2.4.1. Geografisk avgränsning
Vägplaneområdet utgörs av en cirka 10 - 25 meter bred korridor från korsningen vid Fryksåsvägen (väg 1002) till korsningen med Lillågatan och Parkgatan, totalt en sträcka av cirka 3 kilometer.
Karta 1. Visar vägsträckning som innefattas av vägplanen.
2.4.2. Väg och trafik
Väg 1000 är en allmän väg och ett lokalt stråk med genomfartskaraktär. Vägen är av väsentlig betydelse för turistnäringen i regionen. Sträckningen som även heter Lillågatan och Våmhusvägen i Orsa har bitvis dålig standard både i plan och i profil samt bristande ytjämnhet. Väg 1000, se ritning 101T0401 under flik 8 i vägplanen, har idag en belagd vägbredd på mellan ~5,5-6,0 m mellan 0/140-2/123 (korsning med väg 996) och därefter ca 9 m belagd bredd fram till 2/916 (korsning mot Ön). Därefter minskar den belagda bredden ner till ca 8 m vid ~3/080 och varierar därefter mellan 6,5-1 1m.
Hastigheten på sträckan varierar mellan 40 och 60 km/h (tidigare 50 och 70 km/h).
En betydande del av den tunga trafiken som tidigare trafikerade väg 1000 genom Orsa, går nu via väg 1003 sedan en ny bro anlagts på sträckan.
Väg 1000 är inte dokumenterad som lämplig väg för transporter av farligt gods.
Trafikverket genomförde under 2003 mätning av trafikflödet på sträckan. Mätningen är gammal och ger inte en rättvis bild av trafikflödet. Nya mätningar har utförts, dels i maj
(140505-140513) under vad som antagits vara normaltrafik och dels i juni/juli (140626-140709) då det antagits vara högsäsong i turisttrafiken (se punkt 3.4.2). Dessa
mätningar har reglerats mot ett index som tar hänsyn till vilken tid på året mätningarna skett.Mätningar visar att ÅDT för tung trafik utgör 6-10% av trafiken på sträckan.
Sträckan trafikeras av busslinjerna 342 och 344. Busslinje 342, Orsa-Grönklitt, och linje 344, Orsa-Hansjö-Hornberga-Hansjö-Orsa, trafikerar väg 1000 med dagliga turer.
Utöver den lokala och regionala kollektivtrafiken ordnar olika bussbolag resor för turister till Grönklitt, bl. a. går den s.k. Fjällexpressen från Stockholm till Grönklitt med två turer i veckan under säsong.
Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 inom vägplaneområdet, Lillåhem, Sandhed, Hallingvägen och Lowars, som Dalatrafik trafikerar med två linjer - linje 342 och 344. Dessa hållplatser är idag enbart markerade med en skylt vid
vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre avgränsad grusad avstigningszon.
2.4.3. GC-nätet och de oskyddade trafikanterna
Orsa kommun har pekat ut ett gång- och cykelstråk inom kommunen med både anordnade GC-banor samt längs kommunala gator med blandtrafik. Längs väg 1000 finns delvis gång- och cykelväg samt ett rekommenderat stråk längs bostadsgator. Längs stora delar av väg 1000 saknas utrymme för de oskyddade trafikanterna. Det saknas även hastighetssäkrade passager över vägen.
Foto 1. Visar gång- och cykelväg längs Lillågatan.
Enligt Transportstyrelsens informationssystem för olyckor och skador – STRADA, har det sedan 2007, inträffat tre polisrapporterade olyckor på vägsträckan. En singelolycka där två personer blev lätt skadade, en fotgängare har blivit påkörd vid Ön och blev svårt skadad. Därutöver har det inträffat en olycka med bilar vid korsningen mot
kyrkogården. Två personer blev då lättare skadade.
2.4.4. Landskap
Siljansringens ringformade dalgång utgör det dominerande landskapsrummet i Orsa tätorts omgivning. Ringens yttre avgränsning utgörs av höga berg och den inre av högplatåns något lägre formation. I sluttningarna utmed Siljansringen har bebyggelsen växt upp på de bördiga, kalkmättade moränlerorna och skapat ett småskaligt
åkerlandskap med nordsvenska gårdsformer. Bebyggelsestrukturen är från 1900-talet och omkringliggande byar i anknytning till tätorten har anor från medeltiden. Orsa kyrka är från 1200-talet. Väg 1000 ligger i övergången mellan det öppna landskapet vid Orsasjön och skogslandskapet upp mot Fryksås och Grönklitt. Väg 1000 har bitvis karaktär av byväg där bebyggelsen ligger nära vägen som slingrar sig fram i landskapet.
Den dominerande markanvändningen och en av kommunens betydelsefulla näringsgrenar är skogsbruket. Andelen jordbruksmark är liten men har dock en betydande roll för de flesta av Orsas byar, både som näring och för landskapsbilden.
Inom projektet har ett gestaltningsprogram tagits fram. Gestaltningsprogrammet utgör en samlad ambitionsbeskrivning, ett sätt att beskriva hur väganläggningen ska fungera på bästa sätt och se ut när den är färdig.
2.4.5. Geotekniska förhållanden
Geotekniska studier är utförda efter sträckningen och redovisas under flik 11 i vägplanen. Från norr, sektion 0/200-0/700 utgörs jordlagren av morän.
Undersökningarna har visat på siltig och sandig morän. Jordmaterialen hänförs i huvudsak till materialtyp 3B/4B och tjälfarlighetsklass 2/3. I den befintliga vägen består materialet av en grusig sand med en mäktighet av cirka 0,6 till mer än 1 meter i
undersökta punkter.
Jordlagren i sektion 0/700-1/750 består under lite mulljord av silt och sand.
Jordmaterialen hänförs till materialtyp 2 och 5 och tjälfarlighetsklass 1 och 4. I den befintliga vägen består materialet av en grusig sand med en mäktighet av cirka 0,8 till mer än 1,5 meter i undersökta punkter. Materialet i vägkroppen i sektion 0/730 består av grusig sand, materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1. Vid sektion1/200, utgörs materialet i vägkroppen av sandigt grus, materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1.
I sektion 1/750-2/285, jordlagren består av sand och finsand. Jordmaterialen hänförs i huvudsak till materialtyp 2 och 3B och tjälfarlighetsklass 1 och 2. Material i befintlig väg består av en grusig sand. Mäktigheten är 0,4 till mer än 1 meter i undersökta
punkter. Materialet i vägkroppen i km 0/200 består av grusig siltig sand, materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2.
Jordlagren i sektion 2/785-3/195 består av sand och finsand. Jordmaterialen hänförs i huvudsak till materialtyp 2 och 3B och tjälfarlighetsklass 1 och 2. Material i befintlig väg består av en grusig sand. Mäktigheten är cirka 0,4 till mer än 1 meter i undersökta punkter.
Vägförslaget bedöms inte medföra problem med stabilitet eller sättningar. De geohydrologiska förhållanden bedöms vara tillfredsställande längs sträckningen.
Vägförslaget innebär att geotekniska åtgärder krävs för att tillskapa gynnsamma förhållanden för anläggning.
2.4.6. Hydrologi
Hydrologin i området har studerats i VISS – VattenInformationsSystem Sverige.
Området innefattas av avrinningsområdet som SMHI klassa som inloppet i Orsasjön.
Inom avrinningsområdet finns Oreälv (i VISS angivet som Orsälven SE678036143607) som rinner under bron som förbinder Sandhed med Ön. Grundvattenförekomsten (Orsa Sandsten SE677843-143529) finns inom avrinningsområdet. Från norr kommer
vattendraget Skvallerbäcken. Detta vattendrag rinner vidare söderut och rinner sedan ut i Gravbäcken vilken mynnar ut i Kåbäcks-tjärnen, strax norr om bron Sandhed - Ön.
Längst i söder, vid Västeråkern, rinner Lillån. Det finns några mindre diken som rinner längs med väg 1000 och under vägen genom vägtrummor.
2.4.7. Planförhållande
Den gällande översiktsplanen för Orsa kommun vann laga kraft 1994-07-22. Arbete pågår för att ta fram en ny översiktsplan för kommunen. Vidare finns det en
kommuntäckande vindbruksplan. Därutöver finns en fördjupad översiktsplan för centrum samt en för Grönklitt.
Vägförslaget sträcker sig delvis inom gällande detaljplaner. Fem detaljplaner berörs av vägförslaget för väg 1000.
Detaljplanerna är:
Dp 9, fastställd 1958-06-09 Dp 50, fastställd 1978-05-12 Dp 63, fastställd 1983-08-02 Dp 75, laga kraft 1989-10-24 Dp 85, laga kraft 1992-07-25
Genomförandetiden för samtliga planer har gått ut. Trafikverket har genomfört samråd med Orsa kommun för att få ett beslut avseende hur vägförslaget förhåller sig till gällande detaljplaner. Byggnadsnämden beslutade 2014-12-15 Bn § 126 att vägförslaget innebär en mindre avvikelse från gällande planer. Därmed erfordras ingen planändring.
Karta 2. Visar detaljplaner i området.
2.4.1. Natura 2000-områden och riksintressen
I trakten finns riksintressen för naturvård, kulturmiljövård samt för väg. Ett natura 2000-område återfinns också i trakten. De två större riksintressena för naturvård utgörs av Skattungesystemet samt i sydväst av Morafältet. Riksintresset
Siljan-Skattungensystemet är biologiskt och ekologiskt synnerligen värdefullt för fisk och fisket. Vidare är detta riksintresse ett väsentligt referensområde för studium av istidsrelikter.
Morafältet är av väsentligt geomorfologiskt värde genom sin mångfald av olika bildningsformer, samt som nyckelområde för tolkningen av Siljansområdets kvartära utvecklingshistoria. Området utgör också ett av landets största randdeltan och innefattar Nordens största fossila dynfält. Vidare hyser området unik flora och fauna som är av mycket stort värde.
Karta 3. Visar riksintressen och natura 2000-områden.
I öster återfinns riksintresset Stackmora – Slättberg - Oljonsbyn - Holen som består av 11 olika områden. Värdet manifesteras framför allt i det välbevarade äldre
odlingslandskapet, med dess varierande och rika flora och fauna. Området är även av stort värde för turism och friluftsliv genom den storslagna utsikten, det vackra landskapet och den intressanta mångformiga miljön.
Riksintressen för kulturmiljövård utgörs av Orsasjön, Slättberg och Skattungbyn.
Riksintresse för väg utgörs av E45:an. Vägen är en viktig transportled för transporter inom inlandet. Näringslivet och utvecklingen i regionen är beroende av väg E45.
Samtliga redovisade riksintressen och dess syfte bedöms inte påverkas av vägförslaget.
I området finns ett natura 2000-område, Lindänget. Området ligger i anslutning till Orsasjön och består av som tidvis översvämmande marker med b.la. fuktängar och lövinslag. Flora och faunan är rik i området. Lindänget hyser ett rikt fågelliv som är av stort biologiskt värde och utgör ett välbesökt utflyktsmål.
Vägförslaget bedöms inte påverka natura 2000-området Lindänget.
2.4.2. Naturmiljö
Karta 4. Visar naturvärden och områdesskydd.
Det finns inte några dokumenterade naturvärden eller områdesskydd i direkt anslutning till vägsträckningen, enligt Skogsstyrelsen databas Skogens Källa.
Karta 5. Visar skyddade områden.
I anslutning till vägsträckningen ligger Orsa-Boggas vattenskyddsområde. Inom vattenskyddsområdet finns ett vattenverk som pumpar vatten från brunnar i
sandstensberggrund. Vattnet från brunnarna har mycket hög kvalitet och kräver ingen rening. Det är endast vattenskyddsområdets yttre skyddszon som ligger i anslutning till vägsträckningen.
Figur 3. Visar ladan där träspricklaven finns.
Vid samråd med Länsstyrelsen har det framkommit att träspricklaven växer på en lada i anslutning till vägsträckningen vid sektion 0/800 -820. Träspricklaven är rödlistad som starkt hotad.
Figur 4. Visar björkallén.
I sektionen 1/480 – 1/530 står en björkallé som berörs av vägförslaget. För att skapa utrymme för separerad GC-bana erfordras att allén tas bort. Björkallén omfattas av biotopskydd enligt 7 kap miljöbalken.
I området finns vattenområden och vattendrag som omfattas av strandskydd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för flora och fauna. Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Inom ett strandskyddsområde är det enligt 7 kap. 15 § miljöbalken förbjudet att uppföra nya byggnader eller utföra andra åtgärder som motverkar
strandskyddets syften.
2.4.3. Kulturmiljö
Karta 6. Visar kulturlämningar.
I anslutning till vägsträckningen ligger lämningarna Orsa 448:1 och 448:2. Lämningar utgörs av fyndplatser utan synliga anläggningar. I övrigt finns det flera lämningar av typ plats av tradition, minnesmärke, fyndplats, byggnader samt blästbrukslämning i
området. Vid ingrepp i fornlämningar krävs ansökan om tillstånd till förändring av fornlämning enligt 2 kap 12 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m.