Vad nyckelaktörerna anser påverkar val av betalningsmetod i butik

Storleken på butiken eller företaget har betydelse för kortanvändandet, menar Lars Strandberg, marknadschef på Swedbank. Exempelvis har större koncerner som IKEA haft en positiv inställning till kortbetalning under de två senaste decennierna, och strävar efter att öka andelen kortköp. Mindre företag, där ägaren arbetar aktivt i butiken, tror Strandberg föredrar kontanter. Antagligen är det tillfredsställande att kunna summera dagens förtjänst, vilket blir betydligt mer påtagligt med kontanter i kassan än siffror på kortterminalen, menar Strandberg. Storleksförhållandet är en faktor som även SEB:s företagsrådgivare noterat. Större, framgångsrika företag tenderar att vara mer öppna för nyheter och innovativa lösningar till skillnad från mindre företag som har ett mer skeptiskt förhållningssätt, menar företagsrådgivaren. Vidare framhåller företagsrådgivaren att det i längden antagligen är konsumentens efterfråga som styr vilken betalmetod som kommer att användas i butiker.

Tid och kostnader är faktorer som kan relateras till företagets omfattning. Mindre företag, så kallade ”levebrödsföretag”, räknar inte den extra tid som kontanter medför i samband med kontrollräkningen och insättningen av dagskassan, menar Lars Strandberg marknadschef på Swedbank. Detta resonemang får stöd av Mia Hasselgren, stadskärneledare på Kvarnholmens Centrumförening, som anser att egenföretagare inte betraktar den egna arbetstiden som en kostnad. Större företag med anställd personal, blir mer medvetna om den tid och kostnad som kontanter medför, eftersom övertid för personalen ska betalas i samband med kontrollräkningen och insättningen av dagskassan, menar Strandberg.

Bransch

Branscherna är ytterligare en faktor som kan bidra till en variation inom kortbetalning och kontantbetalning då betalningsmetoderna kan relateras till vilken bransch företaget tillhör, menar Lars Strandberg, marknadschef på Swedbank. Företagsrådgivaren på SEB stöder detta resonemang och menar att även tiden företaget varit verksamt i branschen har betydelse för valet

131

av betalningsmetod. Det är svårt att bryta ett vanemönster hos företag som tillämpat en betalningsmetod en längre tid och anser det fungera bra, menar företagsrådgivaren.

Kundernas efterfrågan och kostnaden för respektive betalningsmetod borde vara två faktorer som påverkar vilka betalningsmetoder som förekommer i detaljhandeln idag, menar Jonas Hedin skattehandläggare på Skatteverket. Kundernas efterfrågan väger naturligtvis tungt samtidigt som kostnaden för respektive betalningsmetod är något som säkert beaktas.

Teknologiska faktorer

Tekniken är en faktor som påverkar utvecklingen av betalningsmetoderna. I samband med att chiptekniken infördes och att fler betalterminaler accepterar chipbetalning till fördel för magnetremsan, har kortbetalningar blivit säkrare, menar Lars Strandberg, marknadschef på Swedbank. Detta innebär att bankens kortköpskontroller inte blir lika omfattande vid ett cigarettköp som ett bilköp, vilket underlättar för mindre kortköp och bidrar till en smidigare betalningsprocess. För att underlätta betalningsprocessen kan butikerna satsa på snabbare uppringning, exempelvis via bredband som är uppkopplat dygnet runt. Det är en kalkylerad risk Swedbank tar genom att begränsa sina kontroller vid mindre kortköp. Av samtliga mindre kortköp är det 99 procent som är hederliga, vilket innebär att banken inte blir ersättningsskyldigt till något större belopp vid eventuella kortbedrägerier, hävdar Strandberg.

Psykosociala faktorer

Säkerheten är en viktig aspekt vid sammansättningen av betalningsrutinerna, och granskas i samband med revision, menar Ulf Persson, kontorschef på revisionsbyrån Öhrlings PriceWaterHouseCoopers. Stora butikskedjor tillämpar idag slutna kontanthanteringssystem för att minimera riskerna som kontantbetalning och kontanthanteringen det medför. Vanligt är att intern revision används som syftar till att stärka den interna kontrollen. Exempelvis skapas strikta rutiner och system för granskning, vilket bidrar till att fel inte kan begås utan att det märks, berättar Persson. En naturlig konsekvens av detta blir butikernas minskade risker för medvetna och omedvetna fel. Generellt sett kan slutsatsen dras att det är säkerhetsmässigt fördelaktigt att undvika kontanthantering. Vidare framhåller Persson att försäljningsvolymen medverkar till att olika nivåer av säkerhetsrutiner förekommer. I anslutning till detta finns det ett antal parametrar som bör värderas i valet av rutiner och säkerhet. De parametrar som kan värderas är framförallt bankavgifterna som förekommer vid insättningar, kortavgifterna vid kortköp samt räntan som erhålls på insatt kapital på bankkontot. Utöver detta finns ytterligare ett antal parametrar som inte kan värderas lika lätt men som är minst lika viktiga att beakta. Exempelvis kan detta vara hur smidigt betalningen utförs samt hur personalen uppfattar sin arbetsmiljö, framförallt med hänsyn till säkerhetsperspektivet, anser Persson.

Merparten av Kvarnholmens butiker är små familjeägda företag, som kanske inte beaktat riskerna kontanthantering kan medföra, menar Mia Hasselgren. Kvarnholmen har hittills varit relativt skonat från rån vilket kan vara en anledning. Vanligtvis granskas system och rutiner först i

samband med att något inträffat, menar såväl Mia Hasselgren som Lars Strandberg. Butikspersonal ska inte behöva utsättas för de risker som uppstår i samband med kontanthantering, exempelvis genom rånrisken i butiken alternativt vid insättningen av dagskassan, menar Mia Hasselgren.

Sociala och Kulturella Faktorer

Svensk Handel har noterat förändringar i köpmönstret hos befolkningen. Ett antal år tillbaka låg kortanvändningen på en fast nivå mellan 60 och 61 procent, berättar Lars G Ohlsson ansvarig för betalfrågor inom Svensk Handel. Under denna period förekom det en rånvåg av värdetransporter över hela landet vilket fick till följd att värdetransportföretagen vägrade att transportera under dessa omständigheter och gick ut i strejk. Media spelade en huvudroll när det rapporterades att detta skulle leda till en brist på kontanter i samhället, hävdar Ohlsson. Detta fick tydliga konsekvenser för folkets köpmönster. Förmodligen ledde detta delvis till ett visst hamstrande av kontanter från delar av befolkningen. Samtidigt steg kortanvändningen i landet till en högre nivå, mellan 64 till 65 procent. På senaste tiden har dock ökningen avstannat. Anledningen till att folk envisas med att vara kontanter troget som betalningsmedel beror på ett flertal faktorer, anser Ohlsson. Framförallt är det ett vanemönster hos befolkningen som måste brytas, vilket kräver tid. Utöver detta finns det en viss rädsla och respekt hos den svenska befolkningen gentemot myndigheter som exempelvis Kronofogden. Vidare framhåller Ohlsson att befolkningen kan uppleva det som genant när kortköpen inte godkänns på grund av för lågt kontosaldo.

Konsumenternas köpbeteende är kopplat till deras val av betalningsmetod, dock skulle butikspersonal kunna påverka valet väsentligt genom att exempelvis förespråka kortbetalning, menar Lars Strandberg marknadschef på Swedbank. För att detta ska fungera krävs ett samarbete mellan banker, handlare och polisen samt att en medvetenhet sprids i samhället, vilket projektet Tryggare Kalmar arbetat aktivt för. Generationsfrågan är aktuell i samband med konsumenternas köpbeteende. I anslutning till projektet Tryggare Kalmar bemannades Kalmars bankautomater och uttagsmönstret bland Kalmars befolkning visade att kontanter var önskvärt hos såväl den äldre som yngre generationen. Representanter ur den yngre generationen menar att kontanter underlättar den ekonomiska översikten då det blir lättare att kontrollera hur mycket som kan spenderas, anser Strandberg. Dock framhåller Strandberg att den äldre generationen tenderar att genomföra fler kontantuttag, även om det åldersmässigt är en relativt jämn fördelning. Detta resonemang stöds inte av Mia Hasselgren, stadskärneledare för Kvarnholmens Centrumförening. Hasselgren hävdar att kortanvändningen hos konsumenterna är en generationsfråga och refererar till Gina Tricots ägare Eije Persson. Butiksägaren har noterat att butikens målgrupp som huvudsakligen utgörs av yngre kvinnliga konsumenter, nästan uteslutande tillämpar kortbetalning. Detta kan jämföras med Björkegrens Optikerhus som noterat att målgruppen huvudsakligen utgörs av den äldre generationen och kontantbetalning är vanligt förekommande. Mia Hasselgren får stöd i generationsfrågan av SEB:s företagsrådgivare. Individens vanemönster är starkt och har en betalningsmetod tillämpats kontinuerligt under livstiden, tenderar individen

att fortsätta med den betalningsmetoden, menar företagsrådgivaren. Dock bör inte kön eller bakgrund utgöra någon större betydelse vid valet av betalningsmetod.

5.2.3 Nyckelaktörernas påverkan på butikers betalningsmetoder