I detta kapitel genomförs en analys samt en jämförelse av den befintliga teorin och nulägesbeskrivningen på fallföretaget. Analysen sammanställs mot säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi. I detta kapitel motiveras vilka flöden och faktorer som författarna anser vara mest lämpliga att effektivisera i ett första steg för att uppnå studiens syfte.
5.1 Ramverk för analys
Anläggningsplanering är sammankopplat med begreppet logistik och det är ett stort ämne som består av flera delämnen. Det är bland annat material- och produktionsstyrning, materialhantering, arbetsmiljö och säkerhet. Dessa ämnen bröts ner och jämfördes med datainsamling från fallföretaget. Det resulterade och delgav att faktorerna interna transporter, standardiserat arbete, lager- och
materialplacering och arbetsmiljö var de faktorer i ovannämnda ämnen som författarna ansåg vara mest relevanta att fördjupa sig mot för att svara på studiens syfte.
5.2 Interna transporter
Enligt Jonsson & Mattsson (2016) ska varje del av ett logistiksystem kontrollera tidpunkt, storlek, genom lager samt transporter. Via olika hanterings- och förädlingssteg ska detta bidra till att materialflödet förs genom hela systemet. Vidare nämner Jonsson & Mattsson (2016) att logistik är ett styrmedel för alla aktiviteter kopplat till planering, organisering och materialflöde. Kongruerar företagets gränser med logistiksystemets gränser ingår i regel
materialförsörjning, distribution och produktionen i systemet. Jonsson &
Mattsson (2016) hävdar att systemet bygger på samordning. Jonsson & Mattsson (2016) beskriver även att logistik ska bidra till lägre miljökonsekvenser och goda sociala förutsättningar. Observationer delgav att truckar, lastbilar och hjullastare korsade varandras körvägar. Detta speglades mot en risklayout som visar att många olyckor och riskhändelse sker på det avgränsade området där en stor andel av den korsande trafiken rör sig. Det visar att det föreligger en högre risk med att mycket trafik rör sig på samma område, att dessa aktiviteter inte styrs tillräckligt bra. Trafikens rörelsemönster ändras beroende på hur det ser ut just nu på det område där dem verkar. Variansen i trafikens rörelsemönster gör det svårt att systematiskt styra trafiken på ett säkert, arbetsmiljömedvetet och ekonomiskt sätt. Enligt Pascal (2015) analyseras slöserier inom lean för att eliminera icke värdeskapande aktiviteter. Genom att ständigt förbättra och eliminera de åtta olika typerna av slöseri ger det organisationer möjlighet att fokusera på de värdeskapande aktiviteterna. För det har olika verktyg tagits fram, enligt Rother m.fl. (2001) är 5S och standardiserat arbete verktyg som används
Observationer visade att det sker slöserier i form av långa transportsträckor och överarbete med avseende på materialförflyttning. Data kopplat till de olika processflödena visade onödiga mellanlagringar och ett flöde som innefattades av onödiga bearbetningsprocesser i de olika mellanlagringarna för att slutligen transporteras till slutlagring, montering eller tillverkningsavdelningen. Fyra flöden utmärker sig med avseende på materialets transportsträcka, det var flöde sex, ett, fem och två. Dessa mätningar gav högst total materialtransportsträcka, respektive materialflöde hade totala transportsträckor på 4034, 1637, 593
respektive 602 meter. Materialets rörelsemönster inte är optimalt med hänsyn till dess sträcka för slutlagring och förbrukningsplats med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi. De olika mellanlagringarna skapar problem som har lett till att individer brutit mot regler och kört över godsmottagning för att bistå produktion med material, det bryts mot en form av standard som ska verka för individernas säkerhet. Relationen mellan standardisering och individernas infall att ta egna initiativ när standarden inte bidrar i tillräcklig utsträckning gällande arbetsuppgiften är av väsentlig betydelse. Standarder ska bidra till förenkling av arbetet, observationerna delgav att individer bryter mot körförbudet. Huruvida dem gör det för att dem anser att det tar för lång tid att köra som dem bör göra enligt underordnade regler eller om det är andra faktorer som påverkar framgår inte. Däremot sker detta frekvent. Petersson, m.fl. (2015) förklarar att
spagettidiagram är ett verktyg för att se relationen och sträckan mellan olika processer i en organisation. Författarna använde ett spagettidiagram som baserades på processbeskrivningarna för de olika flödena, syftet var att visualisera hur de olika processflödena berör varandra. Att reducera interna transportsträckor av de materialflöden som utmärker sig ger därför en positiv effekt med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi. Det tydliggörs att interna transporter är en faktor som påverkar effektiviteten av en
anläggningslayout.
5.3 Standardiserat arbetssätt
Arbetet med lean innebär att ständigt förbättra flöden, processer och
organisationen i helhet genom att eliminera steg som inte tillför något värde för kunden. Standardisering av arbetsmoment är en av grundpelarna för att kunna arbeta med ständiga förbättringar (Petersson m.fl. 2015).
Via observationer och intervjuer framkom det att fallföretaget påbörjat
standardisering av det avgränsade området. Det har skett genom standardisering av lossning och lastningsrutiner. Syftet är att säkerställa materialets lossning och lastningsrutiner. Det för att de ska utföras på ett säkert och korrekt sätt. Enligt Jonsson (2008) ska materialhantering skydda material och minska
produktionskostnader. Fallföretaget har även påbörjat förbättringsarbetet på det avgränsade området genom utmärkning av gångstråk samt 5S-arbete knutit till rutiner kring returracks. 5S är enligt Pascal (2015) ett verktyg för att påbörja arbetet med standardisering.
Fallföretagets syfte med gångstråksutmärkning och arbetet med 5S är för att skydda fotgängare som rör sig på området respektive förbättra rutinerna kring returracks. Intervjuer delgav att standardisering av körsträckor inte påbörjats än vilket bekräftades via observationer. Observationerna gav också att individerna körde som det passade just då, dock finns det regler som säger att all obehörig intern trafik ska köra bakom tält fyra. Vissa truckchaufförer knutna till de olika flödena åker över godsmottagningen trots att regler säger att dem ska köra bakom tält fyra. Huruvida dem gjorde det för att dem hade bråttom eller av vilken anledning det skedde framgår inte. Petterson m.fl. (2015) nämner att standarder på processnivå är utmärkning av gång- och körsträckor. Fallföretaget har påbörjat standardisering gällande gångstråk för oskyddade fotgängare på det avgränsade området, syftet avser att göra anläggningen säkrare för dem som rör sig där. Data visade dock på att fallföretaget inte påbörjat standardisering av transportrutterna gällande materialflödena. Materialflödena visade på långa sträckor, dessa kunde kopplas ihop till olyckor, tillbud och händelser som skett på det avgränsade området. Enligt Tompkins, m.fl. (2010) ska en förändrad anläggningslayout öka de anställdas säkerhet och hälsa. Den ska minska och eliminera faror i arbetsmiljön. Att standardisera körsträckor som Pettersons m.fl. (2015) nämner leder till att anläggningslayouten ökar de anställdas säkerhet och hälsa på det avgränsade området som också stärks av Tompkins m.fl. (2010). Tompkins m.fl. (2010) nämner att ett av målen för anläggningsplanering är att effektivt utnyttja människor, utrustning och utrymme. Att standardisera materialets transportsträckor på ett sådant sätt att anläggningen får en högre effektivitet skulle kunna bidra till fallföretaget och studiens syfte med avseende på säkerhet, arbetsmiljö ekonomi. Tompkins m.fl. (2010) poängterar att
anläggningsplaneringen ska bidra till att arbetsmiljö och säkerhet är av hög standard. Verksamhetsåret 2019–2020 gav att riskobservationer var den största andelen av inträffade händelser. Riskobservationer som enligt data stack ut var att obehöriga truckar körde över lossningsområdet. Framförallt skedde det från måleriet, problematiken när sådana händelser sker är att sannolikheten för att en olycka inträffar ökar. Riskobservationer kopplade påbackningar, illa parkerade fordon med mera visar på att det avgränsade området inte är helt riskfritt och vidare finns förbättringspotential med avseende på standardisering. Petersson, m.fl. (2015) menar att för att kunna förebygga fel krävs det att kunna mäta avvikelser, vilket genomförs med hjälp av uppsatta standarder. Syftet med standardiserat arbete är att kunna identifiera och reducera orsaker till avvikelser. Vidare menar Imai (1986) att det inte är möjligt att förbättra en process som inte är standardiserad eftersom det måste gå att jämföra förbättringen med ett tidigare stadie. Författarna anser att detta stödjer vikten av att standiserat arbete för att kunna förbättra de olika materialflöden med hänsyn till säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi. Standardiserat arbete är en faktor som påverkar effektiviteten av en anläggningslayout.
5.4 Lager och materialplacering
Segerstedt (2008) trycker på för att lyckas med sin material- och
produktionsstyrning ska materialhantering ses över. Ett kostnadseffektivt materialflöde kräver ett högt resursutnyttjande för att på ett effektivt sätt tillgodose kundernas krav. Kunder i fallstudien är monteringsavdelningen på fallföretaget och data visade på långa materialflöden med hänsyn till
transportsträcka av material. Det ställer indirekta krav på lager och
materialpositionering för att kunna åtgärda det. Enligt Zanjirani Farahani & Hekmatfar (2009) är avstånd en viktig variabel när beslut tas om lagerplacering. Syftet är att minimera det totala avståndet. Enligt Petersson, m.fl. (2015) är spagettidiagram ett verktyg för att se relationen och sträckan mellan olika processer eller värdekedjor i en organisation. Författarna använde sig av ett spagettidiagram som baserades på processbeskrivningarna för de olika flödena med syftet att visualisera hur de olika processflödena berör varandra.
Spagettidiagrammet visade och styrkte att materialets transportväg är lång och författarna anser att det finns riskfaktorer kopplat till just sträcka. Att ju längre ett material färdas baserat på dessa transporters frekvens, desto större risk är det att materialet tappas och att dess färdsträcka korsas med andra materialflöden. Kopplingen baseras på dokumentation från fallföretaget som visade
riskobservationer, tillbud och händelser på det avgränsade området. Längre sträckor skapar även större drift och slitagekostnader på truckar och hjullastare. Enligt Jonsson (2008) är materialhantering en faktor att ta hänsyn till, syftet är att minska produktionskostnader genom att skydda material. Lager och
materialplacering påverkar materialhanteringens förmåga att bistå sitt syfte. Enligt Tompkins, m.fl. (2010) är målen med anläggningsplanering att se till att kundönskemål uppfylls, minska kostnader, underlätta underhållsarbetet och förbättra kundtillfredsställelsen. Tompkins, m.fl. (2010) nämner även att effektivt utnyttja människor, utrustning, utrymme och att se till anställdas arbetsmiljö och säkerhet är av hög standard är mål inom anläggningsplanering. Riskfaktorerna med långa materialsträckor motarbetar syftet med
materialhantering som Jonsson (2008) nämner och målen med
anläggningsplanering som Tompkins m.fl. (2010) nämner.Det tydliggör kraven på hur lager och materialplacering sker, att placeringen av lager och material påverkar effektiviteten i materialhantering. Enligt Zanjirani Farahani & Hekmatfar (2009) är placering av lager en stor faktor att ta hänsyn till inom effektivisering och optimering. Via intervjuer med sakkunning personal på fallföretag framgick det att lagringen av material och tältens placering försökt vara så nära förbrukningsplats i monteringen som möjligt. Syftet har varit att minska körsträckor och trafikintensiteten på det avgränsade området. Vid
taktförändringar och volymförändringar har lagerplacering och materialplacering skett där det finns plats. Det har gjort att transportsträckor av material har ökat och materialets placering inte längre är optimal i förhållande till
förbrukningsplats.
I materialhanteringen blir informationsflöde en viktig faktor, dessa två flöden arbetar parallellt med varandra.
Informationen lagras i regel digitalt via olika datoriserade program som blir en integrerad del av ett affärssystem. Det kan vara lagersaldo, orderbekräftelse och leveransavisering (Segerstedt, 2008).
Data från fallföretaget visade att information- och materialflöde är väl integrerat via deras affärssystem, det är mer det fysiska flödet på det avgränsade området som är eftersatt. Studien inleddes med en övergripande genomgång av material-och lagerhantering i de olika tälten, där författarna uppfattade att lagerna hade någon form av zonindelning. På grund av omständigheterna med Covid-19 har inte en djupare analys av företagets material- och lagerhantering inte kunnat genomföras. Vilket har medfört att författarna inte har kunnat kartlägga transportsträckor på artikelnivå med avseende på säkerhet, arbete och ekonomiaspekter.
Enligt Jonsson & Mattsson (2016) finns det en princip inom lagerhantering som kallas zonindelning. Zonindelning innebär att dela upp ett större lager i flera olika mindre zoner, uppdelningen av material i zonerna varierar. Ett vanligt tillvägagångssätt är att basera sina zoner på uttagsfrekvens. Syftet med
zonindelning är att minimera slöserier bestående av onödigt långa avstånd och onödigt hanteringsarbete. Enligt Stevenson (2018) kräver
materialhanteringssystemet en tillförlitlig prognos som baseras på efterfrågan och som belyser möjliga felfaktorer av den. Ur ett teoretiskt perspektiv skulle en zonindelning efter plockfrekvens baserat på lämpligt prognosintervall kunna tillgodoses, att ständigt förbättra och ändra zonindelningen i relation med prognoshorisonten. Ett första steg är att positionera artiklarna i de olika tälten efter sträcka till förbrukningsplats i montering för att minimera avstånd. Först därefter kan en zonindelning bli effektiv.
Jonsson & Mattsson (2016) lägger stor vikt vid relationen mellan de involverade delarna inom logistik. Att materialförsörjning, distribution och produktion i systemet samordnas är av betydande vikt för att skapa högre systemeffekt, än vad de gör var för sig. Data från fallföretaget visade på högt
anläggningsutnyttjande, dock över ett stort område. Det leder till längre totala ledtider och är en form av slöseri av anläggningsyta, då material fraktas över en större yta än vad som är nödvändigt. Anläggningsutnyttjandegrad baserat på area knutit till det avgränsade området gav ett anläggningsutnyttjande på cirka 90,5%. Pascal (2015) trycker på att TPS´s syfte är att att tillverka större volymer
resurssnålare på kortare ledtider och på mindre yta. Anläggningsdesign och dess utnyttjandegrad speglas av detta.
Data från fallföretaget visade att materiallager är utspridda på hela anläggningen. Trots kunskap om materialets relation till montering har viss material och
lagerartiklar placerats på ett längre avstånd ifrån förbrukningsplats i montering än nödvändigt. Effekten skapar en dominoeffekt när det ska åtgärdas. Ju längre det fortgår desto svårare och mer kostsamt blir det att skifta tillbaka. Enligt Alilche, m.fl. (2015) innebär dominoeffekt att en liten händelse skapar ett lopp
Vid intervjuer tydliggjordes problematiken med att flytta tält på det avgränsade området, flyttas ett tält medför det större konsekvenser då artiklarna i de olika tälten har olika sträckor till montering.
Att flytta ett tält minskar vissa artiklars sträckor medans det förlänger andra artiklars sträckor, dominoeffekten som Alilche m.fl. (2015) nämner tydliggörs. Att inleda ett sorteringsarbete genom att effektivisera varje tält på artikelnivå till dess förbrukningsplats i montering och tillverkningsavdelning med avseende på port där materialet går in skulle kunna vara ett steg i processen som genomförs tillsammans med att reducera materialtransportsträckor för att effektivisera de olika materialflödena. Det stärker att material och lagerpositionering hör
samman med materialhantering. Dock är det placering av lager och material som skapar förutsättningar för en god materialhantering. Det blir tydligt att lager- och materialplacering är en avgörande faktor att ta hänsyn till för att nå en effektivare anläggningslayout.
5.5 Arbetsmiljö
Zanderin (2005) nämner att stress upp till en viss nivå påverkar
prestationsförmågan positivt, när den nivån överstigs baserat på individens förmåga att hantera stress kan det istället minska prestationsförmågan och göra att det blir svårare att fokusera på flera saker samtidigt. Konsekvenserna av materialflödets sträcka skapar arbetsmiljöaspekter.
Materialets flödessträcka kan skapa tidsfaktorer som kan leda till stress för personal och en känsla av att ibland inte räcka till. Bergman & Klefsjö (2012) nämner att grad av påverkan kan beskrivas av flytteorin.
Flytteorin bygger framförallt på balansen mellan färdighet och utmaning. Avsaknaden av standardisering på fallföretagets utegård skapar ett högt
inträdeshinder för att lära sig de olika materialflödesrutterna. Enligt Rother, m.fl. (2001) är standardiserat arbetssätt med avseende till 5S och ständiga
förbättringar verktyg för att bygga bort osäkerheter. En sammanställning av verksamhetsåret 2019–2020 gav att riskobservationer var den största andelen av inträffade händelser. Riskobservationer som enligt data stack ut var att obehöriga truckar körde över lossningsområdet. Framförallt skedde det från måleriet, problematiken när sådana händelser sker är att sannolikheten för att en olycka inträffar ökar. Flödenas rutt på anläggningen knyts ihop med trafikintensitet, att inte följa regler gällande att inte korsa godsmottagning eller köra flödena enligt givna direktiv skapar risker. Riskobservationer kopplade till påbackningar, illa parkerade fordon med mera visar på att det avgränsade området inte är helt riskfritt och vidare finns förbättringspotential med avseende på standardisering. En dålig standardisering skapar tidspress, istället för att arbeta lugnt och
metodiskt ökas takten på arbetet för att hinna med. Data från fallföretaget delgav att arbetet med standardisering precis påbörjats. Det har skett genom att
standardisera returracks och lossning/lastningsrutiner av gods. Syftet är att bidra till högre säkerhet för personal och material. Tillbud visade att material har välts, det var bland annat axlar och pall.
Enligt Jonsson (2008) är dels syftet med materialhantering att minska
produktionskostnader genom att skydda materialet. Data visade inte på huruvida godset gick sönder eller inte. Dock öppnar det för en risk att material inte
levereras i tid till monteringen. Även kostnaden för en axel som ådragit sig skador genom tillbudet eller att det inte är brukbart. I värsta fall kan godset välta över personal. Miljö och olyckstillbud bidrog till minst andel av händelserna. Miljöhändelser knutet till läckage och spill av hydraulolja. Det var väldigt få händelser och vidare med hänsyn till data bygger händelserna mest på otur, eventuellt dåligt underhåll. I ett fall var det en hydralslang som brast vid lastning av container. Olyckshändelserna knöts till krossad ruta och i ett fall personolycka där en anställd skadade hörseln när en plåt tappades.
Via en intervju med handledare från fallföretaget framgick det att personal på utegården har fått personligt gjutna hörselskydd, syftet är att förebygga för att liknande olyckor inte ska inträffa igen. Olyckor och händelser sker, dock bör rutiner och standarder användas för att bygga bort dessa riskmoment.
Bergman & Klefsjö (2012) nämner att ishikawadiagram är ett verktyg för att finna rotorsaken till varför ett problem inträffar, att ställa sig frågan varför fem gånger. Det är ett systematiskt arbetssätt där det arbetas mot att förhindra olyckor som inträffar. Att arbeta med att finna rotorsaken för de problem och olyckor som sker är ett viktigt steg för att härleda och belysa de riskfaktorer som bidragit till att problem och olyckor skett. Att kombinera det med att arbeta och bygga bort dessa riskfaktorer tillsammans med de inblandade skulle kunna öka
kunskapen och värdet i problemlösningen för hela den berörda avdelningen. Det skulle också öka graden av delaktighet som Csikszentmihalyi (1990) nämner i flytteorin. Enligt Csikszentmihalyi (1990) beskriver flytteorin vikten av
återkoppling, delaktighet och kopplades till frihet från frustration. Att individens inre stärks av flytupplevelsen och att tidsuppfattningen delvis förloras. Tidspress och hög trafikintensitet med långa materialtransporter kopplat till för hög stress skulle kunna ha en negativ inverkan på personal, material och arbetsmiljön. Det visar sig i form av tappat material, riskobservationer och olyckor. Insamlad data visade på rasrisk i tält fyra kopplat till vågbalkssidorna. Hur anläggningslayouten läggs upp påverkar i en hög grad.
Via observationer och intervjuer framgick det att vid tält tre och genom flöde två var det skymd sikt. Skymd sikt uppenbarade sig även vid flöde fyra, dålig
belysning i däcktältet. Tompkins m.fl. (2010) nämner att en förändrad
anläggningslayout ska öka de anställdas säkerhet och hälsa. Layouten ska även minska och eliminera faror i arbetsmiljön. Arbetsmiljö och dess inverkan på en anläggningslayout är viktig eftersom utformningen av en anläggningslayout påverkar arbetsmiljön på anläggningen. Att arbetsmiljö är en faktor som anläggningsplanerare bör ta hänsyn till tydliggörs. En enkät genomfördes och fyller samma funktion som en intervju. Det var 11 av 11 svarande i de berörda