VALUTAFLÖDE OCH SÄKRING
VALUTAFLÖDE, NETTO SÄKRING, MÅN.
Milj. euro Säkring 31.12 Medeltal
USD 470,8 -127,4 3,2 3,9
GBP 275,9 -112,2 4,9 4,4
SEK -346,0 236,4 8,2 6,3
NOK 97,0 -23,5 2,9 3,0
DKK 70,0 -22,7 3,9 4,1
Övrig lång 87,6 -17,1 2,3 3,5
Övrig kort -64,0 6,8 1,3 2,2
Totalt 2013 1 411,3 -546,1 4,6 4,4
Totalt 2012 1 484,8 -576,5 4,7 4,6
SÄKRING AV NETTOINVESTERINGAR I UTLÄNDSKA BOLAG
EGET KAPITAL SÄKRING, %
Milj. euro Säkring 31.12 Medeltal
GBP 85,7 -70,0 82,0 82,0
SEK 458,0 0,0 0,0 0,0
Övriga 147,4 0,0 0,0 0,0
Totalt 2013 691,1 -70,0 10,0 10,0
Totalt 2012 753,3 -77,7 10,0 12,0
RÄNTERISK
Ränterisken riktar sig främst mot de räntebelagda fordringarna och skulderna i balansräkningen samt valutasäkringarna. De räntebelagda fordringarna och skulderna presenteras i not 25. De mest centrala valu-torna i riskhanteringen är euron, US-dollarn, engelska pundet och den svenska kronan. Målet med ränteriskspolicyn är att minimera den av ränteförändringarna orsakade negativa effekten på koncernens och kon-cernbolagens resultat och finansiella situation samt sträva efter att opti-mera finansieringskostnaderna inom ramen för risklimiterna. Effekten av förändrad räntenivå på finansieringskostnaderna beror av de räntebe-lagda finansieringsposternas räntebindningstid som inom koncernen mäts med durationen. Då durationen förlängs påverkar en höjning av räntenivån långsammare finansieringsskuldernas räntekostnader. Låne-portföljens räntebindningstid påverkas bl.a. genom att reglera finansie-ring med rörlig versus fast ränta samt genom att använda räntederivat.
För att hantera ränterisken använder koncernen bl.a. ränteswapavtal, räntefuturer samt ränteoptioner.
Den finansieringspolicyenliga normen för räntebindningstiden för-längdes under år 2013 från 6 till 12 månader. Bindningstiden kan dock variera från den i finansieringspolicyn specificerade normen inom ramen för de fastställda befogenheterna, så att företagets ledning fattar beslut om normavvikelser som överstiger fyra månader. Lånens ränte-bindningstid uppgick i slutet av året till 20,9 månader (23,2). Under räkenskapsperioden har räntebindningstiden varierat mellan 19 och 24 månader (15–24). Enligt lånepositionen i slutet av år 2013 innebär en 1-procentenhets räntehöjning att de kommande 12 månadernas ränte-kostnader kalkylmässigt stiger med 2,2 miljoner euro (-0,3), beroende på att beloppet av finansmedel med rörlig ränta är stor i förhållandet till lån med rörlig ränta. Då Metsä Group använder räntederivat utsätts den för en värdeförändringsrisk, som beror av förändringar i marknadspri-serna, eftersom derivat enligt IAS 39 ska värderas till verkligt värde i balansen. Att tillämpa säkringsredovisning jämnar dock ut den effekt derivatens marknadsvärdesförändringar har på koncernens resultat.
Koncernen tillämpar säkringsredovisning till verkligt värde enligt IAS 39 på lån med fast ränta, som via swap- och valutaväxlingsavtal har kon-verterats till finansiering med rörlig ränta. Koncernen tillämpar dess-utom säkringsredovisning för penningflöde enligt IAS 39 på största delen av de swapavtal, som har använts för att konvertera finansiering med rörlig ränta till finansiering med fast ränta. Bruttovolymen av rän-tederivaten är vid bokslutstillfället (inkl. valutaswapavtal) 822,7 miljo-ner euro (1 298,3). Av derivatportföljen riktades en andel på 659,2 mil-joner euro (1 079,1) till säkringsredovisning och de öppna derivaten med resultatinverkan uppgick till 163,5 miljoner euro (219,2). Räntes-wap- och valutaswapavtalens maturitet varierar mellan 1 och 7 år (1–8).
RÄNTERISK
2013 2012
Lånebelopp, milj. euro 1 743 1 907
Räntebindningstid, mån. 20,9 23,2
Medelränta, % 4,5 5,1
Räntekänslighet, milj. euro 2,2 -0,3
Räntekänslighet är en uppskattning av vilken effekt en ränteförändring om en procentenhet har på de årliga nettoräntekostnaderna. Ränteriskpositionen innehåller inte den andel av Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital, som bokförts som kortfristigt räntebärande kapital.
REFINANSIERING AV LÅN
Milj. euro TOTALT
1–4/2014 638
5–8/2014 198
9–12/2014 11
2015 133
2016 255
2017 222
>2017 286
Totalt 1 743
RÅVARURISK
För säkringen av råvarurisker tillämpas en för varje råvaruslag separat definierad riskhanteringspolicy. Enligt policyn sker hanteringen av råvarurisker centralt via Metsä Group Treasury på basis av den strategi som koncernbolagens styrelser godkänt. Råvarusäkringspolicyn tilläm-pas för hantering av prisriskerna för elektricitet, naturgas och massa.
Transaktionerna i samband med utsläppshandeln styrs också via Metsä Group Treasury.
Målet med hanteringen av koncernens elprisrisk är att balansera elprisförändringarnas inverkan på koncernens resultat och ekonomiska ställning. Huvudprincipen är att skydda elköpens positioner, som består av differensen mellan de fabriksspecifika elkonsumtionsprognoserna och kraftverksproduktionsandelarna. För elanskaffningen till Metsä Boards och Metsä Tissues fabriker i Finland och Sverige tillämpas säk-ringsstrategin centrerat via Metsä Group Treasury i samarbete med kon-cernfunktionen Metsä Group Energi. Säkringarna av de mellaneurope-iska elprisriskerna verkställs av Metsä Group Energi i samarbete med de lokala energienheterna med fysiska avtal. Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Wood säkrar aktivt elprisrisken så att säkringsnormen är satt till en 80 procent, 40 procent, 20 procent och 0 procent säkringsnivå (80, 40, 20, 0) från den förutsedda nettopositionen för den första, andra, tredje och fjärde efterföljande 12-månaders period. För
elsäk-ringar har man tillämpat säkringsredovisning enligt IAS 39, av vilket följer att de säkringar som använts för säkringsredovisning i balansen har bokförts till fonden för verkligt värde i det egna kapitalet och först då de förutsedda elanskaffningarna realiserats, som en korrigering av anskaffningarna i resultaträkningen. Metsä Fibre säkrar varken sin el- eller naturgasposition.
Av energianskaffningen till koncernens fabriker är cirka en fjärdedel naturgasbaserad. Priserna för naturgasleveranserna är i Mellan-Europa bundna till marknadspriset för naturgas. I Finland är naturgasleveran-sernas priser bundna till utvecklingen av tung brännolja, importkol och energiprisindex. Säkringen av prisrisken för naturgas sköts huvudsakli-gen med fysiska avtal till fast pris. För Finlands del är endast oljeande-len fastslagen. Utgångspunkten för prisrisksäkringen för naturgas i Fin-land är att skydda avtalets oljerelaterade del med hjälp av oljederivat och fysiska leveransavtal med fast pris. Metsä Tissue har under år 2012 börjat använda säkringsredovisning enligt IAS 39 för att säkra prisris-ken för naturgasköpen i Tyskland. Säkringsstrategin baseras på en risk-policy enligt vilken säkringsbesluten fattas av Metsä Group Energi med stöd av Metsä Group Treasury och betydande strategiska beslut fattas i koncernbolagens styrelser.
Av elsäkringarna har cirka 39 procent (41) verkställts med fysiska leveransavtal och 61 procent (59) som så kallade finanssäkringar med hjälp av elderivat. Av finanssäkringarna har vid årsslutet cirka 99 pro-cent (100) säkringsredovisats. Av prisrisksäkringarna för naturgas har 72 procent (91) verkställts med fysiska leveransavtal och 28 procent (9) med så kallade finanssäkringar.
Enligt säkringspolicyn för massa kan koncernföretaget valbart säkra sin prisrisk antingen med finansavtal via Metsä Group Treasury eller med fysiska avtal till fasta pris. I säkringen av massaprisrisk tillämpas säkringsredovisning enligt IAS. I slutet av året hade Metsä Group inga avtal gällande massaderivat. Volymerna och de verkliga värdena för deri-vaten som tillämpats vid hanteringen av råvaruriskerna har visats i punkt 29 i noterna till bokslutet.
SÄKRING AV ELPRISRISK, 31.12
GWh 2013 2012
Elposition, netto 2014 1 317,4 1 393,5
Säkring av elposition 2014 1 485,0 1 394,5
Säkringsgrad i slutet av året, % 113 100
Elprisrisken säkras enligt fastställd riskhanteringspolicy för en tidshorisont om 4 år antingen med fysiska kontrakt eller med finanskontrakt. Uträkningen berör enbart säkring av följande års elprisrisk. I nettoelpositionen har beaktats både den egna elproduktionen och intresseföreta-gens elproduktion.
LIKVIDITETSRISK
Med likviditetsrisk avses att de finansiella tillgångarna och möjlighe-terna att ta lån inte är tillräckliga för att täcka finansieringsbehovet i verksamheten eller att kapitalanskaffningen blir orimligt dyr. Risken bevakas genom att man värderar likviditetsbehovet för 12–24 månader och säkerställer att likviditeten täcker huvuddelen av detta. Likviditets-reserven ska enligt finansieringspolicyn ständigt täcka 100 procent (80–
100) av de första 12 månadernas och 50–100 procent (50–100) av de följande 12–24 månadernas likviditetsbehov. Målet är att högst 20 pro-cent (20) av koncernens lån inkluderande bindande kreditlöften får utgå under de följande 12 månaderna och minst 25 procent (35) måste
sträcka sig över en fyra års maturitet. Då finansieringsmarknaderna fung-erar normalt ur koncernens synvinkel sett, är målet också att undvika att hålla överloppslikviditet i form av placeringar och i stället upprätthålla likviditetsreserven som bindande kreditlöften utanför balansen.
Hörnstenen för hanteringen av likviditetsrisken är att dimensionera koncernens operativa beslut på ett sådant sätt att målen som uppställts för skuldsättningsgraden och en tillräcklig likviditetsreserv kan tryggas i alla konjunkturlägen. Likviditetsrisken hanteras också genom att på ett mångsidigt sätt använda olika kapital- och finansieringsmarknader för att minska beroendet av en enskild finansieringskälla. I beslut som rör finansieringen betonas också optimeringen av lånens maturitetsstruk-tur. Under de senaste åren har likviditeten och speciellt koncernens kapitalstruktur stärkts bl.a. genom Metsä Fibres ägararrangemang och försäljning av annan egendom. Finansieringsarrangemangen under år 2013 har i en betydande grad balanserat lånematuriteten.
I april tog Metsä Board ut 500 miljoner euro av det syndikerade kre-ditlånet som undertecknades i maj 2012 och betalade bort det återstå-ende beloppet av ett masskuldebrevslån på 500 miljoner euro. I decem-ber betalade Metsä Board bort en låneandel på 150 miljoner euro (bridge financing) och finansierade det i huvudsak med pensionslån och banklån. Metsä Tissue undertecknade i april ett syndikerat låneav-tal på 200 miljoner euro. Genom lånet återfinansierades det syndikatlån som skulle förfalla i september 2013. Metsäliitto Osuuskunta under-tecknade ett syndikerat låneavtal på 400 miljoner euro i december som förfaller år 2019. Genom lånet återfinansieras det syndikatlån som för-faller i april 2014.
Metsä Groups likviditet har fortfarande varit stark. Den tillgängliga likviditeten var vid slutet av räkenskapsperioden 1 188,4 miljoner euro (1 167,8) varav 735,7 miljoner euro (649,3) i bindande långfristiga kre-ditlöften och 452,7 miljoner euro (518,5) i likvida medel och place-ringar. Dessutom hade koncernen kortfristiga icke-bindande företags-bevisprogram och kreditlimiter till ett värde av cirka 174,7 miljoner euro (526,5). Antalet tillgängliga företagscertifikatprogram har omdi-mensionerats under 2013 så att de motsvarar koncernens storlek och behov. I slutet av 2013 täcker likviditetsreserven hela det förutsedda finansieringsbehovet för år 2014. Alternativ för återfinansiering för åren 2014–2016 kartläggs för tillfället. Av långfristiga lån och kredit-löften sträcker sig 5 procent (26) över en period om 12 månader och 34 procent (16) över en period om fyra år. De långfristiga lånens genom-snittliga maturitet är 3,3 år (2,0). Den kortfristiga finansieringens andel av koncernens räntebelagda skulder är 11 procent (10). Kassaflödet för låneamorteringarna presenteras i not 28.
MOTPARTSRISK
De finansiella instrumenten medför en risk att koncernen lider förluster när en motpart inte kan fullfölja sina förpliktelser. Koncernen hanterar denna risk genom att göra finansieringstransaktioner bara med de mest kreditvärdiga motparterna och inom ramen för i förväg fastställda grän-ser. Under räkenskapsperioden uppkom inga förluster i anknytning till kreditriskerna i finansieringen. Motpartsrisken som hänför sig till finan-sieringen begränsas av att koncernens likviditetsreserv upprätthålls till en del i form av bindande kreditlimiter. Kassa och banktillgodohavan-den och andra placeringar har distribuerats till ett flertal banker och institutionella företagscertifikat. Motpartslimiterna har under året granskats med beaktande av koncernens behov samt motparternas
eko-nomiska ställning. Derivathandeln regleras av standardiserade ISDA-avtal som upprättats med motparterna.
Koncernens kundfordringar är förknippade med en motpartsrisk, dvs. en risk att motparten är oförmögen att fullfölja sina förpliktelser.
Kreditrisken som är förknippad med kundfordringarna hanteras baserat på en av ledningen godkänd kreditriskhanteringspolicy. För alla kunder har kreditlimiter fastställts och dessa revideras regelbundet på basen av bokslut och betalningsbeteende samt på basen av uppgifter från kredit- och ratingbolag. De enskilda kundernas kreditlimiter granskas minst en gång per år. Ibland, om ledningen anser det nödvändigt, används också rembursaffärer, bankgarantier, moderföretagsgarantier samt kreditförsäk-ringar för att minska kreditrisken. Limitgränserna godkänns enligt kredi-triskpolicyn och gränserna för godkännande varierar inom koncernens affärsverksamheter. Den operativa ledningen uppskattar och definierar alla de centrala kreditlimiterna som saknar kreditförsäkring och/eller någon annan slags försäkringsgaranti enligt kreditriskhanteringspolicyn.
I förhållande till alla Metsä Groups kundfordringar vid årets slut var de förfallna kundfordringarna 17,7 procent (13,0), varav 0,1 procent (0,2) mellan 90 och 180 dagar och 1,5 procent (0,8) över 180 dagar.
Dessutom prövar koncernen sina kundfordringar för nedvärdering. En nedvärdering görs, när kundföretaget gått i konkurs eller då betalning-arna är över 6 månader förfallna (180 dagar) och ingen bindande betal-ningsplan har gjorts eller då det inte finns några godtagbara förkla-ringar. De osäkra kundfordringarna har specificerats i punkt 19 i noterna till bokslutet.
Kundfordringarna är geografiskt spridda till ett stort område såsom framgår ut not 3, Segmentinformation. De största kreditriskerna finns i Storbritannien, Tyskland, Finland, Italien, Belgien, Sverige och Polen.
De 10 största länderna representerar cirka 70 procent (70) av alla externa kundfordringar. Kreditriskandelen för koncernens största enskilda kund (enskilt företag eller samägd företagsgrupp) ligger på 7 procent (7) av de totala kundfordringarna år 2013. Kreditriskandelen för de tio största kunderna (enskilda företag eller samägda företagsgrup-per) är 30 procent av de totala kundfordringarna (28). I slutet av år 2013 var största delen av koncernens kundfordringar säkrade.
HANTERING AV KAPITALSTRUKTUR
Med kapital och kapitalstruktur avses de medel som ägarna har placerat och de medel som ägarna har kvarlämnat som balanserade vinstmedel i företaget (eget kapital) och det lånekapital (främmande kapital) som utomstående har investerat i företaget samt förhållandet mellan dessa kapital. Koncernens målsättning vid hantering av kapitalstrukturen är att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur som säkerställer koncernens verksamhetsbetingelser på finans- och kapitalmarknaden under alla för-hållanden, oberoende av branschens cyklicitet. För kapitalstrukturen har man i koncernens operativa verksamhet definierat centrala
målvär-den som motsvarar de traditionella krav som tillämpas på finans- och kapitalmarknaden. Företagets styrelse och styrelsens kontrollutskott gör en regelbunden bedömning av koncernens kapitalstruktur.
Koncernen följer upp utvecklingen av den egna kapitalstrukturen med hjälp av nyckeltal som beskriver nettoskuldsättningsgraden och soliditeten. Koncernens målsättning på lång sikt är en nettoskuldsätt-ningsgrad på högst 100 procent och en soliditet om minst 40 procent (tillfälliga undantag tillåtna).
DE NYCKELTAL SOM BESKREV KAPITALSTRUKTUREN 31.12.2013 OCH 31.12.2012 VAR:
Milj. euro 2013 2012
Nettoskuldsättningsgrad, % 76 86
Soliditet, % 38,1 34,8
Räntebärande främmande kapital 1 956,5 2 119,5
- räntebärande finansieringstillgångar 470,4 529,5
Räntebärande nettoskuld 1 486,1 1 590,0
Eget kapital 1 482,6 1 366,7
+ innehav utan bestämmande inflytande 476,3 491,2
Totalt 1 958,9 1 857,9
Balansomslutning 5 164,0 5 344,4
- erhållna förskott 17,3 6,4
Totalt 5 146,7 5 338,0
Metsä Groups lånefinansiering var i slutet av år 2013 ordnad så, att Metsä Board, Metsä Fibre och Metsä Tissue var för sig hade egna lån för att täcka sina underkoncerners finansieringsbehov. Företagens lån var oberoende av varandra. Också för Metsäliitto Osuuskunta hade en separat finansiering ordnats för att täcka finansieringsbehovet för moderföretaget samt för Metsä Forest och Metsä Wood.
I vissa av låneavtalen finns klausuler angående koncernens ekono-miska prestation och kapitalstruktur. Övriga klausuler förknippade till koncernens lån är sedvanliga villkor som bland annat begränsar ansvars-förbindelser, överlåtelse och försäljning av egendom, skuldsättning av dotterföretag, betydande förändringar i rörelseverksamheten samt majoritetsförändringar i ägarstrukturen. Alla koncernbolag var under räkenskapsperioderna 2013 och 2012 inom de gränser som avtalats i låneavtalen.
I fall att Metsäliitto Osuuskunta eller dess dotterföretag av någon anledning inte skulle kunna uppfylla ovan nämnda förpliktelser angå-ende nyckeltalen, måste företagen få kreditgivaren att avstå från att for-dra nämnda förpliktelser, förhandla om refinansiering, eller betala sina lån tillbaka för att undgå avtalsbrott, vilket kunde få en negativ inver-kan på den ekonomiska ställningen.
KÄNSLIGHETSANALYS FÖR MARKNADSRISKER
INVERKAN PÅ POSITION AV EGET KAPITAL OCH FLÖDESPOSITION
31.12
Inverkan på finansieringstill-gångar och skulder
Inverkan på position av eget kapital
Inverkan på position av eget kapital inkl. säkring
Inverkan på årligt kassaflöde
Inverkan på årligt kassaflöde inkl. säkring
Milj. euro 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012
RÄNTERISK (MARKNADSRÄN-TORNA +100 BP)
Resultatpåverkan 1,3 3,4 -2,2 0,3 11,3 17,4
Övrig inverkan på eget kapital 12,2 13,7 RÅVARURISK (ELPRISET +20 %)
Resultatpåverkan 0,0 0,0 -5,0 -6,6 7,3 9,4
Övrig inverkan på eget kapital 12,3 15,9 VALUTARISK (USD -10 %)
Resultatpåverkan -8,9 -4,3 -47,1 -39,4 -34,3 -21,2
Övrig inverkan på eget kapital 13,6 8,3 -0,2 -0,1 -0,2 -0,1
VALUTARISK (GBP -10 %)
Resultatpåverkan 2,9 0,5 -27,6 -30,9 -16,4 -21,2
Övrig inverkan på eget kapital 10,7 13,6 -8,6 -10,9 -1,6 -3,2
VALUTARISK (SEK -10 %)
Resultatpåverkan -2,7 2,3 34,6 -43,5 11,0 25,3
Övrig inverkan på eget kapital -12,6 -14,6 -45,8 -51,3 -45,8 -51,3
poster med ”+” tecken = positiv inverkan = ökning av tillgångarna / minskning av skulderna / ökning av kassaflödet poster med ”-” tecken = negativ inverkan = minskning av tillgångarna / ökning av skulderna / minskning av kassaflödet
Enligt IFRS 7 måste koncernen presentera en känslighetsanalys för de olika marknadsrisker som den utsätts för på rapporteringsdagen och visa hur relativt möjliga ändringar i de relevanta riskvariablerna skulle påverka resultatet och det egna kapitalet på rapporteringsdagen. Kon-cernen har identifierat marknadsräntorna, elpriserna och valutakurserna som centrala marknadsrisker och har definierat en ökning av räntenivån med 1 procentenhet, en ökning av elpriset med 20 procent och en för-svagning av US-dollarn, det engelska pundet och den svenska kronan med 10 procent som relativt möjliga riskvariabler. De nämnda valu-torna representerar cirka 80 procent av koncernens årliga flödesposi-tion. Marknadsrisken är till sin karaktär relativt linjär, så att verkning-arna av en motsatt förändring i marknadspriset storleksmässigt inte skil-jer sig så mycket från de presenterade talvärdena. Känslighetsanalyserna för marknadsriskerna har beräknats genom att man tillämpat etablerade metoder för beräkning av finansinstrumentens marknadsvärden som beskrivits i redovisningsprinciperna. Talvärdena på rapporteringsdagen återspeglar relativt väl de genomsnittliga marknadsriskerna under rap-porteringsperioden.
Dessutom presenterar koncernen sådana talvärden som beskriver riskvariablernas inverkan på positionen av det egna kapitalet och det årliga kassaflödet för att ge en bredare bild av marknadsriskerna för rän-torna, elpriset och valutakurserna. De årliga kassaflödena är baserade på prognoser och inte på befintliga kommersiella avtal. Om dollarn och pundet försvagas har detta en negativ effekt på den årliga flödespositio-nen, och om den svenska kronan försvagas är inverkan positiv. Bero-ende på säkringsstrategin så minskas denna effekt av säkringarna. Inver-kan på positionen för det egna kapitalet uppkommer vid konsolide-ringen av dotterföretagens egna kapital. En höjning av elpriset har en negativ inverkan på kassaflödet. Eftersom det närmaste årets elprisrisk till största delen är säkrad enligt säkringspolicyn, blir inverkan obetyd-lig då säkringen inkluderas. Då beräkningarna beaktar det närmaste årets kassaflöde och alla elsäkringsavtal är den kalkylmässiga inverkan en aning positiv.
AMORTERING AV LÅN OCH FINANSKOSTNADERNAS KASSAFLÖDE 31.12.2013
Milj. euro BALANSVÄRDE 2013 2014 2015 2016 2017 2018–
Masskuldebrevslån 725,2
Amortering -464,1 -87,2 -173,8
Finansiell kostnad -40,8 -14,7 -9,0 -9,0 -9,0
Lån av kreditinstitut 767,2
Amortering -201,3 -249,6 -169,3 -53,9 -39,6 -53,4
Finansiell kostnad -21,2 -14,8 -11,7 -5,1 -2,8 -3,8
Pensionslån 313,9
Amortering -68,8 -43,4 -33,4 -98,3 -19,4 -50,7
Finansiell kostnad -16,8 -12,3 -10,1 -6,7 -3,5 -4,2
Finansiella leasingskulder 44,3
Amortering -6,6 -5,4 -3,0 -2,3 -2,0 -24,9
Finansiell kostnad -1,1 -0,9 -0,7 -0,7 -0,6 -1,6
Övriga långfristiga räntebärande skulder 54,5
Amortering -2,9 -49,7 -1,8
Finansiell kostnad -0,7 -0,7 -0,7
Långfristiga totalt 1 905,0
amorteringar år 2014 -743,8
Långfristiga räntebärande i balansen 1 161,2
Amortering -743,8 -385,6 -255,4 -154,5 -234,9 -130,8
Finansiell kostnad -80,6 -43,4 -32,3 -21,4 -15,8 -9,6
Kortfristiga räntebärande skulder 214,5
Amortering -214,5
Finansiell kostnad -10,0
Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder 762,7
Amortering -758,5 -2,3 -1,4 -0,3 -0,1 -0,1
Totalt 2 882,1
Amortering -1 716,7 -387,9 -256,8 -154,8 -234,9 -130,9
Finansiell kostnad -90,5 -43,4 -32,3 -21,4 -15,8 -9,6
Borgensansvar 26,9 -13,3 -8,0 -0,7 -2,1 -0,3 -2,6
Derivatskulder
Ränteswapavtal -2,1 -6,3 -5,4 -3,2 -0,7 0,2
Valutaderivat -877,1 -46,3
Råvaruderivat -7,5 -2,4 -2,4 -0,9
Totalt 42,6 -886,8 -55,0 -7,8 -4,1 -0,7 0,2
Derivatfordringar
Valutaderivat 881,8 46,5
Totalt 5,1 881,8 46,5 0,0 0,0 0,0 0,0
Derivatinstrumentens nettokassaflöde -5,0 -8,5 -7,8 -4,1 -0,7 0,2
AMORTERING AV LÅN OCH FINANSKOSTNADERNAS KASSAFLÖDE 31.12.2012
Milj. euro BALANSVÄRDE 2014 2015 2016 2017 2018 2019–
Masskuldebrevslån 189,3
Amortering -174,1 -15,3
Finansiell kostnad -10,4 -10,4 -10,4 -10,4 -1,4 -2,8
Lån av kreditinstitut 1 116,6
Amortering -62,2 -180,7 -399,3 -100,6 -130,7 -243,2
Finansiell kostnad -40,4 -37,9 -23,2 -12,5 -7,9 -4,1
Pensionslån 335,6
Amortering -63,1 -37,7 -111,7 -32,6 -32,6 -58,0
Finansiell kostnad -15,2 -12,3 -8,8 -5,2 -3,7 -2,9
Finansiella leasingskulder 40,2
Amortering -6,3 -20,8 -1,5 -1,2 -1,1 -9,2
Finansiell kostnad -0,8 -0,6 -0,3 -0,3 -0,2 -1,1
Övriga långfristiga räntebärande skulder 56,1
Amortering -4,4 -49,9 -1,8
Finansiell kostnad -0,8 -0,8
Långfristiga totalt 1 737,8
amorteringar år 2013 -136,0
Långfristiga räntebärande i balansen 1 601,9
Amortering -136,0 -289,1 -512,4 -308,6 -164,4 -327,4
Finansiell kostnad -67,5 -62,0 -42,6 -28,3 -13,3 -10,9
Kortfristiga räntebärande skulder 218,6
Amortering -218,6
Finansiell kostnad -9,8
Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder 766,2
Amortering -759,6 -4,5 -2,0 -0,1 -0,1
Totalt 2 722,7
Amortering -1 114,2 -293,6 -514,4 -308,7 -164,4 -327,4
Finansiell kostnad -77,3 -62,0 -42,6 -28,3 -13,3 -10,9
Borgensansvar 27,1 -9,4 -6,3 -8,3 -0,3 -0,2 -2,7
Derivatskulder
Ränteswapavtal -6,6 -6,4 -4,1 -1,5 -0,5 0,4
Valutaderivat -1 212,1
Råvaruderivat -7,3 -4,7 -2,5 -0,2
Totalt 30,5 -1 226,0 -11,1 -6,6 -1,8 -0,5 0,4
Derivatfordringar
Valutaderivat 1 214,7
Totalt 2,4 1 214,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Derivatinstrumentens nettokassaflöde -11,3 -11,1 -6,6 -1,8 -0,5 0,4
FÖRFALLOPLAN FÖR KASSAFLÖDETS SÄKRINGSREDOVISNING
Säkringsinstrumentets resultat redovisas i resultatberäkningen när kassaflödet som varit föremål för säkringen erhållits. Förfallodagarna för skydds-instrumenten är desamma som för det kassaflöde som är föremål för säkringen.
31.12.2013
Perioder, då det förutseddakassaflödet
förväntas erhållas Mycket sannolika
valutakassaflöden Avtalsbaserade
räntekassaflöden Mycket sannolika varukassaflöden
Q1 138,4 -5,7 -9,9
Q2 101,8 -2,8 -9,6
Q3 56,9 -5,0 -8,8
Q4 7,7 -2,9 -7,8
Totalt 2014 304,8 -16,4 -36,1
2015 2,4 -14,9 -23,1
2016 -9,6 -13,3
2017 -7,0 -4,2
2018 -2,2
2019–
Kassaflöden totalt 307,2 -50,1 -76,6
Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning 307,2 577,0 76,6
31.12.2012
Perioder, då det förutsedda
kassaflödet förväntas erhållas Mycket sannolika
valutakassaflöden Avtalsbaserade
räntekassaflöden Mycket sannolika varukassaflöden
Q1 125,9 -3,9 -9,6
Q2 112,1 -1,7 -9,1
Q3 38,1 -4,7 -8,0
Q4 14,8 -1,7 -8,0
Totalt 2013 290,8 -12,0 -34,7
2014 2,1 -9,5 -26,6
2015 -8,2 -17,4
2016 -3,5 -9,3
2017 -1,2
2018– -0,3
Kassaflöden totalt 292,9 -34,6 -88,0
Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning 292,9 590,0 88,0