PEFC/02-31-120
METSÄ GROUPS BOKSLUT
METSÄ GROUP PB 10
02020 METSÄ Tel. 010 4601 www.metsagroup.fi www.metsagroup.com
Omslag: Carta Integra 210 g/m2, insats Galerie Art Silk 115 g/m2. © Metsä Group 2014
AVAUSAUKEAMA
UTGIVARE Metsä Group Koncernkommunikation PB 10
02020 METSÄ
communications@metsagroup.com Publikationen finns i PDF-format på webbplatsen www.metsagroup.fi.
Bokslutet finns tillgänglig på svenska, finska och engelska.
Omslag: Carta Integra 210 g/m2 Insats: Galerie Art Silk 115 g/m2
BOKSLUT 2013
Övriga Europa 30
Finland 19
Tyskland 13
Storbritannien 10
Kina 7
Italien 5
Sverige 5
Nordamerika 4
Övriga Asien 4
Övriga länder 3
OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE % OMSÄTTNING
MILJ. EURO
0 1 100 2 200 3 300 4 400 5 500
2013 2012 2011 2010 2009
INVESTERINGAR
MILJ. EURO
0 60 120 180 240
2013 2012 2011 2010 2009
KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN
MILJ. EURO
0 100 200 300 400 500 600
2013 2012 2011 2010 2009
NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD
%
0 40 80 120 160
2013 2012 2011 2010 2009
SOLIDITET
%
0 10 20 30 40
2013 2012 2011 2010 2009
RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD
MILJ. EURO
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500
2013 2012 2011 2010 2009
RÖRELSERESULTAT EXKL. POSTER AV
ENGÅNGSKARAKTÄR, MILJ. EURO
-100 0 100 200 300 400 500 600
2013 2012 2011 2010 2009
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL EXKL. POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR, %
-4 0 4 8 12 16
2013 2012 2011 2010 2009
PEFC/02-31-120
2 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 10 STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION KONCERNEN
11 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 12 BALANSRÄKNING
13 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 14 RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
15 NOTER TILL BOKSLUTET MODERFÖRETAGET
70 RESULTATRÄKNING 71 BALANSRÄKNING 72 FINANSIERINGSANALYS 74 NOTER TILL BOKSLUTET
83 FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE 84 REVISIONSBERÄTTELSE
85 KVARTALSJÄMFÖRELSER 86 FEM ÅR I SIFFROR FÖRVALTNING
87 UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET 93 UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN
96 METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE, FÖRVALTNINGSRÅD OCH STYRELSE
99 METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP
AVAUSAUKEAMA
UTGIVARE Metsä Group Koncernkommunikation PB 10
02020 METSÄ
communications@metsagroup.com Publikationen finns i PDF-format på webbplatsen www.metsagroup.fi.
Bokslutet finns tillgänglig på svenska, finska och engelska.
Omslag: Carta Integra 210 g/m2
BOKSLUT 2013
Övriga Europa 30
Finland 19
Tyskland 13
Storbritannien 10
Kina 7
Italien 5
Sverige 5
Nordamerika 4
Övriga Asien 4
OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE % OMSÄTTNING
MILJ. EURO
0 1 100 2 200 3 300 4 400 5 500
2013 2012 2011 2010 2009
INVESTERINGAR
MILJ. EURO
0 60 120 180 240
2013 2012 2011 2010 2009
KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN
MILJ. EURO
0 100 200 300 400 500 600
2013 2012 2011 2010 2009
NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD
%
0 40 80 120 160
2013 2012 2011 2010 2009
SOLIDITET
%
0 10 20 30 40
2013 2012 2011 2010 2009
RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD
MILJ. EURO
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500
2013 2012 2011 2010 2009
RÖRELSERESULTAT EXKL. POSTER AV
ENGÅNGSKARAKTÄR, MILJ. EURO
-100 0 100 200 300 400 500 600
2013 2012 2011 2010 2009
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL EXKL. POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR, %
-4 0 4 8 12 16
2013 2012 2011 2010 2009
PEFC/02-31-120
2 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 10 STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION KONCERNEN
11 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 12 BALANSRÄKNING
13 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 14 RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN
15 NOTER TILL BOKSLUTET MODERFÖRETAGET
70 RESULTATRÄKNING 71 BALANSRÄKNING 72 FINANSIERINGSANALYS 74 NOTER TILL BOKSLUTET
83 FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE 84 REVISIONSBERÄTTELSE
85 KVARTALSJÄMFÖRELSER 86 FEM ÅR I SIFFROR FÖRVALTNING
87 UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET 93 UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN
96 METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE, FÖRVALTNINGSRÅD OCH STYRELSE
OMSÄTTNING OCH RESULTAT
För år 2013 redovisar Metsä Group en omsättning på 4 931,6 miljoner euro (2012: 5 001,0 och 2011: 5 345,8). Till följd av de enheter som lagts ned och som omorganiserats minskade koncernens omsättning med cirka 76 miljoner euro jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 342,3 mil- joner euro (2012: 255,7 och 2011: 314,5), dvs. 6,9 procent av omsätt- ningen (2012: 5,1 och 2011: 5,9). Rörelseresultatet förbättrades tack vare ökade leveransmängder för falskartong och vittop kraftliner samt prisökningar för massa och CTMP-massa. För barr- och lövmassa var marknadspriserna i utländsk valuta i genomsnitt drygt 5 procent högre jämfört med 2012. Priserna i euro var i genomsnitt 2 procent högre jämfört med 2012. Det ökade rörelseresultatet för mjuk- och matlag- ningspapper berodde dels på ökad försäljning, dels på minskade fasta kostnader och bättre produktionseffektivitet. Koncernens fasta kostna- der var cirka 5 procent lägre än 2012. Förlusterna i de enheter som lagts ned och som omorganiserats minskade med cirka 9 miljoner jämfört med föregående år.
Posterna av engångskaraktär var netto -7,9 miljoner euro (2012:
-14,2 och 2011: -285,3). Av de mest betydande positiva posterna hän- förde sig 5,3 miljoner euro till försäljning av markområden, 4,6 miljoner euro till försäljningen av Alizay, 2,5 miljoner euro till försäljningen av den gamla pappersmaskinen i Äänekoski och 3,2 miljoner till återfö- ringar av tidigare kostnadsavsättningar. Avskrivningarna och nedskriv- ningarna i Kaskö och Suolahti uppgick till 8,5 miljoner euro och de övriga posterna anknutna till träproduktindustrins effektiviseringspro- gram till 8,8 miljoner euro. Kostnadsavsättningen för landskapsgestalt- ningen för den nedlagda avstjälpningsplatsen vid bruket i Husum i Sve- rige var 6,6 miljoner euro.
Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 334,4 mil- joner euro (2012: 241,5 och 2011: 29,2). Andelen i intresseföretagens resultat var 9,7 miljoner euro (2012: 4,8 och 2011: 4,2), de finansiella intäkterna var 8,3 miljoner euro (2012: 15,3 och 2011: 8,7), de finan- siella kursdifferenserna -4,6 miljoner euro (2012: 2,4 och 2011: 2,3) och de finansiella kostnaderna 124,1 miljoner euro (2012: 130,8 och 2011: 142,0). I de finansiella kostnaderna ingår en tilläggsränta på cirka 8 miljoner euro, som hänför sig till tidigarelagd återbetalning av ett USD-lån i förtid i mars. I de finansiella intäkterna för jämförelseåret ingår en utdelning på 7,6 miljoner euro från Pohjolan Voima Oy.
Räkenskapsperiodens resultat före skatt var 223,7 miljoner euro (2012: 133,2 och 2011: -97,7) och skatterna, inklusive förändringen av uppskjutna skatteskulder, uppgick till 35,1 miljoner euro (2012: 31,8 och 2011: 58,9). Resultatet för räkenskapsperioden uppgick till 188,7 miljoner euro (2012: 101,4 och 2011: -156,6).
Avkastningen på koncernens sysselsatta kapital exklusive poster av engångskaraktär var 9,1 procent (2012: 7,1 och 2011: 8,5) och avkast- ningen på eget kapital 10,3 procent (2012: 6,9 och 2011: 8,6). Avkast- ningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var 8,9 procent (2012: 6,7 och 2011: 1,1) och avkastningen på eget kapital 9,9 procent (2012: 6,1 och 2011: -9,9).
BALANS OCH FINANSIERING
Metsä Groups likviditet är god. Den totala likviditeten var 1 188,4 mil- joner euro i slutet av december (2012: 1 167,8 och 2011: 854,9). Av detta var 452,7 miljoner euro (2012: 518,5 och 2011: 330,4) likvida medel och placeringar och 735,7 miljoner euro (2012: 649,3 och 2011:
524,5) bindande kreditfaciliteter redovisade utanför balansräkningen.
Koncernens likviditetsreserv kompletteras av icke-bindande före- tagscertifikatprogram och kreditlimiter till ett värde av 174,7 miljoner euro (2012: 526,5 och 2011: 524,1). Antalet tillgängliga företagscertifi- katprogram har omdimensionerats under 2013 så att de motsvarar kon- cernens storlek och behov.
I slutet av december var koncernens soliditet 38,1 procent och nettoskuldsättningsgrad 76 procent (2012: 34,8 och 86 samt 2011: 28,1 och 132). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 1 486,1 miljoner euro (2012: 1 590,0 och 2011: 1 953,4).
Nettokassaflödet från rörelsen var 313,5 miljoner euro (2012: 257,1 och 2011: 323,0). Under året ökade rörelsekapitalet med 47,6 miljoner euro (2012: frigjordes 82,1 och 2011: frigjordes 74,4).
Förändringen i det verkliga värdet för de finansiella tillgångar som kan säljas var -57,9 miljoner euro, främst beroende på att det verkliga värdet på aktierna i Pohjolan Voima Oy sjönk till följd av förändringen i futurpriserna för el.
I slutet av året var soliditeten för moderföretaget Metsäliitto Osuus- kunta 62,3 procent och nettoskuldsättningsgraden 16 procent (2012:
61,0 och 21 samt 2011: 60,7 och 41).
Medlemmarnas insatser i Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital ökade under året med totalt 61,8 miljoner euro (45,4). Det ordinarie andelskapitalet ökade med 2,7 miljoner euro (2,4). A-insatserna i till- läggsandelskapitalet ökade med 38,9 miljoner euro (28,9) och B-insat- serna med totalt 34,6 miljoner euro (14,2). I ökningen av B-tilläggsan- delskapitalet ingår en andel på 14,4 miljoner euro som överförts från C-tilläggsandelskapitalet. Enligt de meddelanden som mottagits före utgången av 2013 förfaller 26,4 miljoner euro (28,7) av tilläggsandels- kapitalet till återbetalning den 1 juli 2014.
I början av april betalade Metsä Board det återstående beloppet på 450 miljoner euro av ett masskuldebrevslån på 500 miljoner euro och tog ut 500 miljoner euro av det syndikerade kreditlånet som underteck- nades i maj 2012. I december betalade Metsä Board i förtid en låneandel på 150 miljoner euro, som hänförde sig till ett syndikerat kreditlån som togs ut i april. Den ursprungliga förfallodagen för låneandelen skulle varit den 30 juni 2014. Metsä Board har samtidigt tagit ut ett arbetspen- sionslån på 75 miljoner euro samt ett banklån på 50 miljoner lån.
Moody’s Investors Service höjde Metsä Boards kreditvärdering från nivån B3 till B2 i maj. Värderingsutsikten höjdes i december från stabil till positiv. Standard & Poor’s Rating Services höjde Metsä Boards kre- ditvärdering i augusti från nivån B- till B och i december från nivån B till B+. Värderingsutsikterna är stabila. Höjningen av kreditvärdering- arna påverkade inte Metsä Boards nuvarande finansiella kostnader.
STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE
BOKSLUT 2013
Metsä Tissue undertecknade i april ett syndikerat låneavtal på 200 miljoner euro. Genom lånet återfinansierades det syndikatlån som skulle förfalla i september 2013.
Metsäliitto Osuuskunta undertecknade ett syndikerat låneavtal på 400 miljoner euro i december. Genom lånet återfinansieras det syndi- katlån som förfaller i april.
Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board enades den 30 september 2013 om ägararrangemang där Metsä Group Treasury Oy (tidigare Metsä Group Financial Services Oy), som verkar som den interna finansieringsenheten, i sin helhet övergick i Metsäliitto Osuuskuntas ägo. Arrangemanget påverkade inte Metsä Groups nyckeltal.
PERSONAL
Under 2013 sysselsatte Metsä Group i medeltal 11 222 personer (2012:
11 986 och 2011: 13 046). I slutet av december var antalet koncernan- ställda 10 741 (2012: 11 447 och 2011: 12 525), av vilka 5 238 arbe- tade i Finland (2012: 5 414 och 2011: 5 660) och 5 503 utomlands (2012: 6 033 och 2011: 6 865). Personalomsättningen under räken- skapsperioden var 9,5 procent (2012: 20,0 och 2011: 7,8) och anställ- ningens medellängd var 16,7 år (2012: 16,3 och 2011:15,6). Utbetalade löner och arvoden till Metsä Groups personal uppgick till 466,7 miljo- ner euro (2012: 469,3 och 2011: 598,6).
I slutet av december sysselsatte moderföretaget Metsäliitto Osuus- kunta 2 579 personer (2012: 2 645 och 2011: 2 723). Moderbolaget utbetalade 105,3 miljoner euro (2012: 97,1 och 2011: 99,7) i löner och arvoden.
Metsä Group främjar god ledarskapspraxis genom att utbilda direk- törer, chefer och personal så att de förstår och följer koncernens uppfö- randekod och gemensamma principer. Metsä Groups målsättning är att genom utbildning säkerställa att hela personalen är medveten om de krav som uppförandekoden ställer. Utbildningarna startade hösten 2011 och före utgången av 2013 hade cirka 84 procent av tjänstemän- nen (2012: 75) genomgått utbildningen.
Koncernens personaladministration och affärsverksamheter har startat förberedelserna för den kommande pensioneringsvågen genom kompetensutveckling av nuvarande personal och förberedelser för kom- mande rekryteringsbehov. Metsä Group deltog även i Skogsindustrins skolkampanj och Dialogprojektet för yrkesskolor med syfte att kart- lägga framtida arbetstagares förväntningar på arbetslivet.
Säkerheten i arbetet är mycket viktig för Metsä Group, och vi anser att säkerhetsnivån återspeglar den generella kvaliteten på koncernens verksamheter. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra säkerheten i arbetet, och vårt mål är att minska antalet arbetsolyckor som leder till minst en dags frånvaro med tio procent per år. Det långsiktiga målet är noll arbetsolyckor. År 2013 minskade antalet olyckor som medförde frånvaro med 16 procent till 13,2 procent (2012: 15,7 och 2011: 18,3).
Under räkenskapsperioden inträffade en arbetsolycka med dödlig utgång i produktionen (2012: 1 och 2011: 1). Sjukfrånvaron inom kon-
cernen var 4,0 procent (2012: 4,1 och 2011: 4,4) av den regelbundna arbetstiden.
Under året genomfördes även en enkät om arbetstillfredsställelse bland personalen, där frågor om arbetshälsa och säkerhet i arbetet stod i särskilt fokus. Enkätresultaten hjälper till att utveckla personalens arbetstillfredsställelse, men även affärsverksamheterna att uppnå sina strategiska mål. På skalan 4–10 i enkäten Fungerande arbetsgemenskap uppnåddes resultatet 8,3 på koncernnivå.
MEDLEMMAR
Vid periodens slut hade Metsäliitto Osuuskunta 123 275 medlemmar (2012: 124 255 och 2011: 125 144). Under året har 2 233 nya medlem- mar anslutit sig till andelslaget och 3 213 medlemmar avgått.
INVESTERINGAR
Metsä Groups investeringar i anläggningstillgångar uppgick under 2013 till totalt 206,6 miljoner euro (2012: 204,5 och 2011: 227,1).
Dessutom förband sig Metsä Board att teckna aktier i Pohjolan Voima Oy för cirka 6 miljoner euro och Metsä Fibre för cirka 2 miljoner euro.
Metsä Tissues investering på 55 miljoner euro vid bruket i Krapko- wice i Polen blev klar. Investeringen omfattar två moderna mjukpap- persmaskiner, en förädlingslinje för storkonsumentprodukter samt en ny förädlings- och logistikcentral.
För att öka andelen förnybar energi startade Metsä Tissue och sam- riskföretaget Katrinefors Kraftvärme AB, som till hälften ägs av det lokala energibolaget VänerEnergi AB, ett byggprojekt för nytt biokraft- verk i anslutning till Metsä Tissues bruk i Mariestad. Genom biokraft- verket kommer oljeförbrukningen vid bruket i Mariestad att minska med 90 procent och koldioxidutsläppen med 6 000 ton. Metsä Tissues andel av den totala biokraftverksinvesteringen på 30 miljoner euro är 50 procent. Biokraftverket tas i drift före utgången av 2014.
Metsä Tissue bygger även en ny förädlingslinje på cirka 10 miljoner euro vid bruket i Mariestad. Linjen kommer att tas i drift sommaren 2014. I Tyskland moderniserades pappersmaskin 1 vid bruket i Raubach och i Ryssland invigde Metsä Tissue en ny förädlings- och logistikenhet.
Omläggningen av produktionsprocessen vid Metsä Fibres bruk i Jout- seno till polysulfidkokning blev klar i maj. Under sommaren lanserade Metsä Fibre den nya barrmassan Botnia Nordic Plus, vars nya papperstek- niska egenskaper kunderna kan utnyttja för att utveckla sin egen process.
I juni fattades beslut om att förnya bottnen på sodapannan och modernisera luftsystemet vid bruket i Joutseno. Förnyelsen av bottnen på sodapannan säkerställer brukets driftsäkerhet och pannans säkerhet.
Moderniseringen av luftsystemet minskar kvävedioxidutsläppen i rökga- serna. I augusti fattades även beslut om modernisering av flissilot och effektivisering av behandlingssystemet för flissilots luktgaser vid bruket i Joutseno. Med investeringarna ökar driftsäkerheten vid bruket och mins- kar luktgasutsläppen från bruket. Investeringarna tas i bruk i juni 2014.
Moderniseringen av automationssystemet vid massabruket i Kemi har påbörjats, och hela investeringsprojektet blir klart före 2015.
Den nya sågmatningen, såglinjen och linjerna för hantering av färskt virke startades upp i september vid Metsä Woods sågverk i Vilppula.
Investeringen på cirka 30 miljoner euro vid sågverket i Vilppula ger bättre produktionseffektivitet och flexibilitet att tillgodose kundernas olika behov.
FÖRETAGSARRANGEMANG
I januari 2013 sålde Metsä Board fabriksområdet i Alizay med befint- liga anläggningar och byggnader till det statliga företaget Conseil Gene- ral de l’Eurelle för 22 miljoner euro.
Metsä Wood sålde i april hela aktiestocken i Metsä Wood Merk GmbH till den tyska koncernen Ed. Züblin AG, som ingår i Strabag- koncernen. Metsä Wood stängde den franska sågen Casteljaloux inklu- sive dess förädlings- och distributionsenhet. I slutet av året lades också Metsä Woods förädlings- och distributionsenhet i Kaskö ned.
I maj köpte Metsäliitto Osuuskunta Ömsesidiga arbetspensionsför- säkringsbolaget Varmas aktier i Metsä Tissue Oyj, vilka utgjorde totalt 8,38 procent av bolagets aktiekapital. I januari 2014 ökade Metsäliitto Osuuskunta sin ägarandel i Metsä Tissue genom att köpa aktier av Jozef Antošík, vilka representerade 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital.
AFFÄRSOMRÅDEN
VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER
Metsä Forest redovisade en omsättning på 1 561,0 miljoner euro (2012:
1 515,4) och rörelseresultatet var 27,8 miljoner euro (20,2). I rörelsere- sultatet ingår inga poster av engångskaraktär.
I Finland var virkeshandeln under året bättre än i genomsnitt. Vir- keshandeln var trög under sommaren, men ökade efter semestrarna till samma nivå som föregående år. Metsä Forest köpte aktivt alla virkesslag både som rotköp och som leveransköp. På hösten var efterfrågan störst på stockdominerade föryngringsobjekt, sommargallringar och energi- ved. Anskaffningen av skogsenergi utvecklades gynnsamt och försälj- ningen av skogsvårdstjänster fortsatte öka.
Metsä Forest levererade cirka 30 miljoner kubikmeter (30) virke till sina kunder. Cirka 83 procent gick till industrin i Finland. I Finland köptes huvuddelen av virket av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar.
Inköpsvolymen från finska privatskogar var större än planerat.
Exportlicenssystemet för runt barrvirke i Ryssland fungerade bättre under sommaren, även om byråkratin fortfarande störde exporten.
Utbudet på virke var stor och prisnivån var fortsatt stabil. I Baltikum var det överskott på massaved, men sågverken hade brist på timmer. I Sverige var det brist på virke från privatskogar, men de företags- och statsägda skogarna levererade virke som normalt till marknaden.
För Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar anordnades olika evene- mang under året, bland annat Huvudstadsregionens skogsdag som lock- ade drygt 3 000 besökare. På våren infördes en ny tjänst för ägarmed- lemmarna, Taimiturva, som är marknadens mest omfattande tjänst för skogsföryngring. Med Taimiturva-tjänsten kan skogsägaren köpa sig ett etablerat plantbestånd med måltäthet och med en genomsnittlig höjd
på 1,3 meter. Utvecklingen av webbtjänsten Skogen på nätet fortsatte genom att man lade till nya funktioner.
I december inleddes samarbetsförhandlingarna om den preliminära planen på effektivisering av den operativa styrningen och förändringen av Metsä Forests struktur. Förhandlingarna gällde hela personalen i Fin- land med undantag av skogsarbetare samt landsbolagen inom den inter- nationella virkesanskaffningen. Förhandlingarna avslutades den 15 januari 2014 och den nya organisationen börjar gälla den 1 april 2014.
TRÄPRODUKTER
Metsä Wood redovisade en omsättning på 897,0 miljoner euro (2012:
904,2) och ett rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär om 15,1 miljoner euro (18,6). Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var -2,1 miljoner euro (16,3).
Omsättningen och lönsamheten för första halvåret låg på samma nivå som föregående år, men under det andra halvåret var den ekono- miska utvecklingen sämre än under jämförelseperioden.
Osäkerheten och den begränsade tillgången till finansiering för bygg- projekten försvagade marknaden för byggverksamheten i vissa delar av Europa. I Storbritannien började ekonomin och byggverksamheten dock långsamt återhämta sig. Efterfrågan utanför Europa ökade, framför allt i Asien.
Metsä Woods starka ställning inom träbyggandet stödde försäljningen av Kerto och andra byggprodukter. Mot slutet av året stabiliserades efter- frågan så att den följde den normala säsongsvariationen. Plywoodproduk- ternas industriella användning ökade på huvudmarknaden och lönsamhe- ten utvecklades gynnsamt tack vare produktivitetshöjande åtgärder.
Marknadsbalansen för sågade trävaror var relativt bra hela året. Den svaga positiva prisutvecklingen för sågade trävaror räckte inte till för att kompensera effekten av det samtidigt ökade priset på råvara. Produk- tionsstoppet vid sågverket i Vilppula på sommaren med anledning av moderniseringen av sågverket minskade leveransvolymerna för sågade trä- varor.
Den industriella användningen av Metsä Woods produkter främja- des under året. Transport- och logistikföretaget DB Schenker valde Metsä Woods träkonstruktioner till utbyggnaden av sin landtrafikscen- tral i Vinikby i Vanda med cirka 12 000 kvadratmeter. Metsä Woods leveranser omfattar stommen, taket och ytterväggarna till utbyggnaden färdigmonterade. Byggarbetena inleddes i maj 2013.
Metsä Wood Merk GmbH:s hela aktiestock såldes i april till den tyska koncernen Ed. Züblin AG, som ingår i Strabag-koncernen.
Arrangemanget stöder Metsä Woods fokusering på träbyggandets sys- tem- och produktdelslösningar på den centraleuropeiska marknaden.
Samtidigt avtalade parterna om långsiktigt samarbete där båda företa- gen säljer varandras produkter.
Metsä Wood informerade i april om en omstrukturering av sina verksamheter och inledde ett effektiviseringsprogram för att förbättra bolagets konkurrenskraft och lönsamhet. I och med effektiviseringspro- grammet inledde bolaget förhandlingar om personalminskningar. För- handlingarna ledde till att bolagets personal minskade med 73 personer i Finland och med 135 personer i Storbritannien. Till följd av nedlägg- ningen av den franska sågverks- och vidareförädlingsenheten Castelja- loux sades 31 personer upp i slutet av året.
Metsä Wood tillkännagav i augusti sina planer på att lägga ned föräd- lings- och distributionsenheten i Kaskö. Under förhandlingarna om
nedläggningen kunde man inte finna företagsekonomiska förutsätt- ningar för att fortsätta med verksamheten. Verksamheten i enheten lades ned i slutet av året och personalminskningen blev totalt 51 personer.
MASSA
Metsä Fiber redovisade en omsättning på 1 313,8 miljoner euro (2012:
1 273,9). Också lönsamheten förbättrades jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 196,6 miljo- ner euro (148,1). Omsättningen och rörelseresultatet förbättrades, framför allt till följd av höjda massapriser och ökade försäljningsvoly- mer. Marknaden visade en uppgång under första kvartalet, och den måttliga uppgången fortsatte under hela året. Efterfrågan på blekt avsa- lumassa ökade i Kina med cirka nio procent jämfört med 2012.
Marknaden för barrmassa var i balans. Den nya kapaciteten ökade utbudet på kortfibrig massa något. Massaprisutvecklingen var gynnsam hela året, framför allt för barrmassa, där priset steg med 100 dollar under året och slutade på 910 dollar per ton.
Metsä Fibres leveransvolym för massa var 2 297 000 ton
(2 258 000). Av leveranserna gick 888 000 ton till delägare (905 000) och 1 409 000 ton till marknadskunder (1 353 000). Vid Metsä Fibres massabruk slogs ett nytt årsproduktionsrekord, dvs. 2 297 000 ton (2012: 2 237 000). De nya årsproduktionsrekorden slogs vid bruken i Kemi och Raumo. Även Metsä Svirs sågverk i Ryssland slog ett nytt års- produktionsrekord.
Metsä Fibres totala virkesförbrukning under 2013 var 12,5 miljoner kubikmeter (12,2), varav 82 procent var barrved. Av virket kom 87 pro- cent från certifierade skogar, varav merparten var certifierad enligt PEFC-standarden i Finland.
Ombyggnaden av produktionsprocessen vid bruket i Joutseno till polysulfidkokning blev klar under året. Dessutom fattade man beslut om att förnya bottnen på sodapannan och modernisera luftsystemet vid bruket i Joutseno samt att modernisera flissilot och effektivisera behandlingssystemet för luktgaser. Moderniseringen av automations- systemet vid massabruket i Kemi påbörjades.
Det viktigaste forsknings- och utvecklingsprojektet under 2013 var stödet till lanseringen av polysulfidmassan. Dessutom utreddes bland annat möjligheterna till minskad vattenförbrukning i massaprocessen.
Det gemensamma projektet, som utreder förutsättningar för en investe- ring i ett raffinaderi för biogasverk i Joutseno med Helsingfors Energi och Gasum, fortsatte med en miljökonsekvensbedömning. Myndighets- utlåtandet blev klart i december.
KARTONG OCH PAPPER
Metsä Board redovisade en omsättning på 2 019,3 miljoner euro (2012:
2 107,6) och ett rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär om 104,4 miljoner euro (74,9). De redovisade posterna av engångska- raktär i rörelseresultatet var +9,2 miljoner euro (+146,2) netto.
Rörelseresultatet förbättrades tack vare kraftigt ökade leveransmäng- der för falskartong och vit kraftliner, minskade förluster i de enheter som lagts ned och som ska omstruktureras samt av prisökningar för massa och CTMP-massa. Priset på vittop kraftliner var något högre än föregående år, men det genomsnittliga försäljningspriset på falskartong och papper var något lägre. Rörelseresultatet försämrades även av att det brittiska pundet och den amerikanska dollarn försvagades mot euron och att den svenska kronan förstärktes mot euron.
Rörelseresultatet för Metsä Board inklusive poster av engångskarak- tär var 113,6 miljoner euro (221,1). Nettoräntorna och de övriga finan- siella kostnaderna var 54,7 miljoner euro (52,3) och de finansiella kurs- differenserna -1,1 miljoner euro (5,0). De högre finansiella kostnaderna jämfört med jämförelseperioden berodde huvudsakligen på tidigarelagd återbetalning av ett USD-lån. Pohjolan Voima Oy betalade dessutom en utdelning på 5,5 miljoner under jämförelseperioden.
Resultatet exklusive poster av engångskaraktär före skatt var 48,6 miljoner euro (27,7), resultatet per aktie 0,17 euro (0,13) och avkast- ningen på sysselsatt kapital 6,4 procent (4,8). Resultatet inklusive pos- ter av engångskaraktär före skatt var 57,8 miljoner euro (173,9), resulta- tet per aktie 0,19 euro (0,52) och avkastningen på sysselsatt kapital 7,0 procent (12,4).
I slutet av december var Metsä Boards soliditet 40,7 procent och nettoskuldsättningsgraden 70 procent (33,2 och 73). Försäljningen av Metsä Group Treasury Oy till Metsäliitto Osuuskunta i slutet av sep- tember minskade klart Metsä Boards räntebärande lån och likvida medel, men effekten på den räntebärande nettoskulden var ringa.
Arrangemanget resulterade i att Metsä Boards soliditet förbättrades med cirka 5 procentenheter och avkastningen på sysselsatt kapital med cirka 1 procentenhet.
Metsä Board tillkännagav i november sina planer på att förnya sin ledarskaps- och rapporteringsstruktur för att ännu bättre motsvara bolagets strategi och skapa bättre förutsättningar för en ökning av fals- kartong- och kraftlinerverksamheterna. Metsä Boards egentliga affärs- verksamhet uppdelas i två affärsområden, dvs. Cartonboard och Liner- board and Paper. Dessa utgör även Metsä Boards rapporteringssegment från och med början av 2014.
MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER
Metsä Tissue redovisade en omsättning på 1 000,1 miljoner euro (2012:
981,5). Försäljningen av egna produktmärken var fortsatt stabil i Fin- land och Skandinavien. Försäljningen av egna produktmärken ökade jämförelsevis mest i Ryssland och i centrala Östeuropa.
Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 54,5 miljo- ner euro (41,9). Förbättringen berodde dels på ökad försäljning, dels på minskade fasta kostnader till följd av omorganisationen samt av förbätt- rad produktionseffektivitet.
Metsä Tissues investeringsprogram på 55 miljoner euro i Krapko- wice i Polen slutfördes enligt planerna. Investeringen omfattade bland annat två nya mjukpappersmaskiner, en förädlingslinje för storkonsu- mentprodukter samt en ny logistikcentral. Efter moderniseringarna är bruket i Krapkowice en av Europas modernaste mjukpappersbruk.
I våras togs den nya förädlings- och logistikenheten i Vorsino i Ryss- land i bruk. Enheten ska möta de växande behoven på mjukpappers- marknaden i Moskva, S:t Petersburg och andra storstäder.
Samriskföretaget Katrinefors Kraftvärme AB, som till hälften ägs av Metsä Tissue, informerade om sina planer att i anslutning till Metsä Tissues fabrik i Mariestad i Sverige bygga ett biokraftverk. Dessutom bygger Metsä Tissue en ny förädlingslinje vid bruket i Mariestad.
År 2013 lanserade Metsä Tissue flera nya produkter för konsument- bruk och storhushåll. Toalettpapper med fyra skikt lanserades i höstas på marknaden i Finland, Skandinavien, Baltikum och Ryssland. I Skan- dinavien kom även ett starkare hushållspapper till affärerna, som är spe- ciellt avsett för användning i köket.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Metsä Groups forsknings- och utvecklingskostnader var 17,7 miljoner euro (2012: 19,6 och 2011: 19,4), dvs. 0,4 procent (2012: 0,4 och 2011: 0,3) av rörelsekostnaderna.
Inom forskning och utveckling fokuserar Metsä Group på att för- bättra process- och resurseffektiviteten, utnyttja förnybara råvaror som konkurrensfördel och erbjuda kunderna mervärdesprodukter och -tjänster. Fokusområden inom process- och resurseffektiviteten är bland annat ökat utbyte av produktionen, energieffektivitet och optimal användning av biprodukterna. Vi utvecklar produkterna och tjänsterna i nära samarbete med våra kunder.
Genom att aktivt deltaga i planeringen och styrningen av FIBIC Oy:s (Finlands bioekonomiklusters) forskningsprogram har den grund- läggande forskningen riktats in på att både främja målen för den befint- liga affärsverksamheten och kartläggningen av nya affärsmöjligheter.
I slutet av 2012 deltog Metsä Group i bildandet av den europeiska biobaserade industrins konsortium Bio-based Industries Consortium, som har som mål att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft.
Genom detta konsortium deltog vi i bildandet av ett innovationspart- nerskap mellan den offentliga och privata sektorn under Europeiska kommissionen. Projektet var en del av genomförandet av ramprogram- met Horisont 2020. Innovationspartnerskapet strävar efter att accele- rera kommersialiseringen av forskningsresultaten.
Inom virkesanskaffning och skogstjänster hänförde sig projekten till utveckling av medlemstjänsterna, produktiviteten inom drivning, trans- port och skogstjänsterna samt av datasystemen som stöder dessa. En ny tjänst, Taimiturva, infördes för ägarmedlemmarna, och webbtjänsten Skogen på nätet fick nya funktioner. För att förbättra produktiviteten inom transporter utnyttjade man möjligheten enligt den nya lagstift- ningen att använda större virkesbilar samt införde ett nytt operativt pla- nerings- och styrsystem för transporter. Som en del av styrsystemet finns företagarsystemet LogForce, som kan användas för att skapa stan- dardsystem inom branschen för multiföretagande.
Inom träproduktindustrin låg fokus på utvecklingen av konstruktions- lösningar för byggande och mervärdesprodukter samt på den ständiga utvecklingen av plywoodprodukter för industrin enligt kundernas krav.
Vi vidareutvecklade stomlösningar samt tak- och mellanbjälklagselement för byggande av affärslokaler och även brand-, fukt- och mögelskydd för plywoodprodukter samt behandlingar som förlänger hållbarheten på lång sikt. Den flexibla bearbetningen av produkterna på den ombyggda såglin- jen vid sågverket i Vilppula var en betydande förändring. Sågverkets moderna produktionsteknik med mångsidiga sågmallar ger ännu bättre möjligheter att tillverka produkter som är anpassade efter kundernas behov och därmed en kundorienterad produktutveckling.
Inom forskning och utveckling på Metsä Fibre låg fokus på att köra igång den nya polysulfidprocessen vid bruket i Joutseno och att hjälpa kunderna vid införandet av den nya massan. Dessutom undersökte Metsä Fibre fossilfria alternativ för ett massabrukskoncept och minskad vattenförbrukning i massaprocesserna. Det gemensamma projektet, som utreder investering i ett biogasverk för produktion av biogas i Jout- seno med Helsingfors Energi och Gasum, fortsatte med en miljökon- sekvensbedömning. Myndighetsutlåtandet blev klart i december 2013.
Huvudmålet för forskning och utveckling inom kartong- och pap- persindustrin är att i framtiden tillverka allt lättare kartonger utan att ge avkall på deras slutliga användningsegenskaper. Man söker även aktivt efter nya slutanvändningsområden för produkterna. Verksamhe-
ten utgår från kundernas behov och produktions- och resurseffektivitet.
År 2013 lanserades de nya lättare falskartongerna, som har högre pre- standa och bättre tryckegenskaper. Produktförnyelserna syftar till att främja tillväxten inom falskartongförsäljningen. Inom ökningen av kraftlinerverksamheten togs ett stort steg våren 2013, när produktio- nen av helblekt lätt kraftliner startade vid bruket i Husum. Under 2014 kommer kraftlinerproduktionens andel i Husum att öka ytterligare.
Inom affärsverksamheten Papper strävar man efter att ytterligare förenkla produktsortimentet. Samtliga bruk gjorde stora besparingar i de rörliga kostnaderna under räkenskapsperioden. Besparingsåtgärderna fortsätter under 2014. Metsä Board strävar aktivt efter att stärka sin position som kvalitetsledare och även utveckla sina tjänster inom leve- ranskedjan till toppennivå. Projektet Lean SCM, som syftar till att effektivisera leveranskedjans processer och verktyg, framskred som pla- nerat under 2013. Målsättningen är att slutföra projektet för kartong- verksamheten under 2014.
Målsättningen för produktutvecklingen inom mjuk- och matlag- ningspapper är att tillgodose kundernas och slutanvändarnas behov genom att skapa optimala koncept och lösningar i samarbete med dem och att förbättra kundgruppernas användarupplevelser och öka deras värde. Under året lanserade Metsä Tissue flera nya och förnyade pro- dukter på marknaden.
HÅLLBAR UTVECKLING
Metsä Group har förbundit sig att främja hållbar utveckling, kontinuer- ligt förbättra sin egen verksamhet och bedriva ansvarsfull affärsverk- samhet. Verksamheten styrs av koncernens uppförandekod och av prin- ciper för hållbar utveckling samt ett brett sortiment av policyer som styr olika områden.
Metsä Group stödjer ansvarsfullt skogsbruk enligt principen för hållbar utveckling. Vi kan spåra det virke vi använder till hundra pro- cent. Det kommer alltid från skogar som har skötts enligt principen om hållbar utveckling. Målsättningen är att andelen certifierat virke i verk- samheten ska vara över 80 procent. Under räkenskapsperioden kom 82 procent (2012: 82 och 2011: 81) av det virke som virkesanskaffningen köpte från certifierade skogar. Kraven i EU:s Timmerförordning, som trädde i kraft våren 2013, har inkluderats i den praxis som Metsä Groups virkesanskaffning tillämpar.
Metsä Group strävar efter att i sin verksamhet dämpa klimatföränd- ringen. Vårt mål är att fram till 2020 minska de fossila CO2-utsläppen i produktionen med 30 procent per producerad ton jämfört med nivån år 2009. Till följd av viktiga investeringar uppnåddes målet redan 2013 i och med att koldioxidutsläppen minskade med 32 procent från jämfö- relseåret. Av de bränslen som används består redan idag 85 procent av träbaserade biobränslen (2012: 83 och 2011: 80), mestadels av koncer- nens egna biprodukter, såsom bark och svartlut. Huvuddelen, 83 pro- cent, av den anskaffade totalenergin, är koldioxidneutral (2012: 82 och 2011: 80).
Metsä Groups energieffektivitet har förbättrats med fem procent sedan 2009. Målsättningen är att förbättra energieffektiviteten med tio procent fram till 2020. Att förbättra energieffektiviteten är en väsentlig del av alla investeringar i produktionen.
Metsä Group söker ständigt efter metoder att minska vattenförbruk- ningen i sin produktion bland annat genom effektiv återanvändning av vattnet i processerna. År 2013 var den totala vattenförbrukningen 302
miljoner kubikmeter (2012: 258 och 2011: 370). Processvattenförbruk- ningen var 146 miljoner euro (2012: 149 och 2011: 164). Metsä Groups mål är att fram till 2020 minska processvattenförbrukningen med tio procent jämfört med nivån 2010.
År 2013 var Metsä Groups utsläpp till luft följande: fossil koldioxid (CO2) 855 000 ton (2012: 962 000 och 2011: 1 200 000), biogenisk koldioxid 7 070 000 (2012: 6 884 000 och 2011: 7 001 000), kväveoxi- der (som NO2) 6 500 ton (2012: 6 400 och 2011: 7 300) och svavel (som SO2) 2 160 ton (2012: 1 700 och 2011: 2 400). Utsläppen i vat- tendrag var: fosfor 54 ton (2012: 50 och 2011: 79) och kemisk syreför- brukning (COD) 42 900 ton (2012: 43 600 och 2011: 45 800).
Vår totala avfallsmängd ökade med 5 procent från föregående år till 845 000 ton medan produktionen ökade med tre procent. Mer än 90 procent av de restprodukter och avfall som våra produktionsanlägg- ningar producerar återvinns främst genom återanvändning av materia- len och därefter inom energiproduktionen. Endast det avfall som inte kan användas någon annanstans hamnar på avstjälpningsplatsen. År 2013 var mängden deponiavfall 76 000 ton (2012: 81 400 och 2011:
69 000).
I princip alla av koncernens produktionsanläggningar har ett ISO 9001-kvalitetssystem och ett ISO 14001-miljösystem samt ett Chain of Custody-system, som på ett tillförlitligt sätt kan verifiera andelen certi- fierat virke i produkterna. Flera av koncernens produktionsanläggningar använder dessutom det certifierade arbets- och produktsäkerhetssyste- met OHSAS 18001 och energieffektivitetssystemet ISO 50001.
På koncernens produktionsanläggningar konstaterades under året inga avvikelser som skulle haft betydelsefulla miljökonsekvenser. Några tillståndsvillkor överskreds dock.
Koncernens dotterbolag har kvar miljöansvar för tidigare verksam- heter på stängda, sålda eller uthyrda industritomter och på nedlagda avstjälpningsplatser. Bokföringsmässiga reserveringar har gjorts för de kostnader som saneringsarbetet ger upphov till, i de fall där man har kunnat fastställa koncernens ansvar för markområdenas förorening.
Koncernens miljöåtaganden år 2013 var 28,2 miljoner euro (2012: 26,6 och 2011: 26,3). Metsä Groups miljökostnader under 2013 var 47,3 miljoner euro (2012: 49,5 och 2011: 54,0) och bestod främst av drifts- och underhållskostnader för miljöskyddsutrustningarna, kostnader för avfallshanteringen och miljökonsekvenserna samt av avskrivningar på aktiverade miljökostnader.
Utöver i våra egna verksamheter har vi förbundit oss till ansvarsta- gande i hela vår leveranskedja. Vårt mål sedan juni 2011 har varit att inkludera uppförandekoden för leverantörer i alla nya och förnyade leverantörsavtal. År 2013 infördes uppförandekoden i totalt 216 avtal (2012: 73) och ingår nu i cirka 50 procent av alla nya leverantörsavtal.
Metsä Group har som mål att revidera alla råvaruleverantörer med hög riskklassificering före utgången av 2015. Inom anskaffningsfunktionen inleddes under perioden en systematisk bedömning av råvaror och deras bearbetningsländer enligt principerna för hållbar utveckling.
RISKHANTERING OCH RISKER
Koncernens bolagsstyrningssystem tillsammans med den riskhante- ringspolicy som styrelsen fastställt styr riskhanteringsarbetet inom Metsä Group. Metsä Groups riskhantering är en systematisk och före- byggande verksamhet som bidrar till att bedöma och hantera de risker, hot och möjligheter som hänför sig till affärsverksamheten.
Metsä Group gör en regelbunden bedömning av strategiska, opera- tiva och finansiella risker och skaderisker som en del av sin löpande verksamhet. Dessutom bedömer koncernen riskerna i samband med årsplanerings- och strategiprocessen. Vid riskbedömningen i samband med årsplaneringen ligger fokus på identifiering av omsättnings- och kostnadsrisker, och vid riskbedömningen i samband med strategiproces- sen analyserar affärsområdena de risker som hänför sig till genomföran- det av deras affärsstrategier. Koncernens ledningsgrupp analyserar regel- bundet de mest betydande riskerna som en del av sitt ledningsgruppar- bete. Resultaten av riskhanteringsprocessen rapporteras regelbundet till styrelsen och till styrelsens kontrollutskott.
Vid riskbedömningarna 2013 identifierades följande risker och osä- kerhetsfaktorer som kan påverka Metsä Groups ekonomiska presta- tions- och funktionsförmåga:
UTVECKLING AV VÄRLDSEKONOMIN OCH EUROOMRÅDET
På huvudmarknadsområdena följer efterfrågan på träprodukter, massa, papper och kartong den allmänna ekonomiska utvecklingen. Tron på den positiva utvecklingen och tillväxten inom världsekonomin och euroområdet har stärkts något, men den ekonomiska förändringen präglas fortfarande av stora osäkerhetsfaktorer. En långsammare eller helt avstannad gynnsam utveckling i ekonomin kan ha direkta negativa konsekvenser för efterfrågan på Metsä Groups produkter, lönsamhet samt på tillgången till och priset på finansiering.
TILLGÅNG TILL FINANSIERING
Koncernens tillgång till kapital och priset på kapitalet är i stor utsträck- ning beroende av de rådande förhållandena och förändringarna på finansmarknaden samt det egna ekonomiska läget. Trots ett smärre för- bättrat förtroende till ekonomin påverkar den mångåriga europeiska skuldkrisen fortfarande den internationella finansmarknaden, banker- nas verksamhet och deras kreditgivning. Den ökande regleringen av finansmarknaderna försvårar dessutom tillgången till finansiering.
Dessa faktorer kan ha negativa konsekvenser för tillgången till och pri- set på det främmande kapital som Metsä Group behöver.
Inom Metsä Group har man förberett sig för en återfinansieringsrisk genom att mångsidigt utnyttja olika finansieringskällor och starta åter- finansieringsprocesserna i god tid innan lånen förfaller till betalning.
Dessutom hade koncernen i slutet av 2013 uttagbara bindande kredit- limiter för över 700 miljoner euro till sitt förfogande.
AFFÄRSVERKSAMHETENS CYKLISKA FLUKTUATIONER OCH KONKURRENSVILLKOR
Metsä Group är verksam inom en cyklisk bransch, där balansen mellan efterfrågan och utbud kraftigt påverkar prisnivån på produkterna. En eventuell minskning i efterfrågan eller ökning i utbudet kan ha en nega- tiv inverkan på marknadsbalansen. Ogynnsamma konjunkturer eller ökad kapacitet hos konkurrenterna kan sänka priserna på slutproduk- terna. Å andra sidan kan en eventuell kapacitetsminskning hos de indu- striella aktörerna eller en omstrukturering inom industrin leda till pris- höjningar. Även större, långvariga valutakursändringar påverkar mark- nadsbalansen för skogsindustriprodukter på huvudmarknadsområdena och producenternas konkurrenskraft i Europa.
EFTERFRÅGAN OCH MARKNADSPRISET PÅ MASSA
Vid full kapacitet kan Metsä Fibre producera cirka 2,4 miljoner ton blekt barr- och lövmassa per år. Resultatet i verksamhetsområdet Massa har en central betydelse för hela Metsä Groups affärsverksamhet. Star- ten av konkurrenternas nya bruk för produktion av kortfibermassa under det första halvåret 2014 har stor inverkan på massamarknaden och kan således inverka negativt på hela Metsä Groups affärsverksam- het och rörelseresultat.
KREDITRISKER OCH ÖVRIGA MOTPARTSRISKER
Affärsområdena och den centrala kreditövervakningen ansvarar för kre- ditrisker förknippade med kommersiell verksamhet. Kreditövervak- ningen fastställer tillsammans med affärsområdenas ledning de interna kreditlimiter som beviljas kunderna samt betalningsvillkoren. En stor del av kreditriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts med kreditförsäkringsbolagen. Metsä Groups kundkreditrisk har varit på normal nivå 2013. Kreditriskerna har minskats genom att effektivisera kreditövervakningsåtgärderna och -processerna.
Huvudprinciperna för kreditövervakningen har definierats i den kreditanvisning som Metsä Groups styrelse har fastställt och som följer riskhanteringspolicyn. Vid behov deltar koncernens och affärsområde- nas operativa ledning i bedömningen av kreditriskerna och i de slutgil- tiga kreditbesluten.
När det gäller penningmarknadsinvesteringar, derivat och lån god- känner vi enbart sådana motparter som fastslagits i koncernens finansie- ringspolicy, som motsvarar kreditvärdigheten eller som särskilt namn- getts genom styrelsens beslut.
KUNDRELATIONER
I några av koncernens affärsverksamheter hänför sig en stor del av för- säljningen till ett begränsat kundunderlag. Förlusten av en stor eller flera viktiga kundrelationer kan i så fall ha en negativ inverkan på affärs- verksamheten i fråga samt på koncernens resultat.
PRISRISKER INOM PRODUKTIONS- OCH LOGISTIKKOSTNADER OCH TILLGÅNG TILL PRODUKTIONSMEDEL
Oförväntade prisförändringar för de produktionsfaktorer som är vikti- gast för verksamheten, såsom virke, energi och kemikalier, eller direkta problem med tillgången till dessa kan försämra lönsamheten och även- tyra den fortsatta verksamheten. Metsä Group strävar efter att skydda sig mot dessa risker genom långfristiga leveransavtal och därmed för- bundna derivatavtal. En kraftig prisökning i transportkostnader och övriga logistikkostnader kan påverka Metsä Groups lönsamhet.
Även eventuella förändringar i lagstiftningen, regleringen eller beskattningen av viktiga produktionsfaktorer för verksamheten kan, om de realiseras, innebära betydande kostnadsökningar för Metsä Group.
ANSVARSRISKER
Olika typer av ansvarsrisker för skador som orsakas tredje parter är för- knippade med Metsä Groups affärsverksamhet, till exempel allmänna operativa ansvarsrisker, avtalsrisker, miljörisker och produktansvarsris- ker. Syftet är att hantera dessa risker till exempel genom att effektivisera affärsprocesser genom avtalsutbildning, förbättra ledarskapspraxis, höja kvalitetskrav och öka transparensen i verksamheten. En del av de nämnda ansvarsriskerna täcks av försäkringsavtal.
AVBROTTSRISKER
Stora skador, allvarliga olyckor, naturkatastrofer, miljöskador, allvarliga fel i viktiga datasystem, arbetskonflikter och problem med leverans av de viktigaste råvarorna kan i extrema fall avbryta affärsverksamheten.
Då produktionsavbrotten är långvariga kan de ekonomiska förlusterna vara betydande. Dessutom kan det leda till slutliga kundförluster.
Affärsområdena, fabrikerna och serviceverksamheterna (såsom koncer- nens data-administration) har sammanställt kontinuitets- och åter- hämtningsplaner för att minska dessa risker. Egendoms- och avbrotts- risker vid produktionsanläggningarna är till största delen täckta med försäkringsavtal.
SÄKERHETSRISKER
Exempel på de risker som hotar företagssäkerheten är brister och för- summelser inom säkerhet i arbetet, datasäkerhet, ekonomiska oegentlig- heter och personsäkerhet, externa hot och avsaknad av internkontroll.
Koncernens störningsfria verksamhet säkerställs genom hantering av hot mot företagssäkerheten. Detta sker genom att utveckla och effekti- vera de viktigaste säkerhetsrelaterade verksamhetsprocesserna samt genom att öka riktlinjer, utbildning och internkontroll i anslutning till hantering av de centrala riskerna samt regelbundna övningar för hante- ring av krissituationer.
PERSONAL
Metsä Group har satsat på att säkerställa tillgången på yrkeskunnig per- sonal och minska personalomsättningen med hjälp av utvecklingspro- gram för personal, planer för rekrytering av efterföljare och utveckling av bilden som arbetsgivare. Metsä Group strävar efter att bland annat förbereda sig för risker i samband med generationsväxlingar och övriga personalrisker genom säkring av arbetsförmågan, karriärplanering och arbetsrotation. Metsä Group satsar dessutom kraftigt på samarbete med läroanstalter på alla nivåer och vi startar traineeprogram efter behov.
FINANSIERINGSRISKER
Finansieringsriskerna i affärsverksamheten hänför sig i huvudsak till valutor, räntor, likviditet, motpartsrisker och användning av derivatin- strument. Finansieringsriskerna hanteras i enlighet med den finansie- ringspolicy som Metsä Groups styrelse har fastställt. Syftet är att minska osäkerhet, förbättra förutsebarhet, balansera kassaflöde och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till de förändrade förhål- landena.
ÄNDRINGAR I ANDELS- OCH TILLÄGGSANDELSKAPITALET
Metsäliitto Osuuskuntas medlem är vid sin avgång berättigad till åter- betalning av den betalda insatsen och tilläggsinsatsen. Tilläggsinsat- serna återbetalas till medlemmen även efter ett skriftligt krav. Enligt andelslagets stadgar kan man för återbetalning av egentliga andelar och tilläggsandelar använda en penningsumma som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräk- ningen. Återbetalningar av andelskapitalet som är större än normalt kan ha en negativ inverkan på Metsä Groups ekonomiska ställning.
PÅGÅENDE RÄTTSLIGA TVISTEFRÅGOR
I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet
prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknads- domstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrens- begränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt mot- svarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuus- kunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsan- språken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål.
I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaför- farande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skilje- domstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvarta- let 2014.
FÖRBEREDELSE FÖR RISKER OCH ÖVERFÖRING AV RISKER
För identifierade risker förbereder man sig efter bästa vetande och på det sätt som är mest ändamålsenligt för koncernen. När det gäller ska- derisker arbetar man aktivt inom riskhantering med försäkringsbolagen.
Ett exempel på detta är de regelbundna riskbedömningarna för olika delområden, såsom fabriker och transportkedjan. Koncernens produk- tionsanläggningar och servicefunktioner har förberett sig för eventuella störningar eller avbrott i verksamheten genom att sammanställa konti- nuitets- och återhämtningsplaner. Ledarskapet under krissituationer styrs i koncernen, affärsområdena och enheterna av koncernens krishan- teringsplan.
Koncernens affärsområden bär själva en del av riskerna och de risker som överträffar den egna riskhanteringsförmågan överförs selektivt till försäkringsbolag, banker och andra motparter med hjälp av försäkrings- och derivatavtal samt övriga avtal. Betydande skaderisker täcks med föl- jande globala försäkringsavtal:
• Program för egendoms- och avbrottsskadeförsäkring
• Allmänt program för affärsverksamhets- och produktansvars- försäkring
• Program för ledningens och förvaltningsorganens ansvarsförsäkring
• Program för transportförsäkring
• Program för kreditförsäkring
HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODEN
Metsäliitto Osuuskunta ökade sin ägarandel i Metsä Tissue genom det aktieförvärv som genomfördes den 15 januari 2014. Metsäliitto Osuus- kunta köpte Metsä Tissue Oyj:s aktier av Jozef Antošík. Aktierna repre- senterar totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta totalt 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital.
UTSIKTER FÖR DEN NÄRMASTE TIDEN
År 2014 ligger virkesbeställningarna från Metsä Forests kunder på nor- mal nivå. Efterfrågan på virke fortsätter att vara stabil för alla virkesslag.
Efterfrågan på träprodukter är fortsatt stabil inom ramen för den normala säsongsvariationen. Under första kvartalet förväntas markna- den för industriprodukter och sågade trävaror vara i stort sett i balans.
Utsikten för byggandet och vidareförädling är dock utmanande i en stor del av huvudmarknaden.
Starten av konkurrenternas nya bruk för produktion av kortfiber- massa i Sydamerika och ökade produktionsvolymer under första halv- året har stor inverkan på massamarknaden. Å andra sidan stärks den positiva utvecklingen av den låga lagernivån hos producenterna av barr- massa, förseningen av projekten med tilläggskapacitet och de kinesiska investeringarna i produktionskapaciteten för mjukpapper och kartong.
Den asiatiska marknadens betydelse för Metsä Fibre ökar.
Under första kvartalet 2014 förväntas leveransvolymerna för falskar- tong och vittop kraftliner öka något. Metsä Board höjde priserna på falskartong i Europa under årets sista kvartal, men det finns inga tecken på några större ändringar i den genomsnittliga prisnivån för vittop kraftliner under den närmaste framtiden.
Leveransvolymerna för obestruket finpapper och bestruket papper beräknas under första kvartalet 2014 i stort sett vara på samma nivå som under föregående kvartal. Några större ändringar i papperspriserna förväntas fortfarande inte.
Efterfrågan på mjuk- och matlagningspapper förväntas vara fortsatt gynnsam. Förändringar i energi- och råvarupriser påverkar dock kraftigt utvecklingen av bolagets rörelseresultat. Ökningen av dessa kostnader tillsammans med den lokala tillgången, kvaliteten och priset på retur- papper innebär betydande utmaningar även för det nya året
Metsä Groups rörelseresultat exklusive engångsposter förväntas bli något bättre under första kvartalet 2014 jämfört med sista kvartalet 2013.
FÖRSLAG TILL ANDELSRÄNTA
Styrelsen i Metsäliitto Osuuskunta har beslutat att föreslå för förvalt- ningsrådet att räntan på medlemmarnas stadgeenliga insatser i andels- kapitalet ska utgå med en ränta på 5,5 procent för 2013 samt en till- läggsränta om 1,0 procent jubileumsåret till ära, dvs. totalt 6,5 procent (5,5 procent för 2012). Förslag till ränta på A-insatserna i tilläggskapital är 5,0 procent (5,0) och på B-insatserna 4,5 procent (4,5).
Styrelsens förslag behandlas i april av förvaltningsrådet i Metsäliitto Osuuskunta som i sin tur gör en framställan om beloppet av andelsrän- tan till fullmäktige för beslut i maj.
Euro
Till fullmäktiges förfogande står
räkenskapsperiodens överskott 48 098 156,39
balanserade vinstmedel från tidigare år 595 983 633,63
sammanlagt 644 081 790,02
Styrelsen föreslår, att
till reservfond II överförs i enlighet med § 13 1 mom. i stadgarna 2 404 907,82
samt dessutom 2,18 2 404 910,00
andelsränta betalas
6,5 % på inbetalt andelskapital 13 135 268,01
5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A 26 857 186,76
4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B 4 509 565,25 44 502 020,02
bland balanserade vinstmedel lämnas 597 174 860,00
sammanlagt 644 081 790,02
Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande:
Andelskapital 203 407 308,67
Tilläggsandelskapital A 554 684 359,92
Tilläggsandelskapital B 110 542 437,05
Reservfond I 3 939 904,28
Reservfond II 64 144 460,00
Balanserad vinst 597 174 860,00
Eget kapital sammanlagt 1 533 893 329,92
Esbo, den 6 februari 2014
Martti Asunta Kari Jordan Mikael Aminoff
Ordförande Viceordförande
Verkställande direktör
Eino Halonen Arto Hiltunen Saini Jääskeläinen
Juha Parpala Timo Saukkonen Antti Tukeva
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2013
METSÄLIITTO OSUUSKUNTA
Justerade
Milj. euro Not 1.1–31.12.2013 1.1–31.12.2012
OMSÄTTNING 3, 5 4 931,6 5 001,0
Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning 31,2 -13,4
Övriga rörelseintäkter 3, 6 81,2 76,8
Material och tjänster 3, 7 -3 399,1 -3 462,4
Personalkostnader 3, 7 -692,2 -705,5
Avskrivningar och nedskrivningar 3, 8 -255,1 -249,1
Övriga rörelsekostnader 3, 7 -363,1 -406,0
RÖRELSERESULTAT 334,4 241,5
Resultatandelar i intresseföretag 9,7 4,8
Kursdifferenser 9 -4,6 2,4
Övriga finansiella intäkter 9 8,3 15,3
Övriga finansiella kostnader 9 -124,1 -130,8
RESULTAT FÖRE SKATT 223,7 133,2
Inkomstskatt 10 -35,1 -31,8
ÅRETS RESULTAT 188,7 101,4
ÖVRIGT TOTALRESULTAT 10, 21
POSTER, SOM INTE OMKLASSIFICERAS TILL RESULTATET
Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer 2,4 -25,3
Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras -0,1 7,1
Totalt 2,3 -18,1
POSTER SOM SENARE KAN OMKLASSIFICERAS TILL RESULTATET
Kassaflödessäkringar -2,5 -0,5
Finansiella tillgångar som kan säljas -57,9 -17,3
Omräkningsdifferenser -20,3 15,2
Övriga poster -0,2 0,1
Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras 22,3 5,3
Totalt -58,5 2,8
Övrigt totalresultat efter skatt -56,2 -15,3
ÅRETS TOTALRESULTAT 132,5 86,1
ÅRETS RESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL:
Moderföretagets ägare 109,2 59,2
Innehav utan bestämmande inflytande 79,5 42,1
188,7 101,4
ÅRETS TOTALRESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL:
Moderföretagets ägare 83,1 49,6
Innehav utan bestämmande inflytande 49,3 36,5
132,5 86,1
Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.
