Nya kunskapskrav för en likvärdig bedömning?

Eftersom jag själv är lärare i Historia och Samhällskunskap är det intressant för mig att titta på den nya strukuren av kunskapskrav och jämföra dem med de betygskriterier som finns idag. De nuvarande betygskriterierna och förslagen på nya kunskapskrav i Historia och Samhällskunskap finns i sin helhet i Bilaga 1.

I den nuvarande kursplanen för samhällskunskap används genomgående begreppen skriver och redogör för betyget G. (I HiA - Eleven beskriver grundläggande drag i den historiska utvecklingen och visar på olika krafter som styrt och styr den historiska processen). Detta svarar väl mot kunskapsbegreppets Fakta. Detta är det steg alla elever ska ha uppnått, eleven ska kunna svara på frågor av Varför?- karaktär utan att analysera eller komma med egna förslag.

För betygssteget VG använder man begreppen diskutera, reflektera, analysera och värdera. ( I ShA - Eleven analyserar och värderar samhällsfrågor ur olika perspektiv). Här kommer vi istället in på kunskapsbegreppets förståelse och förmåga. Det viktiga här är att eleven kan analysera och värdera det stoff som behandlas i undervisningen.

För MVG är de viktiga begreppen drar slutsatser och föreslår lösningar. ( I HiA – Eleven

reflekterar, resonerar och drar slutsatser utifrån bedömningar av olika källors och

kvarlevors värde). Eleven förhåller sig här självständig och kritisk till materialet och kommer med egna konstruktiva förslag.

Om vi sedan jämför med kunskapskraven enligt det nya förslaget så används på E-nivå, motsvarande dagens G, begreppen redogör och diskuterar översiktligt,analyserar med enkla argument, tolkar med viss säkerhet. ( I ShA- Eleven redogör översiktligt för olika

samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. I arbetet med samhällsfrågor söker, granskar och tolkar eleven med viss säkerhet information från olika källor samt ger enkla omdömen om källornas relevans och trovärdighet.)

För D- och B- nivåerna innebär betyget att eleven uppfyllt kraven för det underliggande betygssteget och till övervägande del för det överliggande.

C- nivån använder begreppen redogör och diskuterar utförligt, analyserar med välgrundade argument, tolkar med viss säkerhet, formulerar sig självständigt. ( I HiA -Eleven ger enkla

exempel på, och förklarar utförligt. Eleven söker, granskar och tolkar med viss säkerhet) A- nivån använder begreppen redogör utförligt och nyanserat, tolkar med säkerhet, formulerar sig självständigt. ( I ShA - Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. I arbetet med samhällsfrågor söker, granskar och tolkar eleven med säkerhet information från olika källor)

Problemet med det nya förslaget, ur likvärdighets- och tolkningssynpunkt, är att man använder samma begrepp återkommande för de olika betygsstegen. Redogör, diskuterar, analyserar, tolkar återkommer i alla betygsstegen. Sedan försöker man skilja dem åt genom att lägga till ord som ska särskilja kunskaperna i kvalitativa steg som översiktligt för betyget E, utförligt för C och nyanserat för A. Det är inte, ur en tydlighetssynpunkt, lämpligt att använda samma begrepp i alla betygssteg. Problemet med att göra detta är hur eleven då ska kunna veta, om eleven har redogjort, diskuterat, analyserat och tolkat, om denne gjort det översiktligt eller utförligt eller nyanserat. Då blir det ju bara upp till läraren att avgöra elevens prestation. Men betygsstegen ska ju självklart vara tydliga för eleverna så de ska kunna veta vad de ska prestera för att få ett visst betyg. Hur ska eleven, eller läraren för den delen, veta hur t.ex. begreppen ”med enkla argument” och ”med viss säkerhet” ska tolkas? Jag ser diskussioner framför mig där läraren för två elever med olika betyg ska motivera att den ene använt ”enkla argument” och den andre ”med viss säkerhet”. Också B- och D- nivåernas betygsmotiveringar är otydliga. Vad betyder ”till övervägande del” uppfyllt överliggande kunskapskrav? Så länge ingen definition finns på vilken kunskap eleven ska uppvisa ”till övervägande del”, så

kommer osäkerheten för lärare och elever att kvarstå. Problemet med hur elev och lärare ska kunna veta om en annan lärare satt samma betyg kvarstår. Ska man sätta upp en procentsats på hur många uppgifter eleven klarat ”med viss säkerhet”? 75 % ”med viss säkerhet” ger betyget D? Jag tycker kriterierna för B- och D- nivåerna är oklara för alla inblandade parter. Jag menar att man när man använt sig av samma begrepp för de olika betygsstegen i det nya betygsförslaget har försvårat tydligheten. När man på kunskapsmässiga grunder ska

betygssätta elever, blir det inte bra eller trovärdigt när man i sin bedömning ska förlita sig på ord utan tydlig innebörd och som därför inte kan bli annat än förmål för olika tolkningar.

En bättre definition av vilka kunskapsmål eleven ska uppnå för de olika betygsstegen hade varit önskvärt, tillsammans med en bättre beskrivning av vilken innebörd de betygsgrundande begrepp som används har. För tydlighetens skull, för lärares och elevers skull och för en likvärdig bedömning borde Skolverket formulera hur ”med viss säkerhet”, ”översiktligt”, ”nyanserat”, (och övriga begrepp), ska uttolkas, annars kvarstår tolkningsproblematiken. De nuvarande betygskriterierna är tydligare. Man använder ett nyckelbegrepp för varje betygssteg, redogör för G, analyserar för VG, drar slutsatser och föreslår lösningar för MVG. Detta är mer konkret och lämnar mindre utrymme för tolkningar. Vi kan konstatera att de nya förslagen innehåller samma begrepp i kunskapskraven för båda ämnena, ”med viss säkerhet”, ”översiktligt”, ”nyanserat” o.s.v. Vi kan därmed också kort konstatera att kunskapskraven, liksom betygskriterierna tidigare, måste uttolkas av den enskilde läraren och dennes elever tillsammans, vilket inte stödjer tankarna om ökad likvärdighet i bedömningen.

Om vi återvänder till vad Egidius (Egidius, 1992) skrev om problemen med målrelaterade betyg och bedömning, där han skrev att man måste ställa krav på elevens förmåga att förklara, beskriva och dra slutsatser, så har de kraven inte uppfyllts med Skolverkets förslag. Egidius förslag om generella mål, d.v.s. till skillnad från de målkataloger som måste upprättas enligt förslaget ovan, där lärare och elever tillsammans väljer innehåll och etappmål stämmer bättre överens med 1994- års läroplaner och den kunskapssyn som uttrycks där, en kunskapssyn som slås fast i regeringens nya förslag om förändringar i skolan.