Nyckelaktörernas framtidsförväntningar samt hur dessa påverkar marknadsaktörerna

Lars Strandberg, marknadschef på Swedbank i Kalmar, menar att bankerna har en skev prissättning för kontanter då de länge har lämnat ut växel och tagit emot pengar utan kostnad. Vidare framhåller Strandberg att kontanthantering är kostsamt för bankerna och att det bara är en tidsfråga innan handlare kommer att belastas av högre kostnader än vad de drabbas av idag. Det kommer dock att ta lång tid innan konsumenterna drabbas, exempelvis i form av avgiftsbelagda kontantuttag, tillägger Strandberg. För tillfället är det bättre att informera konsumenterna om nackdelarna med kontanter utifrån säkerhetsaspekter och miljöperspektiv samt att butikspersonal är tydliga med att förespråka kortet som betalningsmetod. I ett långsiktigt perspektiv kommer kontanterna blir dyrare och korten billigare för handlarna än vad de är idag, vilket i framtiden kan leda till avgiftsbelagda kontantuttag, menar Strandberg. Dock kommer avgiften i samband med kortbetalning alltid att finnas kvar i någon form, då det är en tjänst handlarna köper av bankerna, menar Strandberg. Säkerheten i samband med kortbetalningar är att handlaren är garanterad sin dagsförsäljning på kontot samma dag. Uppstår bedrägerier i anslutning till kortbetalningen svarar bankerna för risken.

Befolkningen kan uppleva det som genant när kortköpen inte godkänns på grund av för lågt kontosaldo. Denna orosfaktor är dock något som vi med teknikens hjälp ska kunna komma tillrätta med, menar Lars G Ohlsson. Exempelvis förekommer det i ett flertal dagligvarubutiker att kunderna kan dra sina medlemskort vid ingången av butiken för att kontrollera vilka erbjudanden som är aktuella. Förslagsvis skulle ett liknande koncept kunna tillämpas på kundernas betalkort. Detta skulle innebära att kunden på ett smidigt sätt kan kontrollera sitt kontosaldo och därefter tryggt kunna använda kortet som betalningsmedel, menar Ohlsson. Detta

kan jämföras med hur det ser ut i dagsläget då kunderna ofta använder sig av bankomaterna för att kontrollera sitt kontosaldo, vilket ofta resulterar i ett uttag och därefter en kontant betalning. Lars G Ohlsson har tidigare i år uttalat sig i media och uppmanade då bankerna att avgiftsbelägga bankomatuttag: ”I ett försök att bryta befolkningens vanemönster gäller det att både uppmuntra

deras betalningsmetoder med hjälp av ris och ros. Ett steg i rätt riktning skulle då innebära att bankerna avgiftsbelägger bankomatuttagen som en slags bestraffning medan handeln svarar med att kortbetalning skulle belönas i någon form”.

Kontanterna är på väg bort och ett tydligt tecken i sammanhanget är IKEA:s val att avlägsna sina kontantautomater i en del varuhus, menar Lars Strandberg marknadschef på Swedbank i Kalmar. Dock kommer kontanterna att finnas kvar inom en överskådlig tid, förslagsvis femton år. Utvecklingen kommer innebära att kontanterna minskar radikalt samtidigt som kostnaderna för dem ökar, menar Strandberg. Projektet Tryggare Kalmar visar att kontantuttagen från Swedbanks bankautomater minskat med tolv miljoner årets första kvartal i jämförelse med det första kvartalet år 2008. Dock verkar Tryggare Kalmars mål med en minskad kontantanvändning med 350 miljoner per år bli svårt att nå, anser Strandberg.

Det krävs att detaljhandelns samtliga aktörer följer kortutvecklingen och att det finns en gemensam uppslutning bakom kortbetalningen för att minskningen av kontanter ska slå igenom, menar Mia Hasselgren, stadskärneledare för Kvarnholmens Centrumförening. Ett vardagligt exempel från samhället där endast kontantbetalning accepteras är bussen och merparten av parkeringsautomaterna, vilket ger en indikation hos befolkningen att kontanter fortfarande är nödvändiga som betalningsmedel. Väsentligt är att butiker och aktörer i samhället aktivt tar initiativet och möjliggör en minskad kontantanvändning hos konsumenterna, menar Hasselgren. I ett kortsiktigt framtidsperspektiv kommer fördelningen mellan kort – och kontantanvändning inte att påverkas i speciellt hög utsträckning, dock kommer kontanterna att försvinna efterhand.

”En anledning kan vara att det är dyrt att trycka pengar”, menar Roland Claeson skattejurist på

Skatteverket. Utan att ha några belägg, men spontant sett upplevs kortbetalningar som vanligare i dagsläget, anser Jonas Hedin skattehandläggare på Skatteverket. Dock finns det tillfällen då det fortfarande kommer att behövas kontanter, exempelvis när privatpersoner handlar mellan varandra. En konsekvens av minskade kontantbetalningar skulle kunna vara att även svarta transaktioner minskar. I samband med att personalliggaren infördes inom restaurangbranschen började restauranger registrera nya anställda samtidigt som företag som aldrig haft anställda plötsligt blev arbetsgivare, berättar Claeson. Intäkterna ökade med flera miljoner under 2007, dock känner vi inte av de effekterna längre. Därmed är det rimligt att förutspå ökade inbetalningar under år 2010 med anledning av kassalagen, dock får framtiden utvisa hur det blir, anser Claeson.

Med teknikens hjälp har Svensk Handel en förhoppning om att öka kortanvändningen hos den svenska befolkningen. Exempelvis har chiptekniken införts på betalkorten, dock skulle betalningstekniken kunna utvecklas vidare, menar Lars G Ohlsson, ansvarig för betalfrågor på

Svensk Handel. En elektronisk plånbok skulle innebära att kunden via sin hemdator överför ett belopp till sitt chip och vid betalningstillfället endast håller fram sin plånbok mot chipläsaren, som automatiskt drar beloppet från kortet. Kunden innehar då ett kontaktlöst betalkort och genom denna metod behöver inga koder knappas in vid betalningstillfället, vilket underlättar betalningsprocessen menar Ohlsson. Förhoppningsvis är detta en metod som kan komma tillrätta med spontanköpen som ofta utgörs av mindre belopp som betalas kontant och utgör en betydande kostnad för handeln bland annat i form av kontanthantering men även transaktionskostnader som blir betungande vid mindre kortköp, anser Ohlsson. Dock kommer den framtida utvecklingen av betalningsmetoder att automatiskt falla inom ramen för ökad kortanvändning. ”Valet av

betalningsmetoder i handeln har en stark koppling till generationsfrågan och i takt med att en generationsväxling sker ute i samhället kommer kortanvändningen per automatik att öka då den yngre generationen förespråkar kortet”, menar Ohlsson. Detaljhandeln omsätter idag närmare

600 miljarder och om vi förutspår att Svensk Handel lyckas öka kortanvändningen med 10 procent skulle det innebära att kontanthanteringen hade minskat med 60 miljarder i samhället, berättar Ohlsson. Kontentan hade blivit en omfördelning i köpmönstret till 75 procent kortbetalning och 25 procent kontantbetalning vilket inneburit att det fortfarande florerat 210 miljarder i kontanta medel inom handel. Det är i dagsläget inte troligt att ett kontantlöst samhälle är en framtida modell. Exempelvis förekommer det minderåriga samt folk med betalningsanmärkningar som inte kan tillämpa kort som betalningsmedel i samma utsträckning, nämner Ohlsson. Visserligen skulle ett kontantlöst samhälle vara tekniskt möjligt, men kontanter kommer förmodligen att finnas kvar i samhället även framöver, dock i en betydligt mindre mängd än idag, menar Ohlsson. Detta resonemang får stöd av SEB:s företagsrådgivare som menar att vi i ett framtidsperspektiv kommer att se minskade kontanter i omlopp. Detta motiveras med de indikationer som finns redan idag, då trenden i betalningssammanhang visar ökade kortbetalningar. En trend som förstärks av starka drivkrafter och regleringar, menar företagsrådgivaren.