GRANSKNINGSHANDLING
Väg 1000 genom Orsa, delen Lillån - Fryksåsvägen
Orsa kommun, Dalarnas län
Vägplanbeskrivning 2014-12-19
Projektnummer: 102734
Trafikverket
Postadress: Trafikverket, Box 417, 801 05 GÄVLE E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Vägplanbeskrivning - Väg 1000 genom Orsa, delen Lillån - Fryksåsvägen Författare: Richard Söderlund, Arctan AB
Dokumentdatum: 2014-12-19 Ärendenummer: TRV 2014/65307 Version: 1.0
Kontaktperson: Maria Eriksson, Investering
Kartor i denna planbeskrivning medges © Lantmäteriet, Geodatasamverkan
Innehåll
1 Sammanfattning ... 5
2 Bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål ... 7
2.1 Bakgrund och förutsättningar ... 7
2.2 Planläggningsprocessen ... 7
2.3 Åtgärdsvalsprocess ... 9
2.4 Nuvarande förhållande ... 10
2.4.1. Geografisk avgränsning ... 10
2.4.2. Väg och trafik ... 10
2.4.3. GC-nätet och de oskyddade trafikanterna ... 11
2.4.4. Landskap ... 11
2.4.5. Geotekniska förhållanden ... 12
2.4.6. Hydrologi ... 12
2.4.7. Planförhållande ... 13
2.4.1. Natura 2000-områden och riksintressen ... 14
2.4.2. Naturmiljö ... 15
2.4.3. Kulturmiljö ... 17
2.5 Allmänna hänsynsregler... 18
2.6 Miljökvalitetsnormer ... 19
2.7 Miljökvalitetsmål ... 19
2.8 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning ... 20
3 Lokalisering och utformning ... 20
3.1 Åtgärdsvalsstudier ... 20
3.2 Val av lokalisering ... 20
3.3 Val av utformning ... 20
3.4 Vägförslaget ... 21
3.4.1. Vägplanens omfattning ... 21
3.4.2. Trafik ... 24
3.4.3. Typsektioner ... 25
3.4.4. Plan- och profilstandard ... 26
3.4.5. Korsningar och anslutningar ... 26
3.4.6. Geologi och geoteknik ... 29
3.4.7. Hydrologi och hydroteknik ... 29
3.4.8. Kollektivtrafik ... 29
3.4.9. Gång- och cykeltrafik ... 30
3.5 Övriga väganordningar... 30
3.5.1. Beläggning ... 30
3.5.2. Räcken och stängsel ... 30
3.5.3. Skyltar och signaler ... 30
3.5.4. Vägmarkering ... 30
3.6 Andra åtgärder och anordningar ... 30
3.6.1. Enskilda anslutnings- och parallellvägar ... 30
3.6.2. Jord- och luftledningar ... 30
4 Konsekvenser av förslaget ... 31
4.1 Trafiktekniska konsekvenser ... 31
4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen ... 31
4.1.2. Restid/komfort ... 31
4.1.3. Framkomlighet... 31
4.1.4. Kapacitet ... 31
4.1.5. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem ... 31
4.1.6. Trafiksäkerhet ... 31
4.2 Miljökonsekvenser ... 31
4.2.1. Buller ... 31
4.2.2. Luftföroreningar ... 35
4.2.3. Dagvatten ... 35
4.2.4. Risk för olycka med farligt gods ... 35
4.2.5. Natur- och kulturmiljö ... 35
4.2.6. Barriäreffekter ... 37
4.2.7. Hushållning med naturresurser ... 37
4.2.8. Landskapsbild ... 37
4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått ... 37
4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning ... 37
4.5 Påverkan under byggnadstiden ... 38
5 Genomförande och finansiering ... 38
5.1 Formell hantering ... 38
5.2 Genomförande ... 39
5.3 Finansiering... 40
1 Sammanfattning
Vägplanen omfattar en sträcka av cirka 3 kilometer längs väg 1000 i Orsa kommun, Dalarnas län. Väg 1000 är en allmän väg och ett lokalt stråk med genomfartskaraktär.
Vägen är av väsentlig betydelse för turistnäringen i regionen. I området för vägplanen finns flera bostadsområden som på större delen av vägsträckan ligger nära vägen. Det är både mindre gårdsbildningar, villaområden och områden med flerfamiljshus. I
närområdet ligger byn Hansjö. Inom vägplaneområdet finns flera detaljplaner som berörs. I anslutning till vägsträckan finns några naturvärden i form av en bjökallé och en lada med träspricklav samt enstaka kulturlämningar. Strandskydd gäller inom
vägplaneområdet.
Ortsbefolkningen upplever idag trafikmiljön längs väg 1000 som otrygg eftersom gångpassager samt gång- och cykelbanor (GC-banor) bitvis saknas för sträckan.
Sträckningen har bitvis dålig standard både i plan och i profil samt bristande ytjämnhet.
Syftet med vägplanen är att ta fram en bättre trafikmiljö för gående och cyklister.
Vägplaneområdet utgörs av en cirka 10 - 25 meter bred korridor från korsningen vid Fryksåsvägen (väg 1002) till korsningen med Lillågatan och Parkgatan, totalt en sträcka av cirka 3 kilometer. Trafikverket är väghållare för vägnätet i området. Vägförslaget innebär inte någon förändring av allmän väg. GC-banan kommer att bli allmän.
Den huvudsakliga åtgärden är att bygga en gång- och cykelbana (GC-bana) längs väg 1000 där det inte finns något alternativ för gående och cyklister idag, samt att anlägga en cirkulationsplats i korsningen väg 1000/1003/Backängsvägen. GC-banan sträcker sig längs södra/västra sidan på väg 1000 från projektets start, korsningen med väg 1002, Fryksåsvägen, ca 2 km till södra änden av Sandhed. Därifrån ner till Orsa finns en befintlig GC-bana via gamla bron över Oreälven, den kommunala gatan Ön och den befintliga GC-banan över Lillån. Därifrån till projektets slut i korsningen med
Parkgatan/Storgatan avgränsas befintliga GC-banor, både västra och östra sidan, med kantsten i ca 100m. Ett antal gångpassager anläggs och i Sandheds norra och södra ände görs förträngningar i kombination med busshållplatser för att minska hastigheten.
Gångbanan utförs friliggande där det finns utrymme och avskiljs med kantsten förbi tomtmark.
Länsstyrelsen har bedömt att projektet inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Därmed erfordras inte upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning.
Genom denna vägplan visar Trafikverket att förpliktelserna i miljöbalkens allmänna hänsynsregler iakttas. Vägförslaget bedöms inte medföra att någon potentiell risk föreligger för överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. Inga natura 2000- områden eller riksintressen berörs av vägförslaget.
Genomförda ljudberäkningar visar att ingen fastighet överskrider riktvärdet för befintlig miljö (65 dBA) i vägförslaget. Konsekvenserna för strandskyddet blir ringa vid
genomförandet av vägförslaget. Vägförslaget medför ringa konsekvenser vad gäller luftföroreningar, dagvatten, natur- och kulturmiljö och för landskapsbilden samt för hushållning med naturresurser. Risk för olyckor med farligt gods är mycket liten på sträckan. Utformningen av vägplanen medför att en björkallé, som omfattas av generellt biotopskydd, måste tas bort för att ge tillräckligt med utrymme för planerade åtgärder.
Vägförslaget bedöms medföra ringa konsekvenser för pågående markanvändning.
Olägenheter under byggtiden härrör främst från bullerstörningar från arbetsfordon samt att framkomligheten på sträckan kan begränsas.
För projektet har skyddsåtgärder och försiktigehtsmått fastställts för att skydda träspricklaven som växer på en lada i anslutnign till vägsträckningen. Under byggtiden ska normala åtgärder vidtas för att undvika förorening av mark-, yt-, och grundvatten.
Skyddsåtgärder ska vid behov vidtas för buller, arbetstid, och tunga transporter i anslutning till bostäder. Påträffas fornlämningar under byggtiden avbryts arbetet och Länsstyrelsen kontaktas.
Inga dispenser eller tillstånd behöver sökas för genomförandet. Entreprenaden avses upphandlas som utförandeentreprenad.
2 Bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål
2.1 Bakgrund och förutsättningar
Orsa kommun är en mindre kommun som ligger i norra delen av Siljansbygden, Dalarnas län. Inom kommunen saknas stora traditionella industrier. En betydande del av näringen utgörs av turism, både under sommar- och vintersäsong med bland annat rovdjurscentrum och skidanläggning vid Grönklitt. Större delen av turistströmmarna använder väg 1000 som förbinder samhället Orsa med Grönklitts anläggning. Turismen är under stark expansion i området vilket innebär en ökad trafik genom samhället.
Ortsbefolkningen upplever idag trafikmiljön längs väg 1000 som otrygg eftersom gångpassager samt gång- och cykelbanor (GC-banor) bitvis saknas för sträckan.
Orsa kommun medverkar i EU-projektet Gävle-Dala utvecklingsstråk, som syftar till att utveckla näringslivet längs stråket mellan Gävle och Dalarnas fjällvärld. Orsa kommun har tillsammans med Trafikverket inom ramen för EU-projektet tidigare studerat trafiksäkerheten på en del av väg 1000 genom en förstudie.
I området för vägplanen finns flera bostadsområden som på större delen av vägsträckan ligger nära vägen. Det är både mindre gårdsbildningar, villaområden och områden med flerfamiljshus. I närområdet ligger byn Hansjö med cirka 950 invånare.
Inom vägplaneområdet finns flera detaljplaner. I anslutning till vägsträckan finns några kulturlämningar och naturvärden.
Följande effektmål har satts upp för projektet:
God tillgänglighet och trygghet för oskyddade trafikanter att färdas längs och tvärs väg 1000.
Framkomligheten för arbetspendlare, godstransportörer och turister som använder väg 1000 ska vara fortsatt god.
Tillgängligheten för gående och cyklande samt resande med kollektivtrafik ska särskilt beaktas med tanke på långsiktig hållbarhet.
Efterlevnaden av skyltade hastigheter ska bli bättre än idag
2.2 Planläggningsprocessen
Planering av vägbyggande regleras i Väglagen (1971:948) och Miljöbalken (1998:811).
Den 1 januari 2013 ändrades Väglagen. Med utgångspunkt i den nya lagstiftningen har Trafikverket tillsammans med andra myndigheter och organisationer tagit fram den nya planläggningsprocessen. Syftet med den nya planläggningsprocessen är att integrera vägbyggandet i övrig samhällsplanering såsom kommunens översikts- och
detaljplanering samt skapa god anknytning till miljölagstiftning och ge gynnsamma möjligheter till insyn och samråd för berörda parter. Sedan 1 januari 2013 är planläggningsprocessen en sammanhållen process. Den tidigare processen med skedena, förstudie, utredning och plan, ersätts av en sammanhängande
planläggningsprocess.
Figur 1. Visar olika typer av planläggningsprocesser.
Detta projekt, väg 1000, innefattas av formell handläggning enligt typ 2. Länsstyrelsen i Dalarnas län beslutade 2011-05-10 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta innebär att ingen miljökonsekvensbeskrivning erfordras. I stället görs en miljöbeskrivning som integreras i denna planbeskrivning. Vidare krävs det inte beskrivande av alternativa korridorer, sträckningar eller liknande för projektet.
Figur 2. Visar planläggning av typ 2.
Planläggningsprocessen syftar till att ta fram en fastställd vägplan. Arbetet med vägplanen inleds med att ett samrådsunderlag upprättas. Samrådsunderlaget tydliggör vilken kunskap från allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etc.
som kommit till Trafikverkets kännedom. Informationen sammanställs, bearbetas och analyseras för att konkretisera de förutsättningar och hinder av olika slag i det berörda området som kan inverka på möjligheterna för att dra fram vägen. Utformning och vägsträckning klargörs längre fram i processen – som innehåller löpande
samrådsaktiviteter – och läggs slutligen fast i plan med rättsverkan. Fastställelsen av planen innebär att Trafikverket har rätt att ta mark i anspråk för att bygga väg.
Syftet med en vägplan är att reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens
omgivningspåverkan, samt att underlätta markåtkomst för vägändamålet. Planen ska
omfatta en funktionell enhet, d.v.s. planen ska på ett begripligt sätt redovisa den planerade väganläggningen så att berörda förstår detta och kan komma med synpunkter.
Vid planläggning av väg och prövning av ärenden om byggande av väg ska de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna och reglerna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken tillämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av väg ska hänsyn tas till såväl enskilda som allmänna intressen såsom natur- och kulturmiljö. En estetisk utformning ska eftersträvas. Därför utarbetas ett gestaltningsprogram. En
barnkonsekvensanalys ska genomföras om barn berörs.
Om det under planläggningsarbetet visar sig att väsentliga förutsättningar förändras, vilka påverkar projektets genomförbarhet av exempelvis miljömässiga, tekniska eller ekonomiska skäl, kan arbetet med vägplanen avbrytas. Utfört arbete, genomförda samråd m.m. ska i så fall dokumenteras tillsammans med motiven till att arbetet avbryts.
2.3 Åtgärdsvalsprocess
Vid identifierad brist i transportsystemet undersöks hur problemet kan lösas genom en så kallad åtgärdsvalsstudie. En sådan studie ska behandla vilka typer av åtgärder, oavsett trafikslag, som är möjliga att vidta för att lösa transportproblemet.
Bild 1. Visar fyrstegsprincipen.
Trafikverket arbetar efter den så kallade fyrstegsprincipen för att få bästa nytta av satsade resurser. Fyrstegsprincipen innebär att stegvis analyserar vilka typer av åtgärder som kan lösa problemen. Ibland kan en kombination av olika åtgärder vara effektivt.
Med åtgärdsvalsstudien utreds hur bristerna i transportsystemet kan lösas. I första hand försöker Trafikverket lösa problemet genom åtgärder enligt steg 1 och 2. Om inte det är möjligt går Trafikverket vidare till en konkret byggåtgärd, steg 3 och 4.
Åtgärdsvalsstudien svarar på frågan om varför det behövs ett vägprojekt.
Alla på Trafikverket har ansvar för att i samverkan med samarbetspartner och kunder leda utvecklingen av ett miljömässigt hållbart transportsystem genom att:
• Planera, bygga och förvalta transportsystemet på ett miljöanpassat sätt
• Integrera miljöhänsyn i det dagliga arbetet
• Utveckla transportsystemet i enlighet med alla steg i fyrstegsprincipen
• Kommunicera hur beslut påverkar miljön och de överväganden som gjorts
• Uppmärksamma och följa författningar och andra krav
• Lära av erfarenheter för ständig förbättring
Trafikverket verkar för att samhällets miljömål inom områdena klimat, hälsa och landskap nås genom att vidta åtgärder för:
• Ett energieffektivt transportsystem med begränsad klimatpåverkan
• Minskade luftföroreningar, buller och minskad användning av farliga ämnen
• Att bibehålla och stärka natur- och kulturvärde
2.4 Nuvarande förhållande
2.4.1. Geografisk avgränsning
Vägplaneområdet utgörs av en cirka 10 - 25 meter bred korridor från korsningen vid Fryksåsvägen (väg 1002) till korsningen med Lillågatan och Parkgatan, totalt en sträcka av cirka 3 kilometer.
Karta 1. Visar vägsträckning som innefattas av vägplanen.
2.4.2. Väg och trafik
Väg 1000 är en allmän väg och ett lokalt stråk med genomfartskaraktär. Vägen är av väsentlig betydelse för turistnäringen i regionen. Sträckningen som även heter Lillågatan och Våmhusvägen i Orsa har bitvis dålig standard både i plan och i profil samt bristande ytjämnhet. Väg 1000, se ritning 101T0401 under flik 8 i vägplanen, har idag en belagd vägbredd på mellan ~5,5-6,0 m mellan 0/140-2/123 (korsning med väg 996) och därefter ca 9 m belagd bredd fram till 2/916 (korsning mot Ön). Därefter minskar den belagda bredden ner till ca 8 m vid ~3/080 och varierar därefter mellan 6,5-1 1m.
Hastigheten på sträckan varierar mellan 40 och 60 km/h (tidigare 50 och 70 km/h).
En betydande del av den tunga trafiken som tidigare trafikerade väg 1000 genom Orsa, går nu via väg 1003 sedan en ny bro anlagts på sträckan.
Väg 1000 är inte dokumenterad som lämplig väg för transporter av farligt gods.
Trafikverket genomförde under 2003 mätning av trafikflödet på sträckan. Mätningen är gammal och ger inte en rättvis bild av trafikflödet. Nya mätningar har utförts, dels i maj
(140505-140513) under vad som antagits vara normaltrafik och dels i juni/juli (140626- 140709) då det antagits vara högsäsong i turisttrafiken (se punkt 3.4.2). Dessa
mätningar har reglerats mot ett index som tar hänsyn till vilken tid på året mätningarna skett.Mätningar visar att ÅDT för tung trafik utgör 6-10% av trafiken på sträckan.
Sträckan trafikeras av busslinjerna 342 och 344. Busslinje 342, Orsa-Grönklitt, och linje 344, Orsa-Hansjö-Hornberga-Hansjö-Orsa, trafikerar väg 1000 med dagliga turer.
Utöver den lokala och regionala kollektivtrafiken ordnar olika bussbolag resor för turister till Grönklitt, bl. a. går den s.k. Fjällexpressen från Stockholm till Grönklitt med två turer i veckan under säsong.
Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 inom vägplaneområdet, Lillåhem, Sandhed, Hallingvägen och Lowars, som Dalatrafik trafikerar med två linjer - linje 342 och 344. Dessa hållplatser är idag enbart markerade med en skylt vid
vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre avgränsad grusad avstigningszon.
2.4.3. GC-nätet och de oskyddade trafikanterna
Orsa kommun har pekat ut ett gång- och cykelstråk inom kommunen med både anordnade GC-banor samt längs kommunala gator med blandtrafik. Längs väg 1000 finns delvis gång- och cykelväg samt ett rekommenderat stråk längs bostadsgator. Längs stora delar av väg 1000 saknas utrymme för de oskyddade trafikanterna. Det saknas även hastighetssäkrade passager över vägen.
Foto 1. Visar gång- och cykelväg längs Lillågatan.
Enligt Transportstyrelsens informationssystem för olyckor och skador – STRADA, har det sedan 2007, inträffat tre polisrapporterade olyckor på vägsträckan. En singelolycka där två personer blev lätt skadade, en fotgängare har blivit påkörd vid Ön och blev svårt skadad. Därutöver har det inträffat en olycka med bilar vid korsningen mot
kyrkogården. Två personer blev då lättare skadade.
2.4.4. Landskap
Siljansringens ringformade dalgång utgör det dominerande landskapsrummet i Orsa tätorts omgivning. Ringens yttre avgränsning utgörs av höga berg och den inre av högplatåns något lägre formation. I sluttningarna utmed Siljansringen har bebyggelsen växt upp på de bördiga, kalkmättade moränlerorna och skapat ett småskaligt
åkerlandskap med nordsvenska gårdsformer. Bebyggelsestrukturen är från 1900-talet och omkringliggande byar i anknytning till tätorten har anor från medeltiden. Orsa kyrka är från 1200-talet. Väg 1000 ligger i övergången mellan det öppna landskapet vid Orsasjön och skogslandskapet upp mot Fryksås och Grönklitt. Väg 1000 har bitvis karaktär av byväg där bebyggelsen ligger nära vägen som slingrar sig fram i landskapet.
Den dominerande markanvändningen och en av kommunens betydelsefulla näringsgrenar är skogsbruket. Andelen jordbruksmark är liten men har dock en betydande roll för de flesta av Orsas byar, både som näring och för landskapsbilden.
Inom projektet har ett gestaltningsprogram tagits fram. Gestaltningsprogrammet utgör en samlad ambitionsbeskrivning, ett sätt att beskriva hur väganläggningen ska fungera på bästa sätt och se ut när den är färdig.
2.4.5. Geotekniska förhållanden
Geotekniska studier är utförda efter sträckningen och redovisas under flik 11 i vägplanen. Från norr, sektion 0/200-0/700 utgörs jordlagren av morän.
Undersökningarna har visat på siltig och sandig morän. Jordmaterialen hänförs i huvudsak till materialtyp 3B/4B och tjälfarlighetsklass 2/3. I den befintliga vägen består materialet av en grusig sand med en mäktighet av cirka 0,6 till mer än 1 meter i
undersökta punkter.
Jordlagren i sektion 0/700-1/750 består under lite mulljord av silt och sand.
Jordmaterialen hänförs till materialtyp 2 och 5 och tjälfarlighetsklass 1 och 4. I den befintliga vägen består materialet av en grusig sand med en mäktighet av cirka 0,8 till mer än 1,5 meter i undersökta punkter. Materialet i vägkroppen i sektion 0/730 består av grusig sand, materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1. Vid sektion1/200, utgörs materialet i vägkroppen av sandigt grus, materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1.
I sektion 1/750-2/285, jordlagren består av sand och finsand. Jordmaterialen hänförs i huvudsak till materialtyp 2 och 3B och tjälfarlighetsklass 1 och 2. Material i befintlig väg består av en grusig sand. Mäktigheten är 0,4 till mer än 1 meter i undersökta
punkter. Materialet i vägkroppen i km 0/200 består av grusig siltig sand, materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2.
Jordlagren i sektion 2/785-3/195 består av sand och finsand. Jordmaterialen hänförs i huvudsak till materialtyp 2 och 3B och tjälfarlighetsklass 1 och 2. Material i befintlig väg består av en grusig sand. Mäktigheten är cirka 0,4 till mer än 1 meter i undersökta punkter.
Vägförslaget bedöms inte medföra problem med stabilitet eller sättningar. De geohydrologiska förhållanden bedöms vara tillfredsställande längs sträckningen.
Vägförslaget innebär att geotekniska åtgärder krävs för att tillskapa gynnsamma förhållanden för anläggning.
2.4.6. Hydrologi
Hydrologin i området har studerats i VISS – VattenInformationsSystem Sverige.
Området innefattas av avrinningsområdet som SMHI klassa som inloppet i Orsasjön.
Inom avrinningsområdet finns Oreälv (i VISS angivet som Orsälven SE678036143607) som rinner under bron som förbinder Sandhed med Ön. Grundvattenförekomsten (Orsa Sandsten SE677843-143529) finns inom avrinningsområdet. Från norr kommer
vattendraget Skvallerbäcken. Detta vattendrag rinner vidare söderut och rinner sedan ut i Gravbäcken vilken mynnar ut i Kåbäcks-tjärnen, strax norr om bron Sandhed - Ön.
Längst i söder, vid Västeråkern, rinner Lillån. Det finns några mindre diken som rinner längs med väg 1000 och under vägen genom vägtrummor.
2.4.7. Planförhållande
Den gällande översiktsplanen för Orsa kommun vann laga kraft 1994-07-22. Arbete pågår för att ta fram en ny översiktsplan för kommunen. Vidare finns det en
kommuntäckande vindbruksplan. Därutöver finns en fördjupad översiktsplan för centrum samt en för Grönklitt.
Vägförslaget sträcker sig delvis inom gällande detaljplaner. Fem detaljplaner berörs av vägförslaget för väg 1000.
Detaljplanerna är:
Dp 9, fastställd 1958-06-09 Dp 50, fastställd 1978-05-12 Dp 63, fastställd 1983-08-02 Dp 75, laga kraft 1989-10-24 Dp 85, laga kraft 1992-07-25
Genomförandetiden för samtliga planer har gått ut. Trafikverket har genomfört samråd med Orsa kommun för att få ett beslut avseende hur vägförslaget förhåller sig till gällande detaljplaner. Byggnadsnämden beslutade 2014-12-15 Bn § 126 att vägförslaget innebär en mindre avvikelse från gällande planer. Därmed erfordras ingen planändring.
Karta 2. Visar detaljplaner i området.
2.4.1. Natura 2000-områden och riksintressen
I trakten finns riksintressen för naturvård, kulturmiljövård samt för väg. Ett natura 2000-område återfinns också i trakten. De två större riksintressena för naturvård utgörs av Siljan-Skattungesystemet samt i sydväst av Morafältet. Riksintresset Siljan-
Skattungensystemet är biologiskt och ekologiskt synnerligen värdefullt för fisk och fisket. Vidare är detta riksintresse ett väsentligt referensområde för studium av istidsrelikter.
Morafältet är av väsentligt geomorfologiskt värde genom sin mångfald av olika bildningsformer, samt som nyckelområde för tolkningen av Siljansområdets kvartära utvecklingshistoria. Området utgör också ett av landets största randdeltan och innefattar Nordens största fossila dynfält. Vidare hyser området unik flora och fauna som är av mycket stort värde.
Karta 3. Visar riksintressen och natura 2000-områden.
I öster återfinns riksintresset Stackmora – Slättberg - Oljonsbyn - Holen som består av 11 olika områden. Värdet manifesteras framför allt i det välbevarade äldre
odlingslandskapet, med dess varierande och rika flora och fauna. Området är även av stort värde för turism och friluftsliv genom den storslagna utsikten, det vackra landskapet och den intressanta mångformiga miljön.
Riksintressen för kulturmiljövård utgörs av Orsasjön, Slättberg och Skattungbyn.
Riksintresse för väg utgörs av E45:an. Vägen är en viktig transportled för transporter inom inlandet. Näringslivet och utvecklingen i regionen är beroende av väg E45.
Samtliga redovisade riksintressen och dess syfte bedöms inte påverkas av vägförslaget.
I området finns ett natura 2000-område, Lindänget. Området ligger i anslutning till Orsasjön och består av som tidvis översvämmande marker med b.la. fuktängar och lövinslag. Flora och faunan är rik i området. Lindänget hyser ett rikt fågelliv som är av stort biologiskt värde och utgör ett välbesökt utflyktsmål.
Vägförslaget bedöms inte påverka natura 2000-området Lindänget.
2.4.2. Naturmiljö
Karta 4. Visar naturvärden och områdesskydd.
Det finns inte några dokumenterade naturvärden eller områdesskydd i direkt anslutning till vägsträckningen, enligt Skogsstyrelsen databas Skogens Källa.
Karta 5. Visar skyddade områden.
I anslutning till vägsträckningen ligger Orsa-Boggas vattenskyddsområde. Inom vattenskyddsområdet finns ett vattenverk som pumpar vatten från brunnar i
sandstensberggrund. Vattnet från brunnarna har mycket hög kvalitet och kräver ingen rening. Det är endast vattenskyddsområdets yttre skyddszon som ligger i anslutning till vägsträckningen.
Figur 3. Visar ladan där träspricklaven finns.
Vid samråd med Länsstyrelsen har det framkommit att träspricklaven växer på en lada i anslutning till vägsträckningen vid sektion 0/800 -820. Träspricklaven är rödlistad som starkt hotad.
Figur 4. Visar björkallén.
I sektionen 1/480 – 1/530 står en björkallé som berörs av vägförslaget. För att skapa utrymme för separerad GC-bana erfordras att allén tas bort. Björkallén omfattas av biotopskydd enligt 7 kap miljöbalken.
I området finns vattenområden och vattendrag som omfattas av strandskydd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för flora och fauna. Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Inom ett strandskyddsområde är det enligt 7 kap. 15 § miljöbalken förbjudet att uppföra nya byggnader eller utföra andra åtgärder som motverkar
strandskyddets syften.
2.4.3. Kulturmiljö
Karta 6. Visar kulturlämningar.
I anslutning till vägsträckningen ligger lämningarna Orsa 448:1 och 448:2. Lämningar utgörs av fyndplatser utan synliga anläggningar. I övrigt finns det flera lämningar av typ plats av tradition, minnesmärke, fyndplats, byggnader samt blästbrukslämning i
området. Vid ingrepp i fornlämningar krävs ansökan om tillstånd till förändring av fornlämning enligt 2 kap 12 § lag (1988:950) om kulturminnen m.m.
2.5 Allmänna hänsynsregler
De allmänna hänsynsreglerna medför att det i miljöbalken (MB) finns gemensamma bestämmelser om försiktighet, begränsningar av verksamheter och hänsyn som skall gälla för ett antal sinsemellan olikartade företag som faller inom miljöbalkens tillämpningsområde, med det gemensamma att företaget kan hota miljön eller
människors hälsa. Alla verksamheter måste beakta de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap MB. I kap 2 MB redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Vid tillståndsprövning är den sökande parten skyldig att visa att dessa regler efterlevs.
Enligt MB 2 kap. 11 3 § ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de
försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Genom denna vägplan visar Trafikverket att förpliktelserna i miljöbalkens allmänna hänsynsregler iakttas. Nedan visar Trafikverket hur de allmänna hänsynsreglerna uppfylls.
Kunskapskravet, 2 kap 2 § miljöbalken
Resurser som jobbar inom projektet har ändamålsenlig utbildning. Kontrollprogram för verksamheten kommer att upprättas och dokumenteras. Kontrollprogrammet ska innehålla åtgärder för att avhjälpa eventuell påverkan på människors hälsa eller miljö.
För att säkerställa kunskap om förhållanden på plats samt bedöma miljöpåverkan av verksamheten genomförs samråd med sakägare och myndigheter. Områdets
förutsättningar har beskrivits med befintlig information. Platsbesök har genomförts och fältstudier har genomförts. Trafikverket ställer, vid upphandling av entreprenader och tjänster miljökrav, enligt dokumentet Vägverkets publikation 2006:105.
Försiktighetsprincipen, 2 kap 3 § 1 st 1 p miljöbalken
Avsnitt 4.3 behandlar skyddsåtgärder/försiktighetsmått för att förebygga, hindra eller motverka eventuell risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Krav på utbildning inom Säkerhet på Väg samt Förstahjälpen kommer att ställs vid
upphandling av entreprenör. Trafikverket har erfarenhet av ett flertal tidigare liknande projekt vilket borgar för att lämpliga försiktighetsmetoder används.
Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap 4 § miljöbalken
Trafikverkets upphandlingsmodell förordar entreprenörer med kvalitets- och miljöledningssystem i enlighet med SS-EN ISO 9001:2000 och 14001:2004.
Produktvalsprincipen, 2 kap 5 § miljöbalken
Entreprenörer åläggs att redovisa eventuellt farliga ämnen som avses att användas vid anläggningsarbeten. De arbetsmaskiner som kräver drivmedel, oljor samt vissa kemikalier, ska följa produktvaruregeln och Trafikverkets miljökrav för fordon och arbetsmaskiner enligt Vägverkets publikation 2006:105.
Lokaliseringsprincipen, 2 kap 6 § miljöbalken
Enligt beskrivning i kapitel 3 bedöms att lämplig plats för verksamheten lokaliserats.
Lokaliseringen är redan exploaterad genom befintlig väganläggning. Förutsättningarna möjliggör att verksamheten medför ringa risk för olägenhet för människors hälsa och miljön.
2.6 Miljökvalitetsnormer
Enligt 5 kap MB skall gällande miljökvalitetsnormer (föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt) iakttas vid planering och planläggning.
5 gällande förordningar om miljökvalitetsnormer finns idag:
Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477)
Olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660)
Olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Omgivningsbuller (SFS 2004:675)
Kvantitativ status och kemisk grundvattenstatus (SGU-FS-2008:2)
Förordningen SFS 2010:477 omfattar luftkvalitet vad avser kväveoxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar, arsenik, kadmium, nickel och bly.
SFS 2004:660 behandlar förvaltning av kvalitén på vattenmiljön. SFS 2001:554 åsyftar bland annat gräns- och riktvärden för fiskvatten enligt förordningens bilaga 1 och för musselvatten enligt bilaga 2. SFS 2004:67 syftar till att harmonisera bullerarbetet inom EU vad avser bedömning och hantering av omgivningsbuller. SGU-FS-2008:2 avser grundvattenförekomsternas kvantitativa status och deras kemiska grundvattenstatus.
Dessutom fastställs de värden som ska gälla som utgångspunkt för att vända
uppåtgående trender, uttryckt som koncentration av vissa förekommande förorenande ämnen.
Oreälv har statusklassats med måttlig ekologisk status vad gäller SFS 2004:660.
Emellertid uppnår vattenförekomsten inte klassningen god kemisk status. Det är risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2015. Det föreligger även risk att kemisk status inte uppnås 2015.
Grundvattenförekomsten (Orsa Sandsten SE677843-143529) besitter god kemisk och kvantitativ status. Det är ingen risk att denna status inte kan vidmakthållas.
2.7 Miljökvalitetsmål
Sveriges riksdag har antagit mål för miljökvalitén inom 16 olika områden, så kallade miljökvalitetsmål. Miljömålen beskriver det tillstånd och kvalitet för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt.
Miljökvalitetsmålen är följande:
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv
Vägförslaget är av begränsad omfattning och medför ringa inverkan på gällande miljökvalitetsmål vid anläggning och under drift. Det är främst utsläpp från
anläggningsmaskiner vid anläggning samt motortrafiken vid drift som medför utsläpp som är klimatpåverkande, försurande och innehåller hälsoskadliga partiklar.
Väganläggningen ger bättre möjligheter för oskyddade trafikanter att röra sig på sträckan. Kortare transporter med motortrafik kan ersättas av cykeltrafik och bidrar därmed till uppfyllelse miljökvalitetsmålen begränsad påverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och god bebyggd miljö.
2.8 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning
Det har inte utförts någon samhällsekonomisk analys för projektet.
3 Lokalisering och utformning
3.1 Åtgärdsvalsstudier
En förstudie har upprättats ” Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa, 2010-12-13”. Syftet med förstudien var att studera trafiksäkerheten på en del av väg 1000 i denna förstudie. Förstudien beskriver ett antal olika tänkbara åtgärder för sträckan. I förstudien studerades möjliga lösningar med hjälp av
fyrstegsprincipen och bedömningen blev att en kombination av steg 1-3 åtgärder krävs för att åstadkomma en säker och tillgänglig väg på kort sikt.
Vid framtagning av vägförslaget har samråd med kommunen, Länsstyrelsen och övriga berörda genomförts, se samrådsredogörelse under flik 3 i vägplanen. Länsstyrelsen har beslutat 2011-05-11 att projektet inte anses medföra betydande miljöpåverkan. Projektet erfordrar således inte någon miljökonsekvensbeskrivning. I stället tas en
miljöbeskrivning fram för projektet. Trafikverket tog ställning 2011-05-23 till att fortsätta projektet med upprättande av en vägplan för att säkerställa hur belysta problem ska avhjälpas.
3.2 Val av lokalisering
Det finns inga alternativa lokaliseringar i form av korridorval för projektet och därmed har inget val och beslut om lokalisering genomförts.
Placeringen av GC-bana på sydvästra sidan av väg 1000 har gjorts för att undvika korsningar med vägen utifrån befintlig GC-bana i Sandhed och vidare in mot Orsa centrum.
3.3 Val av utformning
Huvudsyftet med denna vägplan är att ta fram en bättre trafikmiljö för gående och cyklister. Därför har i princip inga större åtgärder föreslagits för själva vägen utan en gång- och cykelbana har projekterats för att ligga i anslutning till vägen. Denna GC-bana har placerats på vägens högra (södra/västra) sida dels för att minimera antalet passager med större vägar, dels för att man ansluter till en befintlig GC-bana på denna sida när man närmar sig Orsa.
GC-banan är projekterad med minimibredden 2,5m enligt VGU (krav för Vägar och gators utformning – Trafikverkets publikation TRV 2012:179). Den föreslås byggas som friliggande med en gräs/grusremsa på 2m (den bredd som VGU anger att skiljeremsan minst bör vara) mellan vägen och GC-banan där det är motiverat utifrån markintrånget.
På övriga sträckor, längs t.ex. tomtmark, utformas den med kantsten som separering mot trafiken.
I korsningen med väg 1000/Backängsvägen/väg 1003 föreslås en cirkulationsplats. Idag är inte trafiksituationen bra med en otydlig korsning och dåliga siktförhållanden. En lösning vore att göra väg 1000, som har högst trafiksiffror, genomgående men då skulle markintrånget bli mycket stort och den geometriska lösningen inte fullgod.
Ett annat alternativ vore att förskjuta väg 1000 något österut på korsningens södra sida för att undvika en fyrvägskorsning men det löser inte problemet med att väg 1000, som har den största trafiken, bör vara genomgående. Kommunen har dessutom uttryckt en tanke om att, om en bättre korsningslösning görs på E45 med väg 1003, vilja ta in trafik från E45 via väg 1003 som ska besöka Grönklittsområdet.
Detta sammantaget gör att en cirkulationsplats blir den bästa lösningen.
3.4 Vägförslaget
3.4.1. Vägplanens omfattning
Vägplanen behandlar väg 1000 mellan korsningen med väg 1002 mot Grönklitt och fram till korsningen med Parkgatan/Storgatan. Även väg 1002, 1003 och 996 berörs.
Ombyggnaden startar i sektion 0/140 (ca 55m väster om korsningen med väg 1002) och avslutas i sektion 3/185, korsning Lillågatan/Parkgatan/Storgatan.
Sektionsangivelserna (längdmätningen) är ett antaget mått som används för redovisningen och hänger inte ihop med vägens ordinarie längdmätning.
Väg 1000 har idag en belagd vägbredd på mellan ~5,5-6,0m mellan 0/140-2/123 (korsning med väg 996) och därefter ca 9m belagd bredd fram till 2/916 (korsning mot Ön). Därefter minskar den belagda bredden ner till ca 8m vid ~3/080 och varierar därefter mellan 6,5-1 1m. Dock är en del en lite diffust avmålad gångbana på den bredaste delen.
Den nya vägsektionen är tänkt att ha en belagd bredd för fordonstrafik på minst 6,0m och en därtill liggande GC-bana. Denna är projekterad med minimibredden 2,5m (enligt VGU) och den ska beläggas. Detta gör att befintlig väg måste breddas med mellan 0-3m, se i detalj nedan. GC-banan är tänkt som friliggande med en 2m gräs/grusremsa mellan vägen (den bredd som VGU anger att skiljeremsan minst bör vara) och GC-banan där det är möjligt ur markintrångssynpunkt. På övriga sträckor utformas den med kantsten som separeringsåtgärd mot trafiken.
På sträckan ~0/840-0/950 sänks profilen (höjden på vägen) mellan 0-0,65m (som mest i sektion ~0/900) för att klara siktkraven.
Mellan sektion ~0/995-1/045 anläggs en cirkulationsplats med väg
1000/Backängsvägen (enskild)/1003. Backängsvägen byggs om på en sträcka av ca 25m och väg 1003 på en sträcka av ca 40m.
På delen mellan ca 2/285-2/930 och 2/975-3/075 görs inget annat än att fräsa bort befintliga kantmarkeringar och måla nya så att körbanorna smalnas av till 3,5m och vägrenarna breddas till 1,0m. Där ej vägräcke finns utökas vägområdet till
säkerhetszonens utbredning.
Tre nya gångpassager med mittrefuger anordnas och två befintliga byggs om. Dessutom kommer det att beredas möjlighet för gångpassage i tre av cirkulationsplatsens fyra ben (inte Backängsvägen).
Ett antal gårdsutfarter föreslås stängas då flera fastigheter idag har flera utfarter mot väg 1000 och varje utfart utgör en trafiksäkerhetsrisk. Dessa stängningar behandlas dock inte i vägplanen utan det tas separata beslut för varje anslutning.
Olika sektioner används på sträckan enligt följande, se även illustrationskartor
101T0501-101T0512 och typsektionsritning 101T0401. Bredd på ny GC-bana är 2,5m och belagd vägbredd 6,0m (2 körfält på 2,75m med 0,25m vägrenar) om inget annat anges:
Km 0/140 – 0/184 Övergång mellan befintlig väg och ombyggd väg.
Km 0/184 – 0/222 Ny GC-bana höger sida utan separation. Anpassning korsning väg 1003 mot Orsa Grönklitt.
Km 0/222 – 0/662 Ny GC-bana höger sida, friliggande.
Km 0/662 – 0/998 Ny GC-bana höger sida, kantsten. På sträckan ~0/840-0/950 sänks profilen (höjden) på vägen mellan 0-0,65m för att förbättra sikten.
Km 0/998 – 1/045 Ny GC-bana höger sida, kantsten, cirkulationsplats med väg 1000/Backängsvägen/1003, ny GC-bana längs väg 1003 södra sida in på väg 1000 vänstra (östra) sida. Vägbredd varierar. Refuger med möjlighet till gångpassage i tre av cirkulationsplatsens fyra ben (inte Backängsvägen).
Km 1/045 – 1/073 Ny GC-bana höger sida, kantsten, ny GC-bana vänster sida, kantsten. Busshållplats med ny GC-bana som perrong 1/070, vänster sida.
Km 1/073 – 1/253 Ny GC-bana höger sida, kantsten. Busshållplats med ny GC-bana som perrong 1/082, höger sida.
Km 1/253 – 1/343 Ny GC-bana höger sida, friliggande.
Km 1/343 – 1/567 Ny GC-bana höger sida, kantsten. På sträckan ~1/480-1/530 höger sida tas en björkallé ned och återplantering sker utanför det nya vägområdet.
Km 1/567 – 1/772 Ny GC-bana höger sida, friliggande.
Km 1/772 – 1/780 Ny GC-bana höger sida, kantsten. Kantsten börjar vänster sida.
Km 1/780 – 1/784 Ny GC-bana höger sida, kantsten. Ny GC-bana vänster sida, kantsten.
Km 1/784 – 1/794 Ny GC-bana höger sida, kantsten. Ny GC-bana vänster sida, kantsten.Busshållplats med ny GC-bana som perrong 1/785, vänster sida. Refug i vägmitt med gångpassage, bredd 1,0m.
Hallingvägen österut stängs för biltrafik och görs om till gångbana.
Km 1/794 – 1/802 Ny GC-bana höger sida, kantsten. Busshållplats med ny GC-bana som perrong 1/800, höger sida. Kantsten vänster sida. Refug i vägmitt, bredd 1,0m.
Km 1/802 – 1/815 Ny GC-bana höger sida, kantsten. Kantsten vänster sida.
Km 1/815 – 2/129 Ny GC-bana höger sida, kantsten.
Km 2/129 – 2/151 Ny GC-bana höger sida, kantsten, ny GC-bana vänster sida, kantsten. Den vänstra startar längs väg 996.
Km 2/151 – 2/169 Ny GC-bana höger sida bredd 3,0m, kantsten, busshållplats med ny GC-bana som perrong 2/168, höger sida. Ny GC-bana vänster sida bredd 3,0m, kantsten, busshållplats med ny GC-bana som perrong 2/152, vänster sida. Refug i vägmitt med gångpassage, bredd 1,0m.
Km 2/169 – 2/180 Ny GC-bana höger sida smalnar från 3,0m till 2,5m, kantsten, ny GC-bana vänster sida bredd 3,0m, kantsten. Målad vägrensbredd går från 0,25m till 1,5m på vänster sida.
Km 2/180 – 2/194 Ny GC-bana höger sida, kantsten, ny GC-bana vänster sida smalnar från 3,0m till 0m, kantsten. Målad vägrensbredd 1,5m på vänster sida.
Km 2/194 – 2/206 Ny GC-bana höger sida, kantsten. Målad vägrensbredd 1,5m på vänster sida, kantsten.
Km 2/206 – 2/261 Ny GC-bana höger sida, kantsten. Målad vägrensbredd 1,5m på vänster sida.
Km 2/261 – 2/271 Ny GC-bana höger sida smalnar från 2,5m till 0m, kantsten. Målad vägrensbredd 1,5m på vänster sida.
Km 2/271 – 2/285 Anpassning till befintlig väg. Målade vägrensbredder justeras till 1,0m på båda sidor. 2 körfält anpassas till en bredd på vardera 3,5m.
Km 2/285 – 2/930 Målade vägrenar, 1,0m på båda sidor. 2 körfält med en bredd på vardera 3,5m.
Km 2/930 – 2/940 Målade vägrenar, 1,0m spetsas till 0,25m på båda sidor.
Km 2/940 – 2/949 Målade vägrenar, 0,25m, kantsten vänster sida
Km 2/949 – 2/951 Målade vägrenar, 0,25m, kantsten båda sidor. Mittrefug bredd 2,0m. Ny GC-bana på vänster sida.
Km 2/951 – 2/955 Målade vägrenar, 0,25m, kantsten båda sidor. Mittrefug bredd 2,0m med gångpassage. Ny GC-bana på vänster sida.
Km 2/955 – 2/959 Målade vägrenar, 0,25m. Ny GC-bana på vänster sida smalnas från 2,5m till 0m, kantsten.
Km 2/959 – 2/974 Målade vägrenar breddas från 0,25 till 1,0m på båda sidor. Körfält anpassas till bredden ~3,0m på båda sidor.
Km 2/974 – 3/077 Målade vägrenar 1,0m på båda sidor. Körfält med en bredd på vardera ~3,0m.
Km 3/077 – 3/095 Ny GC-bana höger ansluts till befintlig. Bredd ~3,5m, kantsten.
Anpassning mot infart parkering. Målade vägrenar 1,0m smalnas ner till 0,25m.
Km 3/095 – 3/101 Ny GC-bana höger bredd ~3,5m, kantsten. Mittrefug, bredd 2,0m med gångpassage. Ny gångbana vänster, bredd 2,5m, anpassas mot anslutningar, kantsten.
Km 3/101 – 3/138 Ny GC-bana höger bredd 3,5m, kantsten. Ny gångbana vänster bredd 2,5m, kantsten. Busshållplats med ny GC-bana som perrong 3/117, vänster sida och 3/130, höger sida.
Km 3/138 – 3/178 Ny GC-bana höger bredd 3,5m, kantsten. Höger vägkant flyttas ut något för att anpassa körspår till tung trafik. Ny gångbana vänster bredd 2,5m, kantsten. Varierande körfältsbredd.
Km 3/178 – 3/183 Ny mittrefug, bredd 2,0m med gångpassage, varierande körfältsbredd. Båda sidors gångbanor anpassas till befintliga.
Km 3/183 – 3/185 Båda sidors kantstenar ansluts till befintliga kantstenar.
3.4.2. Trafik
De trafiksiffror som fanns för detta uppdrag härstammade från 2003 och en del av uppdraget var att ta fram nya siffror då det antagits att framförallt turisttrafiken ökat.
Det har utförts två mätningar, dels i maj (140505-140513) under vad som antagits vara normaltrafik och dels i juni/juli (140626-140709) då det antagits vara högsäsong i turisttrafiken. Dessa mätningar har reglerats mot ett index som tar hänsyn till vilken tid på året mätningarna skett.
Resultatet från mätningarna blir ett bedömt ÅDT (fordon per årsmedeldygn):
Sträckan 0/200 (korsning väg 1000/1002) ~ 1/000 (korsning väg
1000/Backängsvägen/1003):1050 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Av denna siffra utgör 105 fordon/dygn tung trafik (10 %).
Sträckan ~1/000-2/123 (korsning väg 1000/996):1300 fordon per årsmedeldygn (ÅDT).
Av denna siffra utgör 105 fordon/dygn tung trafik (8 %).
Sträckan 2/123-3/185 (korsning väg 1000/Parkgatan/Storgatan):2750 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Av denna siffra utgör 165 fordon/dygn tung trafik (6 %).
Figur 5. Visar bedömt ÅDT väg 1000 m.fl.
3.4.3. Typsektioner
Släntlutningar på vägens sidoområde är generellt 1:3 på innerslänt och 1:2 på ytterslänt.
Dikesanvisningen i skiljeremsan utförs med lutningen 1:3 på båda sidor. I vägområdet ingår även det utrymme som krävs för vägens säkerhetszon och en kantremsa.
Med säkerhetszon menas det område utanför vägbanekanten (beläggningskanten), vid sidan om vägbana, som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål.
Med kantremsa avses ett utrymme utanför det nya släntkrönet/släntfoten med en bredd om 0,5m mot åker-/ängsmark och 2,0m mot skogsmark. Kantremsan behövs för att säkra fortsatt drift och underhåll samt att främja trafiksäkerheten.
Bredden på säkerhetszonen beror främst på hastigheten, om det är bank eller skärning, bankhöjd, inner- eller ytterkurva (om horisontalradien är upp till 1,5 * minimiradien) mm.
Kraven för utformningen av säkerhetszonen som ska gälla i detta objekt är i huvudsak för 40 km/h, gatumiljö, vilket ger en bredd på säkerhetszonen om 2,0m.
På delen 1/150 – 1/740 och den sträckan där inget annat än ommålning av vägrenar görs, 2/285 – 2/930, ska kraven gälla för 60 km/h, landsbygdsmiljö. Det finns dock inga specifika krav utarbetade för den hastigheten utan VGU hänvisar till kraven för
sidoområde/säkerhetszon för VR80 med ÅDT-Dim <4000 (minimibredd på
säkerhetszonen mellan 5-7 m) med justeringen att bredden på säkerhetszonen generellt minskas från 5m till 3m. Den kan dock bli större beroende på de ovan nämnda
kriterierna. Generellt kan sägas att alla sträckor i detta objekt med VR60 kan betraktas som landsbygdsmiljö.
Vad gäller övriga mått, släntlutningar mm, se typsektionsritning 101T0401.
3.4.4. Plan- och profilstandard
Plan- och profilstandarden är vald utifrån tvåfältsväg och referenshastighet 40 och 60 km/h.
Projekterade hastigheter:
0/000 – 0/140: 60 km/h (befintlig väg) 0/140 – 1/150: 40 km/h
1/150 – 1/740: 60 km/h 1/740 – 2/328: 40 km/h
2/328 – 2/851: 60 km/h (befintlig väg) 2/851 – 3/185: 40 km/h
Geometrin för GC-banan följer kraven enligt önskvärd nivå i VGU utom på tre ställen gällande önskvärd största lutning, ~0/110-0/160 (4,8–5,1 %, önskvärd 4,5 %), ~0/360- 0/530 (4,6 %, önskvärd 4,0 %) och ~0/820-0/840 (5,1 %, önskvärd 5,0 %). Detta p.g.a.
att GC-banan måste följa den befintliga väg 1000. Inga av dessa överskrider dock största godtagbara lutning.
Beteckning Minsta
horisontalradie (m)
Minsta konkava vertikalradie (m)
Minsta konvexa vertikalradie (m)
Största lutning längdled (%) 60 km/h
40 km/h
GC-bana, 30 km/h GC-bana, 20 km/h
140 140 40 20
1500 600 140 60
1500 600 600 200
6,0 6,0 4,0-5,0(*
4,0-5,0(*
(* Beror på nivåskillnad, <2m max 5 %, 2-4m max 4,5 %, >4m max 4 % Tabell 1. Plan- och profilstandard
3.4.5. Korsningar och anslutningar
På sträckan finns ett antal korsningar/anslutningar av varierande storlek, se tabell nedan.
Alla korsningar/anslutningar som är av typen A (enkel korsning utan refuger på vare sig huvudväg eller sekundärväg) som inte föreslås stängas, kommer att justeras så att radier och bredder blir enligt VGU, Vägars och gators utformning.
Anslutningar av typen A delas även upp i förhållande till storlek och trafikering enligt:
• A2 Anslutning av ägoväg för traktortrafik eller liknande.
• A3 Anslutning till högst fem tomter för enstaka större fordon som sopbil, slamsugningsbil och dylikt.
• A4 Anslutning till mer än fem bostadsfastigheter och med ÅDT<100.
• A5 anslutning med utrymmeskrävande fordon, t ex skogsbilväg.
Sektion Sida Typ Anmärkning
195 V A Från väg 1002, Fryksåsvägen
318 V A4 Större bondgård
347 H A2
502 V A4
505 H A5 Enskild väg, Lisselbäckavägen
561 V A3
582 V A2 Bred, två anslutningar som mynnar i en
628 V A2
672 V - Ej riktig avfart - igenfyllt dike p.g.a. brant slänt
682 H A2
702 H A3
704 V A3 Samma gård som 0/733 V, föreslås stängas.
733 V A3 Samma gård som 0/704 V
749 H A3 Samma gård som 0/774 H, föreslås stängas.
762 V A3 Samma gård som 0/796 V, föreslås stängas.
774 H A3 Samma gård som 0/749 H
796 V A3 Samma gård som 0/762 V
812 V A2
839 H A2
849 H A3
910 H A3
910 V A2 Ny ägoavfart föreslås
956 H A3 Parkering för ca 6 bilar till Villa Lowar 1009 V A5 Enskild väg, Backängsvägen
1015 V A Väg 1003, Nissavägen
1075 V A3
1077 H A3 Infart Villa Lowar
1137 V A2
1144 H A4 Patevägen
1200 H A3
1373 H A3 Samma gård som 1/421 H
1378 V A2
1421 H A3 Samma gård som 1/373 H
1535 H A3 Bred
1544 V A4 Enskild väg, Gråvägen
1669 H A2
1670 V A3
1762 H A5 Kommunal väg, Halling-/Ridhusvägen
1786 V (A5) Gc- Kommunal väg, Hallingvägen, föreslås stängas för
Sektion Sida Typ Anmärkning
bana biltrafik av Orsa kommun 1789 H Gc-bana Kommunal väg, Hallingvägen
1802 V A3 Föreslås stängas.
1824 V A3 Föreslås stängas.
1850 V A3
1857 H A3
1866 V A3 Föreslås stängas.
1874 H A3 Föreslås stängas.
1900 V A3
1900 H A3 Föreslås stängas.
1927 V Gångväg Ej fordonsutfart
1927 H A3
1958 V A3 Föreslås stängas.
1973 V A3 Föreslås stängas.
2022 V Gångväg Ej fordonsutfart 2022 H Gångväg Ej fordonsutfart
2072 H A Kommunal väg, Radhusvägen
2083 H A Kommunal väg, Finntjärnsvägen. Flyttas och ansluts mot Radhusvägen
2118 H
2123 V A Väg 996, Hansjövägen
2127 V A3 Ansluter mot väg 996
2175 H A4
2188 V A3
2215 H Gångväg Ej fordonsutfart
2246 V A3
2275 H A3 Kommunal Gc-bana/tomtinfart
2279 V A3
2599 H A Kommunal väg, Bunkvägen
2916 H A Kommunal väg, Ön
2964 V A5 Enskild väg mot kyrkogården
2972 H Gc-bana Kommunal Gc-bana, flyttas till 2/952 H
3006 V A2
3086 H A3 Infart kommunal parkering (ej allmän). Enkelriktad 3097 V Gc-bana Kommunal Gc-bana
3106 V A4 Infart servicehus
3159 V Gc-bana Infart servicehus, endast GC
3191 V A Väg 1000, Parkgatan
3191 H A Kommunal väg, Storgatan
Tabell 2. Anslutningar väg 1000
3.4.6. Geologi och geoteknik
Geotekniska studier är utförda, se flik 11.
Sektion 0/200-0/700:
Här består jordlagren av morän. Provtagningarna har visat både på en siltig och sandig morän. Jordmaterialen hänförs i huvudsak till materialtyp 3B/4B och tjälfarlighetsklass 2/3. Material i befintlig väg består av en grusig sand. Tjockleken är ca 0,6 till mer än 1 meter i undersökta punkter. Materialet i vägkroppen i km 0/200 består av grusig siltig sand, materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2.
Sektion 0/700-1/750:
Jordlagren består under lite mulljord av silt och sand. Jordmaterialen hänförs till materialtyp 2 0ch 5 och tjälfarlighetsklass 1 och 4. Material i befintlig väg består av en grusig sand. Tjockleken är ca 0,8 till mer än 1,5 meter i undersökta punkter.
Materialet i vägkroppen i km 0/730 består av grusig sand, materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1.
Materialet i vägkroppen i km 1/200 består av sandigt grus, materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1.
Sektion 1/750-2/285:
Jordlagren består av sand och finsand. Jordmaterialen hänförs i huvudsak till
materialtyp 2 och 3B och tjälfarlighetsklass 1 och 2. Material i befintlig väg består av en grusig sand. Tjockleken är ca 0,4 till mer än 1 meter i undersökta punkter.
Sektion 2/285-2/785:
Ingen åtgärd på vägen.
Sektion 2/785-3/195:
Jordlagren består av sand och finsand. Jordmaterialen hänförs i huvudsak till
materialtyp 2 och 3B och tjälfarlighetsklass 1 och 2. Material i befintlig väg består av en grusig sand. Tjockleken är ca 0,4 till mer än 1 meter i undersökta punkter.
För mer detaljerad beskrivning och åtgärder se Projekterings PM Geoteknik.
3.4.7. Hydrologi och hydroteknik
För att förlänga vägarnas livslängd och öka bärigheten är det viktigt att dräneringen av vägen fungerar. Ombyggnationen av vägen medför ökad belastning på existerande utloppsdiken och vägtrummor, dessa kommer därför att kontrolleras och åtgärdas vid behov. Det som kontrolleras är att diken och trummor fungerar d.v.s. har rätt lutning, att det inte är ansamlingar av material som hindrar vattnet samt att de är i nivå med diket.
Diken görs generellt 0,3 meter under överbyggnad.
En noggrannare inventering av enskilda brunnar ska ske under bygghandlingsskedet.
Grävda brunnar finns oftast inte registrerade hos någon myndighet.
Enligt SGUs brunnsarkiv finns det inga dricksvattenbrunnar längs vägen. I
brunnsarkivet finns i första hand borrade brunnar i berg. Om enskilda brunnar påträffas ska hanteringen följa Trafikverkets publikation 2006:123 ”Dricksvattenbrunnar – hantering av mindre vattentäkter utmed vägar”.
3.4.8. Kollektivtrafik
Dalatrafik trafikerar sträckan med två linjer, linje 342 och 344. De busshållplatser som idag finns på sträckan, Lillåhem, Sandhed, Hallingvägen och Lowars, ska vara kvar.
För hållplatserna vid Hallingvägen, 1/785-1/800, och vid Sandhed, 2/152-2/168, görs en
mittrefug mellan hållplatserna som placeras mittför varandra. Detta gör att ingen omkörande trafik tillåts när en buss står vid hållplatsen.
För de övriga hållplatserna görs inga speciella åtgärder utom det att den nya GC-banan får utgöra perrong.
3.4.9. Gång- och cykeltrafik
Hela projektet syftar till att förbättra för gång- och cykeltrafiken. På den sträcka där ingen ny GC-bana anläggs, ~2/280-3/080, är tanken att den befintliga GC-sträckningen längs gamla vägen över Oreälven, vidare längs Ön och över Lillån in i Orsa ska användas.
På väg 1000 breddas vägrenarna till 1,0m på båda sidor längs denna sträcka.
3.5 Övriga väganordningar
3.5.1. Beläggning
Befintlig beläggning har undersökts med avseende på om den innehåller stenkolstjära och inga tecken på detta har märkts. Men om så skulle bli fallet ska beläggning som rivs transporteras till deponi. Om inte fräses beläggningen som rivs ner och används för att justera överbyggnaden.
3.5.2. Räcken och stängsel
Inga nya räcken kommer att sättas upp och befintliga vägräcken behålls.
3.5.3. Skyltar och signaler
Befintliga trafikskyltar flyttas och byts ut vid behov.
3.5.4. Vägmarkering
Vägmarkering utförs med streckade mitt- och kantlinjer längs hela sträckan där hastigheten är 60 km/h och belagd bredd är minst 6,0m. Mittlinjen som 3+9 och kantlinje som 1+2.
På sträckor med hastigheten 40 km/h målas endast kantlinje som 1+2. Mot refuger målas heldragen linje.
All målning ska ske utan bullerräfflor o.dyl.
3.6 Andra åtgärder och anordningar
3.6.1. Enskilda anslutnings- och parallellvägar
I vägplanen föreslås stängning av ett antal anslutningar då de har ansetts trafikfarliga och det finns andra anslutningar till fastigheten som möjliggör utfart, se punkt 3.4.5.
Stängningar kräver ett särskilt beslut av väghållaren med stöd av 40§ väglagen och regleras inte i denna plan.
3.6.2. Jord- och luftledningar
Flyttningar eller kompletteringar av VA-, el-, opto- eller teleledningar kan komma att behövas. Ledningar som ligger inom det befintliga vägområdet är ledningsägarens ansvar.
Utsättning och eventuell omläggning kommer att krävas innan genomförande (byggskede).
4 Konsekvenser av förslaget
4.1 Trafiktekniska konsekvenser
4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen
Projektet kommer att tillgodose de transportpolitiska målen på flera sätt. Bland annat kommer förändringarna att medföra:
Bättre tillgänglighet för gående och cyklister
Ett mer likvärdigt transportsystem då även cyklister kan trafikera sträckan på ett effektivt och trafiksäkert sätt
Ger ökad möjlighet att transportera sig på ett miljövänligt sätt 4.1.2. Restid/komfort
Komfort och säkerhetskänsla förbättras i och med att de oskyddade trafikanterna får en egen yta att använda och inte längre behöver vistas i blandtrafik.
4.1.3. Framkomlighet
Inga väsentliga problem med framkomlighet finns idag på sträckan. Den pågående turismutvecklingen i området bedöms medföra ökad trafik på vägsträckningen vilket kan ge problem med framkomligheten i framtiden.
4.1.4. Kapacitet
Inga kapacitetsproblem finns idag på sträckan.
4.1.5. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem
Viljan och möjligheten att åka kollektivt ökar när det finns en trygg och säker väg till hållplatsen, vilket GC-banan bidrar till. Tillgängligheten till befintliga busshållplatser ökar då den nya GC-banan kommer att användas som hållplats. Möjligheten att cykla till Orsa för de som reser vidare med buss eller tåg kommer att öka.
4.1.6. Trafiksäkerhet
Trafiksäkerheten för gång och cykeltrafik bedöms bli väsentligt förbättrad.
4.2 Miljökonsekvenser
Länsstyrelsen har bedömt att projektet inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Därmed erfordras inte upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning.
4.2.1. Buller
Ombyggnaden längs med väg 1000 genom Orsa innebär inga större förändringar i ljudmiljön. Åtgärderna syftar inte till att öka kapacitet eller hastigheter utan syftet är att skapa en bättre och säkrare trafiklösning med en avgränsad gång- och cykelbana längs med befintlig väg. I norra änden vid korning med väg 1003 planeras en cirkulation för att förbättra framkomligheten. De förändringar som kan förväntas i ljudmiljön fram till prognosåret beror främst på normal trafikökning och är inte en följd av planerad upprustning. Bebyggelse ligger idag tätt inpå vägen och har i nuläget en störning av befintlig trafik.
Utförda beräkningar visar att ingen fastighet överskrider riktvärdet för befintlig miljö i vägförslaget medan 13 fastigheter överskrider riktvärdet vid fasad för väsentlig
ombyggnad, 55 dBA ekvivalent.
Förutsättning
Bullerberäkningar har genomförts för vägtrafik på väg 1000 inom vägplaneområdet.
Beräkningar för ekvivalent och maximal ljudnivå har utförts för dagens situation samt vägförslag prognosår 2036. Den maximala ljudnivån beräknas för den högsta
momentana ljudnivån, det vill säga när en tung lastbil passerar, som överskrids fem gånger per natt, medan den ekvivalenta ljudnivån är ett medelvärde för all trafik under dygnet.
Bullerberäkningar har genomförts i beräkningsprogrammet SoundPLAN version 7.3 som baseras på den Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller ”Vägbuller- Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996”, SNV rapport 4653.
En tredimensionell modell av området har byggts med underlag i form av terrängdata och höjdinformation från projekterade åtgärder inom vägplan. Byggnader och övriga vägar har hämtats från fastighetskartan. Hårdgjorda ytor som reflekterar ljudet bättre än mjuk mark har definierats utifrån information från ortofoto.
Trafiksiffror på väg 1000 för dagens situation har erhållits från utförda trafikmätningar under sommaren 2014. Med hjälp av trafikuppräkningskvot har trafikmängd för prognosår 2036 uppskattats. Hastigheten varierar mellan 40 och 60 km/h för både dagens situation och vägförslag.
Vid låga hastigheter, under 50 km/h för tunga fordon, ger motorljudet en konstant ljudalstring som dominerar över vägljudet, vilket medför att en sänkning från 40 km/h till 30 km/h inte har någon inverkan på ljudnivån. Trafiksiffror som använts i
beräkningarna redovisas i figur 6 nedan.
Figur 6: Uppskattad ÅDT för nuläget 2014. Mätningar utförda våren-sommaren 2014.
För prognosåret har nuläget räknats upp med trafikuppräkningskvoten för Dalarnas län (1,46 respektive 1,25 för tung och lätt trafik), vilket motsvarar en ökning med ca 10 % från nuläget fram till prognosåret.
Bedömningsgrunder
Vid upprustning och utbyggnad av infrastrukturen använder sig Trafikverket av olika planeringsfall för att bedöma nivån på bulleråtgärder. Planeringsfallen delas in i nybyggnad, väsentlig ombyggnad samt befintlig miljö. Skarpare riktvärden gäller för väsentlig ombyggnad samt nybyggnad än för befintlig miljö. Väsentlig ombyggnad omfattar i första hand kapacitetshöjande åtgärder som syftar till att öka trafikering och/eller hastighet på berörda vägavsnitt.
Bullerstörning bedöms med hjälp av riktvärden för buller som har fastställts genom Riksdagsbeslut enl. prop. 1996/97:53, ”Infrastrukturinriktning för framtida
transporter”. I infrastrukturproposition från 2012 angavs att riktvärdena även fortsatt bör vara vägledande i planeringssammanhang. Före detta Vägverket – numera
Trafikverket – har tagit fram allmänna råd ”Bullerskyddsåtgärder-allmänna råd för Vägverket” (Publikation 2001:88) för bullerbegränsande åtgärder vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av allmän väg.
Följande riktvärden bör inte överskridas för bostadsbebyggelse vid väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur.
- 30 dBA ekvivalent ljudnivå inomhus - 45 dBA maximal ljudnivå inomhus nattetid - 55 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad)
- 70 dBA maximal ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till bostad För befintlig miljö gäller att åtgärder ska övervägas då ovanstående riktvärden överskrids med 10 dBA. I nuvarande åtgärdsprogram för vägtrafikbuller omfattas befintliga bostadsmiljöer med buller överstigande 65 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad. Åtgärderna bör i första hand leda till begränsningar av inomhusnivåerna.
Trafikverket har beslutat att gå vidare med planeringsfallet befintlig miljö då
vägförslaget inte medför kapacitetshöjande åtgärder som syftar till att öka trafikering och/eller hastighet på berörda vägavsnitt.
Effekter och konsekvenser
Ljudnivå vid fasad har beräknats för samtliga bostadsfastigheter längs med sträckan inom vägplaneområdet, 93 st. Av dessa är det 13 st. som berörs av en ekvivalent ljudnivå över 55 dBA vid fasad vilka redovisas i tabellform nedan. Det överskrider dock inte riktvärdet för befintlig miljö, 65 dBA.
