Tilldelad ram enligt plan 2020 uppgår till 2 038,4 miljoner kronor. Utifrån tidigare beskrivningar kan konstateras att volymerna år 2020 förändrar sig främst utifrån antagandet att fler nybyggnationer realiseras. Det kommer finnas kapacitetsbrist i förskolorna och kapacitetsöverskott i grundskolan F-6. Följande analys utgår från befintliga volymer. De största kostnaderna den kommunala fritidshemhem, för-, grund-, grundsär-, gymnasiesär- och gymnasieskolan är för lokaler och personal. Här följer en analys över kostnadsutvecklingen.
Hyreskostnader
Hyresutvecklingen kommer se ut enligt följande graf från år 2016 till 2023. Mellan år 2019 till 2021 ökar hyrorna med 7,5 procent från 185 miljoner kronor till 200 miljoner kronor.
Hyrorna under 2021 beräknas öka dels genom etablering av paviljong på Helenelundsskolan, nya hyreskostnad för Töjnaskolan och Gärdeskolan samt
ombyggnation på Rudbeck med 11miljoner kronor. Av dessa kostnader står för- och grundskola för 7,4 miljoner kronor och gymnasieskolan för 3,6 miljoner kronor (för övertagandet av Gärdeskolans paviljonger samt renovering av S1-S4). Det motsvarar cirka 13 helårstjänster med en genomsnittlig lärarlön. I övrigt gäller det att bedriva en
Utbildningsnämnden, Budgetunderlag 2021-2023 40(44)
verksamhet mer effektivt genom att inte ha tomma förskole- och skolplatser samt kontinuerligt se över personal. Det gäller både befintliga skolor samt nya planerade skolor. Funktionsprogrammets ramar är cirka 600 elever i en omställbar skola. Det innebär också att befintliga skolenheter behöver ses över.
Personal:
Mellan åren 2015 och 2016 ökade arbetskraftskostnaden inom för- grund samt grundsärskolan exkluderade från statsbidrag med 6,2 procent, 2016 till 2017 med 5,7 procent, 2017 till 2018 med 5,6 procent. Kostnadsökningen mellan år 2018 till 2019 har gått ner till något till 3,9 procent. Arbetskraftskostnaderna ökar på grund av årlig
löneökning men även personalomsättning som innebär att nyrekryterade lärare går in på högre löner än befintliga. Inom gymnasieverksamheten ökade arbetskraftskostnaderna mellan 2017 och 2018 med 4,8 procent. Under 2019 har personalomsättningen minskat med 4 procentenheter till 14 procent vilket förklarar att arbetskraftskostnaderna inte ökat lika mycket som tidigare år. Skolorna har också bedrivit effektiviseringar genom att dra ner på personal, tex att inte nyanställa lärare då lärare slutat, detta påverkar också en lägre utveckling av arbetskraftskostnaden jämfört mot tidigare år.
En löneutveckling om en procent skulle år 2021 motsvara 9,9 miljoner kronor. Om löneutvecklingen skulle avstanna något och endast bli 3 procent år 2020 är
kostnadsökningen 29,9 miljoner kronor.
Effekten av att enheten/enheterna har mindre kvar regleras ofta genom att anställa färre utbildade lärare, lägre personaltäthet och eller fler barn i klass/grupp. Om
effektiviseringar motsvarande 29,9 miljoner genomförs regleras kostnaderna direkt på enheten. 29,9 miljoner motsvarar cirka 37 heltidstjänster.
En sannolik utveckling är att löneökningen håller sig kring tre procent inklusive den årliga löneöversynen om cirka två procent eftersom personalomsättningen minskar för närvarande.
Statsbidrag
Det styrsystem som staten infört med statsbidrag innebär inlåsningseffekter som kan skapa en tillfällig organisation som med tiden permanentas. Årligen minskas
statsbidraget för maxtaxa med 2 miljoner kronor. År 2019 utgick ersättning om 18 miljoner för lågstadiesatsningen, och fritidshemhemssatsningen. Den sistnämnde förvinner under 2020. I gengäld ökade bidraget för likvärdig skola med 7 miljoner
kronor. Totalt minskar statsbidragen med 13 miljoner kronor till år 2021. Det har dock inte kommit någon indikation på om statsbidraget för likvärdig skola kommer öka utan här antas att det blir det samma som för år 2020.
De lagändringar som påverkar under planperioden är dels eventuellt införande av krav på elevhälsa. Det kan vara kostnadsdrivande men går inte att ta fram effekten ännu.
Vidare föreslagna lagändringar är att införa betyg i årskurs 4. Det är dock frivilligt.
Ytterligare lagändring rör trygghet och studiero. Bedömningen där är dock att det inte påverkar kostnadsbilden.
Effekter vid uppräkning om 0 procent:
Vid en uppräkning om 0 procent innebär det ändå en kostnadsökning för 2021 på 53,9 miljoner kronor för de kommunala enheterna enligt följande.
29,9 miljoner kronor arbetskraftskostnadsökning
11 miljoner kronor hyror
13 miljoner minskat statsbidrag
Nämnden kommer under år 2021-2023 ha följande uppskattade ordinarie
kostnadsökningar för löner, nya lokaler samt minskat statsbidrag, se tabellen nedan:
För att illustrera effekten av detta redovisas hur effekten blir vid en nolluppräkning av budgeten för förskola och skola i tabellen nedan. I tabellen har antagits att ingen uppräkning av check och peng per barn. Uppräkning av arbetskraftskostnader på 3,0 procent samt ordinarie indexuppräkning av hyran:
Kolumnen längst till höger illustrerar vad som blir kvar till övrigt. I förskolan behövs cirka 8000 kronor kvar till övrigt. Av dessa går cirka 4 000 kronor till mat för barnen och resterande till lekmaterial, städning av lokaler etc. Som synes redan år 2021 så ligger stapeln på 2 409 kronor och går 2022 med underskott. Effekten av att enheten/enheterna har mindre kvar till övrigt regleras ofta genom att anställa färre utbildade förskollärare, lägre personaltäthet och eller fler barn i grupp. Personalen i förskolan består i dag av cirka 35 procent förskolelärare. Antal barn per årsarbetare ligger för länet på 5,8 barn.
Utbildningsnämnden, Budgetunderlag 2021-2023 42(44)
Hur effekten blir för grundskolan illustreras i följande diagram:
2.5 Sammanfattning
Framtagande av budgetunderlaget är en del av den samlade budgetprocessen inom kommunen. Dokumentet är en del i arbetet med att ta fram en budget för 2021-2023.
Budgetunderlaget ska behandlas i nämnd. I bilaga 1 framgår kontorets underlag till budget 2021-2023. Där redogörs för omvärldsförändringar samt effekter utifrån uppräkning av budget med noll procent.
Vid en uppräkning om 0 procent innebär ändå en kostnadsökning för 2021 på 53,9 miljoner kronor för de kommunala enheterna enligt följande.
29,9 miljoner kronor arbetskraftskostnadsökning
11 miljoner kronor hyror varav 3,6 miljoner kronor avser Rudbeck,
13 miljoner minskat statsbidrag
Konsekvens av tilldelning enbart med volymjustering innebär effektiviseringskrav på för-, grundsär- grundskoleverksamheten och gymnasieskolan. Om Rudbeck inte går in i de nya lokalerna går det att spara 3,6 miljoner kronor. Då kvarstår 50,3 miljoner kronor.
Det motsvarar totalt 61 heltidstjänster vilket är antalet anställda i en medelstor skola.
För att illustrera effekten av detta redovisas hur effekten blir vid en nolluppräkning av budgeten för förskola och skola i tabellen nedan. I tabellen har antagits att ingen uppräkning av check och peng per barn. Uppräkning av arbetskraftskostnader på 3,0 procent samt ordinarie indexuppräkning av hyran:
Kolumnen längst till höger illustrerar vad som blir kvar till övrigt. I förskolan behövs cirka 8000 kronor kvar till övrigt. Av dessa går cirka 4 000 kronor till mat för barnen och resterande till lekmaterial, städning av lokaler etc. Som synes redan år 2021 så ligger stapeln på 2 409 kronor och går 2022 med underskott. Effekten av att enheten/enheterna har mindre kvar till övrigt regleras ofta genom att anställa färre utbildade förskollärare, lägre personaltäthet och eller fler barn i grupp. Personalen i förskolan består i dag av cirka 35 procent förskolelärare. Antal barn per årsarbetare ligger högt för länet på 5,8 barn.
Hur effekten blir för grundskolan illustreras i följande diagram:
Utifrån bemanning samt elever i budget 2020 ligger antalet elever per lärare i dagsläget på 13,4. Denna siffra har ökat succesivt från 12,7 år 2017 till 13,3 år 2018. Effekten av en lägre personaltäthet samt ökning av barn/elever i våra grupper riskerar att slå på de elever som har det svårast i skolan, vilken också medför att det kan påverka meritvärden samt skolresultat.
Utifrån medarbetarnas arbetsmiljö kan fler barn/elever per anställd innebära högre arbetsbelastning samt att fler arbetsuppgifter behöver fördelas på färre personal/lärare, vilket kan påverka vår strategiska kompetensförsörjning vad gäller att rekrytera och behålla vår personal samt att vara en attraktiv arbetsgivare.
Utbildningsnämnden, Budgetunderlag 2021-2023 44(44)
I bilaga 1 ”omvärld” ser vi en fallande trend kring lärarbehörigheten. Det kan innebära en ökad löneglidning eftersom det råder brist på lärare. Behörigheten och kompetensen hos våra medarbetare är en direkt koppling till vår måluppfyllelse, både på individnivå samt för Sollentuna som huvudman. Färre lärare med behörighet kan minska elevers förutsättningar för att få godkända studieresultat samt deras möjligheter till fortsatta studier och arbete.
Vid större nedskärningar i verksamheternas personalstyrka riskerar skolenheterna att få svårt att leva upp till skollag, förordningar samt läroplan. Målet om att bli Sveriges bästa skolkommun riskerar att inte uppnås.
Den kommunala för-, grund- och särskoleverksamheter motsvarar i genomsnitt 60 procent av all skolverksamhet. Det innebär att för varje krona som budgeten förstärks med så går 0,6 kronor till den kommunala grundskolan och resterande 0,4 procenten till fristående huvudmän. Om ersättning i nivå med 53,9 miljoner ska utgå till de
kommunala för-, grund- och grundsärskolan och statsbidrag räknas bort på 13 miljoner kronor, måste 81,1 miljoner kronor tillföras nämnden.
Prio
. Nya/förändrade behov - inom befintlig ram Belopp Budget 2021
Plan 2022
Plan 2023
1 Arbetskraftskostnadsökning 91,5 29,9 30,3 31,3
2 Hyror 14,6 11 1,8 1,8
3 Minskning statsbidrag 17,0 13,0 2,0 2,0
2.6 Investeringsbehov
Ordinarie investeringar av möbler inom befintlig verksamhet beräknas till 15,2 miljoner kronor. Vid nybyggnation av skola krävs investeringar om cirka 15 tusen kronor per elev för inventarier samt byggnation av it struktur. För en nybyggd förskola beräknas investeringskostnader om cirka 10 tusen kronor per barn. Beloppen är framtagna dels genom benchmarking med Stockholms stad samt erfarenhet av genomförda
nybyggnationer.