Nyckelaktörernas påverkan på butikers betalningsmetoder

Mia Hasselgren, stadskärneledare för Kvarnholmens Centrumförening, anser att butiker genom att acceptera kortbetalning höjer servicegraden för konsumenterna. Kalmar är en turist - och sommarstad, vilket genererar besök av många turister varje år och det är ytterligare en faktor till hur väsentligt det är att kortbetalningen tillämpas fullt ut i butikerna. I sin yrkesroll är Hasselgren i kontakt med butiksägare på Kvarnholmen och har noterat en utbredd uppfattning; att kortavgifterna i dagsläget är för höga. Hasselgren uppmanar därmed butiksägare att kontakta sina handläggare på banken och se över sina kortavtal.

Att kortbetalning är dyrt är en myt som florerar i samhället, menar företagsrådgivaren på SEB. Med anledning av individers starka vanemönster arbetar SEB aktivt för att slå hål på denna myt genom att lyfta fram kortbetalningens fördelar.

Lars Strandberg, marknadschef på Swedbank, har förhandlat fram ett småköpsavtal som tillämpas av butiker med mindre genomsnittsköp, exempelvis godisaffären Tokige Ture där genomsnittsköpet är 40 kronor. Avtalet innebär att banken tar 0,90 procent av beloppet på varje kortköp i transaktionskostnad. Detta är en rimlig kostnad för denna butikstyp, menar Strandberg. Ytterligare ett steg i utvecklingen av kortbetalningar är att en kombination av avgifterna på korttransaktioner införs. Förslagsvis ska transaktionsavgiften på köpesummor upp till 100 kronor endast uppgå till en procentsats av köpesumman, medan transaktionskostnaden på köpesummor som överstiger 100 kronor belastas med en fast avgift. Metoden kan Swedbank i dagsläget inte räkna hem, men befinner sig under utveckling, menar Strandberg. Något som förekommit i publika sammanhang och bidragit till negativa effekter för kortet som betalningsmetod är de butiker som tagit en extra avgift för mindre kortköp, hävdar Strandberg. Detta är illegalt vid betalning med Visakort men är fullt tillåtet vid betalningar med Mastercard. Ytterligare faktorer som orsakat negativ kritik är skimming och bedrägerier. Införandet av chipterminaler medför att dessa problem minimeras, alternativt försvinner på längre sikt, menar såväl Mia Hasselgren som Lars Strandberg.

Mia Hasselgren och Lars Strandberg är båda involverade i projektet Tryggare Kalmar som syftar till att minska kontantanvändningen i Kalmar. Genom Hasselgren har personal i stadens detaljhandel ombetts uppmana konsumenterna till kortbetalning vid betalningstillfället. Argument som talar för kortbetalning är en säkrare arbetsmiljö för anställda samtidigt som det får positiva effekter för den omgivande miljön. Rutinerna kring kontanthanteringen idag innebär att pengarna transporteras till Växjö för att räknas upp och återvänder därefter tillbaka till butiken, berättar Hasselgren. Detta är en aspekt konsumenter inte är medvetna om och det är därmed viktigt att denna information når ut till dem.

Ökande kortanvändning betraktas som ett positivt tecken hos Svensk Handel. Svensk Handel har länge haft en förhoppning om att kunna öka kortanvändningen ytterligare genom att bedriva olika kampanjer i samhället, berättar Lars G Ohlsson, ansvarig för betalfrågor på Svensk Handel. Exempelvis har korta, men intensiva kampanjer i media genomförts, vilka dock har visat sig verkningslösa. Kortanvändningen ligger kvar på en planad nivå runt 65 procent och har inte påverkats nämnvärt av Svensk Handels marknadsföring i syfte att nå en höjd nivå på kortanvändningen, hävdar Ohlsson.

Vidare framhåller Ohlsson att en minskad kontantmängd skulle betyda oerhört mycket för handeln. Framförallt är kontantmängden förknippad med stora kostnader för de inblandade aktörerna men även rånrisken medför en problematisk arbetssituation för flertalet handelsanställda, anser Ohlsson. Exempelvis försöker flertalet dagligvarubutiker uppmana sina kunder att ta ut pengar över beloppet, vilket leder till att kontantmängden minskar i kassorna. Ett stort problem i detta sammanhang är växelkassorna. Växelmynt som lämnas till kunderna uppfattas i regel inte som ett betalningsmedel då köpkraften inte betraktas som stor och försvinner därför ned i byxfickor, burkar eller läggs på hög. ”Riksbanken köper årligen in

växelmynt till ett värde av 100 miljoner kronor och enligt beräkningar som utförts förmodas växelmynt till ett värde av mellan 2.2 och 2.4 miljarder befinna sig ute i de svenska folkhemmen”,

hävdar Ohlsson. Svensk Handel försöker med anledning av detta finna ett alternativ som uppmuntrar kunderna att använda mynten och återigen aktivera dem i handeln.

Transaktionsavgift

En korttransaktion har generellt en fast kostnad på en krona per transaktion. Dock varierar denna transaktionskostnad med anledning av hyreskostnaden för kortterminalen, kostnaden för telelinjen samt antalet korttransaktioner butiksägaren genomför, enligt Lars Strandberg marknadschef på Swedbank. Vidare framhåller Strandberg att kostnaden kan variera beroende på korttyp. Ett kontokort har enbart en fast kostnad per transaktion i jämförelse med betal- och kreditkort som utöver den fasta kostnaden även har en procentsats. Detta beror på att betal- och kreditkort ger konsumenter en viss kredittid då banken måste ge handlarna pengar tills dess att konsumenten betalat banken. Denna kostnad får handlarna svara för. Den fasta kostnaden på en krona kan dock variera mellan företag med hänsyn till omsättningen. Större företag, exempelvis Coop, genererar så många transaktioner att det bidrar till stordriftsfördelar i form av lägre transaktionskostnader på cirka 50 - 60 öre, medan företag med mindre antal transaktioner kan få en transaktionskostnad som överstiger en krona, menar Strandberg. Transaktionsavgiften är förhandlingsbar till en viss del, vilket gynnar företag som har lån eller pensionssparande i samma bank vilket ger ett bättre förhandlingsläge än för de företag som enbart vill köpa inlösentjänsten hos banken. Bankerna följer samma kostnadsmönster på korttransaktioner, menar företagsrådgivaren på SEB. Den fasta kostnaden för kontokort uppgår till 1.50 kronor för SEB:s kunder medan procentsatsen på betal- och kreditkort uppgår till 1.95 procent. Därutöver tillkommer hyresavgiften för betalkortsterminalen som beräknas uppgå till mellan 250 - 500 kronor i månaden.

Formaliserade faktorer

Kassalagen

Den nya kassalagen som träder i kraft vid årsskiftet införs efter att Skatteverket upptäckt att intäkter undanhålls inom kontanthandeln. ”Man kan inte säga att alla fuskar, men i projekten som

Skatteverket haft har det påträffats näringsidkare som har manipulerade kassaregister och använder det för att undanhålla intäkter. För dem blir det i alla fall svårare att fuska med kassaregisterna som de gjort tidigare”, menar Jonas Hedin skattehandläggare på Skatteverket.

Vidare framhåller Hedin att lagen syftar till att motverka illojal konkurrens så att laglydiga företag inte ska drabbas av att grannen bredvid kan hålla lägre priser för att han inte betalar riktig skatt. Detta är en bidragande faktor till att kassalagen omfattar hela kontanthandelssidan och inte enbart specifika branscher, menar Roland Claeson, skattejurist på Skatteverket. Dock görs ett undantag för torghandlare som inte ska omfattas av lagen, vilket beslutats av näringsminister Maud Olofsson. Tillsammans med torghandlarnas intresseorganisation har politiker drivit frågan hårt, för att undanta torghandlarna. En anledning till detta kan ha varit att strömtillförsel krävs vid användningen av registret, anser Claeson.

Kort och kontanter är likställda inför den nya kassalagen men det finns en beloppsgräns som näringsidkare kan tillämpa. Vid en omsättning under 171200 kronor, vilket motsvarar fyra prisbasbelopp, av betalningar med både kontanter och kort undantas kassalagen från näringsidkarna. ”Vi kontrollerar om näringsidkarna har fakturerad försäljning och där beräknas

den kontanta delen. Om den överstiger beloppsgränsen på fyra prisbasbelopp, blir de skyldiga att införa kassaregister”, menar Hedin. Ytterligare kriterier för att kringgå kassalagen är att två

procent av omsättningen sker kontant alternativt att antalet kontanta betalningar endast uppgår till tolv gånger per år. Ett exempel kan vara en bilfirma som vanligtvis fakturerar sin försäljning men som genomför kontanta försäljningar av två dyrare bilar under ett år. Om de fyra prisbasbeloppen överskrids endast vid dessa två tillfällen under året innebär inte att lagen om kassaregister är tillämplig i det fallet, berättar Claeson. Ytterligare ett undantag från kassalagen utgör större företag med god intern kontroll. Exempelvis antas inte Ingvar Kamprad kontrollräkna IKEA:s kassor, vilket istället utförs av internrevisorer och internkontroller i koncernen, anser Claeson. Det väsentliga i frågan är att ägarna inte är involverade i företagets kontanthantering. Att torghandeln har undantagits från kassalagen är förståeligt då det är en specifik typ av handel samt att konsumenten inte förväntar sig att kort accepteras och därmed automatiskt tar med sig kontanter, menar Mia Hasselgren, stadskärneledare för Kvarnholmens Centrumförening.

Slutna kontanthanteringssystem som förekommer i flera dagligvarubutiker är förmodligen ingen faktor som bidrar till ett direkt undantag från lagen om kassaregister, även om det kan påvisa en god intern kontroll från företagets sida, menar Claeson. I slutändan är det kassaregistrens tillverkare som kontrollerar att tekniken uppfyller lagens krav. Väsentligt är att kassaregistret kommunicerar med kontrollenheten på ett korrekt sätt för att kassaregisterenheten ska bli godkänd enligt lagens mening. För att kontrollera kassaregistren måste Skatteverket ha access till

dem vilket innebär att vi besöker företagen och tankar ner information från den svarta lådan. Därefter genomförs diverse kontroller. Exempelvis stämmer vi av informationen från svarta lådan mot bokföringen men kontrollerna kan även innebära att vi genomför provköp och provräkningar för att kontrollera att de verkligen registrerades, berättar Claeson.

Vidare framhåller Claeson att uppgraderingen till ett godkänt kassaregister kan vara en stor investering för småföretagare, då det finns prisuppgifter runt 15 000 kronor för ett nytt kassaregister. Detta resonemang får stöd av företagsrådgivaren på SEB som menar att kassalagen förmodligen kommer att innebära en stor investering, i synnerhet för de mindre företagen. Trots förhoppningar om att bedrägerier kommer att minskas genom kassalagen betraktar merparten av företagare den som onödig, hävdar företagsrådgivaren på SEB.

Revisionen & Bokföringen

Ulf Persson, kontorschef på revisionsbyrån Öhrlings PriceWaterHouseCoopers, menar att vid revisionen av företag med en betydande kassapost krävs det mycket tid för denna balanspost då det är ett väsentligt belopp samt att risken för att fel uppstår är stor. Revisionen inriktas ofta på rutiner kring kassahanteringen. Vid kortbetalningar faller vissa revisionsmoment bort och därmed även nedlagd tid. Generellt sett medför kortbetalningar att butikerna lättare kan bygga upp rutiner för att stärka den interna kontrollen och minimera risken för att fel ska förekomma vid betalningstillfället. Kontanthanteringen utgör en risk i den bemärkelsen att medvetna och omedvetna felen lätt uppstår, menar Persson. Exempelvis kan butikernas differenser minskas vid kortbetalningar, vilket noterats vid kassainventeringar. Vid de tillfällen differenser uppstår kan revisionen bli tidskrävande då differensen skall utredas och åtgärder skall vidtas. Därmed borde risken för medvetna och omedvetna fel vara en faktor som påverkar butikens val av betalningsmetod, menar Persson. Medvetna fel kan uppstå genom att kassasystemen manipuleras medan omedvetna fel härleds genom misstag, exempelvis ett felinslag i kassan. En gemensam nämnare för dessa fel är att de uppstår i anslutning till kontanter och genom att minska kontanthanteringen skulle denna risk minimeras, anser Persson.

Vilken betalningsmetod som detaljhandeln tillämpar får idag väljas fritt. Varken Skatteverket eller lagstiftningen förespråkar någon betalningsmetod framför en annan, menar Roland Claeson skattejurist på Skatteverket. Dock är kontobetalning att föredra ur ett revisionssammanhang.

”Problemet är att kontanterna inte lämnar något avtryck, har du betalningar via konto så kan du alltid följa betalningsströmmarna”, anser Jonas Hedin skattehandläggare på Skatteverket.

Exempelvis utför Skatteverket kontantberäkningar vilket kräver att det finns verifikationer i någon form på hur kontanterna strömmat genom företaget. I det specifika sammanhanget kan kontantbetalning betraktas som en nackdel med anledning av den försvårade redovisningen. Ytterligare ett problem som kan förknippas med detta är den löpande bokföring som ska ske kontinuerligt av alla kontanta transaktioner, menar Hedin. Enligt lagstiftning ska en kontant transaktion vara bokförd senast påföljande arbetsdag. Dock följs detta inte alltid fullt ut av

företagarna, vilket försvårar redovisningen av de kontanta betalningsströmmarna i slutskedet, framhåller Claeson.

Claeson framhåller att det finns en klar skillnad mellan att granska företag som endast tillämpar kontantbetalning eller företag som endast tillämpar kortbetalning. Om de två företagen är identiska i övrigt, exempelvis två butiker med liknande produkter så uppkommer en risk att kontanterna inte bokförs på rätt sätt. ”Det är inte ovanligt att bokföringslagens krav på att

bokföra kontanta insättningar eller uttag senast påföljande arbetsdag har åsidosatts”, hävdar Claeson. Skulle det senare uppstå ett negativt saldo på kassakontot blir det svårt att hitta felet eftersom det kan finnas många olika faktorer som kan ha påverkat. I den aspekten är det smidigare med kort och underlättar arbetssituationen för såväl företagare, bokförare som revisor, menar Hedin. Skatteverket har ingen officiell hållning angående vilken betalningsmetod som väljs i handeln och ställer sig därmed utanför det pågående projektet för att minska kontanthanteringen, Tryggare Kalmar. ”Eftersom Skatteverket inte i sitt arbete har något med

detta projekt att göra kan vi inte heller uttala oss om folk som betalar med kort bidrar till att mera korrekt skatt betalas”, anser Claeson.

5.2.4 Nyckelaktörernas framtidsförväntningar samt hur dessa påverkar