Sollentuna kommun arbetar för att vara Sveriges bästa skolkommun. Vägen till Sveriges bästa skola kallas för skolresan. Skolresan anger gemensamma fokusområden för
Sollentunas kommunala förskolor och skolor. Fokusområdena är tillgänglighet, digitalisering och hållbarhet. Skolresan syftar till att öka våra resultat inom kunskap, kvalitet och trygghet. Syftet är också att öka likvärdigheten mellan och inom våra verksamheter samt erbjuda en tillgänglig och god utbildning för alla.
Tillgänglighet i förskola och skola är ett sammanfattande begrepp som innebär att alla barn och elever på ett likvärdigt sätt ska kunna tillägna sig undervisningen.
Förutsättningen för att skapa tillgänglighet är att verksamheten anpassas till de barn/elever som går där. Grunden i detta är att pedagoger provar nya arbetssätt och metoder, att gruppaktiviteter förändras allt för att anpassas utifrån respektive barns/elevs behov.
Som en del i digitalisering kommer utbildningskontorets digitaliseringsgrupp att genomföra en grundlig genomlysning av verksamheterna för att på så sätt kartlägga status. Detta arbete ligger även till grund för revidering av utbildningskontorets
strategiska digitaliseringsplan utifrån nationell digitaliseringsplan. Utbildningskontoret och Wellstreet startar upp innovationsverkstaden Makerzone i The Factory. Makerzone ska vara en kreativ mötesplats där Sollentunas barn och elever kan träffas för att
utforska nya områden och skapa förståelse för digitalt skapande och hållbarhet.
Arbetet med hållbarhet innehåller bland annat projektet "En frisk generation" för elever i Sollentuna International School. Forskning visar att övervikten hos barn ökar vilket kan leda till fysisk och psykisk ohälsa. Projektet riktar sig till hela familjer som deltar både i fysisk aktivitet samt matlagning med syfte att lära ut vikten av rörelse och kost.
Hållbart ledarskap främjas genom att ge förutsättningar till att rektorer och biträdande rektorer får ett planerat och organiserat kollegialt lärande. Fritidshemslyftet var ett utvecklingsarbete under läsåret 2018/2019 som syftade till att höja undervisningens kvalitet i fritidshem. Utfallets goda resultat kunde ses i bland annat brukarundersökning och utvärdering av deltagare och rektorer. Därför fortsätter kompetensutvecklingen för medarbetare och ledare på fritidshemmen även under läsåret 2019/2020. I samarbete mellan utbildningskontoret, socialkontoret och kultur och fritidskontoret så har Navigator startats. Syftet med navigator är att samordna kommunens insatser till ungdomar i åldern 16 till 29 år som inte studerar eller arbetar. Detta är ett led i hållbarhetsarbetet så att samtliga ungdomar kan gå vidare i arbete eller studera.
2.2.1 Mål
Nämndmålen för år 2020 är tre till antalet. Nämndmål för år 2020 är:
Alla elevers och skolors resultat ska förbättras
Sollentuna kommun har som mål att ha Sveriges bästa skolor och ha landets bästa kunskapsresultat. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat så långt det är möjligt. Likvärdigheten inom och mellan Sollentunas skolor ska vara god. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och socioekonomisk bakgrund. Skolresan börjar i förskolan och avslutas i och med gymnasieexamen. En fullföljd gymnasieutbildning är grunden för att ta sig vidare till högre studier och etablering på arbetsmarknaden. Ett arbete tillsammans med socialkontoret, kultur och
fritidskontoret, har påbörjats under 2018 för att samordna och effektivisera insatser för gruppen unga mellan 16- 24 år som saknar sysselsättning/behöver stöd för att komma vidare till studier/arbete. Vi vill uppmuntra och ge förutsättningar till vårdnadshavare att ta en aktiv del i barnens skolarbete och samtidigt respektera lärarens professionalism och yrkeskunnande. Våra arbetssätt ger oss skickliga lärare, motiverade barn och elever samt engagerade vårdnadshavare.
Det samlade resultatet i de kommunala skolorna, baserat på den kunskapsuppföljning som genomförs samt behörighetsgraden till gymnasieskolan ska öka. Andelen elever med gymnasieexamen inom fyra år och genomsnittlig betygspoäng för gymnasieelever med examen eller studiebevis ska öka. Målen är långsiktiga.
Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet
Sollentunas förskolor ska stimulera och utmana varje barn i sin utveckling så att
omtanke, hänsynstagande och socialt samspel bildar en helhet. Förskolebarnen är en del av en undervisande förskola där lekarna och aktiviteternas syfte är ett kontinuerligt lärande och förberedande för grundskolans krav. Förskoleklassen ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar och få stöd för att nå de nationella målen. Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper,
ansvarstagande och inflytande. I samverkan ska förskollärare i förskolan och
förskoleklassen, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa
sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande.
Verksamhetens resultat behöver följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.
Varje skola ska ha tydliga kända rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet på lokal nivå. Dessa rutiner ska väl hänga samman med det kommunövergripande årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet.
Åtgärder och insatser för att höja verksamhetens kvalitet har identifierats. Det
förväntade resultatet är att alla verksamhetsformer ska ha en hög pedagogisk kvalitet som kan avläsas genom goda kunskapsresultat, nöjda elever och vårdnadshavare.
Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten
Trygghet är ett nyckelbegrepp i läroplanerna i samtliga verksamhetsformer. Alla barn och elever ska känna sig trygga i verksamheten. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning och kränkningar fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen ska känna sig utsatt. Det är viktigt att förskolans och skolans arbete med trygghet och präglas av ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt.
Vårdnadshavarna i förskolan ska uppleva att deras barn är trygga i verksamheten. Ingen elev ska uppleva mobbing under lång tid i Sollentunas kommunala skolor. Andelen elever i grundskolan som uppger i Våga visa-enkäten att de trivs i skolan ska öka.
Andelen elever som uppger på elevenkät i gymnasieskolan att de trivs i skolan ska öka.
Målen är långsiktiga.
Utbildningsnämnden, Budgetunderlag 2021-2023 36(44) 2.2.2 Intäkter utfall 2019 - budget 2020
Nämndens anslag uppgår 2020 till 2 038,4 miljoner kronor. Ökningen jämfört med utfallet 2019 uppgår till 41 miljoner kronor. Orsaken till avvikelsen är främst kopplat till ökade volymer inom skola och gymnasieskola.
Interna intäkter ökar med 5,3 miljoner kronor, främst till följd av fördelning mellan interna och externa elever. Bidragen ser ut att ha minskat med 38,7 miljoner kronor, detta är dock till följd av en budgetjustering som kommer att korrigeras till
tertialbokslut 1 2020. Den verkliga förändringen av bidrag uppgår till 3,9 miljoner kronor och avser bokning av statsbidrag enligt försiktighetsprincipen.
Övriga externa intäkter ökar till följd av fler elever i fritidshem. Budgeterade bidrag är lägre än utfallet. Det beror på att nämnden söker mer bidrag under året än vad som är budgeterat.
Kommunala förskolor och skolor
Budgeten för de kommunala förskolorna och skolornas intäkter 2020 jämfört mot utfall 2019 ökar med 32,7 miljoner kronor. Orsaken är främst ökning av check -och
pengbelopp i alla verksamheter med 2,5 procent. Posten bidrag minskar. Detta beror
främst på ett bidrag som upphörde 2019 och ett annat som fasas ut under året, Bidraget likvärdig skola ökar, dock ej i motsvarande omfattning. Övriga avgifter minskar med 12,4 miljoner.
Rudbeck
Budgeten för den kommunala gymnasieskolans intäkter år 2020 ökar totalt med 7,8 miljoner jämfört med utfallet 2019 vilket motsvarar en ökning om 3,9 procent.
Ökningen av externa intäkter är 4,7 procent och avser en genomsnittlig programpengsuppräkning på endast 1 procent samt ökat elevantal.
2.2.3 Kostnader utfall 2019 - budget 2020
Nämndens totala kostnad för köp av verksamhet ökar eftersom fler elever finns i grundskola samt gymnasieskola. Till 2020 har check och peng för förskola, fritidshem och grundskola räknats upp med 2,5 procent och gymnasiepengen har räknats upp med ett snitt på 1 procent. Lönekostnader går upp med cirka 10 miljoner medan övriga kostnader går ner med 31 miljoner kronor. Hyror och kapitalkostnader blir ungefär desamma som 2019.
Utbildningsnämnden, Budgetunderlag 2021-2023 38(44) Kommunala förskolor och skolor
Budgeten 2020 ökar totalt med 3,3 procent jämfört med utfallet 2019, detta motsvarar 41,1 miljoner kronor. Lönekostnaderna ökar med 36,8 miljoner kronor vilket motsvarar 4,3 procent. Detta beror på årets löneöversyn samt personalomsättning som orsakar löneglidning.
Hyrorna ökar med 7 miljoner kronor till följd av tre skolenheter som flyttar in i nyrenoverade lokaler; Töjnaskolan, Gärdeskolan och Tegelhagens skola.
Kapitalkostnaderna ökar med 1,1 miljon kronor vilket beror på ökade investeringar i de nybyggda skolorna. Övriga kostnader bedöms bli lägre.
Rudbeck
Budgeten 2020 för den kommunala gymnasieskolan ökar med totalt 6,9 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,4 procent. Lönekostnaderna ökar med 4,2 procent. Hyrorna ökar med 1,6 miljoner kronor till följd av renoveringar. Kapitalkostnaderna ökar med
2,5 miljoner kronor på grund av renovering av lokaler medan övriga kostnader bedöms minska.