UNE:s (Utlendingsnemnda) databaser. Som källa används även UDI:s och UNE:s hänvisningar till Landinfo som är myndigheternas källa för landinformation och innehåller tidigare praxis och bedömningar av säkerhetsläget i Syrien. Materialet från svenska
Migrationsverket utgörs av kommentarer och ställningstaganden av rättschefen Mikael Ribbenvik, totalt är det sex kommentarer, en instruktion och två rättsliga ställningstaganden som rör situationen i Syrien.
Dokumenten som används är publicerade av statliga myndigheter eller landets regering på respektive nations officiella hemsida. Dessa dokument anses av författaren vara tillförlitliga eftersom det som publiceras antas ha genomgått en granskning. En svårighet med dessa dokument skulle kunna vara att de inte är objektiva eftersom framtagningsprocessen inte efterforskats. Men oavsett om de är objektiva eller ej, så har det ringa betydelse eftersom denna uppsats undersöker hur dokumenten avspeglar den aktiva policyn hos stat och
migrationsverk.81 Ett problem med att tolka och analysera texter på engelska och norska är att det finns en risk att orden översätts felaktigt vilket ger en annan förståelse för textens helhet. För att undvika detta har översättningarna gjorts så de passar in i styckets kontext genom noggranna avvägningar av valda ord. Författaren anger också egna översättningar och tolkningar av begrepp som återfinns i dokumenten.
3.5 Operationalisering
För att kunna undersöka om Sverige och Norge arbetar med human security-perspektivet som politiskt verktyg genom strategier och handlingsplaner så skall det material som nämns ovan analyseras. De ståndpunkter som nationerna uttrycker ska tolkas för att kunna analyseras huruvida human security återfinns i policydokument från regering och i verkställighetshinder från migrationsverk.82 Detta görs genom att författaren kommer att ställa tre påståenden mot texten och sedan se vilket resultat som analys av texten ger. Påståendena är skapade så att de
81 Denscombe, 2011 s. 295
82 Denk, Thomas, Komparativ metod: förståelse genom jämförelse, Studentlitteratur, Lund, 2002 s. 87
kan kopplas samman med författarens frågeställning. Om dokumenten uppfyller alla tre påståendena, så kommer författaren anse att landet har en human security-inriktad policy. Om dokumenten inte uppfyller de påståenden som ställs mot texten så kommer författaren att diskutera olika kriteriers styrkor i förhållande till varandra för att undersöka vilket/vilka påståenden som väger tyngst.
I frågan om migrationsverkens kriterier för verkställighetshinder kan kopplas till human security så kommer endast det andra påståendet ställas mot texten. Detta för att det inte är migrationsverken som ratificerar konventioner eller skriver sina egna lagar. Migrationsverken arbetar inte heller internationellt för att stärka individens skydd. Deras arbete är att tolka lagar och praxis och undersöka om individen är berättigad skydd när personen söker asyl.
Påstående två hjälper författaren att svara på frågeställningen om vilka kriterier som ligger till grund för verkställighetshindret mot Syrien för att sedan kunna se om kriterierna kan kopplas till human security.
De uttryck och formuleringar som författaren letar efter i dokumenten för att kunna undersöka förekomsten av human security är:
1. Nationen arbetar med konventioner och resolutioner som hänvisar till individens säkerhet i konfliktsituationer.
2. Nationen hänvisar till individen som det referensobjekt som skall skyddas.
3. Nationen arbetar med att stärka och skydda individen i en konflikt- eller våldssituation.
4. Fallstudie
4.1 Norge och Human security
Norge var ett av de första länderna i världen som tillsammans med Kanada började arbeta utrikespolitiskt med ett human security-perspektiv.83 I oktober 2008 kom Norway’s humanitarian policy som innehåller mål och riktlinjer för hur Norge skall arbeta
internationellt med humanitära frågor. Norge vill understryka sin roll som finansiell donator för att utveckla humanitärt bistånd som vilar på ledorden humanitet, opartiskhet och
neutralitet. Genom att vara en aktiv aktör som tillsammans med andra aktörer såsom andra
nationer och organisationer, arbetar för att skydda personer i nöd och rusta det internationella samhället för framtidens globala utmaningar. Som aktiv aktör skall Norge vara ett
föregångsland för att förebygga, agera och även inleda återuppbyggnad av samhällen som drabbats av humanitära kriser.84
Norges vision är att bli en ledande politisk och finansiell partner inom humanitära insatser. Eftersom varje stat är skyldig att skydda sin egen befolkning, så har även det internationella samhället en skyldighet att ge assistans till stater eller samhällen som varken vill eller kan skydda sin befolkning. Enligt Norge måste humanitära värden skyddas och genomsyra allt internationellt arbete. Norge har en lång tradition med att stödja och arbeta utifrån humanitära principer. Norge understryker att de genom sina politiska och finansiella resurser har en moralisk plikt att fortsätta arbeta i denna anda.85
En fråga som Norge prioriterar, och var en av de drivande krafterna bakom, är FN:s resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet. Norge har också bidragit till Gender handbook for humanitarian action, som har antagits av FN, Röda korset och ickestatliga organisationer inom Inter-Agency Standing Committee (IASC). Norge vill att dess partners, som antagit handboken, skall säkerställa att kvinnor och flickors behov tas i beaktande i alla humanitära insatser, på samma sätt som för män och pojkar.86 Utifrån resolution 1325 skapade norska regeringen en handlingsplan för att kunna implementera resolutionen i mars 2006. Enligt planen vill Norge främja internationell fred, säkerhet, demokrati och arbeta för att öka deltagandet och representationen av kvinnor i lokala och internationella
återuppbyggnadsprocesser. Vidare skall kvinnor i större utsträckning rekryteras till internationella fredsoperationer som satts samman av FN, NATO, EU och OSSE samt samarbeta med nationella och internationella NGO:er för fortsatt implementering.87 Militärt har Norge sina förpliktelser till NATO men vill också stödja FN:s arbete som central aktör för uppbyggandet av global fred, säkerhet och stabilitet. Målet med Norges säkerhetspolitik är att behålla sin suveränitet och frihet genom samarbete.88
84 Norwegian Ministry of Foreign Affairs, 2008 s.7 85 Norwegian Ministry of Foreign Affairs, 2008 s. 9-10 86 Norwegian Ministry of Foreign Affairs, 2008 s. 10-11
87 Norwegian Ministry of Foreign Affairs, The Norwegian Government´s Action Plan for the Implementation of
UN Security Council Resolution 1325 (2000) on Women, Peace and Security, Action plan. March 2006 s. 3-5
http://www.regjeringen.no/upload/kilde/ud/rap/2006/0004/ddd/pdfv/279831-actionplan_resolution1325.pdf , hämtad 2013-05-22
Samtidigt som arbetet med implementeringen av resolution 1325 fortgår har Norge också antagit Norway’s strategic plan 2011-2013, Women, Peace and Security. Den strategiska planen är en uppdaterad version eftersom fyra nya resolutioner UNSC 1820, 1888, 1889, 1960 med anknytning till resolution 1325 tillkommit.89 Kvinnans rättigheter och jämställdhet är en av de viktigaste inom norsk utrikes- och utvecklingspolitik. Norge ska främja kvinnligt deltagande och integrera genusperspektiv i förhandlingar och fredsprocesser. Genom att öka och stärka antalet deltagande kvinnor i internationella operationer och fredsprocesser vill Norge stärka kvinnans roll och genom detta förebygga och skydda kvinnor och flickor mot sexuellt våld. Samtidigt skall ansvariga för konflikten ställas inför rätta och stödet till offren i postkonflikten ska säkerhetsställas.90
Norge var en av de drivande länderna bakom Osloprocessen som ledde till skapandet av konventionen om förbjudandet av klustervapen (2008). Konventionen mot klustervapen, The convention on Cluster munitions ska vara ett bra exempel på hur humanitära katastrofer skall förebyggas genom att förbjuda spridningen av klustervapen mellan länder och regioner.91 Norge stödjer åtgärder som förebygger illegal handel med handeldvapen samt är med i skapandet av avtal mot mot vapenhandel. De flesta av våldets offer dör inte i krig utan av våldshandlingar i deras eget samhälle.92 Norges intresse är att förbättra säkerheten för
människor som lever i krigs- och konfliktdrabbade samhällen och utsätts för minor och andra explosiva vapen, genom att försvara det internationella systemet som är baserat på
rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter.93 Den norska regeringen vill också stärkta det internationella arbetet mot tortyr och annan omänsklig eller förnedrande
behandling. Ett steg i det arbetet har Norge undertecknat FN:s tortyrkonvention och den trädde i kraft 2006.94
http://www.regjeringen.no/nb/dep/ud/tema/sikkerhetspolitikk/sikkerhetspolitikk.html?id=86753 , hämtad 2012-12-26
89 Norwegian Ministry of Foreign Affairs, 2006 s. 3
90Norwegian Ministry of Foreign Affairs, Women, Peace and Security: Norway’s strategic plan 2011-13, 2011 s.
4ff
http://www.regjeringen.no/upload/UD/Vedlegg/FN/Kvinner_likestilling/sr1325_strategic_planE880E_web.pdf , hämtad 2013-05-22
91 Norwegian Ministry of Foreign Affairs, 2008 s. 24 92 Norwegian Ministry of Foreign Affairs, 2008 s. 10,18,24
93 Store Gahr, Jonas. Norway´s commitment to mine action and human security, tal vid Civil Society Conference
at the 10th Anniversary of the Mine Ban Treaty, Towards Human Security, Oslo, Norwegian Red Cross, 2007-09-17
http://www.regjeringen.no/en/dep/ud/whats-new/Speeches-and-articles/speeches_foreign/2007/mineaction.html?id=481024 , hämtad 2013-05-22
94Utenriksdepartementet, Regjeningen vil styrke arbeidet mot torur. Pressemelding, 2012-12-14
http://www.regjeringen.no/nb/dep/ud/pressesenter/pressemeldinger/2012/protokoll_tortur.html?id=710361 , hämtad 2013-05-09
4.1.1 Analys av norska policydokument
1. Nationen arbetar med konventioner och resolutioner som refererar till individens säkerhet i konfliktsituationer.
Norge var ett av de första länderna i världen som arbetade med problem kopplat till human security-perspektivet. Norge har genom Osloprocessen varit en av de drivande parterna till konventionen mot klustervapen och arbetat med att förhindra spridningen av handeldvapen. Dessa båda vapentyper är ett hot mot individens säkerhet och försvårar fred och
återuppbyggnadsprocesser. Norge har också varit en av de drivande krafterna till antagandet av resolution 1325 och skapat en nationell handlingsplan för att kunna implementera
resolutionen. Handlingsplanen uppdaterades 2011-2013 för att implementera resolutionerna UNSC 1820, 1888, 1888 och 1960 som har anknytning till resolution 1325. Genom att
ratificera konventionen mot tortyr så vill Norge vara en del av de stater som arbetar mot tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling.
2. Nationen hänvisar till individen som det referensobjekt som skall skyddas.
I Norges humanitära policy så skall landet bistå människor i nöd så att de kan få tillräckligt skydd och assistans. Vad som menas som tillräckligt skydd förklaras inte. Norge anser att alla länder har ett ansvar för de individer vars stater inte vill eller förmår skydda dem likväl som att de har ansvar för sina egna medborgare. Kärnan enligt Norge inom humanitär hjälp är att skydda och rädda individens liv. Genom att hänvisa till resolution 1325 argumenterar Norge för att stärka kvinnans roll och skydda henne mot sexuellt våld i konflikter samt göra henne mer delaktig i återuppbyggnadsprocessen. Kvinnan är den individ som enligt Norges
handlingsplaner är i störst behov av skydd då hennes rättigheter och möjlighet till jämställdhet har åsidosatts. De humanitära värdena skall genomsyra allt norskt humanitärt arbete. Genom att skydda individen menar Norge att landet också försvarar och bevarar sin egen suveränitet.
3. Nationen arbetar med att stärka och skydda individen i en konflikt- eller våldssituation.
Norge arbetar med att stärka individens skydd genom implementeringen av resolution 1325 och att kvinnor i större utsträckning rekryteras till internationella insatser inom FN, EU, NATO och OSSE. Genom sitt bidragande med en genushandbok som antagits av både
NGO:er och internationella aktörer så kan landet ställa krav på att parterna beaktar kvinnors behov av skydd och deltagande i humanitära insatser. Norge eftersträvar att vara en aktör som förebygger konflikter, agerar och är initiativtagare till återuppbyggnadsprocesser i samhällen som drabbats av humanitära kriser. Allt arbete ska genomsyras av respekt för mänskliga rättigheter. Norge vill stärka individen genom att försvara det internationella systemet som bygger på respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Eftersom handeldvapen och minor är en fara för individen så arbetar Norge med att förbjuda och försvåra spridningen av dessa vapensorter. Det är också viktigt för Norge och rättstasprincipen att ansvariga för konflikten skall ställas inför rätta för att på så sätt visa individen att dennes säkerhet inte längre är hotad.
4.2 Sverige och Human security
”Sverige har traditionellt satt respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna i det främsta rummet. För ett litet land som Sverige är respekten för internationella normer en förutsättning för vårt utrikespolitiska agerande”.95
Sveriges regering har skapat fem policydokument där Sveriges strategier och mål i arbetet med internationella frågor som rör fred, säkerhet och mänskliga rättigheter återfinns. De fem dokumenten är:
Skr. 2007/08:51 - Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell fred och säkerhetsfrämjande verksamhet;
Skr. 2007/08:89 - Sveriges politik för global utveckling;
Skr. 2007/08:109 - Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik;
Regeringens handlingsplan för perioden 2009-2012 för att genomföra säkerhetsrådets resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet;
UD 10.070 - Fred och säkerhet för utveckling 2011-2014.
I dokumenten framgår att ingen stat blir opåverkad av krig eller konflikter. Sverige kan drabbas indirekt av situationer som sker långt ifrån landets närområde.96 Genom nära samarbete inom utrikes-, utvecklings-, säkerhets- och försvarspolitiken så kan Sverige bidra
95 Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter 2011-03-25. http://www.regeringen.se/sb/d/15863 , hämtad
2012-12-26
96 Regeringens skrivelse (Skr.) 2007/08:89. Sveriges politik för global utveckling. Stockholm,
Utrikesdepartementet s, 37-38 http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/10/82/03480187.pdf , hämtad 2013-05-22
till frihet, säkerhet, demokrati och utveckling. Genom att upprätthålla internationell fred och säkerhet skyddar Sverige egna intressen och säkerhet.97 Förutom den egna nationens säkerhet så vill Sverige arbeta för att stärka mänsklig säkerhet98 genom att låta begreppet vara centralt i utvecklingsarbetet i konflikt och postkonflikt för att främja individens säkerhet på olika nivåer i samhället. Det finns ett behov av att skydda civila och låta dem åtnjuta säkerhet före staten.99 Mänskliga värden skall också genomsyra all svensk utrikespolitik. Skyldigheten att skydda skall användas av internationella samfundet för att förebygga konflikter och de allvarliga konsekvenser det medför för befolkningen.100
Sverige har deltagit i alla EU:s fredsfrämjande insatser, militära som civila.101 Sverige samarbetar både civilt och militärt med NATO, FN samt inom europeiska samarbetsorgan som europeisk säkerhets- och försvarspolitik (ESFP) och EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), men även med andra internationella samarbetspartners och aktörer. De insatser Sverige har och kommer att medverka i skall alltid vila på folkrättslig grund och arbeta för skyldigheten att skydda befolkningen mot grova kränkningar av mänskliga
rättigheter och den internationella humanitära rätten.102 De fredsfrämjande insatserna skall ha ett fokus på det humanitära och ha en långsiktig handlingsplan, både civilt och militärt. Sverige kan även tänka sig att agera och arbeta utifrån kortsiktiga mål för att akut rädda civila liv för att återupprätta eller bibehålla mänskliga värden.103
Långvariga konflikter drabbar civila i stor utsträckning. Främst kvinnor och barn på grund av deras särställning i samhället. Sverige var en av de första länderna som antog en nationell handlingsplan för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och målet med resolutionen är arbete som stärker kvinnors deltagande och antal i internationellt fredsfrämjande insatser104. Handlingsplanen 2006-2008, utvecklades tillsammans med svenska myndigheter och
97 Regeringens skrivelse ( Skr.) 2007/08:51. Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och
säkerhetsfrämjande verksamhet. Stockholm, Utrikesdepartementet s. 3
http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/87/e611b8f5.pdf , hämtad 2013-05-22
98 Tolkas av författaren som översättning av human security
99 UD 10.070, Fred och säkerhet för utveckling, Policy för säkerhet och utveckling i svenskt
utvecklingssamarbete. Stockholm, Utrikesdepartementet 2011 s. 12
http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/25/75/9bc39627.pdf , hämtad 2013-05-22
100 Regeringens skrivelse (Skr.) 2007/08:109. Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Stockholm,
Utrikesdepartementet s.18 http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/10/55/f4addb6e.pdf , hämtad 2013-05-22
101 Skr. 2007/08:89 s. 37-38 102 Skr. 2007/08:51 s. 4-5 103 Skr. 2007/08:51 s.16 104 Skr. 2007/08:51 s. 7
