DEL II Miljöbedömningen
Kapitel 6. Nulägesbeskrivning och miljökonsekvenser av dagens transportssystem
6.2. Nuläge trafikering
6.2.1. Persontransporter
Persontransportarbetet har ökat från 51,3 till 130,3 miljarder personkilometer under perioden 1960 – 2007. Vägtrafiken dominerar persontransportarbetet i Sverige totalt, persontransportarbetet på järnväg har ökat de senaste åren, tillväxttakten inom luftfarten har varit stark, men inom inrikesflyget bröts den under 1990-talet och har inte återhämtat sig45.
Figur 4. Persontransportarbete i Sverige.
Väg
Vägtrafiken dominerar persontransportarbetet i Sverige totalt. Med undantag av ett fåtal år har vägtrafiken ökat för varje år, även om ökningstakten avstannat sedan 1990-talet.
Persontransportarbetet för vägtrafik uppgick år 2007 till 109,3 miljarder personkilometer, varav personbilstrafiken bidrog med 99,7 miljarder, buss med 8,7 miljarder och mc med 0,9 miljarder. Andelen resor som sker med buss ligger ganska konstant kring 3 procent. Andelen resor med cykel har ökat något i jämförelse med läget år 2004, men minskat något i jämförelse med år 1999. Skillnaden är dock så pass liten att det är svårt att med säkerhet uttala sig om trenden när det gäller cykling. Däremot är det värt att konstatera att Sverige ligger kring ett europeiskt genomsnitt.
Järnväg
Persontransportarbetet på järnväg har ökat de senaste åren, och uppnådde år 2007 den högsta nivån någonsin med 10,3 miljarder personkilometer (12,5 inkl. tunnelbana och spårväg). Ökningen för de långväga resorna (mer än 10 mil) förklaras av en mer flexibel prissättning och ett något förbättrat utbud samt att det höga realpriset på bensin sannolikt medför att man väljer tåg framför andra trafikslag. Det höga bensinpriset och ett förbättrat utbud förklarar även ökningen av det kortväga resandet (under 10 mil) med tåg. Ökningen har varit särskilt stor i Öresundsområdet där integrationen mellan Danmark och Sverige förstärkts. Antalet tåg mellan storstadsområdena har ökat med undantag av relationen Göteborg-Malmö där antalet tåg är oförändrat.
Luftfart
Antalet passagerare på de svenska flygplatserna ökade under år 2007 med ca 5 procent och nådde ett nytt rekord med drygt 27,2 miljoner. Utrikestrafiken ökade med 7,4 procent (ca 20,2 miljoner) medan inrikes minskade med 2 procent (6,9 miljoner). Persontransportarbetet för inrikestrafik uppgick år 2007 till 3,3 miljarder personkilometer och har varit relativt konstant de senaste fem åren. En viktig förklaring till ökningen av utrikestrafiken är den positiva charterutvecklingen. En tydlig trend under år 2007 var att allt fler flygbolag och charterarrangörer startade utrikestrafik från regionala flygplatser. Flertalet av flygplatserna uppvisade ökande siffror för utrikesresandet, medan inrikestrafiken fortsätter att minska.
Sjöfart
Under år 2007 reste 29,5 miljoner passagerare till och från Sverige med sjöfarten. Av de inresta passagerarna kom 47 procent från danska hamnar.
Totalt hanterades 185,1 miljoner ton gods i svenska hamnar under år 2007 varav utrikestrafiken stod för 86 procent. 119 500 anlöp gjordes till svenska hamnar år 2007. Göteborgs hamn var den hamn som
hanterade den största mängden gods, 40,4 miljoner ton, följd av Brofjorden Preemraff, 17,3 miljoner ton, och Trelleborg 12,7 miljoner ton.
6.2.2 Godstransporter
Godstransportarbetet för inrikes transporter uppgick år 2007 till cirka 103,1 miljarder tonkilometer. Detta är den högsta nivån någonsin och innebär en ökning med 4,4 miljarder tonkilometer jämfört med år 2006. Under år 2005 och år 2006 medförde stormen Gudrun tillfälliga höga flöden av transporter. För år 2006 uppgick dessa transporter till ca 0,6 miljarder tonkilometer. Om det totala transportarbetet minskas med detta tillfälliga flöde skulle ökningen av transportarbetet mellan år 2006 och år 2007 uppgå till 5,0 miljarder tonkilometer, vilket är en betydande ökning. Av det totala godstransportarbetet utgjorde godstransporter på väg 41 procent, medan järnvägstrafiken och sjöfarten stod för 22 procent respektive 37 procent46.
Tabell 4. Godstransportarbetets utveckling 1997-2006 räknat i miljarder tonkilometer. Källa: SIKA47
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utv. 1997- 2006 Järnväg 19,2 19,2 19,1 20,1 19,5 19,2 20,2 20,9 21,7 22,3 16% Sjöfart 33,3 32,3 32,1 33,3 33,1 33,1 34,3 35,2 38,4 36,9 11% Vägtrafik 36,8 36,5 37,2 38,1 36,2 36,5 37,0 37,7 39,3 40,1 9% Kortväga inrikes lastbilstrafik
<10 mil 7,0 6,6 6,8 6,6 6,3 6,7 6,6 6,9 8,0 7,1 1%
Totalt 96,2 94,6 95,1 98,0 95,2 95,5 98,1 100,6 107,3 106,4 11%
Väg
Lastbilen är det dominerande transportmedlet för godstransporter. Sett ur ett trängselperspektiv är det en nackdel att dela vägutrymmet med personbilar. Generellt, och framför allt ur ett internationellt perspektiv, är trängselproblematiken liten i Sverige. I närheten av våra största städer och vissa
strategiskt viktiga platser och noder (inklusive kombiterminaler och hamnar) upplever man emellertid trängselproblem under vissa av dygnets timmar.
46 Energiläget 2008, Energimyndigheten ER 2008:15, ISSN 1403-1892
47 Sjöfart inkluderar inrikes trafik. Vägtrafik bygger på en uppräkning av Vägverkets slangmätningar vilka inkluderar utländska fordon. Kortväga lastbil är beräknad på inrikes lastbilar över 3,5 ton. Uppräkningen sker med en metod utvecklad av VTI som inkluderar en omräkning från trafik- till transportarbete.
Järnväg
Godstransporter på järnväg har ökat kraftigt under 2000-talet och är nu mer omfattande än någonsin tidigare. Transportarbetet låg under år 2006 på 22,3 miljarder tonkilometer och ökade enligt
preliminära siffror till 23,3 miljarder tonkilometer år 2007.
Trafikbelastningen på järnvägsnätet varierar kraftigt mellan olika delar av landet. Eftersom
persontrafiken också har ökat de senaste åren, är det nu utrymmesbrist på spåren på ett antal sträckor. Högst är den i anslutning till storstäderna. Stora trafikvolymer finns också där den långväga
nordsydliga godstrafiken sammanfaller med regional persontrafik.
Trängseln leder till problem med försenade tåg och utgör ett hinder för att utöka trafiken ytterligare. Åtgärder för att förbättra kapaciteten i järnvägssystemet är nödvändiga för att den positiva
utvecklingen av person- och godstrafiken ska fortskrida.
Luftfart
Under de senaste trettio åren har det skett en tredubbling av de fraktvolymer som hanteras på svenska flygplatser, vilket motsvarar en ökning med 4,5 procent per år. Flygfrakten beräknas över tid öka fortare än den personbefordrade, såväl i Sverige som internationellt. Under första halvåret 2008 har emellertid en vikande internationell konjunktur medfört att fraktvolymerna i Sverige och Europa minskat något i jämförelse med samma period föregående år. Den övervägande delen av den svenska flygfrakten hanteras på Arlanda, Landvetter och Malmö Airport.
Mellan åren 1997 och 2007 ökade den globala flygfrakten med 55,3 procent. År 2007 uppgick frakten till 41 miljoner ton enligt statistik från ICAO48.
Godstrafiken utgör en mycket liten del av totala luftfarten, i synnerhet vad gäller inrikestrafiken. För inrikestrafik går den största delen av frakten i passagerarflygplan och en mindre del med rena fraktflygplan. För utrikestrafiken är förhållandet det omvända.
Sjöfart
Sverige har ett 50-tal allmänna hamnar och ett antal lastplatser direkt knutna till industrin. Nio av de tio största hamnarna har järnvägsanslutning.
Den internationella efterfrågan på sjötransporter har under de senaste åren vuxit snabbt. Utvecklingen är ett resultat av en kraftig ökning av handeln med Asien, USA och övriga Europa. Den växande transittrafiken tillsammans med godsflöden till och från Sverige ger en förutsättning för fortsatt utbyggnad av terminal-, lagrings- och andra logistikfunktioner. Detta gäller i hög grad i hamnarna, där flera stora och utvecklingsbara kombiterminaler redan finns lokaliserade.
48 International Civil Avation Organization