Budgetunderlag 2021-2023
Utbildningsnämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Skolresan - börjar i förskolan och avslutas i gymnasieskolan ... 3
1.3 Omvärld ... 4
2 Nämndens budgetförutsättningar ... 27
2.1 Verksamhetens resultat 2019 ... 27
2.2 Verksamhetens budget och planering 2020 ... 34
2.3 Utsikt 2021 ... 39
2.4 Nya/förändrade behov inför 2021-2023 ... 39
2.5 Investeringsbehov ... 44
1 Inledning
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskolan.
1.2 Skolresan - börjar i förskolan och avslutas i gymnasieskolan Beskrivning
Sollentuna kommun arbetar för att vara Sveriges bästa skolkommun. Vägen till Sveriges bästa skola kallas för skolresan. Skolresan anger gemensamma fokusområden för
Sollentunas kommunala förskolor och skolor. Dessa är tillgänglighet, digitalisering och hållbarhet. Skolresan syftar till att öka våra resultat inom kunskap, kvalitet och trygghet.
Syftet är också att öka likvärdigheten mellan och inom våra verksamheter samt erbjuda en tillgänglig och god utbildning för alla.
Alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde i grundskolan, eleverna ska kunna komma in på gymnasieskolan och efter avslutad gymnasieskola ska man vara rustad för studier på högskolenivå eller
arbetslivet. Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och gymnasieskolan. Goda exempel i kommunens verksamheter ska delas.
Arbetet med tillgänglighet är en ständigt pågående process i Sollentunas förskolor och skolor mot en likvärdig utbildning som tar hänsyn till barns och elevers olika behov och förutsättningar samt till deras lika värde. En tillgänglig lärmiljö identifierar och
undanröjer hinder där varje barn och elev kan utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att aktivt åtgärda, utveckla och förbättra lärmiljön så att alla kan ta del av lärande och gemenskap.
Digitalisering används som en hävstång för att förstärka det som har positiv effekt på elevers lärande och är en viktig nyckel för att fortsätta utvecklingen inom all
utbildningsverksamhet. Alla barn och elever i Sollentuna ska, med hjälp av
digitaliseringens möjligheter, ges de bästa förutsättningarna för att lära och utvecklas genom att få arbeta och skapa i en kreativ, innovativ och verklighetsbaserad lärmiljö, såväl individuellt som i samarbete med andra. Undervisningen ska vara meningsfull, tillgänglig, varierad och engagerande för alla som verkar i förskolan och skolan.
Hållbarhet innefattar både hälsofrämjande undervisning med rörelse och fysisk aktivitet för elever samt hållbarhet utifrån påverkan på miljö och resurser. Utvecklingsarbetet i skolorna ska präglas av långsiktiga mål en god arbetsmiljö och hållbart ledarskap.
Delningskulturen ska vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Ett ökat föräldraengagemang i barnens och elevernas skolgång med relationsskapande aktiviteter, mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som vårdnadshavare bidrar till goda skolresultat är en viktig faktor.
1.3 Omvärld Förskola
Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 1-5 åringar i kommunen att öka fram till år 2028, från cirka 4 500 till 5 000 barn. Det motsvarar en ökning på cirka 11 procent.
Ålderskategorin 1-5 åringar styr framförallt behovet av förskolor i kommunen.
I Sollentuna fanns det till hösten 2019 totalt 73 förskolor, varav 21 är kommunala och 52 fristående. Den totala kapaciteten är bedömd till 4 353 platser. Av dessa är cirka 38 procent i kommunala enheter och 62 procent i fristående. De kommunala enheterna är större sett till antal barn per enhet, med 82 platser per enhet i genomsnitt jämfört med 52 platser i de fristående.
Enligt befolkningsprognosen så kommer det finnas en överkapacitet i hela kommunen fram till 2025, se figur 13. Överkapaciteten förväntas vara som störst under de
kommande tre åren, dvs. i samband med att kapaciteten kommer att öka. Som mest förväntas överkapaciteten överstiga 300 platser. Från år 2022 förväntas barnunderlaget att öka och år 2028 kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas en
underkapacitet på cirka 180 platser. De kommande årens förväntade överkapacitet är relativt jämnt fördelad över de olika kommundelarna, enligt figur 14. Undantaget är i Tureberg där det förväntas en underkapacitet under hela befolkningsprognosens
tidshorisont. Den underkapaciteten vägs upp av en stor överkapacitet i Helenelund. Från år 2024 förväntas en stor underkapacitet i södra-centrala Sollentuna, som framförallt gäller i Tureberg och Häggvik. År 2028 förväntas underkapaciteten uppgå till cirka 190 platser.
I östra Sollentuna kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas en stor
överkapacitet de kommande åren. Den största delen gäller dock främst i Sjöberg, som ligger mer avsides jämfört med Vaxmora och Edsberg. Exkluderas Sjöberg så finns det en överkapacitet fram till år 2023, framförallt i Vaxmora. År 2028 förväntas en
underkapacitet på cirka 70 platser i Edsberg och Vaxmora. Det ökande barnunderlaget i Edsberg och Vaxmora beror till störst del på utbyggnaden av den nya stadsdelen
Väsjön.
I norra Sollentuna förväntas en överkapacitet under hela befolkningsprognosens tioårshorisont, med undantag för Rotebro där det förväntas uppstå en större underkapacitet från 2026.
Den överkapacitet som framgår under 2018 och 2019 är inte detsamma som antalet lediga platser i kommunen. Detta eftersom att ett flertal förskolor kan ha minskat antalet avdelningar i och med att barnunderlaget har minskat.
Hyror
Hyrorna beräknas öka i takt med nyproduktion av nya lokaler enligt följande graf:
Enligt grafen ökar hyreskostnaderna från 25,3 miljoner kronor år 2019 till 31,6 miljoner år 2023. Lokalkostnaderna i procent ökar från 13,6 procent till 14,7 procent under planeringsperioden.
Personal
Medellönerna för förskollärare har under år 2019 ökat med totalt 3,0 procent.
Personalomsättningen inom yrkesgruppen är cirka 14 procent. Löneutvecklingen för förskollärare redovisas i nedanstående graf fördelat på låg, medel och hög nivå:
Det kan konstateras att nivån i den lägsta nivån har legat still medan lönerna som ligger på medel och hög har ökat mest. Denna statistik tar endast hänsyn till löneuppräkningen inte till att de faktiska arbetskraftskostnaderna ökar på grund av personalomsättning.
Om det tas med så är de faktiska kostnadsökningarna per år cirka fyra procent.
Arbetskraftskostnaden är den faktiska kostnaden nämnden har för personal.
Arbetskraftskostnaden påverkas dels av löneläge men även personalomsättning samt marknad som kan orsaka löneglidning. Arbetskraftskostnaden påverkas också av om det finns fler eller färre barn i verksamheten. De senaste två åren har
arbetskostnadsutvecklingen sett ut enligt följande diagram. Resultatet för 2020 är baserad på fastställd budget 2020 det vill säga hur enheterna har planerat sin personalsituation för 2020:
Det kan konstateras att arbetskraftskostnaden ökat markant under 2019. Inför år 2020 planeras en marginell ökning av arbetskraftskostnaderna. Det stämmer överens med antagandet om ersättningsnivåerna nedan. Det som måste begränsas är
arbetskraftskostnader för att bedriva verksamhet i balans mot budget.
Ersättningsnivåer i förskola
Ett sätt att mäta effektivitet är en beräkning som görs på nettokostnadsavvikelse. I en sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad verksamheten
”borde” kosta det vill säga referenskostnad för samma verksamhet jämfört mot övriga riket. Nettokostnadsavvikelsen är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Om värdet är över noll indikerar det ett för högt kostnadsläge. År 2015 låg Sollentunas förskolor under nettokostnaden med -6,4 procent. Detta kan jämföras med år 2016 då kostnaden låg under med -13,6 procent. För 2017 hade
standardkostnaden sjunkit något till -12,6 för att ytterligare sjunka 2018 till -16 procent.
I tabellen redovisas Sollentunas utfall i jämförelse mot riket och Stockholms läns kommuner. Där kan konstateras att riket ligger på ett positivt värde på 0,1 år 2019.
Sollentunas avvikelse är därmed 16,1 procent. Liknande kommuner ligger på en nettokostnad på -8,2 procent. En alltför hög avvikelse kan innebära att verksamhetens förutsättningar att fortsätta leverera ett högt resultat försämras. År 2015 och 2016 skedde endast marginell höjning av deltidschecken inom förskola. Totalt har höjning av checken för förskola från 2014 till 2017 endast skett med 4,4 procent viket motsvarar 1,1 procent per år. Under år 2018 höjdes checken med 3 procent och för 2019 med 4 procent och 2020 med 2,5 procent.
Om en jämförelse görs mellan liknande kommuner enligt följande:
Där kan konstateras att Sollentuna har den näst högsta nettokostnadsavvikelsen efter Täby. Effekten blir att förskolorna antingen måste ta in fler barn vilket kan leda till större barngrupper, Sollentuna har 5,8 barn per helårsarbetare vilket är högst, tätt följt av Täby med 5,6 barn, Solna och Lidingö med 5,2 barn samt Nacka med 4,8. Antalet inskrivna barn per årsanställd ökat från 2015 då antalet var 5,5 till 2017 och 2018 då antalet var 5,8 barn. Följande diagram visar Sollentuna kommun i jämförelse mot Stockholms län och riket:
I Sollentuna har målet varit högt ställt på att rekrytera förskollärare. Det syns då man tittar på nyckeltalet årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen. Utfallet var år 2016, 35 procent och år 2017 ökat till 37 procent. År 2018 minskade andelen till 35 procent. Då detta jämförs mot riket och Stockholms läs kommuner ser det ut på följande sätt:
Om man jämför mot liknande kommuner så visar det sig att Sollentuna har hög andel förskollärare, Täby har 31 procent, Nacka 30 procent, Lidingö 24 procent samt Solna 21 procent. Snittet för riket är 43 procent förskolelärare medan snittet i länet är 31 procent.
Det har därmed anställts fler förskolelärare i organisationen i snitt jämfört mot länet men skett en minskning jämfört mot förra året. Det ser man också om man jämför nyckeltalet personal i förskolan med förskollärarlegitimation jämfört mot antal barn per årsarbetare.
Det kan konstateras att Sollentuna har näst lägst antal barn per årsarbetande förskollärare även om antalet barn gått upp något mellan 2017 och 2018. Nacka kommun har lägst antal barn per förskollärare.
Skolinspektionen har i en nationell granskning av den svenska förskoleverksamheten riktat kritik mot bristande pedagogisk verksamhet inom det naturvetenskapliga området samt stödet till barn med behov av särskilt stöd. En starkt bidragande orsak till
situationen är ett bristande pedagogiskt ledarskap. Det behövs kompetent
högskoleutbildad personal i förskolan. Om andelen förskolelärare minskar samt antal pedagoger per barn minskar kommer inte förskolebarnen kunna få tillgång till lika god undervisning. Effekterna blir också långsiktiga då barnen därefter går vidare till
grundskolan med sämre förutsättningar än tidigare årskullar. Utmaningen för grundskolan blir därmed större och mer resurser måste sättas in där istället.
I bilden nedan illustrerar den vänstra stapeln genomsnittlig ersättning per barn som de kommunala förskolorna får. Den andra stapeln från vänster är statsbidrag fördelat per barn som inkommer. Tredje stapeln avser arbetskraftskostnad fördelad per barn. Den fjärde stapeln avser hyreskostnad fördelad per barn. Den sista stapeln är intäkter för barn samt statsbidrag minskat med arbetskraftskostnader och hyror det vill säga vad som är kvar till övrigt.
Fram till år 2019 baseras resultatet på utfall. År 2020 har checken och pengen räknats upp med 2,5 procent. 2021 till 2023 är uppräkningen 2 procent.
Från 2020 har arbetskraftskostnaden räknats upp med 3 procent. Total
arbetskraftskostnadsökning för 2017-2019 har legat på mellan 4-5 procentenheter. 3 procentenheter är lågt räknat. Löneöversynen brukar ligga på cirka 2 procentenheter och dels med anledning av personalomsättning, som ändå gått ner, samt ökad efterfrågan på lärare så har 1 procentenhet lagts till. Hyreskostnaden är utifrån befintliga hyror samt nya projekt. Någon indexuppräkning av befintlig kontrakt har inte lagts med. Det kan
konstateras att 2021 så finns det 4 912 kronor kvar till övrigt. Detta är lågt och kan läggas mot mat till barnen som går på cirka 4 000 kronor per barn och år. Det enda förskolorna i detta läge kan effektivisera är att minska arbetskraftskostnader för att få utrymme till övriga kostnader. Övriga kostnader bör ligga på cirka 8 000 kronor per barn för att faktiska övriga kostnader så som mat, städ och pedagogiskt material ska kunna finansieras.
Språkförskola
Inom planperioden har regeringen ambition att nyanlända barn ska ha rätt till en
obligatorisk språkförskola från tre år med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan. Dock framgår ännu inte om och när detta ska börja gälla. Därför påverkar detta inte kostnadsläget för planperioden i dagsläget.
Grundskola
Antalet 6-12 åringar i kommunen förväntas minska fram till år 2024, från ca 7 600 till 7 200. Det motsvarar en minskning på cirka 5 procent. Från år 2025 förväntas antalet 6- 12 åringar att öka igen och vid 2028 beräknas antalet 6-12 åringar vara cirka 7 400 barn.
Ålderskategorin 6-12 åringar styr i första hand behovet av grundskolor i åk F-6. Antalet 13-15 åringar i kommunen förväntas öka fram till år 2023, från cirka 3 200 till knappt 3 400 barn. Det motsvarar en ökning på cirka 6 procent. Från år 2024 förväntas antalet 13-15 åringar att minska. Ålderskategorin 13-15 åringar styr i första hand behovet av grundskolor i åk 7-9.
I Sollentuna finns det till läsåret 2019/20 totalt 32 enheter i grundskola, varav 17 är kommunala och 15 fristående. Totalt bedöms det finnas 11 602 platser på dessa enheter.
I de kommunala enheterna finns 72 procent av platserna och i de fristående finns 28 procent av platserna. De kommunala enheterna är i regel större och har i genomsnitt 494 platser per enhet, medan de fristående har cirka 220 platser.
Vid inventeringen av lokalbehov har kapaciteten bedömts till 10 761 platser. Detta eftersom den del av de fristående enheternas kapacitet som förväntas upptas av inpendlande elever har räknats bort.
Elevunderlaget i åk F-6 förväntas minska under de kommande fem åren sett över hela kommunen, enligt figur 20. Samtidigt kommer kapaciteten att minska i och med att Eriksbergsskolan kommer att samlokaliseras med Helenelundsskolan. Elevunderlaget i åk 7-9 förväntas att öka fram till år 2023, därefter förväntas en minskning. Kapaciteten i åk 7-9 kommer att öka i och med att Töjnaskolan utökar sin verksamhet från åk F-6 till åk F-9 i den nya skolbyggnaden.
I figur 21 framgår över- respektive underkapacitet i förskoleklass i respektive
kommundel, planeringsområde samt för hela kommunen. Totalt sett bedöms det finnas en överkapacitet i hela kommunen, som motsvarar 2-3 klasser fram till år 2024. Därefter förväntas överkapaciteten att minska.
I södra-centrala Sollentuna kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas en överkapacitet fram till år 2025. I Tureberg och Häggvik kommer det dock att finnas en
underkapacitet de kommande tio åren, men som balanseras med den överkapacitet som förväntas i Helenelund.
I östra Sollentuna kommer det enligt befolkningsprognosen att uppstå en viss underkapacitet redan 2024, och år 2028 uppgår den till 25 platser. Om Sjöberg
exkluderas förväntas det uppstå en viss underkapacitet i Edsberg och Vaxmora år 2021.
I norra Sollentuna kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas en överkapacitet under de kommande tio åren. I Rotebro uppstår det dock en viss underkapacitet från 2026.
I figur 22 framgår över- respektive underkapacitet i åk 4. Totalt sett bedöms det finnas en överkapacitet i hela kommunen, som motsvarar 2-3 klasser från år 2021.
I södra-centrala och östra Sollentuna finns det inga skolenheter som slutar i åk 3. Därför bedöms det inte uppstå något behov i åk 4 inom dessa planeringsområden. I Häggvik finns Sollentuna musikklasser, som är en tvåparallellig åk 4-9 skola med musikprofil.
Antagning till musikklasserna sker via en särskild ansökan och skolan har därför elever från hela kommunen. Kapaciteten i åk 4 är därför överdimensionerad i Häggvik, eftersom ett stort antal elever förväntas komma från övriga kommundelar.
I figur 23 framgår över- respektive underkapacitet i åk 7. Totalt sett bedöms det finnas en viss överkapacitet i kommunen de kommande tio åren, med undantag för år 2022.
Det är endast i östra Sollentuna som det finns skolenheter som slutar i åk 6. Det är dessutom endast i Edsberg som det finns en renodlad åk 7-9 skola, Edsbergsskolan. I Vaxmora och Sjöberg finns det ingen verksamhet i åk 7-9. Enligt befolkningsprognosen kommer det att finnas en underkapacitet i östra Sollentuna under de kommande tio åren, med undantag för några enstaka år. När det gäller skolenheterna i östra Sollentuna är antalet inskrivna elever folkbokförda i kommunen dock lägre än vad det beräknade elevunderlaget är. Det beror sannolikt på att ett stort antal elever i östra Sollentuna är inskrivna i en grundskola som ligger i en annan kommundel alternativt i en annan kommun.
I norra Sollentuna finns en fristående F-5 skola i Viby. När eleverna i den skolan har behövt söka till åk 6 har Vibyskolan och Runbackaskolan oftast kunnat ta emot dem. De
år som det inte är möjligt kommer de eleverna att behöva söka sig till skolor i närliggande kommundelar.
Hyror
Hyrorna beräknas öka i takt med nyproduktionav nya lokaler enligt följande graf:
Enligt grafen ökar hyreskostnaderna från cirka 137,9 miljoner kronor år 2019 till cirka 152,1 miljoner år 2022 det vill säga totalt 14,2 miljoner kronor. Lokalkostnaderna i procent ökar från 18,7 procent till 19,6 procent under planeringsperioden. De stora ökningarna är en följd av de nya skolornas hyreskostnader. Detta samtidigt som elevunderlaget i F-6 högst sannolikt kommer att minska. Från 2020 kommer därför lokalpengen (hyreskostnader per elev i kommunal skola) att öka kraftfullt till över 19 procent.
Personal
Nedan redovisas hur löneutvecklingen sett ut för grundskolelärare de senaste åren.
Staplarna illustrerar förändringen utifrån löneläge, högst, medel samt lägst.
Löneutvecklingen har varit stigande för samtliga grupper utom 2019 då lönen för de
med högst lön sjönk med 2,4 procentenheter till följd av personalomsättning. Det innebär att fler lärare med hög lön slutat och i stället har lärare med medellön rekryterats. Lönen för lärare med medellön ökade med 3,3 procent.
Sammanfattningsvis kan konstateras att löneutvecklingen börjar avmattas men ligger fortfarande på kring 3 procent.
Arbetskraftskostnaden är den faktiska kostnaden nämnden har för personal.
Arbetskraftskostnaden påverkas dels av löneläge men även personalomsättning samt marknad som kan orsaka löneglidning. Arbetskraftskostnaden påverkas också av om det finns fler eller färre elever i verksamheten. De senaste två åren har
arbetskostnadsutvecklingen sett ut enligt följande diagram. Resultatet för 2020 är baserad på fastställd budget 2020 det vill säga hur enheterna har planerat sin personalsituation för 2020:
Under år 2019 har arbetskraftskostnaden minskat. Det beror på minskad personalomsättning samt.
Ersättningsnivåer grundskola
Mätning av effektivitet för en verksamhet kan göras genom beräkning på
nettokostnadsavvikelse. I en sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad verksamheten ”borde” kosta, det vill säga referenskostnad för samma
verksamhet jämfört mot övriga riket. Nettokostnadsavvikelsen är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Om värdet är över noll indikerar det ett för högt kostnadsläge. Nettokostnadsavvikelse beräknas av
nettokostnad för grundskola indelat i antal elever, som delas i en referenskostnad för att få fram avvikelsen. Det kan enligt graf nedan konstateras att Sollentuna har näst lägst nettokostnad för sin grundskola på 122 tusen kronor per elev. Lägst har Nacka kommun med en kostnad på 118 tusen kronor per elev. Solna har högst med 130 tusen kronor per elev. Då detta jämförs mot referenskostnad, det vill säga vad verksamheten borde kosta, kan konstateras att referenskostnaderna kraftigt gått upp för samtliga kommuner till år 2018. Täbys referenskostnad har ökat med 47 procent, Solnas med 43 procent och Sollentunas med 29 procent. Anledningen till ökningen är att nybyggnadstakten varit högre i Täby och Solna jämfört mot Sollentuna. Utifrån detta får man
nettokostnadsavvikelsen i diagrammet nederst. Till följd av den lägre referenskostnaden i Sollentuna blir nettokostnadsavvikelse lägre än till exempel Täbys och Solnas.
År 2015 låg Sollentunas grundskola under nettokostnaden med -6,0 procent. Detta kan jämföras med år 2016 då nettokostnaden låg under med -8,1 procent. År 2017 minskade avvikelsen till -6,3 procent och 2018 till -5,7 procent. I praktiken är dock
nettokostnaden per elev mycket låg i jämförelse med till exempel Solna som är 8 tkr högre än Sollentuna. Kostnaderna för Sollentunas skolor har ökat vilket beror på att lokalbeståndet förnyats under de senaste åren enligt följande:
Inför 2020 invigs Tegelhagens skola, Gärdeskolan och Töjnaskolan. Totalt har
nybyggda lokaler ökat till en tredjedel av lokalbeståndet. Detta påverkar kostnaderna för skolorna. Genom att både hyrorna samt arbetskraftskostnaderna ökar blir effekterna att skolorna, för att klara sin ekonomi, måste ta in fler barn. Detta leder till större klasser eller fler elever per lärare. År 2016 var antalet elever per årsarbetande lärare 12,7 vilket var en ökning från året innan då siffran var 12,5. År 2017 minskade antalet elever per lärare något till 12,4. Antalet elever per lärare år 2018 var 13,3. Antalet elever per lärare är dock lägre i Sollentuna än i Stockholms läns kommuner där utfallet 2016 var 13,1, år 2017 var det 13,3 och år 2018 nästan samma på 13,4 elever.
Behöriga lärare har också en tendens att minska om ekonomin är ansträngd. Utfallet för lärare med pedagogisk högskolexamen i grundskolan ser ut på följande sätt i jämförelse mot riket samt Stockholms läns kommuner:
Det kan konstateras att Sollentuna förbättrat behörighetsgraden jämförelse mot länets kommuner och ligger över snittet. Dock har det skett en försämring på 1,3
procentenheter mellan 2017 och 2018. Sollentuna kommun med 81,3 procent behöriga ligger under resultatet för riket som är 83,2 procent. Under åren 2014 till 2017 höjdes skolpengen med 6,7 procent. det innebär en höjning årligen om 1,7 procent. År 2018 och 2019 höjdes pengen med 2,5 procent. Utvecklingen av ersättningen till grundskolan de senaste åren ser ut på följande sätt:
Den vänstra stapeln illustrerar genomsnittlig ersättning per elev som de kommunala grundskolorna får för både skola och fritidshem, Den andra stapeln från vänster är statsbidrag fördelat per elev som inkommer. Tredje stapeln avser arbetskraftskostnad fördelad per elev. Den fjärde stapeln avser hyreskostnad fördelad per elev. Den sista stapeln är intäkter för elever samt statsbidrag minskat med arbetskraftskostnader och hyror det vill säga vad som är kvar till övrigt. Fram till år 2019 baseras resultatet på utfall. År 2020 har checken och pengen räknats upp med 2,5 procent. 2021 till 2023 är uppräkningen 2 procent.
Från 2020 har arbetskraftskostnaden räknats upp med 3 procent. Total
arbetskraftskostnadsökning för 2017-2019 har legat på mellan 4-5 procentenheter. 3 procentenheter är lågt räknat. Löneöversynen brukar ligga på cirka 2 procentenheter och dels med anledning av personalomsättning, som ändå gått ner, samt ökad efterfrågan på lärare så har 1 procentenhet lagts till. Hyreskostnaden är utifrån befintliga hyror samt nya projekt. Någon indexuppräkning av befintlig kontrakt har inte lagts med. Det kan konstateras att 2021 så finns det 3 559 kronor kvar till övrigt. Detta är lågt och kan läggas mot skollunch som går på cirka 4 500 kronor per elev och år. Det enda skolorna i detta läge kan effektivisera är att minska arbetskraftskostnader för att få utrymme till övriga kostnader. Övriga kostnader bör ligga på cirka 6 000 kronor per elev för att faktiska övriga kostnader såsom läromedel och städ ska kunna finansieras.
Betyg från årskurs 4
Från och med första juli 2020 så kan de skolor som vill införa betyg från årskurs fyra göra detta. Bedömningen är att detta inte påverkar kostnadsläget inför planperioden.
Skapa studiero
Regeringen planerar att genomföra en nationell plan för studiero och trygghet i skolan.
Då föreslås mobilförbud att införas med rätt för rektor/lärare att bestämma att alla mobiler kan/ska användas vid olika tillfällen med bestämda syften. Elever som hotar eller utsatt andra för våld ska lättare kunna stängas av eller omplaceras. Resurser ska tillföras för att anställa fler lärarassistenter. Nationella riktlinjer ska tas fram för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärare. Detta förslag kommer troligen först att börja gälla 1 januari 2021. Regelförändringen påverkar inte kostnadsläget för planperioden.
Grundsärskolan
Skolverket har tagit fram förslag till nya timplaner under 2018. Där antalet timmar för de olika ämnesområdena i träningsskolan och för elever som läser enligt ämnen i
grundsärskolan fördelas mellan låg-, mellan-, och högstadiet. Den garanterade undervisningstiden för varje ämne och ämnesområde kommer inte att förändras, men förändringarna kommer att påverka skolornas organisation, till exempel när det gäller tjänster, lokaler och schemaläggning precis som för grundskolan. Grundsärskolan i Sollentuna har ett behov av ökad digitalisering vilket ställer krav på digitala lärverktyg även i den verksamheten.
Fritidshem
Riksdagen har fattat beslut om att ta bort det undantag i skollagen som gör att
högskoleutbildade fritidshempedagoger inte har behövt legitimation för att få undervisa i fritidshemhem. Det innebär att ett skarpt legitimationskrav införs även för
undervisning i fritidshemhem. Det kommer att krävas rekrytering för att tillgodose de nya kraven vilket innebär ökade kostnader.
Statsbidrag
Det styrsystem som staten infört med statsbidrag innebär inlåsningseffekter som kan skapa en tillfällig organisation som med tiden permanentas. Årligen minskas
statsbidraget för maxtaxa med 2 miljoner kronor. År 2019 utgick ersättning om 18 miljoner för lågstadiesatsningen, och fritidshemhemssatsningen som förvinner under 2020. I gengäld ökade bidraget för likvärdig skolan med 7 miljoner. Totalt minskar statsbidragen med 13 miljoner kronor till år 2021. Det har dock inte kommit någon indikation på om statsbidraget för likvärdig skola kommer öka utan här antas att det blir det samma som för år 2020.
Elevhälsa
Arbetet med att ge lika förutsättningar fortsätter nationellt. Skolkommissionen kommer fortsätta arbetet med att öka likvärdigheten i skolan med bland annat regionaliserade skolmyndigheter samt införande av professions program för lärare och rektorer med grund i SOU 2018:17. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsa behöver utvecklas. I och med skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Lagen om tillgång till elevhälsa ska definiera vilken tillgång som är en acceptabel lägstanivå.
Detta ska först utredas och bör träda i kraft 2022. Det innebär kostnadsökningar för elevhälsan.
Ett behov finns därför att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till samtliga elevhälsans kompetenser på varje skola för att elevhälsan ska kunna genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån varje enskild skolas behov.
Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att skapa förutsättningar för skolenheterna genom nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner säkerställs.
Följande prioriterade områden har identifierats utifrån elevhälsans arbete:
Säkerställa rektorernas kompetens som skolförfattningarna kräver i elevhälsans arbete.
Säkerställa att elevhälsan samverkar i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Säkerställa tillgång till alla elevhälsans kompetenser på de kommunala grundskolorna. Idag påverkas tjänstefördelningen av skolans ekonomi, vilket innebär att vissa skolor har mer tillgång till elevhälsan än andra.
Resursfördelning - barn och elever i behov av särskilt stöd
Ett tydligt fokusområde är att skapa förutsättningar för varje förskola/skola så att varje barn/elev ska få det stöd som den har behov av. Utöver att en ökad tilldelning av resurser skulle behövas för att kunna möjliggöra denna övergång har följande prioriterade områden identifierats utifrån barn och elever i behov av särskilt stöd:
Fortsätta arbetet med att säkra kompetensen kring barn och elever i behov av särskilt stöd. Arbetet behöver utöver kompetens fokusera på hur skolorna kan planera för en undervisning som ska kunna möta alla barn och elever oberoende av funktionsvariation.
Fortsätta arbetet med att utveckla den fysiska, sociala och pedagogiska miljön på skolorna så att den är likvärdig och kan möta barn och elever med olika
funktionsvariationer.
Gymnasieskola
Antalet 16-18 åringar i kommunen förväntas öka fram till 2026, från cirka 2 900 till 3 400. Det motsvarar en ökning på cirka 18 procent. Ålderskategorin 16-18 åringar styr i första hand behovet av gymnasieskolor.
Sollentuna kommun ingår i Storstockholms gymnasieregion. Det gör det svårare att beräkna de framtida behoven av lokaler för gymnasieskola, baserat på de demografiska förändringarna i kommunen. Hänsyn behöver därför tas till utbudet och sökmönstret i hela länet parallellt med det förväntade elevunderlaget i Sollentuna.
Enligt Skolverkets uppgifter fanns det cirka 2 800 elever inskrivna i en gymnasieskola i Sollentuna läsåret 2018/19. Flest hade den kommunala gymnasieskolan Rudbeck, med över 2 000 inskrivna elever. De fristående enheterna Consensum, Klara, NTI och Yrkesgymnasiet har cirka 150-250 elever inskrivna.
Generellt sett har antalet inpendlande och utpendlande elever ökat sedan 2003, enligt figur 26. Fram till 2012 hade kommunen en nettoutpendling. Mellan 2013-2016 hade kommunen däremot en nettoinpendling. Detta som en följd av att utpendlingen minskade några år. År 2018 hade kommunen åter en större utpendling än inpendling.
Inpendlingen till Sollentuna gäller både till kommunala och fristående gymnasieskolor.
Majoriteten av de inpendlande eleverna har dock sökt sig till den kommunala gymnasieskolan. År 2000 hade Rudbeck 330 inpendlande elever, enligt figur 27. År
2017 hade antalet inpendlande elever på Rudbeck ökat till 820. Under samma period var antalet elever som är folkbokförda i kommunen mellan 1 200-1 400 elever. Det innebär att det totala antalet elever på Rudbeck har ökat sedan år 2000, med undantag för en kortare period mellan 2011-2014. Det finns ett stort utbud av gymnasieskolor i hela länet, både fristående och kommunala. Ett flertal är stora och har ett liknande
programutbud som Rudbeck. Några av dessa är Väsby nya gymnasium som är centralt belägen i Upplands Väsby, Danderyds gymnasium, Tibble och Åva gymnasier i Täby. I Stockholms innerstad finns framförallt Östra Real, Norra Real, Södra Latin och
Kungsholmens gymnasium. Till läsåret 2018/19 öppnade dessutom en ny kommunal gymnasieskola på Kungsholmen, Anna Whitlocks gymnasium, som när den är fullt utbyggd kommer att ha i stort sett samma storlek och programutbud som Rudbeck.
När det gäller gymnasieskola är det svårt att beräkna ett elevunderlag som utgångspunkt för behovsinventeringen. Detta eftersom Sollentuna endast utgör en liten del av länets totala befolkning och totala kapacitet. Därför redovisas istället en inskrivningsgrad som är beräknad på andelen 16-18 åringar i kommunen i relation till antalet inskrivna elever på Rudbeck.
I figur 28 framgår inskrivningsgraden mellan år 2000-2018 samt antalet folkbokförda 16-18 åringar. Under den här perioden har inskrivningsgraden varit mellan 70-80 %.
När antalet 16-18 åringar varit som flest så har inskrivningsgraden varit lite lägre och när antalet 16-18 åringar har varit färre så har inskrivningsgraden varit lite högre.
Den aktuella kapaciteten på Rudbeck har bedömts till 2 100 platser. För de fristående gymnasieskolorna finns ingen kapacitetsbedömning att tillgå, men baserat på antalet inskrivna elever under en längre period bedöms de fristående enheterna ha en samlad kapacitet på cirka 800 platser. Den totala kapaciteten för läsåret 2019/20 bedöms därför vara cirka 2 900 platser i kommunen.
De kommande tio åren förväntas antalet 16-18 åringar att öka i kommunen. När antalet 16-18 åringar är som flest så kommer den planerade kapaciteten på Rudbeck att
möjliggöra för en inskrivningsgrad som är strax under 70 procent, enligt figur 29. Det skulle innebära att kommunen kan ha en liknande inskrivningsgrad som den hade under den senaste perioden då det fanns många i åldern 16-18 år. På längre sikt, dvs. från år 2030, så är det sannolikt att antalet 16-18 åringar kommer att minska, vilket kommer att möjliggöra för att inskrivningsgraden kan öka upp mot 75 %.
Personal
Lönerna för gymnasielärare har sedan år 2012 till år 2017 ökat med totalt 25 procent.
Vidare bidrar statens satsning att öka lärarlönerna genom statsbidrag. Löneutvecklingen för gymnasielärare redovisas in nedanstående graf fördelat på låg, medel och hög nivå:
Arbetskraftskostnaden är den faktiska kostnaden nämnden har för personal.
Arbetskraftskostnaden påverkas dels av löneläge men även personalomsättning samt marknad som kan orsaka löneglidning. Arbetskraftskostnaden påverkas också av om det finns fler eller färre barn i verksamheten. De senaste två åren har
arbetskostnadsutvecklingen sett ut enligt följande diagram. Resultatet för 2020 är baserad på fastställd budget 2020 det vill säga hur enheterna har planerat sin personalsituation för 2020:
Arbetskraftskostnadsökningen för gymnasiet har varit lägre än i grundskolan. En av anledningarna har varit förmånliga avtal i den kommunala gymnasieskolan vilket inneburit låg personalomsättning vilket påverkat. 2019 genomfördes stora
effektiviseringar för den kommunala gymnasieskolan i form av neddragning av personal. Det resulterar i en negativ arbetskrafskostnadsutveckling på 0,5 procent.
Genom fortsatta effektiviseringskrav i form av fler inskrivna elever kommer avtalen samt arbetssituationen för gymnasielärarna att påverkas vilket kan orsaka högre personalomsättning samt ökade arbetskraftskostnader.
Hyror
För att kunna hantera det ökade elevunderlaget på Rudbeck mellan 2019-2021 så kommer utbyggnad av matsal, aula, andra mindre lokalanpassningar, tillgång till idrottslokaler och ett eventuellt övertagande av paviljongerna som idag används av Gärdesskolan genomföras. Det innebär följande hyresökningar:
Totalt ökar hyrorna från 21,1 miljoner kronor 2019 till 25,3 miljoner kronor. Det vill säga med 4,2 miljoner kronor. Då är Gärdeskolans lokaler om 3,6 miljoner kronor medräknade samt utbyggnaden av SI-S4. Om dessa lokaler inte skulle övertas samt anpassas skulle hyreskostnaden gå upp med 0,8 miljoner kronor.
Ersättningsnivåer gymnasieskolan
Ersättningen för gymnasieskolan är styrd av det samverkansavtal som Sollentuna ingått med regionen i Storstockholm. Det innebär att ersättningsnivåerna för gymnasieskolan fastställs av Storstockholm. Sollentuna kom påverka ersättningsnivåerna i relativt liten omfattning.
Mätning av effektivitet för en verksamhet kan göras genom beräkning på
nettokostnadsavvikelse. I en sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad verksamheten ”borde” kosta det vill säga referenskostnad för samma
verksamhet jämfört mot övriga riket. Se följande diagram:
Nettokostnadsavvikelsen är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Om värdet är över noll indikerar det ett för högt kostnadsläge. År 2015 låg Sollentunas gymnasieskola under standardkostnaden med 12,4 procent. Detta kan jämföras med år 2016 då kostnaden låg under med 12,3 procent. År 2017 låg kostnaden på 10,2 procent. År 2018 var utfallet -5,6 procent. Förklaringen till minskningen i nettokostnadsavvikelsen beror främst på att övriga kommuner fått en högre referenskostnad än Sollentuna. Detta beror främst på att övriga jämförbara kommuner haft ett högre bostadsbyggande än Sollentuna. År 2018 redovisade Rudbeckskolan ett underskott om 8,9 miljoner kronor. År 2019 hade man stora utmaningar då budgeten skulle läggas. Det befarade underskottet var då 22 miljoner.
Effektiviseringar har genomförts samt att fler elever skrevs in och i slutet av året
levererades ett underskott om 1,8 miljoner. Effektiviseringar gjordes främst genom att ta emot fler elever samt att avveckla tjänster, vilket syns i redovisningen om
arbetskraftskostnader. Uppskrivningen av pengen för gymnasieskolan för 2020 var endast 1 procent enligt samverkansavtalet med Storstockholm och till år 2020 befaras ett underskott om cirka 5 miljoner kronor. Under år 2019 kommer det avtal som
kommunerna i länet omförhandlas. Det nya avtalet kommer börja gälla från och med år 2021. Omförhandlingen kan innebära ökningar i länsprislistan.
Agenda 2030
FN antog 2015 en resolution för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling, kallad Agenda 2030. Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen. Målen riktar sig till samtliga FNs medlemsländer, både offentlig och privat sektor och civilsamhället.
Alla länder har ett nationellt och ett internationellt ansvar. De 17 målen bryts ned i 169 delmål. Samtliga mål ska vara uppnådda år 2030. Sollentuna har ansvar för att, inom ramen för kommunens rådighet, uppnå målen i Agenda 2030 inom sitt geografiska område.
Målen är följande:
För att specifikt följa upp Agenda 2030:s olika mål har utbildningsnämnden antagit följande indikatorer:
Måluppfyllnadsgrad i procent för nämndmålet "Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten" (Agenda 2030 mål 16)
Skillnaden i behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram mellan samtliga elever och samtliga elever exklusive nyanlända samt elever med okänd bakgrund. (Agenda 2030 mål 4 och 10)
Mängden matsvinn per person. (Agenda 2030 mål 12,3)
Andel personal i den kommunala förskolan med adekvat pedagogisk högskoleexamen. (Agenda 2030 mål 4)
Andel personal i den kommunala skolan med adekvat pedagogisk högskoleexamen. (Agenda 2030 mål 4)
Andel årsarbetare i de kommunala fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen. (Agenda 2030 mål 4)
Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal gymnasieskola, andel (%).
(Agenda 2030 mål 4)
Skillnader i resultat mellan flickor och pojkar årskurs 9 meritvärde, beräknad i kvot. (Agenda 2030 mål 4.5)
Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år på Rudbeckskolan, kommunala skolor, andel (%). (Agenda 2030 mål 4.4)
Andelen (%) elever på Rudbeck med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%). (Agenda 2030 mål 4.4)
Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%). (Agenda 2030 mål 4.4)
Andel av ungdomar, unga vuxna i kommunala aktivitetsansvaret som är i någon form av åtgärd inom ramen för Navigator. (Agenda 2030 mål 4,4 och 10,2) Andel av ungdomar, unga vuxna i kommunala aktivitetsansvaret som går vidare till studier. (Agenda 2030 mål 4,4 och 10,2))
Jag känner mig trygg på min gymnasieskola (%). (Agenda 2030 mål 16) Upplevelse av trygghet i kommunala förskolor. (Agenda 2030 mål 16)
Andel elever som inte upplever sig mobbade under lång tid i kommunala skolor.
(Agenda 2030 mål 16)
2 Nämndens budgetförutsättningar
2.1 Verksamhetens resultat 2019
Nämndens utfall uppgår till 1 997,4 miljoner kronor vilket är en negativ avvikelse med 21 miljoner kronor mot budget 1 976,4 miljoner kronor. Avvikelsen utgörs av
volymnämndens intäkter och kostnader.
31,9 miljoner kronor i underskott för fler elever inom alla åldrar inom
grundskolan och grundsärskolan. Vidare är intäkterna från barnomsorgen lägre till följd av färre elever inom fritidshemmen.
13,1 miljoner kronor i underskott för fler elever inom gymnasieskolan än i budget.
18,9 miljoner kronor i överskott för färre barn i förskolan jämfört mot budget.
De kommunala enheterna redovisar totalt ett positivt resultat om 6,6 miljoner kronor.
Av dessa redovisar de kommunala skolor och förskolor ett överskott om 8,4 miljoner kronor. Anledningen är att inflyttningen ökat i området vilket inneburit att fler elever skrivits in utan att öka kostnaderna för personal och lokaler. Övrig avvikelse om -1,8 miljoner kronor utgörs av den kommunala gymnasieskolan Rudbeck som under året haft en budget där 5,0 miljoner skulle tas ur tidigare års överskott. Underskottet endast blev således är 3,4 miljoner kronor bättre än budgeterat.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2019
Skillnaden i nämndens nettoanslag mellan utfall 2019 och budget 2019 uppgick till ett underskott om 21 miljoner kronor.
Intäkterna blev totalt 0,2 miljoner kronor högre än budgeterat.
Interna intäkter utgörs främst av anslag till CIFS, Naturskolan och kommunala aktivitetsansvaret samt försäljning av tjänster till de kommunala verksamheterna.
Interna intäkterna blev 1,9 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen utgörs av fler mindre poster som bland annat försäljning skolhälsovård.
Bidrag utgörs av statsbidragsintäkter och momsbidrag. Bidragen blev totalt 3,2 miljoner kronor högre. Avvikelsen utgörs främst av högre statsbidragsintäkter till följd av att verksamheterna arbetat hårt med att tillgodogöra sig så mycket statsbidrag som är möjligt. Vidare budgeteras statsbidrag enligt försiktighetsprincipen.
Övriga externa intäkter utgörs till övervägande del av barnomsorgsintäkter. Intäkterna blev totalt 4,9 miljoner kronor lägre främst till följd av färre barn inom förskola och fritidshem.
Kommunala förskolor och skolor
De kommunala förskolorna och skolornas totala intäkter blev 11,6 miljoner kronor högre än budgeterat.
Interna intäkter blev totalt 20,5 miljoner kronor lägre än budgeterat medan övriga externa intäkter blev totalt 14,3 miljoner kronor högre än budgeterat. Orsaken är en förskjutning av barn och elever från interna till externa elever.
Bidrag från statsbidrag och arbetsförmedling blev totalt 17,8 miljoner kronor högre än budgeterat. Detta beror bland att på att enheterna arbetat hårt med att söka sökbara statsbidrag samt även att söka bidrag från arbetsförmedlingen.
Rudbeck
Den kommunala gymnasieskolans totala intäkter blev 0,9 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det beror på lägre intäkter för elever än budgeterat.
Interna intäkter blev totalt 1,2 miljoner kronor högre än budget medan de övriga externa intäkter blev 4,1 miljoner kronor lägre. Avvikelsen beror en förskjutning från fler interna än externa elever samt totalt färre elever än budgeterat.
Bidragen utgörs till övervägande del av statsbidrag och blev 2 miljoner kronor högre än budgeterat.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2019
Nämndens köp av verksamhet utgörs till största del av check till förskola och fritidshem, skolpeng till skola och grundsärskola samt gymnasiepeng till gymnasiet.
Utöver detta utgörs köp av verksamhet socioekonomisk tilldelning och momsbidrag.
Skillnaden mellan utfall 2019 och budget 2019 uppgick i ett underskott om 25,4 miljoner kronor. Avvikelsen utgörs av fler elever inom grundskola och gymnasieskola.
Lönekostnaderna och hyror blev i nivå med budget.
Kapitalkostnaderna om 0,1 miljoner kronor utgörs av investeringar på CIFS och rymdes inom dess ram.
Övriga kostnader blev 4,6 miljoner kronor lägre vilket till största del beror på att nämnden inte behövde utnyttja alla budgeterade reserver samt hållit tjänster vakanta längre under rekrytering.
Kommunala förskolor och skolor
De kommunala förskolorna och skolornas totala kostnader blev totalt 3,2 miljoner kronor högre än budget. Fem skolor gick med underskott främst till följd av färre elever samt utköp. Även några av förskolorna gick med underskott på grund av för få barn samt en omfattande ombyggnation i östra Sollentuna.
Lönekostnaderna blev totalt 8,9 miljoner kronor lägre. En förklaring är att enheterna kontinuerligt arbetar med att anpassa verksamheten samt anpassa sig inför tuffare ekonomiska förutsättningar framöver.
Hyreskostnaderna blev 4,7 miljoner kronor högre vilket beror på att kökens hyra inte legat i budget. Kostnaden betalas och därefter faktureras direkt till matleverantörerna så netto belastas inte den kostnaden skolorna.
Övriga kostnader blev 5,7 miljoner kronor högre. Det är en avvikelse på 2,8 procent och avser extra kostnader i samband med flytt till nya skolor.
Kapitalkostnaderna blev något lägre än budget. Orsaken är bland annat att
investeringarna för inflyttning i Tegelhagens nya skola planerades till 6,6 miljoner.
Under år 2019 hann inköp av möbler, lås och larm samt nätverk genomföras. Dock hann inte leverans av möbler komma år 2020 vilket gjord att investeringen blev lägre än planterat. I övrigt ansöker enheter om investeringsmedel. Då ansökan görs tar enheterna i för att lånet ska täcka den faktiska kostnaden. Då investeringen sedan inkommer är den lägre en prognostiserad investering.
Rudbeck
Den kommunala gymnasieskolan har budgeterat för ett underskott om 4,9 miljoner kronor som tas ur upparbetad buffert från tidigare år. Resultatet blev ett underskott om endast 1,8 miljoner kronor. Förbättringen beror på fler antagna elever under hösten 2020 samt minskning av personalkostnader.
De totala kostnaderna blev 0,9 miljoner kronor högre än budget vilket är en avvikelse på 0,5 procent.
Rudbecks gymnasium planerade investeringar om 6,1 miljoner kronor. Dels inköp av datorer men främst inventarier till renoverad matsal. De behövde bara 5,2 miljoner.
2.1.3 Verksamhetens grunduppdrag – kvalitetsstyrning samt måluppfyllelse 2019
Likvärdighet och kvalitet i förskolan
För att höja förskolornas likvärdighet och kvalitet har ett material med
bedömningskriterier för kvalitet i Sollentuna kommunala förskolor utarbetats.
Materialet har tagits fram av en utvecklingsgrupp bestående av förskollärare, specialpedagoger, rektorer och skolchef för förskolan.
Goda resultat i grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan
Sollentunas skolor visar höga och stabila resultat. Elevernas meritvärden i Sollentunas årskurs 9 fortsätter att öka. Sollentunas kommunala skolors elever ligger högt på 261,9 enligt Skolverkets officiella statistik. Samtliga elever inräknade nådde 88,1 procent kunskapskraven i alla ämnen, det vill säga lägst betyget E. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan var 91,8 procent från de kommunala skolorna.
Andelen gymnasieelever med examen inom 3 år på Rudbecksskolan har ökat från 73,7 till 77,6 procent, vilket är tolfte bästa resultat i riket. Även andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år har ökat från 71,5 till 74,3 procent. En åttondeplats i Sverige för Rudbecksskolans elever. Andelen med examen inom 4 år har haft en svag tillbakagång med 0,8 procentenheter till föregående års värde på 79,2 procent. Samma utveckling kan konstateras för andelen
gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år
med en tillbakagång med 2,1 procentenheter till 76,3 procent. Resultatet har sett likadant ut i riket och Rudbecksskolan placerar sig på en sjätteplats.
81 procent av eleverna i årskurs 6 i de kommunala skolorna i Sollentuna har uppnått godkända betyg (A–E) i alla ämnen de läst, jämfört med 77,1 procent av eleverna i Stockholms län. Andelen elever som uppnått godkända betyg var på samma nivå som året innan i flertalet ämnen. I jämförelse med riket har Sollentunas elever goda resultat.
92 procent av eleverna når lägst betyget E i matematik, jämfört med rikets 87,1 procent.
Resultatet är en ökning med 0,6 procentenheter sedan föregående år. Utvecklingen i svenska är i stället en tillbakagång med 1,8 procentenheter jämfört med läsåret innan.
95,5 procent av eleverna når lägst betyget E, jämfört med rikets 93,3 procent. 94,4 procent av eleverna når lägst betyget E i engelska.
Nationella prov i årskurs 3 har funnits sedan läsåret 2008/09. Eleverna genomför prov i ämnena svenska/svenska som andraspråk och i matematik. I årskurs 3 beskriver
kunskapskraven i kursplanerna den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev.
Resultaten för årskurs 3 har haft en positiv utveckling i båda ämnena de tre tidigare åren men årets resultat visar på en tillbakagång. I matematik har 63 procent av eleverna klarat alla delprov jämfört med 74 procent föregående läsår. Även när det gäller svenska visar trendkurvan på en likartad tendens, dock inte lika stor negativ utveckling. 78 procent av eleverna har klarat alla delprov vilket är en sänkning med 3 procentenheter.
Kunskapsutveckling och måluppfyllelse i grundsärskolan
På Rösjöskolan uppnådde samtliga elever i årskurs 6 som läste ämnen godtagbara kunskaper. På Edsbergsskolan var det en tredjedel av eleverna i årskurserna 7-9 som läste ämnen som inte uppnådde godtagbara kunskaper i vissa ämnen.
Av eleverna i årskurserna 1-5 som läste ämnen och ämnesområden såg måluppfyllelsen ut enligt följande:
Åk 1 – alla elever uppnådde godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper
Åk 2 – alla elever nådde godtagbara kunskaper
Åk 3 – alla elever nådde godtagbara kunskaper
Åk 4 – alla elever uppnådde godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper
Åk 5 – alla elever utom en uppnådde godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper
Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning
Under november och december genomförde Skolinspektionen en regelbunden
kvalitetsgranskning i Sollentuna av huvudmannens arbete med att skapa förutsättningar så att alla elever får en likvärdig utbildning. Nationella mål och riktlinjer såväl som forskning och beprövad erfarenhet ligger som grund vid granskningen. Under hösten 2019 genomförde Skolinspektionen även en tematisk kvalitetsgranskning. Temat för granskningen var kommunens arbete för att motverka pedagogisk segregation. Med hjälp av tematiska kvalitetsgranskningar studerar Skolinspektionen olika delar av skolornas arbete mer ingående. Besluten förväntas komma i början av 2020.
SOLvillan
Under året öppnades SOLvillan. Målet med SOLvillan är att ge ett tidigt och
omfattande stöd som hjälper barnen att klara skolan, ha en aktiv och organiserad fritid samt och få en god känslomässig och social utveckling som fortsätter efter att de slutat komma till verksamheten. SOLvillan är ett samarbete mellan socialkontoret och utbildningskontoret. Verksamheten är en beviljad insats och bedömningen görs av
socialsekreterare Navigator
Hösten 2019 öppnades Navigator. Ett stöd för unga i Sollentuna som har behov av att hitta en sysselsättning eller utbildning. Här finns stöd för unga samlat på ett och samma ställe, exempelvis i att få vägledning till att söka jobb, hitta en utbildning eller få vägledning för att uppnå olika mål. Målgruppen är ungdomar mellan 16-29 år och som har behov av att hitta en sysselsättning.
Makerzone
Utbildningsnämnden har under hösten fattat beslut om att starta upp ett Makerzone till våren 2020. Makerzone ska vara en kreativ mötesplats och ett utrymme för individer och grupper, i huvudsak inom utbildningskontorets verksamheter, att utforska nya områden, utmana sig själv, bygga teamkänsla samt skapa förståelse för dynamiken inom skapandet, innovation, digital utveckling, entreprenörskap och problemlösning.
Eriksbergsskolan
Sollentuna kommunfullmäktige har tagit beslut om att Eriksbergsskolan läggs ner från och med höstterminen 2020. Anledningen är det minskande elevunderlaget, och de ekonomiska förutsättningar det medför. Eriksbergskolan har under en längre tid varit i behov av en renovering. Eriksbergsskolan verksamhet kommer att samlokaliseras med Helenelundsskolan. Dessa två skolor kommer från läsåret 2020/2021 att ingå i samma organisation som en permanent lösning. Eriksbergsskolans elever i nuvarande årskurs F- 5 kommer att erbjudas plats på Helenelundsskolan, totalt handlar det om 120-140 elever.
Måluppfyllelse
Fyra av sex nämndmål bedöms som uppfyllda. Dessa är:
Alla elevers och skolor resultat ska förbättras
Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten
Minskad miljöpåverkan i den kommunala verksamheten
Att vara en attraktiv arbetsgivare genom att medarbetare och chefer utvecklas, känner delaktighet och engagemang
Två mål av sex nämndmål bedöms som delvis uppfyllt. Detta är:
Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet
Effektiv organisation
Brukarundersökningarna visar på en bra verksamhet. Dock uppnås inte de ambitiösa målen främst inom grundskola. Andelen utbildad personal uppnår inte målvärde.
Anledningen är främst att det råder brist på rätt utbildad personal. En sannolik
utveckling är att löneökningen fortsatt är hög utanför den årliga löneöversynen eftersom den rörliga och alltmer konkurrensutsatta lärararbetsmarknaden innebär att alla
nyanställningar har ett högt löneläge. För att kunna behålla befintlig personal uppstår ett tryck på ökade löner som helhet inom verksamheten. Det som händer är att enheterna kan välja att avstå från rekrytering eller rekrytera bland befintliga sökande även om dessa inte har lärarlegitimation.
2.2 Verksamhetens budget och planering 2020
Sollentuna kommun arbetar för att vara Sveriges bästa skolkommun. Vägen till Sveriges bästa skola kallas för skolresan. Skolresan anger gemensamma fokusområden för
Sollentunas kommunala förskolor och skolor. Fokusområdena är tillgänglighet, digitalisering och hållbarhet. Skolresan syftar till att öka våra resultat inom kunskap, kvalitet och trygghet. Syftet är också att öka likvärdigheten mellan och inom våra verksamheter samt erbjuda en tillgänglig och god utbildning för alla.
Tillgänglighet i förskola och skola är ett sammanfattande begrepp som innebär att alla barn och elever på ett likvärdigt sätt ska kunna tillägna sig undervisningen.
Förutsättningen för att skapa tillgänglighet är att verksamheten anpassas till de barn/elever som går där. Grunden i detta är att pedagoger provar nya arbetssätt och metoder, att gruppaktiviteter förändras allt för att anpassas utifrån respektive barns/elevs behov.
Som en del i digitalisering kommer utbildningskontorets digitaliseringsgrupp att genomföra en grundlig genomlysning av verksamheterna för att på så sätt kartlägga status. Detta arbete ligger även till grund för revidering av utbildningskontorets
strategiska digitaliseringsplan utifrån nationell digitaliseringsplan. Utbildningskontoret och Wellstreet startar upp innovationsverkstaden Makerzone i The Factory. Makerzone ska vara en kreativ mötesplats där Sollentunas barn och elever kan träffas för att
utforska nya områden och skapa förståelse för digitalt skapande och hållbarhet.
Arbetet med hållbarhet innehåller bland annat projektet "En frisk generation" för elever i Sollentuna International School. Forskning visar att övervikten hos barn ökar vilket kan leda till fysisk och psykisk ohälsa. Projektet riktar sig till hela familjer som deltar både i fysisk aktivitet samt matlagning med syfte att lära ut vikten av rörelse och kost.
Hållbart ledarskap främjas genom att ge förutsättningar till att rektorer och biträdande rektorer får ett planerat och organiserat kollegialt lärande. Fritidshemslyftet var ett utvecklingsarbete under läsåret 2018/2019 som syftade till att höja undervisningens kvalitet i fritidshem. Utfallets goda resultat kunde ses i bland annat brukarundersökning och utvärdering av deltagare och rektorer. Därför fortsätter kompetensutvecklingen för medarbetare och ledare på fritidshemmen även under läsåret 2019/2020. I samarbete mellan utbildningskontoret, socialkontoret och kultur och fritidskontoret så har Navigator startats. Syftet med navigator är att samordna kommunens insatser till ungdomar i åldern 16 till 29 år som inte studerar eller arbetar. Detta är ett led i hållbarhetsarbetet så att samtliga ungdomar kan gå vidare i arbete eller studera.
2.2.1 Mål
Nämndmålen för år 2020 är tre till antalet. Nämndmål för år 2020 är:
Alla elevers och skolors resultat ska förbättras
Sollentuna kommun har som mål att ha Sveriges bästa skolor och ha landets bästa kunskapsresultat. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat så långt det är möjligt. Likvärdigheten inom och mellan Sollentunas skolor ska vara god. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och socioekonomisk bakgrund. Skolresan börjar i förskolan och avslutas i och med gymnasieexamen. En fullföljd gymnasieutbildning är grunden för att ta sig vidare till högre studier och etablering på arbetsmarknaden. Ett arbete tillsammans med socialkontoret, kultur och
fritidskontoret, har påbörjats under 2018 för att samordna och effektivisera insatser för gruppen unga mellan 16- 24 år som saknar sysselsättning/behöver stöd för att komma vidare till studier/arbete. Vi vill uppmuntra och ge förutsättningar till vårdnadshavare att ta en aktiv del i barnens skolarbete och samtidigt respektera lärarens professionalism och yrkeskunnande. Våra arbetssätt ger oss skickliga lärare, motiverade barn och elever samt engagerade vårdnadshavare.
Det samlade resultatet i de kommunala skolorna, baserat på den kunskapsuppföljning som genomförs samt behörighetsgraden till gymnasieskolan ska öka. Andelen elever med gymnasieexamen inom fyra år och genomsnittlig betygspoäng för gymnasieelever med examen eller studiebevis ska öka. Målen är långsiktiga.
Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet
Sollentunas förskolor ska stimulera och utmana varje barn i sin utveckling så att
omtanke, hänsynstagande och socialt samspel bildar en helhet. Förskolebarnen är en del av en undervisande förskola där lekarna och aktiviteternas syfte är ett kontinuerligt lärande och förberedande för grundskolans krav. Förskoleklassen ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar och få stöd för att nå de nationella målen. Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper,
ansvarstagande och inflytande. I samverkan ska förskollärare i förskolan och
förskoleklassen, lärare i övriga berörda skolformer och fritidshemmet utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa
sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande.
Verksamhetens resultat behöver följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.
Varje skola ska ha tydliga kända rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet på lokal nivå. Dessa rutiner ska väl hänga samman med det kommunövergripande årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet.
Åtgärder och insatser för att höja verksamhetens kvalitet har identifierats. Det
förväntade resultatet är att alla verksamhetsformer ska ha en hög pedagogisk kvalitet som kan avläsas genom goda kunskapsresultat, nöjda elever och vårdnadshavare.
Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten
Trygghet är ett nyckelbegrepp i läroplanerna i samtliga verksamhetsformer. Alla barn och elever ska känna sig trygga i verksamheten. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning och kränkningar fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen ska känna sig utsatt. Det är viktigt att förskolans och skolans arbete med trygghet och präglas av ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt.
Vårdnadshavarna i förskolan ska uppleva att deras barn är trygga i verksamheten. Ingen elev ska uppleva mobbing under lång tid i Sollentunas kommunala skolor. Andelen elever i grundskolan som uppger i Våga visa-enkäten att de trivs i skolan ska öka.
Andelen elever som uppger på elevenkät i gymnasieskolan att de trivs i skolan ska öka.
Målen är långsiktiga.
2.2.2 Intäkter utfall 2019 - budget 2020
Nämndens anslag uppgår 2020 till 2 038,4 miljoner kronor. Ökningen jämfört med utfallet 2019 uppgår till 41 miljoner kronor. Orsaken till avvikelsen är främst kopplat till ökade volymer inom skola och gymnasieskola.
Interna intäkter ökar med 5,3 miljoner kronor, främst till följd av fördelning mellan interna och externa elever. Bidragen ser ut att ha minskat med 38,7 miljoner kronor, detta är dock till följd av en budgetjustering som kommer att korrigeras till
tertialbokslut 1 2020. Den verkliga förändringen av bidrag uppgår till 3,9 miljoner kronor och avser bokning av statsbidrag enligt försiktighetsprincipen.
Övriga externa intäkter ökar till följd av fler elever i fritidshem. Budgeterade bidrag är lägre än utfallet. Det beror på att nämnden söker mer bidrag under året än vad som är budgeterat.
Kommunala förskolor och skolor
Budgeten för de kommunala förskolorna och skolornas intäkter 2020 jämfört mot utfall 2019 ökar med 32,7 miljoner kronor. Orsaken är främst ökning av check -och
pengbelopp i alla verksamheter med 2,5 procent. Posten bidrag minskar. Detta beror
främst på ett bidrag som upphörde 2019 och ett annat som fasas ut under året, Bidraget likvärdig skola ökar, dock ej i motsvarande omfattning. Övriga avgifter minskar med 12,4 miljoner.
Rudbeck
Budgeten för den kommunala gymnasieskolans intäkter år 2020 ökar totalt med 7,8 miljoner jämfört med utfallet 2019 vilket motsvarar en ökning om 3,9 procent.
Ökningen av externa intäkter är 4,7 procent och avser en genomsnittlig programpengsuppräkning på endast 1 procent samt ökat elevantal.
2.2.3 Kostnader utfall 2019 - budget 2020
Nämndens totala kostnad för köp av verksamhet ökar eftersom fler elever finns i grundskola samt gymnasieskola. Till 2020 har check och peng för förskola, fritidshem och grundskola räknats upp med 2,5 procent och gymnasiepengen har räknats upp med ett snitt på 1 procent. Lönekostnader går upp med cirka 10 miljoner medan övriga kostnader går ner med 31 miljoner kronor. Hyror och kapitalkostnader blir ungefär desamma som 2019.
Kommunala förskolor och skolor
Budgeten 2020 ökar totalt med 3,3 procent jämfört med utfallet 2019, detta motsvarar 41,1 miljoner kronor. Lönekostnaderna ökar med 36,8 miljoner kronor vilket motsvarar 4,3 procent. Detta beror på årets löneöversyn samt personalomsättning som orsakar löneglidning.
Hyrorna ökar med 7 miljoner kronor till följd av tre skolenheter som flyttar in i nyrenoverade lokaler; Töjnaskolan, Gärdeskolan och Tegelhagens skola.
Kapitalkostnaderna ökar med 1,1 miljon kronor vilket beror på ökade investeringar i de nybyggda skolorna. Övriga kostnader bedöms bli lägre.
Rudbeck
Budgeten 2020 för den kommunala gymnasieskolan ökar med totalt 6,9 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,4 procent. Lönekostnaderna ökar med 4,2 procent. Hyrorna ökar med 1,6 miljoner kronor till följd av renoveringar. Kapitalkostnaderna ökar med
2,5 miljoner kronor på grund av renovering av lokaler medan övriga kostnader bedöms minska.
2.3 Utsikt 2021
2.3.1 Taxor
Nämnden fastställer årligen taxa för fritidshem och förskola. Maxtaxan fastställs i samband med verksamhetsplanen.
2.3.2 Kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer
Kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer på en kommunövergripande nivå kommer att beslutas i samma kommunfullmäktige som budgeten beslutas. Inga förändringar föreslås från nämnden till budget 2021.
2.4 Nya/förändrade behov inför 2021-2023
Tilldelad ram enligt plan 2020 uppgår till 2 038,4 miljoner kronor. Utifrån tidigare beskrivningar kan konstateras att volymerna år 2020 förändrar sig främst utifrån antagandet att fler nybyggnationer realiseras. Det kommer finnas kapacitetsbrist i förskolorna och kapacitetsöverskott i grundskolan F-6. Följande analys utgår från befintliga volymer. De största kostnaderna den kommunala fritidshemhem, för-, grund-, grundsär-, gymnasiesär- och gymnasieskolan är för lokaler och personal. Här följer en analys över kostnadsutvecklingen.
Hyreskostnader
Hyresutvecklingen kommer se ut enligt följande graf från år 2016 till 2023. Mellan år 2019 till 2021 ökar hyrorna med 7,5 procent från 185 miljoner kronor till 200 miljoner kronor.
Hyrorna under 2021 beräknas öka dels genom etablering av paviljong på Helenelundsskolan, nya hyreskostnad för Töjnaskolan och Gärdeskolan samt
ombyggnation på Rudbeck med 11miljoner kronor. Av dessa kostnader står för- och grundskola för 7,4 miljoner kronor och gymnasieskolan för 3,6 miljoner kronor (för övertagandet av Gärdeskolans paviljonger samt renovering av S1-S4). Det motsvarar cirka 13 helårstjänster med en genomsnittlig lärarlön. I övrigt gäller det att bedriva en
