Faktorer som påverkar effektiviteten av en anläggningslayout med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi

(1)

Examensarbete i Maskinteknik

Faktorer som påverkar effektiviteten av

en anläggningslayout med avseende på

säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi

– En fallstudie på Volvo CE i Braås

Factors that affect the efficiency of a

facility layout regarding to safety, work

environment and economy

– A case study at Volvo CE in Braås

Författare: André Virdebrant, Joakim Åkesson Handledare LNU: Fredrik Fjellstedt

Handledare företag: Ann-Sofi Andersson Examinator LNU: Mirka Kans

(2)

Populärvetenskaplig sammanfattning

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som är avgörande för en effektivare anläggningslayout. Bakgrunden till studien är att belysa vikten och medvetenheten hos tillverkande företag kring de faktorer som påverkar deras anläggningsplanering i en högre utsträckning. Studien förväntas bidra till tre gårdslayouter, dessa skall förbättras, bidra till högre säkerhet och bättre arbetsmiljö. Studien ska även bidra till ett ekonomiskt

perspektiv, öka kunskapen och visa värdet av anläggningsplanering.

Lösningen illustreras genom att kartlägga och förbättra materialflöden med hänsyn till de avgörande faktorerna som faktiskt påverkar. Lösningen genererar att företag kan uppnå en säkrare, effektivare och mer lönsam anläggningslayout. En exemplifiering av utvalt materialflöde gav en avsevärd förändring gällande materialtransportsträcka. Studien tydliggör anläggningsplaneringens vikt och svårighetsgrad gällande de avgörande

faktorers samband som faktiskt påverkar företags anläggning i stort. Studien visade på att faktorerna som arbetades fram är avgörande och relevanta för anläggningsplanering på samhällsnivå trots svårighetsgraden kring faktorn arbetsmiljö. Faktorerna redovisas i en modell som visar sambandet mellan faktorerna. Samtliga faktorer gick att knyta till effektiviteten av en anläggningslayout med avseende på högre säkerhet, bättre arbetsmiljö och högre lönsamhet. Utifrån faktorerna i den redovisade modellen kan organisationer förbättra och minimera slöserier i olika former. Genom att arbeta med dessa faktorer kan organisationer uppnå en säkrare, effektivare och en mer lönsam anläggningslayout. Det tydliggörs i de nya gårdslayouterna.

Anläggningsplanering är ett svårt och komplext pussel i flera branschorganisationer. Det påverkar anläggningen i stort och består av flera delämnen som direkt kopplas till anläggningsplanering. Allt som sker på en anläggning påverkas av dessa ämnen i olika grader, oavsett om det är tillverkande företag, byggföretag eller företag inom vård och omsorgssektorn. Vikten av anläggningsplanering och minimera omkostnader till de faktiska faktorer som påverkar organisationer i stort är relevanta. Denna fallstudie genomfördes tillsammans med Volvo Construction Equipment i Braås och författarna jämförde relevant teori kopplat till anläggningsplanering med insamlad information från sammarbetsföretaget. Författarna rekommenderar vidare forskning inom hur

(3)

Abstrakt

I dagens samhälle växer kraven på högre leveransprecision och defektfria produkter. För att uppnå det krävs det att företag arbetar kontinuerligt med sitt materialflöde samt anpassar sin materialhantering till sin produktion. För att företag ska kunna påverka sina materialflöden måste de veta vilka kritiska faktorer som påverkar deras anläggning samt hur dessa faktorer påverkar företagets förmåga att bibehålla säkerhet, en god arbetsmiljö och genom det finna en god lönsamhet i sin verksamhet. Den här studien undersöker vilka faktorer som är avgörande för en effektivare anläggningslayout och dess bidrag i form av minskade risker med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi. Faktorerna som hade en högre påverkansgrad på en anläggningslayout var interna transporter,

standardiserat arbetssätt, arbetsmiljö, material- och lagerplacering. En exemplifiering av utvalt materialflöde gav en avservärd förändring gällande material transportsträcka. Genom att systematiskt kartlägga och förbättra sina materialflöden med hänsyn till de kritiska faktorerna som faktiskt påverkar, kan företag uppnå en säkrare, effektivare och mer lönsam anläggningslayout. Studien tydliggör anläggningsplaneringens vikt och komplexitet gällande de faktorer som faktiskt påverkar företags anläggning i stort.

Nyckelord: Logistik, anläggningsplanering, materialhantering, lean, material- och

(4)

Abstract

In today´s society, the demands for higher delivery precision and defect-free products are growing. To achieve this, companies need to work continuously with their material flow and adapt their material handling to their production. To be able to affect their material flow, companies must identify critical factors which affect their facility and identify how these factors affect the company’s ability to maintain safety, a good work environment and to improve their profitability in its operations. This study examines the factors that are crucial for a more efficient facility layout and its contribution in the form of reduced risks in terms of safety, work environment and economy. Factors that had a higher impact on a facility layout were internal transports, standardized working methods, work

environment, material and storage position. An exemplification of selected material flow gave a considerable change regarding the material transport distance. Trough

systematically mapping and improving company’s material flows regarding to their critical factors gives companies the ability to achieve a safer, more efficient and more profitable facility layout. This study clarifies the importance and complexity of facility planning regarding the factors that affect companies’ facility in general.

(5)

Förord

Uppdraget delgavs efter en intervju med Volvo Construction Equipment AB i Braås där målet var att effektivisera anläggningen med huvudfokus på utegården.

Författarna har genomfört och färdigställt studien tillsammans, vi är tacksamma över det förtroende vi delgivits av Volvo Construction Equipment i Braås för att genomföra denna studie. Studien har stött på motstånd kopplat till Covid-19, omständigheterna kring Covid-19 försvårade uppdraget avservärt då fallföretaget stängde ner sin verksamhet och möjligheten att kunna arbeta ute på företaget i samma utsträckning som var planerat minskade. Trots det så är författarna nöjda över resultatet och vill rikta ett stort tack till alla inblandade.

Ett särskillt tack till våra handledare Fredrik Fjellstedt och Ann-Sofi Andersson för deras stöd och reflektioner kring studien. Ett stort tack till Mattias Hermander på Volvo CE i Braås som bistått oss med svar på frågor och dokumentation som arbetet grundat sig på. Vi vill även rikta ett stort tack till Mirka Kans som bistått oss med vägledning under våren med alla svårigheter kopplat till Covid-19.

(6)

Innehållsförteckning

1. INTRODUKTION ... 1 1.1BAKGRUND ... 1 1.2PROBLEMDISKUSSION ... 1 1.3SYFTE ... 2 1.4FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

1.5STUDIENS FÖRVÄNTADE BIDRAG ... 2

1.6AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.7LITTERATURSTUDIE ... 3 1.8RELEVANS ... 3 2. TEORI ... 4 2.1LOGISTIK ... 4 2.2ANLÄGGNINGSPLANERING ... 5

2.2.1 Anställdas säkerhet, arbetsmiljö och hälsa... 5

2.2.2 Säkerhetsavstånd för att förebygga dominoeffekten ... 8

2.2.3 Material- och produktionsstyrning ... 8

2.2.4 Materialhantering och lagerstyrning ... 8

2.2.5 Lagerplacering ... 9

2.3LEAN PRODUCTION ... 10

2.3.1 Metoder och verktyg ... 11

3. METOD ...14

3.1VETENSKAPSMETOD ... 14

3.2VETENSKAPLIG ANSATS ... 15

3.3DATAINSAMLING ... 15

3.3.1 Observationer ... 15

3.3.2 Intervjuer och enkäter ... 16

3.3.3 Val av datainsamlingmetod och urvalskriterier ... 16

3.4ETIK ... 17 3.5GENOMFÖRANDE ... 17 4. NULÄGESBESKRIVNING...19 4.1FÖRETAGSPRESENTATION ... 19 4.1.1 Probleminledning fallföretag ... 19 4.2INTERN LOGISTIK... 19 4.2.1 Logistik ... 20 4.2.2 Måleri ... 20 4.2.3 Kontroll/Justering ... 20 4.2.4 Utlastningen ... 21 4.2.5 Akuten... 21 4.2.6 Mänskliga faktorn ... 21

4.2.7 Sammanfattning intern logistik ... 21

4.3PROCESSBESKRIVNING... 22

4.3.1 Flöde 1 (Returracks 1, ut port 01)... 22

4.3.2 Flöde 2 (Utegods som kollistyrt) ... 23

4.3.3 Flöde 3 (Skelett ut) ... 24

4.3.4 Flöde 4 (Däck) ... 25

4.3.5 Flöde 5 (Returracks 2 port 01) ... 25

4.3.6 Flöde 6 (Skuren plåt)... 26

4.3.7 Flöde 7 (Vågbalkssidor) ... 27

4.3.8 Flöde 8 (Pall och smallbox för ingods) ... 27

4.3.9 Flöde 9 (Helplåt)... 28

(7)

4.4TILLBUD, RISKER OCH HÄNDELSER ... 32

4.4.1 Utdrag från verksamhetsårets 2019-2020 dokumenterade händelser med hänsyn till säkerhet, miljö och ekonomi... 33

4.4.2 Observationer av tillbud, risker och händelser ... 34

4.4.3 Enkätundersökning... 34

4.6LAGER OCH MATERIALSTYRNING ... 35

4.6.1 Anläggningsutnyttjande ... 35

4.6.2 Material- och lagerhantering ... 38

5. NULÄGESANALYS ...41

5.1RAMVERK FÖR ANALYS ... 41

5.2INTERNA TRANSPORTER ... 41

5.3STANDARDISERAT ARBETSSÄTT ... 42

5.4LAGER OCH MATERIALPLACERING ... 44

5.5ARBETSMILJÖ... 46

6. RESULTAT ...49

6.1FAKTORER SOM PÅVERKAR EFFEKTIVITETEN AV EN ANLÄGGNINGSLAYOUT ... 49

6.2FAKTORERNAS BIDRAG TILL EN EFFEKTIVARE ANLÄGGNINGSLAYOUT ... 49

6.2.1 Framtida läge ... 50

6.2.2 Önskat läge ... 52

7. DISKUSSION ...54

7.1METODDISKUSSION ... 54

7.2RESULTATDISKUSSION ... 55

8. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ...58

8.1SLUTSATSER ... 58 8.2REKOMMENDATIONER FALLFÖRETAG ... 58 8.3VIDARE FORSKNING... 59 REFERENSER ...60 BILAGOR ... 1 BILAGOR PROCESSBESKRIVNING ... 1 Bilagor framtidaprocessbeskrivning ... 5

BILAGOR TILLBUD, RISKER OCH HÄNDELSER ... 6

(8)

1. Introduktion

Här beskrivs bakomliggande information om varför och hur studien genomförs, även studiens utformning och förväntningar presenteras.

1.1 Bakgrund

I dagens samhälle växer kraven på högre leveransprecision och defektfria produkter. För att uppnå detta krävs det att företag arbetar kontinuerligt med sitt materialflöde samt anpassar materialhanteringen till produktionen.

Materialhantering medför en stor omkostnad för företag idag (Jonsson & Mattsson, 2016).

Tillverkningsindustrin hanterar stora mängder med material vilket ställer höga krav på materialpositionsplaneringen. Att ständigt förbättra rutiner kopplat till lagringsområde, lossning och förflyttning av material är viktigt. Dåligt

standardiserade rutiner kopplat till lagringsplatser skapar viktiga perspektiv som kan knytas till risker, säkerhet, arbetsmiljö, ekonomi och yta på tillverkande företags anläggningsområden. Avsaknaden av kunskap och värdet i dessa

perspektiv kan visualiseras i form av slöseri kopplat till interna transportsträckor och materialflöde (Segerstedt, 2008). Det är oundvikligt att dessa perspektiv ställer krav på det långsiktiga arbetet med förebyggande åtgärder kopplat till anläggningsplanering. Anläggningsplanering påverkar arbetsmiljön, ekonomi och säkerheten på en anläggning (Tompkins, m.fl. 2010).

Tompkins, m.fl. (2010) beskriver hur tillverkande företags medvetenhet kring faktorer som påverkar anläggningsplaneringen kan tillföra värde genom effektivsering av materialflöde. Genom att reducera onödiga

materialförflyttningar kan det enligt Jonsson & Mattsson (2016) minimera transportsträckor för material.

1.2 Problemdiskussion

Problemet med anläggningsplanering är att det sällan finns en optimal lösning då anläggningsplanering berör många områden. Befintlig forskning visa på vikten av anläggningsplanering kopplat till tillverkning och produktion. Dock tar befintlig forskning inte hänsyn till hur det påverkar individerna med avseende på stress och anställdas välmående (Atir, m.fl. 2016). Enligt Tompkins, m.fl. (2010) finns det ett samband inom anläggningsplanering som tar hänsyn till arbetsmiljö, säkerhet och ekonomi. Det sambandet anknyter till anläggningsplaneringens vikt och roll eftersom det ger en ökad flödeseffektivitet i tillverkande företag.

(9)

Materialflödets relation till arbetsbelastning skapar intressanta och relevanta perpsektiv. Hög arbetsbelastning kopplat till stress skapar risker som kan leda till personolyckor vars effekt leder till minskad produktivitet (Brännmark, m.fl. 2012). Bergman & Klefsjö (2012) trycker på hur statistiskt underlag bidrar för att värdera och minimera risker. Med risker avses händelser som kan ge uppskov till skador kopplat till människa, egendom och miljö. Genom att belysa värdet av säkerhet, riskmedvetenhet och dess koppling till stress och de anställdas

välmående i anläggningsplanering kan högre produktivitet nås. Problematiken är att det inte finns tillräckligt med studier inom hur olika arbetsmiljöfaktorer och dess samband påverkar effektiviteten av en anläggning. Huruvida faktorerna har ett samband eller hur de inverkar på stress och de anställdas välmående med avseende på anläggningsplanering.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för en effektivare anläggningslayout och dess bidrag till minskade risker med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.

1.4 Frågeställningar

- Vilka faktorer är viktiga att ta hänsyn till vid en effektivisering av en

anläggningslayout och hur kan dessa bidra till minskade risker med hänsyn till säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi?

- Hur kan dessa faktorer bidra till de olika materialflödena genom minimering av flödenas materialtransportsträcka?

1.5 Studiens förväntade bidrag

Studien förväntas bidra till tre gårdslayouter. Nuläge, framtida läge och ett önskat läge där författarna inte har några begränsningar. Det framtida läget bygger på nuläget. Lägena skall effektiviseras, bidra till högre säkerhet och bättre arbetsmiljö. Studien ska även bidra till ett ekonomiskt perspektiv, öka kunskapen och visa värdet av anläggningsplanering.

1.6 Avgränsningar

Författarna kommer från kartläggning av nuläge att begränsa sig till fyra

materialflöden som kommer att analyseras vidare baserat på transportsträcka och förbättringspotential.

(10)

Avgränsning till vilka flöden som kommer att analyseras djupare kommer specificeras senare i studien.

Covid – 19 är ett virus som genererat en pandemi och har påverkat hela världen negativt. Det blir en avgränsning i studien då den påverkar studiens möjlighet att samla in data och begränsar kontakten med handledare från fallföretaget.

1.7 Litteraturstudie

En litteraturstudie genomfördes. Litteratur och artikelval bygger på iakttagelse från fallföretaget kopplat till ett generellt samhällsperspektiv, det för att bygga en bred teoretisk grundförståelse som ligger till grund för undersökningen.

Litteratur och artiklar arbetades fram genom nyckelorden logistik, anläggningsplanering, materialhantering, lean och material- och produktionsstyrning. Författarna bröt ner dessa nyckelorden för att göra

ytterligare fördjupningar mot effektiva flöden, arbetsmiljö och stress relaterat till arbete. Författarna använde sig av sökmotorerna One Search och Google Scholar för att finna tillförlitlig litteratur och vetenskapliga artiklar som var peer-rewied. Syftet var att stärka relevansen och trovärdigheten för de artiklar och den

litteraturen som ligger till grund för studien.

1.8 Relevans

Att undersöka vilka faktorer som påverkar anläggningsplanering är relevant på företags, - samhälls- och forskningsnivå. Atir, m.fl. (2016) poängterar vikten av att effektivisera materialflöden för att minimera slöserier och därmed öka

lönsamheten i anläggningen, vilket är relevant i ett företagsperspektiv. Idag finns det begränsat med forskning inom hur anläggningsplanering påverkar välmående och stress på individnivå, vilket stärker forskningsrelevansen. Enligt

(11)

2. Teori

I detta kapitlet redogörs den vetenskapliga teorin som ligger till grund för studien.

2.1 Logistik

Logistik existerar överallt. Att gå ner till närbutiken för att handla ett paket med mjölk skulle kunna definieras som logistik. En mer generell uppfattning är att logistik kan uppfattas som ett synsätt, att det är mer än en samling verktyg, metoder och tekniker. Internationella branschorganisationer Council of supply Chain Management Professionals definiera logistics:

“Logistic is that part of Supply Chain management that plans, implements, and controls the efficient, effective forward and reverse flow and storage of goods, services, and related information between the point of origin and the point of consumption in order to meet customers´ requirements” (Jonsson & Mattson, 2016, s. 20).

Logistik är ett styrmedel för alla aktiviteter kopplat till planering, organisering och materialflödet. Hela värdekedjan från råmaterialanskaffning till

slutkonsumtion samt returflöden i form av material och produkter vars ändamål är att tillfredsställa kunder och alla intressenters behov och idéer. Logistik ska bidra till en acceptabel kundservice, låga kapitalbindningar och lägre kostnader. Logistik ska även bidra till lägre miljökonsekvenser och bra sociala

förutsättningar. Logistik kan ses som ett öppet system som består av olika delar med ömsesidiga relationer. Ett öppet system innbär att ett utbyte sker med omgivningen. Ett system har avgränsningar, det innebär att logistiksystemet också har gränser. Var dessa gränser går och vilka delar som involveras varierar. Kongruerar företagets gränser med logistiksystemet gränser involveras i regel delarna materialförsörjning, distribution och produktion i systemet. Relationen mellan de involverade delarna, omgivningen och systemet bygger på samordning och framförallt utbyte av material och information. Relationen skapar en högre systemeffekt som inte går att uppnå om de enskilda delarna skulle köras var för sig. Varje del i systemet kontrollerar tidpunkt och storlek genom lager och transporter. Via olika hanterings och förädlingssteg förs materialflödet genom systemet. Företag köper ibland in en större mängd material än vad som behövs, orsak till det varierar. Det material som inte behövs för tillverkningen placeras i lager. Det är vanligt förekommande med mellanlager i produktion när det kommer till serietillverkning, dessa lager benämns som buffertar. Det är viktigt att förstå och reglera distributionen hos det tillverkande företaget mot

(12)

2.2 Anläggningsplanering

Anläggningsplaneringens process och metod ändras över tid, när utvecklandet av ny teknik sker ändras även metoden för anläggningsplanering. Koncentrationen ligger på kunden och organisationer måste ha kunden i åtanke under hela anläggningsplaneringens arbete. Det är viktigt att inte blanda ihop

anläggningsplanering med anläggningslokalisering och anläggningsdesign då dessa termer skiljer sig åt. Lokaliseringen av en anläggning innebär att bestämma var placering av anläggningen ska ske för att uppnå målen med

anläggningsplanering. Geografisk position av anläggningen bör ta hänsyn till var kunder och leverantörer finns. Besluten av designkomponenterna i en anläggning för att uppnå målen kallas anläggningsdesign. Designkomponenterna innefattas av anläggningssystem, hanteringssystem och layouten. Anläggningsplaneringen brukar delas in i dessa två kategorier. När planering och organisering av

anläggningar sker ska det hjälpa företag att uppnå en så bra försörjningskedja som möjligt, det är en process av lagarbete för att uppnå gemensamma mål för organisationen (Tompkins, m.fl. 2010).

Målen med anläggningsplanering är att uppfylla kundönskemål, den ska minska kostnader och underlätta underhållsarbetet. Målen ska även förbättra

kundtillfredsställelsen genom att effektivt utnyttja människor, utrustning, utrymme och se till att anställdas arbetsmiljö och säkerhet är av hög standard. Målen med att förändra en anläggningsdesign är att minska

produktionskostnader, leverera produkterna i tid, öka kvalitet och minska ledtider (Tompkins, m.fl. 2010).

För att påvisa vikten och möjligheterna med anläggningsplaneringen kan följande perspektiv ses över:

• Hur påverkas anläggningsplaneringen personalen och hur påverkar deras moral driftkostnaderna?

• Hur påverkar anläggningsplaneringen organisationens arbete med miljö, energieffektivitet och hållbarhet?

(Tompkins, m.fl. 2010).

Avdelningar som bör vara med i en tydlig anläggningsplanering är supply chain, marknadsföring, tillverkning, distribution, inköp, anläggningar,

materialhantering, lagerstyrning, digitala processer och informationssystem (Tompkins, m.fl. 2010).

2.2.1 Anställdas säkerhet, arbetsmiljö och hälsa

(13)

En direkt konsekvens av det har lett till ökad frånvaro från jobb och sämre kvalitet på utförda jobb (Bergman & Klefsjö, 2012). Vidare nämner Bergman & Klefsjö (2012) att teknikens framgångar har skapat ett nytt synsätt för att minska denna problematik. Vikten av att tillfredsställa personalens behov, önskemål och förmåga har gett positiva resultat kopplat till produktivitet. Att möta personalens skiftande prioriteringar och värderingar kopplat till generation är av betydande vikt.

Enligt Hawthornesstudien som beskrivs i Bergman & Klefsjö (2012)

genomfördes denna studie 1924–1932 då ett kraftigt ökande av missnöje kopplat till fabriken som studerades, det skapade strejker och en kraftig

personalomsättning. Sammanfattningen av studien var inte helt entydig, utan belyste att arbete baseras på gruppaktiviteter och faktorer som:

• Erkännande • Trygghet

• Känslan av tillhörighet

Att viss kontroll över sitt arbete har stor betydelse för prestationen kopplat till grupp och individ. Det är viktigt att poängtera att grupparbete inte alltid fortgår utan inblandning av planering, utan måste utvecklas. Studien visade på ett tydligt samband mellan företagets intresse och uppmärksamhet av sin personal, att det kan möjliggöra vinster såvida individens sociala behov kan ses över och accepteras (Bergman & Klefsjö, 2012). Vidare nämner Bergman & Klefsjö (2012) att fler studier har gjorts inom detta område. En studie som nämns har visat på att ändringar i arbetsmiljön utan personalens inblandning, dock visade den inte på ändringar i produktivitet. Det är snarare inflytande och delaktighet som är av betydande vikt för att beskriva arbetstillfredsställelse och

produktivitet.

Grad av påverkan och planering från ledningen kan beskrivas av flytteorin, denna teori bygger på balansen mellan färdighet och utmaning (Bergman & Klefsjö, 2012). Flytteorin och dess jämvikt kommer inte att vara fixerad i flykanalen. När individens förmåga utvecklas och ökar leds individen mot understimulans och olust. Den utvecklas inte och individen befinner sig under flytkanalen. För att komma tillbaka till flytkanalen och känna flyt krävs det att utmaningen i uppgiften/arbetet öka. Ökad utmaning gör att stimulansen öka och individen når flytkanalen. Blir utmaningen för stor hamnar individen över flytkanalen, där den känner ängslan, stress och frustration. Individen känner att den inte räcker inte till. Flytteorin och undersökningen som denna baserades på fann att situationer som funnits tillfredsställande för de grupper och individer som intervjuats var vikten av återkoppling, vikten av en naturlig delaktighet med djuphet kopplat till frihet från dagliga bekymmer, självupptagenhet och

(14)

Trots att det är tydligt hur detta samband påverkar personalen är det en liten andel organisationer som utnyttjar detta för att bygga trivsel och välbefinnande kopplat till stimulans i arbetsrelaterade situationer och arbetsmiljöer

(Csikszentmihalyi, 1990).

Ledarskap ska inte baseras på kortsiktighet utan långsiktighet. Företag som Patagonia, Toyota och Microsoft har beaktat flytteorins nytta. Dessa

organisationer har stöttat chefer och anställda medarbetare för att uppnå en högre nivå av ledarskap och genom denna metod ökat produktivitet och

arbetstillfredsställelse (Bergman & Klefsjö, 2012).

När arbetsmiljö diskuteras tänker de flesta på hur arbetsområdet ser ut i arbetssituationer. Frågor som människor ofta tänker på kan bland annat vara:

• Är maskinerna farliga att arbeta med?

• Är det mycket trafik runt omkring arbetsområdet? • Finns det kemikalier att ta hänsyn till

(Zanderin, 2005).

Vidare förklarar Zanderin (2005) att arbetsmiljö är ett brett område, det omfattas av fysiska förhållanden på arbetsplatsen såsom ljud, ljus, maskiner, ventilation och relationer.

Hur ser exempelvis relationen mellan ledningen och de anställda ut. Detta brukar definieras som det psykosociala arbetsmiljöområdet. Zanderin (2005) nämner att stress upp till en viss nivå påverkar prestationsförmågan positivt.

Det ökar prestationen och kan göra att individer till exempel springer snabbare, arbetar effektivare, den formen av stress ger individen mer kraft och motivation. Det är viktigt att poängtera att det bara är upp till en viss nivå. När stress uppgår till för höga nivåer kan istället prestationsförmågan minskas. När människor utsätts hög stress och samtidigt tänker, nämner Zanderin (2005) att tänkandet blir mer koncentrerat. Det blir lättare att koncentrera sig på enbart en sak, dock blir det samtidigt svårare att tänka på flera saker samtidigt. I Sverige finns

arbetsmiljölagen som reglerar detta område. Dess syftet är att de anställda ska ha en trygg och säker miljö att arbeta i. Lagen ska minska, förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatser. Den fastställer att det är arbetsgivarens skyldighet att arbetsmiljölagen följs och efterlevs (Arbetsmiljöverket, 2018).

Tompkins m.fl. (2010) nämner att det är viktigt att anställdas säkerhet och hälsa beaktas när anläggningsplaneringen utförs. När anläggningsdesign förändras är det viktigt att lägga stor vikt vid de anställdas säkerhet och hälsa.

(15)

Tanken med att uppmärksamma säkerhet och hälsa är till för att minska och eliminera faror i arbetsmiljön.

2.2.2 Säkerhetsavstånd för att förebygga dominoeffekten

En viktig bidragande faktor till allvarligheter i industriella incidenter är

dominoeffekten. Dominoeffekten innebär att när en liten händelse sker startar ett lopp av orsaker som kan få stora konsekvenser längre ner i flödet (Alilche, m.fl. 2015). Enligt Alilche m.fl. (2015) är en ensam skada inte något som

kännetecknar dominoeffekten.

2.2.3 Material- och produktionsstyrning

De flesta företag är vinstberoende och kan ses som öppna system. Systemet påverkas av sin omgivning, både internt och externt. Det kan vara i form av konkurrens. När konkurrens, leveransservice och krav på kvalitativa produkter ökar skapar det en svår ekvation. Ekvationen bygger på en avvägning mellan resursutnyttjande, kapitalbindning och leveransservice kopplat till ett kundbehov. För att kunna leverera en färdig produkt krävs det att tillverkande företag har avdelningar som består av inköp, logistik och material- och produktionsstyrning. Logistik beskriver ett mer övergripande flöde med syftet att skapa ett så effektivt flöde som möjligt från leverantör till kund genom hela försörjningskedjan

(Segerstedt, 2008).

Material- och produktionsstyrning är en del av den interna logistiken och benämns som en kärnfunktion för samordning mellan ekonomi, marknad och produktion. Ett företag eller organisation bör inte ses eller styras på ett isolerat sett, alla delar i systemet måste samverka för att kunna möjliggöra en effektiv verksamhet (Segerstedt, 2008).

Det är tydligt att de inte är finansiella mål i helhet som bygger lönsamhet utan hur pass väl arbetet genomförs kring att förfina sina förädlingsprocesser. Material och produktionsstyrning består av detta och beroende på vilken typ av produktion företaget driver ställs det olika krav på material- och

produktionsstyrningen (Segerstedt, 2008).

2.2.4 Materialhantering och lagerstyrning

För att uppnå ett optimalt och kostnadseffektivt materialflöde krävs ett högt resursutnyttjande av materialhanteringen. Syftet är att effektivt kunna svara på kundernas efterfråga. Materialhantering är en del av logistiksystemet och vanligt förekommande hos tillverkande företag. Det är en process som baseras på intern förflyttning av material på en anläggning. Den innefattas av funktionerna

(16)

Materialhanteringen kan i hög grad vara helautomatiserad, den består av

tillverkningsprocesser med varierande flöden och behov. Den sker dock i större utsträckning med olika typer av truckar (Segerstedt, 2008).

Materialhanteringsprocessen berör hela verksamheten genom värdekedjan, den består av flödet av gods från tillverkning till slutlagring mot kund (Jonsson & Mattsson, 2016). Materialhanteringen är en viktig faktor som bör beaktas när den integreras med övriga anläggningen. Hanteringen ska minska

produktionskostnaderna genom att skydda material, kontrollera lagersaldo och är en del av lagersystemet (Jonsson, 2008). Materialhanteringssystemet kräver också ett spårningssystem av artiklar, en tillförlitlig prognos som baseras på efterfrågan och som belyser möjliga felfaktorer av den (Stevenson, 2018). I materialhantering blir informationsflöde en vital faktor eftersom dessa två flöden löper parallellt med varandra. Informationen lagras i regel digitalt via olika datoriserade program som blir en integrerad del av ett affärssystem. Det kan vara lagersaldo, orderbekräftelse och leveransavisering (Segerstedt, 2008).

Zonindelning av lager bygger på att dela upp ett större lager i flera mindre lager eller zoner. Zonindelning baseras på vilka förutsättningar som finns, det ställer krav på lagringsytan gällande takhöjd och andra fysiska aspekter som knyts till artikeln. Syftet med zonindelning är att minimera slöseri i form av onödig hantering (Jonsson & Mattsson, 2016). Ett tillvägagångssätt kan vara att basera zonerna på plockfrekvens, vilket innebär att varje lagerförd artikel sorteras efter hur ofta den plockas.

Många gånger står en mindre andel artiklar för en stor andel av plockningen, att basera sin zonindelning på uttagsfrekvenser kopplat till rörlighetsklassificering kan vara fördelaktighet (Jonsson & Mattsson, 2016).

2.2.5 Lagerplacering

Placering av lager är en viktig faktor att ta hänsyn till inom effektivisering och förbättringsarbete. Alfred Weber påpekade i början av 1900-talet att ett lager skulle placeras på ett sätt så att det minskar det totala avståndet till kunderna. Teorin kan användas på många olika sätt och många forskare har visat stort intresse för ämnet. Teorin har använts inom många olika områden. Teorin kan exempelvis användas för att placera ett lager på ett sätt för att minimera

(17)

2.3 Lean production

Uttrycket lean formades och arbetades fram efter andra världskriget i Japan, större delen av den kända världen var i ruiner. Det fanns otillräckligt med resurser och uppbyggnad av marknaden efter kriget var inledd.

Japan var kraftigt skuldsatt efter kriget, vilket drabbade industrierna hårt i Japan. Det arbetades fram ett koncept för att minska slöserier. lean-konceptet var då nytt och det fanns mycket bakomliggande skepticism (Pascal, 2015).

Att bryta invanda mönster är svårt och möts ofta av motstånd. Konceptet arbetades fram och implementeras i Toyotas produktionsanläggning i slutet av 60-talet. Det fick namnet Toyota Production System (TPS). TPS´s syfte är att tillverka större volymer resurssnålare. Det ska ske på kortare ledtider, mindre yta, till en bra kvalitet och samtidigt möta kundbehovet. För att möjliggöra produktion av produkter med högre kvalitet till lägre pris är en lösning att sänka tillverkningskostnader. Det första den generella individen tänker på är att minska arbetsstyrkan, underhållsbudget eller liknande åtgärder. Sådana åtgärder skadar företagets konkurrenskraft på sikt. Inom lean fokuseras det istället på hur

organisationer kan sänka sina kostnader genom att involvera hela organisationen i helhet till förbättring, en förmåga att vinna hela organisationens hjärta och sinne. För att bygga och göra sin verksamhet uppmärksam används uttrycken Mura, Muda och Muri inom lean. Där Muda står för slöseri det vill säga icke värdeskapande aktiviteter.

Mura definieras som ojämnheter i flöden och exempel på det kan vara

människor, material eller maskiner. Muri innebär överbelastning av faktorer som kan kopplas till människa, material eller maskin (Pascal, 2015).

Ständig förbättring är en term som ofta används inom lean och bygger på att eliminera slöseri. Slöseri inom lean delas in i åtta olika typer:

(18)

Arbetar organisationer med ständiga förbättringar och fokuserar på

värdeskapande aktiviteter motverkar och eliminerar det slöserier (Pascal, 2015).

2.3.1 Metoder och verktyg

Lean är ett ständigt arbete, dess metoder och verktyg blir ett hjälpredskap för att ständigt förbättra. För att kunna applicera lean på ett effektivt tillvägagångssätt krävs två saker:

• Kartläggning av informationsflödet • Kartläggning av materialflödet

Dessa två flöden skapar grundstrukturen i kartläggningen av olika värdeflöden. Fördelen med att kartlägga värdeflöden är av väsentlig betydelse.

Dess användningsområde är bredare och lättare att applicera än de traditionellt kvantitativa verktygen och flödesdiagram som kan anses vanligare inom

tillverkningsindustrin. Kvantitativa verktyg och flödesdiagram vars beräkningar sker i tillverkningssteg tar inte likvärdig hänsyn till ledtider, transportsträckor, mellanlager och liknande nyckelord (Rother, m.fl. 2001).

Arbetet med lean innebär att ständigt förbättra flöden, processer och

organisationen i helhet genom att eliminera steg som inte tillför något värde för kunden. Standardisering av arbetsmoment är en av grundpelarna för att kunna arbeta med ständiga förbättringar (Petersson m.fl. 2015). Petersson m.fl. (2015) menar att för att kunna förebygga fel krävs det att kunna mäta avvikelser, detta görs med hjälp av uppsatta standarder. Vidare nämner Petersson m.fl. (2015) att syftet med standardiserat arbete är att kunna identifiera och reducera orsaker till avvikelser.

När en avvikelse identifieras i processen analyseras standarden och genom analyseringen kan orsaken till avvikelsen fastställas (Petersson m.fl. 2015). Vidare menar Imai (1986) att det inte är möjligt att förbättra en process som inte är standardiserad eftersom det måste gå att jämföra förbättringen med ett tidigare stadie. Imai (1986) nämner även att ett krav är att standarden dokumenteras för att kunna förbättra processer. Vidare förklarar Petersson m.fl. (2015) att

(19)

2.3.1.1 5S

5S är ett verktyg som är inledningen för ett standardiserat arbetssätt. Enligt Pascal (2015) kan 5S specificeras i fem punkter.

• Sort

- Sortera ut vad som behövs för att möta och utföra arbetsmoment och eliminera det irrelevanta.

• Set in order

- Organisera, titta och placera lager, maskiner, truckar etcetera • Shine and inspect

- En välorganiserad, ren och funktionell arbetsplats eller anläggning öka välmående och arbetsmiljön hos de anställda.

• Standardize

- Standardisera de olika momenten som genomförts under steg 1–3, det räcker inte med att smörja cykelkedjan en gång.

• Sustain

- Upprätthåll de tidigare stegen, vilket kanske är det svåraste att göra. En återupprepning av allt enligt framtagen procedur. En nyckelfaktor är att involvera alla medarbetare genom kommunikation och träning.

2.3.1.2 Värdeflödesanalys

Värdeflödesanalys (VFA), eller korrekt engelsk benämning “Value Stream Mapping (VSM)”, är ett standardiserat verktyg vars syfte är att kartlägga de olika värdestegen i en process. En form av nulägesrapport där verktyget tydliggör förbättringsmöjligheter. Detta genom exempelvis identifiering av flaskhalsar. Vanligtvis används mätvariabler som cykel och takttider. VFA har ett eget typ av språk via olika symboler (Pascal, 2015).

Det svåra med värdeflödesanalyser kan vara att förstå vad värdeflödestänk egentligen innebär. Värdeflödestänk bygger på att se sambandet av behövda processer för att föra tjänsten eller produkten till kund. Problematiken ligger ofta i att optimeringen av en del av produktionen inte tar hänsyn till hela

anläggningen. Det trycker i sin tur vidare problem till nästa instans. Med hjälp av värdeflödesanalyser kan vi kartlägga helheten, se vilka steg som är

värdeskapande och vilka som inte är det. Det skapar möjlighet att finna och eliminera slöserier på ett bra och överskådligt sätt (Pascal, 2015).

2.3.1.3 Spagettidiagram

(20)

2.3.1.4 Ishikawadiagram

Orsaks-verkan-diagram även kallt fiskbensdiagram eller Ishikawadiagram, är ett diagram som hjälper till att identifiera grundorsakerna till ett problem. När ett problem har upptäckts benas de potentiella huvudorsaker ut till problemet. När de potentiella huvudorsakerna är ut benade analyseras de en åt gången och granskas mer på djupet för att hitta orsaker till huvudorsaken. Det fortskrider fram tills det att diagrammet är väldigt benigt och ifyllt med orsaker (se figur 1). En frågeteknik som används i orsaks-verkan-diagram är de ”fem varför” som är en teknik som kommer från Toyotas arbete med förbättringar. För att komma till grundorsaken av ett problem ställs frågan ”varför” fem gånger (Bergman & Klefsjö, 2012).

(21)

3. Metod

I detta kapitlet beskrivs vilka metoder som använts för att genomföra studien, tillvägagångssättet för att samla data, litteratur och artiklar som ligger till underlag för att uppnå studiens syfte och mål.

3.1 Vetenskapsmetod

Ofta delas vetenskapsmetod upp i kvalitativ och kvantitativ metod. Kvantitativ metod används för experiment och statistiska metoder. Ett exempel kan vara enkätstudier. Kvalitativ metod riktar sig mot observationer och intervjuer. Det finns en viss problematik att i ett tidigt stadie begränsa sig till en specifik metod i en undersökning. Problematiken kring avgränsningar och komplexiteten kring definitionen av problemet i början av en undersökning försvårar valet (Blomkvist & Hallin, 2015).

Undersökningen är en fallbaserad studie på ett företag och studien avgränsas till ett specifikt område på företaget. En fallstudie bygger på att:

• Studien baseras på ett eller flera enskilda fall och att studien är verklighetsbaserad

• Studien innefattas av tillräcklig information

• Studien måste utföras på ett systematiskt tillvägagångssätt (Blomkvist & Hallin, 2015).

Valet av fallstudie baseras på att den ger en detaljerad datainsamling där problematiken kring sammansättningen beskrivs på ett bättre sätt. Enligt Blomkvist & Hallin (2015) öppnar den också upp för ett bredare omfång av studien.

En kvalitativ metod används för att djupare förstå problemet, därav anses det vara relevant att använda i denna studie. Största delen av datainsamlingen bygger på att förstå problemet genom observationer och intervjuer (Blomkvist & Hallin, 2015).

(22)

Det har som syfte att stärka kvaliteten, validiteten och reliabiliteten i studien. Att rätt sak studeras och att det studeras på rätt sätt. Det är av betydande vikt för att en studie ska har hög verifieringsgrad (Patel & Davidsson, 2019). Vetenskapliga studier bygger på validitet och opartiskhet. Det är av betydande vikt för studien ska nå ett tillförlitligt resultat (Blomkvist & Hallin, 2015).

3.2 Vetenskaplig ansats

Ett induktivt angreppssätt innebär att empirin till viss del styr teorin. När

grundförståelse av problemet har fåtts påbörjas insamling av teori för att fördjupa sig inom den empiriska data som samlats in. Det för att området problemet knyter an till inte alltid är uppenbart (Blomkvist & Hallin, 2015).

Ett deduktivt angreppssätt innebär att genom olika teoretiska anslag skapa en hypotes, som sedan styrks eller motsägs av den undersökning som genomförs (Blomkvist & Hallin, 2015). Ett abduktivt angreppssätt baseras på hur data kring undersökningen skiftar mellan det empiriska materialet, teorier och idéer kopplat till litteraturen i ämnesområdet. Hur bearbetningen av litteraturen styr förmågan att förstå det empiriska materialet, hur läsförståelsen av vald litteratur förändrar det empiriska synsättet eller inte (Blomkvist & Hallin, 2015). Abduktivt

angreppsätt kan ses som en kombination mellan induktivt och deduktivt angreppssätt (Blomkvist & Hallin, 2015).

Denna undersökning följer ett abduktivt angreppssätt. Fördelen är att abduktion har en stor öppenhet kring det empiriska materialet, det är dess reella styrka. Risken med induktivt och abduktivt angreppssätt är att analysmomentet till högre grad tar mer tid. Förutsättningarna för denna studie bygger på en bred litteratur och datainsamling, därav anses ett abduktivt angreppssätt som det lämpligaste alternativet (Blomkvist & Hallin, 2015).

3.3 Datainsamling

Enligt Patel och Davidsson (2019) finns det olika tillvägagångssätt och tekniker för att få svar på de frågeställningar som är uppsatta, samt att samla information till fallstudier. De olika teknikerna som kan användas är befintliga dokument, tester, prover, observationer, intervjuer och enkäter samt olika typer av självrapporteringar. De tekniker som studien baseras på beror på vad som ger bäst resultat och svar på frågeställningen.

3.3.1 Observationer

(23)

Det finns två olika tillvägagångssätt att utföra en observation på, strukturerad observation och ostrukturerad observation (Patel och Davidsson, 2019). En strukturerad observation innebär i ett tidigt skede att bestämma vilka arbetsmoment som ska observeras och gör sedan ett schema för observationen. En ostrukturerad observation bygger på att samla så mycket information som möjligt inom ett specifikt område. Detta gör att schemaläggning av

observationen inte kan göras i förväg. Oavsett om det är strukturerade eller ostrukturerade observationer är det mer graden av struktur som skiljer dem åt. Det är ett naturligt fenomen, då förståelse kring problemet bygger på en bred datainsamling. Det är då naturligt att graden av struktur ändras ju längre studien fortgår. Ju mer information och förståelse kring problemet desto mer

strukturerade och riktade observationer kan genomföras i studien (Patel & Davidsson, 2019).

3.3.2 Intervjuer och enkäter

Intervjuer och enkäter är metoder som har mycket gemensamt, det grundar sig på att frågor ställs för att samla information. Skillnaden är att intervjufrågor ställs i realtid direkt till rätt person och rankas i en högre grad som personliga (Patel & Davidsson, 2019). Enkäter bygger på samma innehåll som intervjuerna, dock ställs frågorna mer generellt eller specifikt beroende på syftet med enkäten. Enkäter används också i större utsträckning när statistiska undersökningar genomförs eller till datainsamlingar. Viktigt att poängtera är att när enkäter används för statistiska undersökningar behövs ibland andra verktyg för att bearbeta datan (Patel & Davidsson, 2019).

3.3.3 Val av datainsamlingmetod och urvalskriterier

Ostrukturerade observationer används under studiens första fas, enligt Patel & Davidsson (2019) används det för att skapa en övergripande bild över

problemområdet och samla så mycket information som möjligt. Under studiens fortsättning kommer bilden av problemområdet klarna. Patel & Davidsson (2019) menar att effekten av detta kommer leda mot mer riktade och strukturerade observationer.

(24)

3.4 Etik

Studien är ett examensarbete som sker i flera processer, då studien har dubbla uppdragsgivare ställs det krav kopplat till författarnas självständighet som forskare. Det leder till förväntningar med hänsyn till beteende och etisk

korrekthet. En kodex som baseras på uppförandekoder har därför arbetats fram. Enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning kan denna kodex delas in i informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav måste forskare följa som avser att undersöka något kopplat till detta forskningsområde, examensarbete lyder under samma krav. Dessa kraven innebär att individer som intervjuas eller svarar på en enkät måste delges information om studien och dess syfte. Individerna måste samtycka till att de blir undersökta (Blomkvist & Hallin, 2015).

Data som samlas in under studien ska behandlas korrekt och konfidentiellt. Vissa uppgifter kan också komma att anonymiseras i form av data, personer som deltagit i undersökning. Den data som samlats in får endast nyttjas till de ändamål som delgivits baserat på studiens syfte (Blomkvist & Hallin, 2015). Enligt Blomkvist & Hallin (2015) bygger etik på att forskningen och dess

författare följer en god praxis baserat på vetenskapligt beteende, syftet med detta är att ingen skall ta skada av studien. Författarna kommer att följa dessa krav.

3.5 Genomförande

Studien genomförs under vårterminen 2020 och är ett examensarbete som är förlagt på Volvo CE i Braås. Studiens genomförande delas upp i tre faser (Se figur 3). Första fasen inleds med att kartlägga vilka faktorer som påverkar anläggningen och hur dessa bidrar till en effektivare anläggningsdesign. Det genomförs genom en form av en ämnesindelning. Där studeras större ämnen så som logistik, anläggningsplanering och lean. Ämnena bryts sedan ner till mindre delämnen för att tydligare se vad det är som egentligen påverkar

problemområdet. Parallellt sker insamling av data via observationer och intervjuer. Det för att kartlägga och få en förståelse för problemområdet. Den insamlade datan kontrolleras sedan med en mer ingående litteraturstudie samt teoriinsamling för att kartlägga det vetenskapliga perspektivet.

Under andra fasen arbetas vetenskapsmetod fram, samt metoder för intervjuer, enkäter och observationer tas fram.

Det för att kunna göra en kvalitativ datainsamling. Därefter genomförs

(25)

Studien knyts sedan ihop med en kvalitativ sammanställning i form av resultat där frågeställningarna besvaras och resultat redogörs. Anläggningslayouter tas fram för att finna förbättringspotential.

Resultaten reflekteras och studien avslutas genom att slutsatser och rekommendationer sammanställs. Se figur 2 för en visuell överblick.

(26)

4. Nulägesbeskrivning

Datainsamlingen bygger på observationer, löpande intervjuer och insamlade data från Volvo CE i Braås. En enkätundersökning som genomfördes av berörd personal på det avgränsade området. Nyckelord för datainsamlingen är

säkerhet, ekonomi, arbetsmiljö och stress. Mätetal baseras på sträcka som har mätts via SkyMap och Google Maps (Kontrollerad med laser), valet av sträcka som mätvariabel bygger på att den variabeln ge störst effekt med hänsyn till studiens syfte.

4.1 Företagspresentation

Volvo Construction Equipment i Braås tillverkar dumprar och har funnits där sen 1955, det ett av världens ledande tillverkare av ramstyrda dumprar. Volvo CE i Braås har cirka 800 anställda och är en del av Volvo Group. En dumper är ett fordon som är utvecklat för att ta sig fram i svårtillgänglig terräng med en stor lastkapacitet. Fabriken i Braås är byggd på ett så kallat leanflöde, ett

kontinuerligt flöde där logistik stödjer produktion och tillverkning med material. Författarna undersöker ett område på cirka 35 207 kvadratmeter.

4.1.1 Probleminledning fallföretag

Vid ett möte på fallföretaget med ansvarig på Volvo CE i Braås den 19 december 2019 uppgavs problem. Dessa kopplades till säkerhet, arbetsmiljö och dess ekonomiska inverkan på följande:

• Långa körsträckor kopplat till materialhantering, lagring och förbrukningsplats i montering

• Korsande intern och extern trafik på lagringsområdet av förbrukningsmaterial

4.2 Intern logistik

(27)

Figur 3: Visualisering av trafikintensitet på gården, kontrollerad via observationer (Grundlayout har hämtats från Volvo CE i Braås: Mattias Hermander).

4.2.1 Logistik

Logistik är en del av utegården som består av två styck linetruckar som hämtar material i tälten. En styck motviktstruck som jobbar på gården samt kör in däck, samt hytt och motorer till AB-skeppet port 00/01. En styck FIFO (first in, first out) truck och två stycken hjullastare. En styck D2 truck som bistår

godsmottagning mot tillverkning. Två linetruckar (motviktstruckar) som hämtar material i tält fyra, tält tre samt tält noll. En miljötruck som bistår hela

anläggningen, en gårdstruck och en motsviktstruck som ställer gods på banan som lagras in i huvudbyggnad.

4.2.2 Måleri

Måleriet är en avdelning som genom tillverkning målar de färdiga korgarna till dumprarna. Måleriet rör sig på det avgränsade området där en till två truckar lämnar korgar, hämtar vagnar med målat gods. Truckarna har fler uppgifter, bland annat att köra sputnick till tillverkningen. En truck som hämtar ramar och korgar i tält 2 som ska genomgår blästring/målning.

4.2.3 Kontroll/Justering

(28)

4.2.4 Utlastningen

Utlastningen är en grupp som lastar färdiga dumpers för transport till kund. Det är cirka tre personer. Författarna ta inte hänsyn till denna gruppen då dem inte rör sig direkt på det avgränsade området.

4.2.5 Akuten

Det kör dumprar på gården, dessa rör sig sällan direkt på det avgränsade området, författarna bortse från denna gruppen.

4.2.6 Mänskliga faktorn

I varje truck sitter det en människa, det finns inga automatiserade truckar eller maskiner på det avgränsade området. Det är extern personal som rör sig på området så som lastbilschaufförer och annan personal som gör underhåll eller förbättringsarbete på anläggningen. Fallföretaget har börjat med

zonbegränsningar för extern personal i form av gångstråk som är utmärkta på marken och att chaufförer inte får lämna området runt lastbilen.Trots detta sker det att chaufförer, personal från fallföretaget och externa företag rör sig utanför dessa. Fallföretaget har även börjat anlägga gångstråk runt tält och byggnader vars syfte är att systematiserar oskyddade trafikanters rörelse på det avgränsade området.

4.2.7 Sammanfattning intern logistik

Tabell 1: Beskriver aspekter med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.

Säkerhet - Femton truckar som rör sig på det avgränsade området med skilda

arbetsuppgifter, detta ger en hög trafikintensitet enligt figur 4 samt korsande material och transportflöden. Människor och trafik tillsammans skapar risker med hänsyn till ökad risk för olyckor.

Arbetsmiljö - Tretton truckar vars trafikintensitet bygger upp större riskfaktorer kopplat till olyckor och tillbud.

(29)

4.3 Processbeskrivning

Här redogörs fallföretagets processer av material och transportflöde.

Värdeflödesanalys används som en grundmall för att kartlägga och beskriva de berörda flödenas nuläge, den tar inte hänsyn till takttider och cykeltider. Författarna använder den för att urskilja och följa varje specifikt flöde med sträcka som mätvariabel. De berörda flödenas relation sammanfattas sedan och beskrivs i ett spagettidiagram. Order och signaler i de olika flödena sker via fallföretagets affärssystem och genom det styrs de interna transporterna. Atlassystemet är ett externt bokningssystem för godstransporter av utomstående aktörer. Processbeskrivningarna genomfördes med författarna och handledare från Volvo med tillhörande ansvariga för de olika avdelningarna som rör sig på det avgränsade området. Avgränsning sker till de flödena som presenteras nedan (Observation skedde 2020-01-23).

4.3.1 Flöde 1 (Returracks 1, ut port 01)

Flöde 1 beskriver flödet av racks ut från monteringen (se bilaga 1). Racks är en ställning av metall, den finns i flera modeller beroende på vilka artiklar som lagras på den. Det börjar med att en truck hämtar racksen från monteringen och mellanlagrar vid de olika tälten. Därefter kommer det en truck som hämtar racksen när det börjar bli fullt vid mellanlagringen. Kontroll sker visuellt när berörd personal kör förbi de olika lagringsplatserna. Rackshanteringen har börjat att standardiseras, vid deras lagringsplatser har bilder satts upp med samtliga rackstyper och i vilket antal de ska stuvas. Transportbokning sker via

atlassystemet och därefter transporteras racksen till kund. Yta för slutlagring av racks är 200 m2, areaberäkning skedde via SkyMap.

Transportsträcka för detta materialflöde är:

Port 01 → tält 4 (mellanlagring) → slutlagring (gavel tält 2 och tält 3) 47+264m= 311m

Port 01 → tippcylinder (mellanlagring)→ slutlagring (gavel tält 2 och tält 3) 44+302m=346m

Port 01 → slutlagring (gavel tält 2 och tält 3) = 293m Port 02→ slutlagring (gavel tält 2 och tält 3) = 293m Port 01 → miljöhus (slutlagring) = 87m

(30)

4.3.1.1 Observationer med hänsyn till transportsträcka

Tabell 2: Beskriver flöde 1 med hänsyn till transportsträcka med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.

Säkerhet - Godset rör sig över större delen av det avgränsade området vilket ökar trafikeringen på det avgränsade området

- Slutlagring sker vid gaveln på tält 2 och 3, riktning mot godsmottagning vid tält 4. Det gör att returracksen ibland körs över godsmottagningen och skapar en riskfaktor kopplat till godsmottagning

- Ordinarie flödesrutt går bakom tält 4

- Kontroll av racks sker visuellt ett par gånger i veckan på de olika lagerplatserna. Det genomförs av personal som går dit och kontrollera antal racks vilket skapar risk för personal som rör sig på samma yta som fordon

Arbetsmiljö - Mänsklig belastning då visuell kontroll sker. Personalen går runt och kollar hur mycket racks som ligger ute bland de olika mellanlagringarna

Ekonomi - Körsträckor skapar onödigt slitage på hjullastare och truckar

- Flödet av racks rör sig över hela det avgränsade området vilket minskar flödets effektivitet med hänsyn till tid och sträcka. Tidsåtgång för att kontrollera mellanlagerna av racks

4.3.2 Flöde 2 (Utegods som kollistyrt)

Flöde 2 beskriver flödet av utegods som är kollistyrt (se bilaga 2). Flödet börjar med att lossning sker på lossningsplats fyra och fem. Materialet loss med hjälp av truckar som mellanlagrar materialet under skärmtaket, därefter kommer en annan truck och slutför uppdraget. Antingen körs materialet till ett lager på det avgränsade området eller körs det till slussen, där det slussas in på lager i

huvudbyggnaden. Därefter läggs en order via SAP från montering och materialet hämtas för att transporteras till port 31.

Lossning (4,5) → Mellanlagring (Skärmtak) = 30m Mellanlagring (skärmtak) → Tält 3 = 82m

Mellanlagring (skärmtak) → Port 02 = 50m Tält 3 → Port 31 = 431m

(31)

Tabell 3: Beskriver aspekter i flöde 2 med hänsyn till transportsträcka med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.

4.3.3 Flöde 3 (Skelett ut)

Flöde 3 beskriver flödet av skelett som ska ut från tillverkningen (se bilaga 3). Skelett är det som blir kvar efter det att plåten har bearbetats i tillverkningen. Flödet inleds med att skelett lagras i anslutning eller vid port 73 (± 25 meter felfaktor angående sträcka). En hjullastare kommer sedan och hämtar upp det och skelettet kombineras. Därefter hämtas skelettet av Stena Recycling för att återvinnas. Transportsträcka för detta materialflöde är:

Lagring vid port 73 → Containers (skelettet kombineras) = 48m Lagring vid gascontainers (anslutning port 80) → Containers (skelettet kombineras) =111m

Summa total transportsträcka = 159 meter.

Säkerhet - Trafik som ska lämna anläggningen åker förbi lossnings- och lagringsområdet Arbetsmiljö - Inget visuellt

Ekonomi - Inget visuellt

Säkerhet - Skymd sikt i anslutning till tält 3, lossningsområdet är hårt belastat med truckar, hjullastare och människor

- Logistik och måleriet rör sig direkt på ytan

- Oskyddade fotgängare och maskiner rör sig på samma yta, vilket medför risk för personskador

Arbetsmiljö - Hårt belastat lossningsområde genererar fler faktorer att ta hänsyn till för personal och övriga som rör sig.

(32)

4.3.4 Flöde 4 (Däck)

Flöde 4 beskriver flödet av däcken (se bilaga 4). Flödet börjar med att lossning av däck från lastbilen sker, däcken lagras i tält 6. Monteringen av däcken påbörjas, färdigställs och körs sedan för slutlagring i tält 7. Därefter läggs det en order från montering via SAP för slutanvändning i monteringen.

Transportsträcka för detta materialflödet är: Lossning (däck) → tält 6 = 40m

Tält 6 → däckmontering → tält 7 (slutlagring) = 92m Summa total transportsträcka = 132 meter.

Säkerhet - Skymd sikt vilket skapa risker för truckföraren. Dålig belysning i tält 6. Korsande trafik vid tält 7

Arbetsmiljö - Dålig belysning i tält 6 och skymd sikt Ekonomi - Slagmärke kan påverka hjulen

4.3.5 Flöde 5 (Returracks 2 port 01)

Flöde 5 beskriver flödet av returracks (se bilaga 5). Det börjas med att returracksen körs ut från monteringen, läggs utanför port 01 och

tippcylinderlagret. Därefter via visuell styrning transporterar olika truckar racksen och lagrar dem utanför tält 2-3 (slutlagringen). När returracksen har nått upp till standardantal, skickas en signal via telefon till packgruppen som skriver ut fraktsedlar. Bokning av returracks sker löpande beroende på takttid och

retturracksen transporteras sedan tillbaka till kund. Yta för slutlagring av racks är 200 m2, areaberäkning skedde via SkyMap.

Port 01 (mellanlagring) → tält 2-3 (slutlagring) = 258m Tippcylinder (mellanlagring) → tält 2-3 (slutlagring) =304m Slutlagring (gavel tält 2-3) → Lastning = 40 meter

(33)

Säkerhet - Godset rör sig över större delen av det avgränsade området och har inte en optimal mellanlagring med hänsyn till slutlagring

- Materialets körs ibland över godsmottagningen

- Racks är utspridda innan slutlagring vilket skapar mer trafik på gården

- Kontroll av racks sker mellan varje mellanlagring (visuell kontroll ett par gånger i veckan), kontroll genom att personal går dit och kontrollera

Arbetsmiljö - Mänsklig belastning då visuell kontroll sker, personalen går runt och kollar hur mycket racks som ligger ute bland de olika mellanlagringarna

Ekonomi - Onödigt slitage på hjullastare och truckar med avseende på tid och sträcka - Tidsåtgång för att manuellt kontrollera mellanlagerna med racks

- Godset rör sig över hela det avgränsade området vilket gör att flödet inte blir effektivt med hänsyn till tid och sträcka

4.3.6 Flöde 6 (Skuren plåt)

Flöde 6 beskriver flödet av skuren plåt (se bilaga 6). Flödet börjar med att lossning sker vid två olika lossningsplatser (7 samt 4, 5) med hjälp av truckar som ställer den skurna plåten utanför olika lagringsplatser. Därefter hämtar olika truckar plåten och lagrar in plåten på sin plats och tillslut kör truck in plåten till tillverkningen vid behov.

Lossning (7) → tält 1 (mellanlagring) → port 53 = 60.5+164 = 224.5m Lossning (7) → tält 1 (mellanlagring) → port 80 =60.5+155 = 215.5m Lossning (7) → tält 1 (mellanlagring) → port 84 =60.5+123 = 183.5m Lossning(4,5) → tält 1 (mellanlagring) → port 53 =208+164 = 327m Lossning(4,5) → tält 1 (mellanlagring) → port 80 =208+155 = 363m Lossning(4,5) → tält 1 (mellanlagring) → port 84 =208+123 = 331m Lossning(4,5) → GM/skärmtak (slutlagring) = 30m

Lossning(4,5) → tält 3 → port 53 = 93.5+19= 112.5 Lossning(4,5) → tält 4 → port 31 =85+333 = 418m Lossning(4,5) → tält 0 → port 01= 185+366 = 551m Lossning(4,5) → tält 0 → port 31=185+462 = 647m Lossning(4,5) → tält 0 → port 36 =185+446 = 631m Summa total transportsträcka = 4034 meter.

(34)

Säkerhet - Lossningsplats 4, 5 är hårt belastat med avseende på truckar, hjullastare och människor

Arbetsmiljö - Lossningsområdet 4, 5 är hårt belastat vilket ställer krav på dem som rör sig där

Ekonomi - Godsregistrering sker ibland sent på grund av att lossningspersonal gör annat innan dem levererar fraktdokumenten till kontoret för godsregistrering

4.3.7 Flöde 7 (Vågbalkssidor)

Flöde 7 beskriver flödet av vågbalkssidor (se bilaga 7). Flödet börjar med att lossning från lastbil sker vid lossningplats 4, 5. Truck lämnar vågbalkssidorna utanför tält 4 för mellanlagring, truck lagrar sedan in vågbalkssidorna i lager tält 4 eller vid port 84.

Transportsträcka för detta materialflöde är: Lossning(4,5) → tält 4 (mellanlagring) = 80m Tält 4 → port 84 (slutlagring) = 220m

Summa total transportsträcka = 300 meter.

Säkerhet - Möjlig rasrisk i tält 4 på grund av vågbalkssidorna och tältet inte är avfuktat

- Skapar risker kopplat till material i form av rostning och personskador om gods rasar - Godset rör sig över en stor del av det avgränsade området vilket inte är en optimal

mellanlagring med hänsyn till slutlagring och förbrukningsplats

Arbetsmiljö - Möjlig rasrisk gällande vågbalkssidorna, genererar oro och stress för personal Ekonomi - Onödigt slitage på truckar och hjullastare

- Risk för defekta vågbalkssidor, då rostrisk finns

- Möjlig rasrisk i tält 4 gällande vågbalkssidorna, kan leda till defekta artiklar

4.3.8 Flöde 8 (Pall och smallbox för ingods)

(35)

Materialet lagras och sorteras in under skärmtaket för godsmottagning och registrering. Därefter lagrar en truck in materialet i byggnaden.

Lossning(4,5) → skärmtak/GM → inlagring i byggnad = 21+20 = 41m Summa total transportsträcka = 41m

Säkerhet - Lite yta vid lossningen och chaufförsrisk vid lossning

- Lossningsområdet är hårt belastat med truckar, hjullastare och människor - Oskyddade fotgängare och maskiner rör sig på samma yta, vilket innebär risk för

personskador

Arbetsmiljö - Hårt belastat lossningsområde kan skapar stress för personal och dem som rör sig där

Ekonomi - Godsmottagningens yta är ojämn vars effekt kan leda till tappat gods

4.3.9 Flöde 9 (Helplåt)

Flöde 9 beskriver flödet av helplåt (se bilaga 9). Flödet börjar med att lossning av plåten sker från lastbil på given plats och det ställs sedan vid skärmtaket för plåt. Därefter hämtar en hjullastare plåten och kör det till de olika portarna som plåten ska in i.

Transportsträcka för detta materialflöde är: Lossning(7) → port 82 = 76m

Lossning(7) → skärmtak(plåt) → port 73 = 23m Lossning(7) → skärmtak(plåt) port 82 = 76m Summa total transportsträcka = 175m

Säkerhet - Rostig plåt vid lagring ute och lagringssätt gör att plåt blir repig - Risk för materialet

Arbetsmiljö - Inget visuellt upptäckt

(36)

4.3.10 Processsammanfattning

Här sammanfattas väsentlig data. Spagettidiagram används för att visualisera relationen mellan de berörda flödena med hänsyn till sträcka, arbetsmiljö och säkerhet med ett ekonomiskt perspektiv.

Sträckorna för de olika flödena presenteras i figur 4. Flöde 1, 2, 5 och flöde 6 visade högst totalsträckor. Sträckorna var 1637, 593, 602 och 4034 meter. Totalsträckan innefattas av all transport från det att godset lossas från lastbil tills att materialet levereras på rätt plats med avseende på port till förbrukningsplats med undantag för flöde 1 och 5. Flöde 1 och 5 är returracks, det innebär att sträckan avser transport från port där returracksen ställs ut från montering tills det att racksen placeras på slutlagringsposition för att lastas och transporteras tillbaka till underleverantör.

Figur 4: Totala sträckor per enskilt flöde.

Observationerna delgav att truckar, lastbilar och hjullastare korsade varandras körvägar. Det visualiseras i figur 5, flödena är ritade med linje som beskriver hur de olika flödena korsar varandra.

Bilden visar även sambandet mellan tillbud, riskobservationer och olyckor kopplat till de olika flödena. Tillbud, olyckor, riskobservationer och miljötillbud är data som är inhämtad från fallföretaget. Det gulmarkerade området indikerar på att trafik kör igenom lossningsområde för att bistå materialflödet in i

(37)

Figur 5: Spagettidiagram som schematiskt beskriver relationen mellan de olika flödena enligt processbeskrivningen (Grundlayout har hämtats från Volvo CE i Braås: Mattias Hermander).

Säkerhetsaspekt:

Långa sträckor för materialet att färdas vilket definieras i varje enskilt flöde i processbeskrivningarna. Riskfaktor att gods tappas ökar ju längre artiklarna fraktas på truck/hjullastare. Risk för olyckor då det är mycket andra truckar, hjullastare och externa lastbilar som rör sig på samma yta. Obehöriga truckar kör över lossningsområde.

Ekonomiaspekt:

Onödigt slitage på hjullastare/truckar och tidsåtgång för att hantera artiklarna. Risk för godset, personal och maskin om olycka skulle sker (defekta artiklar, maskinskador och personalskador).

Arbetsmiljöaspekt:

Mycket trafik minska arbetsro, då personal som jobbar där måste hålla reda på fler saker när dem försöker uträtta sitt arbete.

Alla truckar kör lite olika, (brist på standardisering) vilket försämrar

(38)

För att få en tydligare bild med avseende på sträckorna togs figur 6 fram via SkyMap, det går inte särskilja de olika flödena. Dock tydliggörs de olika flödenas relation med varandra.

(39)

4.4 Tillbud, risker och händelser

Fallföretaget registrerar risker, händelser och tillbud som sker på det avgränsade området. Det som inträffat registreras och klassificeras beroende på vilken art det inträffade har, klassificering baserat på konsekvens av det som skett. Figur 7 beskriver hur fallföretaget arbetar för att följa upp olyckor tillbud och händelser.

Figur 7: Illustrerar fallföretagets instruktion för att klassificera olyckor, tillbud och händelser. SIF* står för svårare personskada eller dödsfall. Bild hämtad från fallföretaget.

Fallföretaget delar sedan upp olyckor, tillbud och händelser där arten av skada kopplas till områdesklassificering. Områderna illustreras i figur 8.

Figur 8: Illustrerar områdesklassificering av olyckor, tillbud och händelser.

(40)

I tillbud registreras inga händelser som lett till personskador. Miljöhändelser kopplas till att exempelvis farligt avfall läckt ut (olja, bensin, glykol och färg), slang som gått sönder så olja läckt ut etc. Risker, händelser och tillbud gav under verksamhetsår 2019-2020 följande procentsats enligt figur 9.

Figur 9: Illustrerar i procentsats tillbud och händelser på fallstudiens avgränsade området från 2019-02 → 2020-01.

4.4.1 Utdrag från verksamhetsårets 2019-2020 dokumenterade händelser med hänsyn till säkerhet, miljö och ekonomi

Författarna har valt ut och benämner vissa händelser och hänvisar till sekretess då fullständig dokumentering är av känslig art. Totalt skedde det 184 händelser under verksamhetsåret 2019-2020. Studien kommer att ta hänsyn till samtliga händelser för att skapar sig en bred uppfattning om hur anläggningen påverkas. 4.4.1.1 Säkerhet och risktillbud

Obehöriga truckar kör över lossningsområdet även om det finns restriktioner om att det inte är tillåtet. Detta har skett enligt dokumentation 84 gånger under året. Material har tappats sex gånger under årets gång, det har skett i samband vid lossning eller vid materialhantering mot monteringen eller tillverkningen. Material som välts under året har inträffat nio gånger. Felplacering av material har dokumenterats tre gånger under året, en händelse var att returracks stod på gångväg. Fordon backade in i port fem vid tält ett. Data visade på att stolpar blivit påkörda. Lastmaskin backade på truck vid lossningområde 4,5.

Långtradare backar på mindre lastbil. Påbackad stolpe med hjullastare.