Nämndens utfall uppgår till 1 997,4 miljoner kronor vilket är en negativ avvikelse med 21 miljoner kronor mot budget 1 976,4 miljoner kronor. Avvikelsen utgörs av
volymnämndens intäkter och kostnader.
31,9 miljoner kronor i underskott för fler elever inom alla åldrar inom
grundskolan och grundsärskolan. Vidare är intäkterna från barnomsorgen lägre till följd av färre elever inom fritidshemmen.
13,1 miljoner kronor i underskott för fler elever inom gymnasieskolan än i budget.
18,9 miljoner kronor i överskott för färre barn i förskolan jämfört mot budget.
De kommunala enheterna redovisar totalt ett positivt resultat om 6,6 miljoner kronor.
Av dessa redovisar de kommunala skolor och förskolor ett överskott om 8,4 miljoner kronor. Anledningen är att inflyttningen ökat i området vilket inneburit att fler elever skrivits in utan att öka kostnaderna för personal och lokaler. Övrig avvikelse om -1,8 miljoner kronor utgörs av den kommunala gymnasieskolan Rudbeck som under året haft en budget där 5,0 miljoner skulle tas ur tidigare års överskott. Underskottet endast blev således är 3,4 miljoner kronor bättre än budgeterat.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2019
Skillnaden i nämndens nettoanslag mellan utfall 2019 och budget 2019 uppgick till ett underskott om 21 miljoner kronor.
Intäkterna blev totalt 0,2 miljoner kronor högre än budgeterat.
Interna intäkter utgörs främst av anslag till CIFS, Naturskolan och kommunala aktivitetsansvaret samt försäljning av tjänster till de kommunala verksamheterna.
Interna intäkterna blev 1,9 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen utgörs av fler mindre poster som bland annat försäljning skolhälsovård.
Utbildningsnämnden, Budgetunderlag 2021-2023 28(44)
Bidrag utgörs av statsbidragsintäkter och momsbidrag. Bidragen blev totalt 3,2 miljoner kronor högre. Avvikelsen utgörs främst av högre statsbidragsintäkter till följd av att verksamheterna arbetat hårt med att tillgodogöra sig så mycket statsbidrag som är möjligt. Vidare budgeteras statsbidrag enligt försiktighetsprincipen.
Övriga externa intäkter utgörs till övervägande del av barnomsorgsintäkter. Intäkterna blev totalt 4,9 miljoner kronor lägre främst till följd av färre barn inom förskola och fritidshem.
Kommunala förskolor och skolor
De kommunala förskolorna och skolornas totala intäkter blev 11,6 miljoner kronor högre än budgeterat.
Interna intäkter blev totalt 20,5 miljoner kronor lägre än budgeterat medan övriga externa intäkter blev totalt 14,3 miljoner kronor högre än budgeterat. Orsaken är en förskjutning av barn och elever från interna till externa elever.
Bidrag från statsbidrag och arbetsförmedling blev totalt 17,8 miljoner kronor högre än budgeterat. Detta beror bland att på att enheterna arbetat hårt med att söka sökbara statsbidrag samt även att söka bidrag från arbetsförmedlingen.
Rudbeck
Den kommunala gymnasieskolans totala intäkter blev 0,9 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det beror på lägre intäkter för elever än budgeterat.
Interna intäkter blev totalt 1,2 miljoner kronor högre än budget medan de övriga externa intäkter blev 4,1 miljoner kronor lägre. Avvikelsen beror en förskjutning från fler interna än externa elever samt totalt färre elever än budgeterat.
Bidragen utgörs till övervägande del av statsbidrag och blev 2 miljoner kronor högre än budgeterat.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2019
Nämndens köp av verksamhet utgörs till största del av check till förskola och fritidshem, skolpeng till skola och grundsärskola samt gymnasiepeng till gymnasiet.
Utöver detta utgörs köp av verksamhet socioekonomisk tilldelning och momsbidrag.
Skillnaden mellan utfall 2019 och budget 2019 uppgick i ett underskott om 25,4 miljoner kronor. Avvikelsen utgörs av fler elever inom grundskola och gymnasieskola.
Lönekostnaderna och hyror blev i nivå med budget.
Kapitalkostnaderna om 0,1 miljoner kronor utgörs av investeringar på CIFS och rymdes inom dess ram.
Övriga kostnader blev 4,6 miljoner kronor lägre vilket till största del beror på att nämnden inte behövde utnyttja alla budgeterade reserver samt hållit tjänster vakanta längre under rekrytering.
Utbildningsnämnden, Budgetunderlag 2021-2023 30(44) Kommunala förskolor och skolor
De kommunala förskolorna och skolornas totala kostnader blev totalt 3,2 miljoner kronor högre än budget. Fem skolor gick med underskott främst till följd av färre elever samt utköp. Även några av förskolorna gick med underskott på grund av för få barn samt en omfattande ombyggnation i östra Sollentuna.
Lönekostnaderna blev totalt 8,9 miljoner kronor lägre. En förklaring är att enheterna kontinuerligt arbetar med att anpassa verksamheten samt anpassa sig inför tuffare ekonomiska förutsättningar framöver.
Hyreskostnaderna blev 4,7 miljoner kronor högre vilket beror på att kökens hyra inte legat i budget. Kostnaden betalas och därefter faktureras direkt till matleverantörerna så netto belastas inte den kostnaden skolorna.
Övriga kostnader blev 5,7 miljoner kronor högre. Det är en avvikelse på 2,8 procent och avser extra kostnader i samband med flytt till nya skolor.
Kapitalkostnaderna blev något lägre än budget. Orsaken är bland annat att
investeringarna för inflyttning i Tegelhagens nya skola planerades till 6,6 miljoner.
Under år 2019 hann inköp av möbler, lås och larm samt nätverk genomföras. Dock hann inte leverans av möbler komma år 2020 vilket gjord att investeringen blev lägre än planterat. I övrigt ansöker enheter om investeringsmedel. Då ansökan görs tar enheterna i för att lånet ska täcka den faktiska kostnaden. Då investeringen sedan inkommer är den lägre en prognostiserad investering.
Rudbeck
Den kommunala gymnasieskolan har budgeterat för ett underskott om 4,9 miljoner kronor som tas ur upparbetad buffert från tidigare år. Resultatet blev ett underskott om endast 1,8 miljoner kronor. Förbättringen beror på fler antagna elever under hösten 2020 samt minskning av personalkostnader.
De totala kostnaderna blev 0,9 miljoner kronor högre än budget vilket är en avvikelse på 0,5 procent.
Rudbecks gymnasium planerade investeringar om 6,1 miljoner kronor. Dels inköp av datorer men främst inventarier till renoverad matsal. De behövde bara 5,2 miljoner.
2.1.3 Verksamhetens grunduppdrag – kvalitetsstyrning samt måluppfyllelse 2019
Likvärdighet och kvalitet i förskolan
För att höja förskolornas likvärdighet och kvalitet har ett material med
bedömningskriterier för kvalitet i Sollentuna kommunala förskolor utarbetats.
Materialet har tagits fram av en utvecklingsgrupp bestående av förskollärare, specialpedagoger, rektorer och skolchef för förskolan.
Goda resultat i grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan
Sollentunas skolor visar höga och stabila resultat. Elevernas meritvärden i Sollentunas årskurs 9 fortsätter att öka. Sollentunas kommunala skolors elever ligger högt på 261,9 enligt Skolverkets officiella statistik. Samtliga elever inräknade nådde 88,1 procent kunskapskraven i alla ämnen, det vill säga lägst betyget E. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan var 91,8 procent från de kommunala skolorna.
Andelen gymnasieelever med examen inom 3 år på Rudbecksskolan har ökat från 73,7 till 77,6 procent, vilket är tolfte bästa resultat i riket. Även andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år har ökat från 71,5 till 74,3 procent. En åttondeplats i Sverige för Rudbecksskolans elever. Andelen med examen inom 4 år har haft en svag tillbakagång med 0,8 procentenheter till föregående års värde på 79,2 procent. Samma utveckling kan konstateras för andelen
gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år
Utbildningsnämnden, Budgetunderlag 2021-2023 32(44)
med en tillbakagång med 2,1 procentenheter till 76,3 procent. Resultatet har sett likadant ut i riket och Rudbecksskolan placerar sig på en sjätteplats.
81 procent av eleverna i årskurs 6 i de kommunala skolorna i Sollentuna har uppnått godkända betyg (A–E) i alla ämnen de läst, jämfört med 77,1 procent av eleverna i Stockholms län. Andelen elever som uppnått godkända betyg var på samma nivå som året innan i flertalet ämnen. I jämförelse med riket har Sollentunas elever goda resultat.
92 procent av eleverna når lägst betyget E i matematik, jämfört med rikets 87,1 procent.
Resultatet är en ökning med 0,6 procentenheter sedan föregående år. Utvecklingen i svenska är i stället en tillbakagång med 1,8 procentenheter jämfört med läsåret innan.
95,5 procent av eleverna når lägst betyget E, jämfört med rikets 93,3 procent. 94,4 procent av eleverna når lägst betyget E i engelska.
Nationella prov i årskurs 3 har funnits sedan läsåret 2008/09. Eleverna genomför prov i ämnena svenska/svenska som andraspråk och i matematik. I årskurs 3 beskriver
kunskapskraven i kursplanerna den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev.
Resultaten för årskurs 3 har haft en positiv utveckling i båda ämnena de tre tidigare åren men årets resultat visar på en tillbakagång. I matematik har 63 procent av eleverna klarat alla delprov jämfört med 74 procent föregående läsår. Även när det gäller svenska visar trendkurvan på en likartad tendens, dock inte lika stor negativ utveckling. 78 procent av eleverna har klarat alla delprov vilket är en sänkning med 3 procentenheter.
Kunskapsutveckling och måluppfyllelse i grundsärskolan
På Rösjöskolan uppnådde samtliga elever i årskurs 6 som läste ämnen godtagbara kunskaper. På Edsbergsskolan var det en tredjedel av eleverna i årskurserna 7-9 som läste ämnen som inte uppnådde godtagbara kunskaper i vissa ämnen.
Av eleverna i årskurserna 1-5 som läste ämnen och ämnesområden såg måluppfyllelsen ut enligt följande:
Åk 1 – alla elever uppnådde godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper
Åk 2 – alla elever nådde godtagbara kunskaper
Åk 3 – alla elever nådde godtagbara kunskaper
Åk 4 – alla elever uppnådde godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper
Åk 5 – alla elever utom en uppnådde godtagbara eller mer än godtagbara kunskaper
Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning
Under november och december genomförde Skolinspektionen en regelbunden
kvalitetsgranskning i Sollentuna av huvudmannens arbete med att skapa förutsättningar så att alla elever får en likvärdig utbildning. Nationella mål och riktlinjer såväl som forskning och beprövad erfarenhet ligger som grund vid granskningen. Under hösten 2019 genomförde Skolinspektionen även en tematisk kvalitetsgranskning. Temat för granskningen var kommunens arbete för att motverka pedagogisk segregation. Med hjälp av tematiska kvalitetsgranskningar studerar Skolinspektionen olika delar av skolornas arbete mer ingående. Besluten förväntas komma i början av 2020.
SOLvillan
Under året öppnades SOLvillan. Målet med SOLvillan är att ge ett tidigt och
omfattande stöd som hjälper barnen att klara skolan, ha en aktiv och organiserad fritid samt och få en god känslomässig och social utveckling som fortsätter efter att de slutat komma till verksamheten. SOLvillan är ett samarbete mellan socialkontoret och utbildningskontoret. Verksamheten är en beviljad insats och bedömningen görs av
socialsekreterare Navigator
Hösten 2019 öppnades Navigator. Ett stöd för unga i Sollentuna som har behov av att hitta en sysselsättning eller utbildning. Här finns stöd för unga samlat på ett och samma ställe, exempelvis i att få vägledning till att söka jobb, hitta en utbildning eller få vägledning för att uppnå olika mål. Målgruppen är ungdomar mellan 16-29 år och som har behov av att hitta en sysselsättning.
Makerzone
Utbildningsnämnden har under hösten fattat beslut om att starta upp ett Makerzone till våren 2020. Makerzone ska vara en kreativ mötesplats och ett utrymme för individer och grupper, i huvudsak inom utbildningskontorets verksamheter, att utforska nya områden, utmana sig själv, bygga teamkänsla samt skapa förståelse för dynamiken inom skapandet, innovation, digital utveckling, entreprenörskap och problemlösning.
Eriksbergsskolan
Sollentuna kommunfullmäktige har tagit beslut om att Eriksbergsskolan läggs ner från och med höstterminen 2020. Anledningen är det minskande elevunderlaget, och de ekonomiska förutsättningar det medför. Eriksbergskolan har under en längre tid varit i behov av en renovering. Eriksbergsskolan verksamhet kommer att samlokaliseras med Helenelundsskolan. Dessa två skolor kommer från läsåret 2020/2021 att ingå i samma organisation som en permanent lösning. Eriksbergsskolans elever i nuvarande årskurs F-5 kommer att erbjudas plats på Helenelundsskolan, totalt handlar det om 120-140 elever.
Måluppfyllelse
Fyra av sex nämndmål bedöms som uppfyllda. Dessa är:
Alla elevers och skolor resultat ska förbättras
Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten
Minskad miljöpåverkan i den kommunala verksamheten
Att vara en attraktiv arbetsgivare genom att medarbetare och chefer utvecklas, känner delaktighet och engagemang
Två mål av sex nämndmål bedöms som delvis uppfyllt. Detta är:
Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet
Effektiv organisation
Brukarundersökningarna visar på en bra verksamhet. Dock uppnås inte de ambitiösa målen främst inom grundskola. Andelen utbildad personal uppnår inte målvärde.
Anledningen är främst att det råder brist på rätt utbildad personal. En sannolik
utveckling är att löneökningen fortsatt är hög utanför den årliga löneöversynen eftersom den rörliga och alltmer konkurrensutsatta lärararbetsmarknaden innebär att alla
nyanställningar har ett högt löneläge. För att kunna behålla befintlig personal uppstår ett tryck på ökade löner som helhet inom verksamheten. Det som händer är att enheterna kan välja att avstå från rekrytering eller rekrytera bland befintliga sökande även om dessa inte har lärarlegitimation.
Utbildningsnämnden, Budgetunderlag 2021-2023 34(44)