Datainsamlingen bygger på observationer, löpande intervjuer och insamlade data från Volvo CE i Braås. En enkätundersökning som genomfördes av berörd personal på det avgränsade området. Nyckelord för datainsamlingen är
säkerhet, ekonomi, arbetsmiljö och stress. Mätetal baseras på sträcka som har mätts via SkyMap och Google Maps (Kontrollerad med laser), valet av sträcka som mätvariabel bygger på att den variabeln ge störst effekt med hänsyn till studiens syfte.
4.1 Företagspresentation
Volvo Construction Equipment i Braås tillverkar dumprar och har funnits där sen 1955, det ett av världens ledande tillverkare av ramstyrda dumprar. Volvo CE i Braås har cirka 800 anställda och är en del av Volvo Group. En dumper är ett fordon som är utvecklat för att ta sig fram i svårtillgänglig terräng med en stor lastkapacitet. Fabriken i Braås är byggd på ett så kallat leanflöde, ett
kontinuerligt flöde där logistik stödjer produktion och tillverkning med material. Författarna undersöker ett område på cirka 35 207 kvadratmeter.
4.1.1 Probleminledning fallföretag
Vid ett möte på fallföretaget med ansvarig på Volvo CE i Braås den 19 december 2019 uppgavs problem. Dessa kopplades till säkerhet, arbetsmiljö och dess ekonomiska inverkan på följande:
• Långa körsträckor kopplat till materialhantering, lagring och förbrukningsplats i montering
• Korsande intern och extern trafik på lagringsområdet av förbrukningsmaterial
4.2 Intern logistik
På den avgränsade ytan tillhörande uppdraget rör sig fordon och människor kopplat till logistik, måleri och utlastningen. De grupper som direkt berörs är utegruppen och packgruppen som har olika uppgifter kopplat till logistik och måleri. Övriga grupper rör sig på området indirekt men inte direkt på det avgränsade området. Dessa berörs av anläggningsplaneringen och tas med som påverkande faktorer. Datainsamling har skett via observationer. Figur 3 beskriver hur trafikintensiteten rör sig över det avgränsade området.
Figur 3: Visualisering av trafikintensitet på gården, kontrollerad via observationer (Grundlayout har hämtats från Volvo CE i Braås: Mattias Hermander).
4.2.1 Logistik
Logistik är en del av utegården som består av två styck linetruckar som hämtar material i tälten. En styck motviktstruck som jobbar på gården samt kör in däck, samt hytt och motorer till AB-skeppet port 00/01. En styck FIFO (first in, first out) truck och två stycken hjullastare. En styck D2 truck som bistår
godsmottagning mot tillverkning. Två linetruckar (motviktstruckar) som hämtar material i tält fyra, tält tre samt tält noll. En miljötruck som bistår hela
anläggningen, en gårdstruck och en motsviktstruck som ställer gods på banan som lagras in i huvudbyggnad.
4.2.2 Måleri
Måleriet är en avdelning som genom tillverkning målar de färdiga korgarna till dumprarna. Måleriet rör sig på det avgränsade området där en till två truckar lämnar korgar, hämtar vagnar med målat gods. Truckarna har fler uppgifter, bland annat att köra sputnick till tillverkningen. En truck som hämtar ramar och korgar i tält 2 som ska genomgår blästring/målning.
4.2.3 Kontroll/Justering
Kontroll och justering är en grupp som rör sig på det avgränsade området, dem testkör dumprar på provkörningsbanan. Gruppen rör sig dock vädigt sällan på det avgränsade området. Därav bortser författarna från denna grupp.
4.2.4 Utlastningen
Utlastningen är en grupp som lastar färdiga dumpers för transport till kund. Det är cirka tre personer. Författarna ta inte hänsyn till denna gruppen då dem inte rör sig direkt på det avgränsade området.
4.2.5 Akuten
Det kör dumprar på gården, dessa rör sig sällan direkt på det avgränsade området, författarna bortse från denna gruppen.
4.2.6 Mänskliga faktorn
I varje truck sitter det en människa, det finns inga automatiserade truckar eller maskiner på det avgränsade området. Det är extern personal som rör sig på området så som lastbilschaufförer och annan personal som gör underhåll eller förbättringsarbete på anläggningen. Fallföretaget har börjat med
zonbegränsningar för extern personal i form av gångstråk som är utmärkta på marken och att chaufförer inte får lämna området runt lastbilen.Trots detta sker det att chaufförer, personal från fallföretaget och externa företag rör sig utanför dessa. Fallföretaget har även börjat anlägga gångstråk runt tält och byggnader vars syfte är att systematiserar oskyddade trafikanters rörelse på det avgränsade området.
4.2.7 Sammanfattning intern logistik
Tabell 1: Beskriver aspekter med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.
Säkerhet - Femton truckar som rör sig på det avgränsade området med skilda
arbetsuppgifter, detta ger en hög trafikintensitet enligt figur 4 samt korsande material och transportflöden. Människor och trafik tillsammans skapar risker med hänsyn till ökad risk för olyckor.
Arbetsmiljö - Tretton truckar vars trafikintensitet bygger upp större riskfaktorer kopplat till olyckor och tillbud.
Ekonomi - Tidsintervallen för trafikering skiljer sig åt, måleri, tillverkning och montering har olika takttider.
4.3 Processbeskrivning
Här redogörs fallföretagets processer av material och transportflöde.
Värdeflödesanalys används som en grundmall för att kartlägga och beskriva de berörda flödenas nuläge, den tar inte hänsyn till takttider och cykeltider. Författarna använder den för att urskilja och följa varje specifikt flöde med sträcka som mätvariabel. De berörda flödenas relation sammanfattas sedan och beskrivs i ett spagettidiagram. Order och signaler i de olika flödena sker via fallföretagets affärssystem och genom det styrs de interna transporterna. Atlassystemet är ett externt bokningssystem för godstransporter av utomstående aktörer. Processbeskrivningarna genomfördes med författarna och handledare från Volvo med tillhörande ansvariga för de olika avdelningarna som rör sig på det avgränsade området. Avgränsning sker till de flödena som presenteras nedan (Observation skedde 2020-01-23).
4.3.1 Flöde 1 (Returracks 1, ut port 01)
Flöde 1 beskriver flödet av racks ut från monteringen (se bilaga 1). Racks är en ställning av metall, den finns i flera modeller beroende på vilka artiklar som lagras på den. Det börjar med att en truck hämtar racksen från monteringen och mellanlagrar vid de olika tälten. Därefter kommer det en truck som hämtar racksen när det börjar bli fullt vid mellanlagringen. Kontroll sker visuellt när berörd personal kör förbi de olika lagringsplatserna. Rackshanteringen har börjat att standardiseras, vid deras lagringsplatser har bilder satts upp med samtliga rackstyper och i vilket antal de ska stuvas. Transportbokning sker via
atlassystemet och därefter transporteras racksen till kund. Yta för slutlagring av racks är 200 m2, areaberäkning skedde via SkyMap.
Transportsträcka för detta materialflöde är:
Port 01 → tält 4 (mellanlagring) → slutlagring (gavel tält 2 och tält 3) 47+264m= 311m
Port 01 → tippcylinder (mellanlagring)→ slutlagring (gavel tält 2 och tält 3) 44+302m=346m
Port 01 → slutlagring (gavel tält 2 och tält 3) = 293m Port 02→ slutlagring (gavel tält 2 och tält 3) = 293m Port 01 → miljöhus (slutlagring) = 87m
Port 01 → slutlagring (gavel tält 2 och tält 3) = 267m Slutlagring(gavel tält 2 och tält 3) → Lastning (4,5) = 40m Summa total transportsträcka: 1637 meter.
4.3.1.1 Observationer med hänsyn till transportsträcka
Tabell 2: Beskriver flöde 1 med hänsyn till transportsträcka med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.
Säkerhet - Godset rör sig över större delen av det avgränsade området vilket ökar trafikeringen på det avgränsade området
- Slutlagring sker vid gaveln på tält 2 och 3, riktning mot godsmottagning vid tält 4. Det gör att returracksen ibland körs över godsmottagningen och skapar en riskfaktor kopplat till godsmottagning
- Ordinarie flödesrutt går bakom tält 4
- Kontroll av racks sker visuellt ett par gånger i veckan på de olika lagerplatserna. Det genomförs av personal som går dit och kontrollera antal racks vilket skapar risk för personal som rör sig på samma yta som fordon
Arbetsmiljö - Mänsklig belastning då visuell kontroll sker. Personalen går runt och kollar hur mycket racks som ligger ute bland de olika mellanlagringarna
Ekonomi - Körsträckor skapar onödigt slitage på hjullastare och truckar
- Flödet av racks rör sig över hela det avgränsade området vilket minskar flödets effektivitet med hänsyn till tid och sträcka. Tidsåtgång för att kontrollera mellanlagerna av racks
4.3.2 Flöde 2 (Utegods som kollistyrt)
Flöde 2 beskriver flödet av utegods som är kollistyrt (se bilaga 2). Flödet börjar med att lossning sker på lossningsplats fyra och fem. Materialet loss med hjälp av truckar som mellanlagrar materialet under skärmtaket, därefter kommer en annan truck och slutför uppdraget. Antingen körs materialet till ett lager på det avgränsade området eller körs det till slussen, där det slussas in på lager i
huvudbyggnaden. Därefter läggs en order via SAP från montering och materialet hämtas för att transporteras till port 31.
Transportsträcka för detta materialflöde är:
Lossning (4,5) → Mellanlagring (Skärmtak) = 30m Mellanlagring (skärmtak) → Tält 3 = 82m
Mellanlagring (skärmtak) → Port 02 = 50m Tält 3 → Port 31 = 431m
4.3.2.1 Observationer med hänsyn till transportsträcka
Tabell 3: Beskriver aspekter i flöde 2 med hänsyn till transportsträcka med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.
4.3.3 Flöde 3 (Skelett ut)
Flöde 3 beskriver flödet av skelett som ska ut från tillverkningen (se bilaga 3). Skelett är det som blir kvar efter det att plåten har bearbetats i tillverkningen. Flödet inleds med att skelett lagras i anslutning eller vid port 73 (± 25 meter felfaktor angående sträcka). En hjullastare kommer sedan och hämtar upp det och skelettet kombineras. Därefter hämtas skelettet av Stena Recycling för att återvinnas. Transportsträcka för detta materialflöde är:
Lagring vid port 73 → Containers (skelettet kombineras) = 48m Lagring vid gascontainers (anslutning port 80) → Containers (skelettet kombineras) =111m
Summa total transportsträcka = 159 meter.
4.3.3.1 Observationer med hänsyn till transportsträcka
Tabell 4: Beskriver aspekter i flöde 3 med hänsyn till transportsträcka med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.
Säkerhet - Trafik som ska lämna anläggningen åker förbi lossnings- och lagringsområdet Arbetsmiljö - Inget visuellt
Ekonomi - Inget visuellt
Säkerhet - Skymd sikt i anslutning till tält 3, lossningsområdet är hårt belastat med truckar, hjullastare och människor
- Logistik och måleriet rör sig direkt på ytan
- Oskyddade fotgängare och maskiner rör sig på samma yta, vilket medför risk för personskador
Arbetsmiljö - Hårt belastat lossningsområde genererar fler faktorer att ta hänsyn till för personal och övriga som rör sig.
Ekonomi - Risk för skador kopplat till material, personal och maskin om olyckor sker. Lång körsträcka (tid och sträcka som kostnadsfaktorer)
4.3.4 Flöde 4 (Däck)
Flöde 4 beskriver flödet av däcken (se bilaga 4). Flödet börjar med att lossning av däck från lastbilen sker, däcken lagras i tält 6. Monteringen av däcken påbörjas, färdigställs och körs sedan för slutlagring i tält 7. Därefter läggs det en order från montering via SAP för slutanvändning i monteringen.
Transportsträcka för detta materialflödet är: Lossning (däck) → tält 6 = 40m
Tält 6 → däckmontering → tält 7 (slutlagring) = 92m Summa total transportsträcka = 132 meter.
4.3.4.1 Observationer med hänsyn till transportsträcka
Tabell 5: Beskriver aspekter i flöde 4 med hänsyn till transportsträcka med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.
Säkerhet - Skymd sikt vilket skapa risker för truckföraren. Dålig belysning i tält 6. Korsande trafik vid tält 7
Arbetsmiljö - Dålig belysning i tält 6 och skymd sikt Ekonomi - Slagmärke kan påverka hjulen
4.3.5 Flöde 5 (Returracks 2 port 01)
Flöde 5 beskriver flödet av returracks (se bilaga 5). Det börjas med att returracksen körs ut från monteringen, läggs utanför port 01 och
tippcylinderlagret. Därefter via visuell styrning transporterar olika truckar racksen och lagrar dem utanför tält 2-3 (slutlagringen). När returracksen har nått upp till standardantal, skickas en signal via telefon till packgruppen som skriver ut fraktsedlar. Bokning av returracks sker löpande beroende på takttid och
retturracksen transporteras sedan tillbaka till kund. Yta för slutlagring av racks är 200 m2, areaberäkning skedde via SkyMap.
Transportsträcka för detta materialflöde är:
Port 01 (mellanlagring) → tält 2-3 (slutlagring) = 258m Tippcylinder (mellanlagring) → tält 2-3 (slutlagring) =304m Slutlagring (gavel tält 2-3) → Lastning = 40 meter
4.3.5.1 Observationer med hänsyn till transportsträcka
Tabell 6: Beskriver aspekter i flöde 5 med hänsyn till transportsträcka med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.
Säkerhet - Godset rör sig över större delen av det avgränsade området och har inte en optimal mellanlagring med hänsyn till slutlagring
- Materialets körs ibland över godsmottagningen
- Racks är utspridda innan slutlagring vilket skapar mer trafik på gården
- Kontroll av racks sker mellan varje mellanlagring (visuell kontroll ett par gånger i veckan), kontroll genom att personal går dit och kontrollera
Arbetsmiljö - Mänsklig belastning då visuell kontroll sker, personalen går runt och kollar hur mycket racks som ligger ute bland de olika mellanlagringarna
Ekonomi - Onödigt slitage på hjullastare och truckar med avseende på tid och sträcka - Tidsåtgång för att manuellt kontrollera mellanlagerna med racks
- Godset rör sig över hela det avgränsade området vilket gör att flödet inte blir effektivt med hänsyn till tid och sträcka
4.3.6 Flöde 6 (Skuren plåt)
Flöde 6 beskriver flödet av skuren plåt (se bilaga 6). Flödet börjar med att lossning sker vid två olika lossningsplatser (7 samt 4, 5) med hjälp av truckar som ställer den skurna plåten utanför olika lagringsplatser. Därefter hämtar olika truckar plåten och lagrar in plåten på sin plats och tillslut kör truck in plåten till tillverkningen vid behov.
Transportsträcka för detta materialflöde är:
Lossning (7) → tält 1 (mellanlagring) → port 53 = 60.5+164 = 224.5m Lossning (7) → tält 1 (mellanlagring) → port 80 =60.5+155 = 215.5m Lossning (7) → tält 1 (mellanlagring) → port 84 =60.5+123 = 183.5m Lossning(4,5) → tält 1 (mellanlagring) → port 53 =208+164 = 327m Lossning(4,5) → tält 1 (mellanlagring) → port 80 =208+155 = 363m Lossning(4,5) → tält 1 (mellanlagring) → port 84 =208+123 = 331m Lossning(4,5) → GM/skärmtak (slutlagring) = 30m
Lossning(4,5) → tält 3 → port 53 = 93.5+19= 112.5 Lossning(4,5) → tält 4 → port 31 =85+333 = 418m Lossning(4,5) → tält 0 → port 01= 185+366 = 551m Lossning(4,5) → tält 0 → port 31=185+462 = 647m Lossning(4,5) → tält 0 → port 36 =185+446 = 631m Summa total transportsträcka = 4034 meter.
4.3.6.1 Observationer med hänsyn till transportsträcka
Tabell 7: Beskriver aspekter i flöde 6 med hänsyn till transportsträcka med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.
Säkerhet - Lossningsplats 4, 5 är hårt belastat med avseende på truckar, hjullastare och människor
Arbetsmiljö - Lossningsområdet 4, 5 är hårt belastat vilket ställer krav på dem som rör sig där
Ekonomi - Godsregistrering sker ibland sent på grund av att lossningspersonal gör annat innan dem levererar fraktdokumenten till kontoret för godsregistrering
4.3.7 Flöde 7 (Vågbalkssidor)
Flöde 7 beskriver flödet av vågbalkssidor (se bilaga 7). Flödet börjar med att lossning från lastbil sker vid lossningplats 4, 5. Truck lämnar vågbalkssidorna utanför tält 4 för mellanlagring, truck lagrar sedan in vågbalkssidorna i lager tält 4 eller vid port 84.
Transportsträcka för detta materialflöde är: Lossning(4,5) → tält 4 (mellanlagring) = 80m Tält 4 → port 84 (slutlagring) = 220m
Summa total transportsträcka = 300 meter.
4.3.7.1 Observationer med hänsyn till transportsträcka
Tabell 8: Beskriver aspekter i flöde 7 med hänsyn till transportsträcka med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.
Säkerhet - Möjlig rasrisk i tält 4 på grund av vågbalkssidorna och tältet inte är avfuktat
- Skapar risker kopplat till material i form av rostning och personskador om gods rasar - Godset rör sig över en stor del av det avgränsade området vilket inte är en optimal
mellanlagring med hänsyn till slutlagring och förbrukningsplats
Arbetsmiljö - Möjlig rasrisk gällande vågbalkssidorna, genererar oro och stress för personal Ekonomi - Onödigt slitage på truckar och hjullastare
- Risk för defekta vågbalkssidor, då rostrisk finns
- Möjlig rasrisk i tält 4 gällande vågbalkssidorna, kan leda till defekta artiklar
4.3.8 Flöde 8 (Pall och smallbox för ingods)
Flöde 8 beskriver flödet av pall och smallbox (se bilaga 8). Flödet börjar med att materialet lossas från lastbil vid lossningplats 4, 5 och materialet ställs vid godsmottagningens skärmtak.
Materialet lagras och sorteras in under skärmtaket för godsmottagning och registrering. Därefter lagrar en truck in materialet i byggnaden.
Transportsträcka för detta materialflöde är:
Lossning(4,5) → skärmtak/GM → inlagring i byggnad = 21+20 = 41m Summa total transportsträcka = 41m
4.3.8.1 Observationer med hänsyn till transportsträcka
Tabell 9: Beskriver aspekter i flöde 8 med hänsyn till transportsträcka med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.
Säkerhet - Lite yta vid lossningen och chaufförsrisk vid lossning
- Lossningsområdet är hårt belastat med truckar, hjullastare och människor - Oskyddade fotgängare och maskiner rör sig på samma yta, vilket innebär risk för
personskador
Arbetsmiljö - Hårt belastat lossningsområde kan skapar stress för personal och dem som rör sig där
Ekonomi - Godsmottagningens yta är ojämn vars effekt kan leda till tappat gods
4.3.9 Flöde 9 (Helplåt)
Flöde 9 beskriver flödet av helplåt (se bilaga 9). Flödet börjar med att lossning av plåten sker från lastbil på given plats och det ställs sedan vid skärmtaket för plåt. Därefter hämtar en hjullastare plåten och kör det till de olika portarna som plåten ska in i.
Transportsträcka för detta materialflöde är: Lossning(7) → port 82 = 76m
Lossning(7) → skärmtak(plåt) → port 73 = 23m Lossning(7) → skärmtak(plåt) port 82 = 76m Summa total transportsträcka = 175m
4.3.9.1 Observationer med hänsyn till transportsträcka
Tabell 10: Beskriver aspekter i flöde 9 med hänsyn till transportsträcka med avseende på säkerhet, arbetsmiljö och ekonomi.
Säkerhet - Rostig plåt vid lagring ute och lagringssätt gör att plåt blir repig - Risk för materialet
Arbetsmiljö - Inget visuellt upptäckt
4.3.10 Processsammanfattning
Här sammanfattas väsentlig data. Spagettidiagram används för att visualisera relationen mellan de berörda flödena med hänsyn till sträcka, arbetsmiljö och säkerhet med ett ekonomiskt perspektiv.
Sträckorna för de olika flödena presenteras i figur 4. Flöde 1, 2, 5 och flöde 6 visade högst totalsträckor. Sträckorna var 1637, 593, 602 och 4034 meter. Totalsträckan innefattas av all transport från det att godset lossas från lastbil tills att materialet levereras på rätt plats med avseende på port till förbrukningsplats med undantag för flöde 1 och 5. Flöde 1 och 5 är returracks, det innebär att sträckan avser transport från port där returracksen ställs ut från montering tills det att racksen placeras på slutlagringsposition för att lastas och transporteras tillbaka till underleverantör.
Figur 4: Totala sträckor per enskilt flöde.
Observationerna delgav att truckar, lastbilar och hjullastare korsade varandras körvägar. Det visualiseras i figur 5, flödena är ritade med linje som beskriver hur de olika flödena korsar varandra.
Bilden visar även sambandet mellan tillbud, riskobservationer och olyckor kopplat till de olika flödena. Tillbud, olyckor, riskobservationer och miljötillbud är data som är inhämtad från fallföretaget. Det gulmarkerade området indikerar på att trafik kör igenom lossningsområde för att bistå materialflödet in i
montering. Detta är okej enligt uppdragsgivaren om ingen lossning sker, det ska dock helst undvikas. Spagettidiagrammet enligt figur 5 sammanställdes efter processbeskrivningarna av författarna (Observation skedde i samband med processkartläggning (2020-01-23).
Figur 5: Spagettidiagram som schematiskt beskriver relationen mellan de olika flödena enligt processbeskrivningen (Grundlayout har hämtats från Volvo CE i Braås: Mattias Hermander).
Säkerhetsaspekt:
Långa sträckor för materialet att färdas vilket definieras i varje enskilt flöde i processbeskrivningarna. Riskfaktor att gods tappas ökar ju längre artiklarna fraktas på truck/hjullastare. Risk för olyckor då det är mycket andra truckar, hjullastare och externa lastbilar som rör sig på samma yta. Obehöriga truckar kör över lossningsområde.
Ekonomiaspekt:
Onödigt slitage på hjullastare/truckar och tidsåtgång för att hantera artiklarna. Risk för godset, personal och maskin om olycka skulle sker (defekta artiklar, maskinskador och personalskador).
Arbetsmiljöaspekt:
Mycket trafik minska arbetsro, då personal som jobbar där måste hålla reda på fler saker när dem försöker uträtta sitt arbete.
Alla truckar kör lite olika, (brist på standardisering) vilket försämrar
mätförmågan(tid och sträcka) kopplat till uppdrag från montering när leverans av material ska ske.
För att få en tydligare bild med avseende på sträckorna togs figur 6 fram via SkyMap, det går inte särskilja de olika flödena. Dock tydliggörs de olika flödenas relation med varandra.
4.4 Tillbud, risker och händelser
Fallföretaget registrerar risker, händelser och tillbud som sker på det avgränsade området. Det som inträffat registreras och klassificeras beroende på vilken art det inträffade har, klassificering baserat på konsekvens av det som skett. Figur 7 beskriver hur fallföretaget arbetar för att följa upp olyckor tillbud och händelser.
Figur 7: Illustrerar fallföretagets instruktion för att klassificera olyckor, tillbud och händelser. SIF* står för svårare personskada eller dödsfall. Bild hämtad från fallföretaget.
Fallföretaget delar sedan upp olyckor, tillbud och händelser där arten av skada kopplas till områdesklassificering. Områderna illustreras i figur 8.
Figur 8: Illustrerar områdesklassificering av olyckor, tillbud och händelser.
Egendom/säkerhet kopplas till risker knutna till anläggningen och dess utformning. Riskobservation är en observation av risk (inget har hänt). Olycksfall (S) är händelser kopplat till personskador som leder till frånvaro (sjukskrivning etc). Olycksfall kopplas till personskador utan frånvaro (någon slog sig), tillbud kopplas till materialskador, emotkörningar av inventarier så som pallställ, bromsat för gående etc.
I tillbud registreras inga händelser som lett till personskador. Miljöhändelser kopplas till att exempelvis farligt avfall läckt ut (olja, bensin, glykol och färg), slang som gått sönder så olja läckt ut etc. Risker, händelser och tillbud gav under verksamhetsår 2019-2020 följande procentsats enligt figur 9.
Figur 9: Illustrerar i procentsats tillbud och händelser på fallstudiens avgränsade området från 2019-02 → 2020-01.
4.4.1 Utdrag från verksamhetsårets 2019-2020 dokumenterade händelser med hänsyn till säkerhet, miljö och ekonomi
Författarna har valt ut och benämner vissa händelser och hänvisar till sekretess då fullständig dokumentering är av känslig art. Totalt skedde det 184 händelser under verksamhetsåret 2019-2020. Studien kommer att ta hänsyn till samtliga händelser för att skapar sig en bred uppfattning om hur anläggningen påverkas. 4.4.1.1 Säkerhet och risktillbud
Obehöriga truckar kör över lossningsområdet även om det finns restriktioner om att det inte är tillåtet. Detta har skett enligt dokumentation 84 gånger under