Nyttjandekravet

Den fjärde principen ger riktlinjer för hur insamlade uppgifter om deltagarna ska användas för forskningsändamålet (Bryman, 2016).

Vi informerade således deltagarna i vår studie om att insamlad data enbart skulle komma att användas för forskningsändamål samt att all insamlad information raderas eller förstörs vid avslutad forskning.

18 6.6 Metoddiskussion

Vår studie bygger på relationen mellan förälder och lärare med elevutveckling i skolan som gemensamt mål. Vi har därför valt en kvalitativ studie vilket innebär en mer omfattande redogörelse för informantens tankar, uppfattningar och erfarenheter. Både män och kvinnor deltog därför i vår studie. Lärarnas yrkeserfarenhet sträcker sig från tio till femton år, medan föräldrar till elever från 10 till 18 år ingår i undersökningen. De deltagande lärarna är yrkesverksamma från grundskolan till gymnasiet, inom olika ämnen.

6.6.1 Validitet och Reliabilitet

Bryman (2016) påpekar att det finns två kriterier forskaren har till hjälp i sin bedömning och presentation av en kvalitativ studie; validitet och reliabilitet. Bryman (2016), Christoffersen och Johansen (2012) och Hartmann (2008) betonar att forskaren måste ha kunskap om validitet och reliabilitet samt förstå vikten av dess användning i forskning och resultat. Begreppen validitet och tillförlitlighet har nämligen en mycket viktig roll i en undersökning.

6.6.2 Vad betyder validitet och reliabilitet?

Enligt Christoffersen och Johansen (2012) ska de verktyg som används för att samla in data för studien vara giltiga och pålitliga. Validitet innebär vilken metod eller verktyg som forskare bör använda i sin forskning och hur exakt dessa verktyg och metoder kan mäta önskad funktion. När det sägs att verktyg för datainsamling ska vara tillförlitliga i önskad funktion betyder det att resultaten som uppnås vid olika tidpunkter i studien måste vara desamma. Det är mycket viktigt att veta i vilken utsträckning mätinstrumenten ger oss samma resultat under samma förhållanden.

(Christoffersen och Johansen, 2012).

Figur 2

I relation till detta samt för att stärka tillförlitligheten i vår studie använde vi oss av två intervjuguider, en för föräldrar och en för lärare. Samma frågor användes för alla tre lärarna (Se bilaga2). Likaså användes samma frågeformulär för alla tre föräldrarna (Se bilaga3). Thornberg &

Fejes (2019) hävdar att forskare bör använda validitet (giltighet) för att kunna mäta sin forskning kvantitativt och kvalitativt, samt använda reliabilitet (tillförlitlighet) i syfte att säkerställa resultatet

19

av forskningen. Det är en viktig del av forskningsprocessen som även Christoffersen och Johansen (2012) pekar på.

Vårt ämne är en kvalitativ studie om föräldrars och lärares engagemang i skolan och elevernas skolprestationer i relation till detta. Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar av och erfarenhet av sambandet mellan förälders och lärares engagemang och elevers resultat i skolan.

För att uppnå målet med vår studie har vi formulerat ett antal frågeställningar vi kommer att besvara. Begreppet reliabilitet används i vår studie eftersom studien är kvalitativ. Vanligtvis använder forskare inga mätinstrument i kvalitativa studier som matris osv för att kunna kontrollera tillförlitligheten och giltigheten (Bryman 2016).

Likt många andra studier kan även denna lida av vissa svagheter. För det första fokuserade vi på endast två skolor i Östergötlands- och Kalmar län, vilket starkt avgränsar möjligheten till generalisering. Å andra sidan är studiens mål inte att utveckla generella regler, utan att bidra med en djupare förståelse för FE i svenska skolor. För det andra, tid- och budgetbegränsningarinnebar att vi fick begränsa oss till endast ett fåtal intervjuer med föräldrar och lärare, så utökat antal intervjuer hade krävts för att nå datamättnad. Vi rekommenderar starkt att framtida studier har dessa begränsningar i åtanke och designar nya studier i förhållande till dem. Vi rekommenderar även att fokusera mer på begränsningarna inom FE, som utgör betydelsefulla hinder för tre-vägsinteraktionen mellan familj, skola och prestation. I detta avseende är språkhinder, kulturell bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå de primära faktorerna som i framtiden bör uppmärksammas.

20

7 Resultat

Vår empiriska forsknings resultat utgår från fyra forskningsfrågor, vilka preciserar också är syftet med studien. Temat för studien är föräldrarnas engagemang i skolan och samarbete med lärare för barns skolprestationer. Vi har valt fenomenografisk metod som analysmetod i studien. Enligt Dahlgren och Johnsson (2019) är denna metod den mest lämpliga för att analysera människors uppfattningar. Först läste vi alla intervjuerna noggrant. Sedan diskuterar de vi intervjuerna för att vi skulle få en överblick över intervjuerna, vad innehöll, och vilka erfarenheter informanterna hade av vårt ämne. Efter vår diskussion om intervjuerna så vi gick in i detalj och fokuserade på att analysera data och hitta semantiska enheter, vilka vi markerade med kritor. De markerade meningarna skapades våra semantiska enheter. Därefter gjorde vi en jämförelse som vi använde oss av för att förstå hur föräldrar och lärare ser på relationen mellan skola och hem , samt hur många föräldrar som anser att denna relation är viktig . I nästa steg kategoriserade vi materialet i olika kategorier som innebar likheter och skillnader i uppfattningar. Slutligen definierade vi innehållet i olika teman. Dessa teman använder vi som rubriker i vår resultatdel. Således framkommer likheter och skillnader uppfattningar under dessa rubriker, vilka är:

1. Vad innebär föräldraengagemang?

2. Hinder och utmaningar för föräldraengagemang

3. Samband mellan föräldraengagemang och elevers skolprestation

4. Betydelsen av samverkan mellan föräldrar och lärare för elevens skolprestation

I resultatet beskrivs lärare som Lärare 1,2 och 3, (som är beteckningar för lärare från grundskola till gymnasiet) medan föräldrar beskrivs som Förälder1, 2 och 3.

7.1 Vad innebär föräldraengagemang?

Vi intervjuade både föräldrar och lärare och frågade dem hur de definierar engagemanget och samarbetet mellan skola och familjer och vilka aktiviteter de anser är viktigast. Överraskande nog finns det ingen samsyn mellan föräldrar och lärare om föräldrarnas funktion och deras möjliga bidrag. Föräldrar, till exempel, föredrar att ha direkt kommunikation med lärare och rektor för skolor och diskutera och ta emot råd om de väsentliga aktiviteterna. De använde till och med den här aktiviteten för att definiera hela begreppet föräldrarnas engagemang. En mamma, 37 år, med tre barn, ett i gymnasium och två i grundskolan, beskriver föräldrarnas engagemang som:

Jag tror att föräldrarnas engagemang som kan hjälpa både skolor och familjer och leda till ökade elevers prestationer är möten ansikte mot ansikte mellan lärare och föräldrar. Du vet,

21

under dessa möten känner lärare och föräldrar varandra, och de delar informationen, vilket hjälper båda att lära känna eleven bättre. Denna direkta interaktion kan också vara till stor hjälp för föräldrar att veta hur man kan hantera eleverna att arbeta bättre hemma (Förälder 1).

En annan förälder, en 40-årig man, bekräftar detta på ett annat sätt:

När mitt barns skola bjuder in mig till ett möte ansikte mot ansikte är det bra eftersom jag får bättre svar på mina frågor. Jag vet att jag kan se alla aktiviteter genom en digital plattform som Unicom. Men det är mer attraktivt att höra från lärare och få direkta råd. För när jag ställer en fråga via plattformen eller e-post så tar det troligen en vecka för dem att svara, och många gånger får jag inget svar och jag ringer dem per telefon och jag ser det som ett slarv så jag tänker ansikte mot ansikte möte är mycket bra för föräldrar.

Lärarna ser dock annorlunda på föräldrarnas engagemang, och lägger större vikt vid läxor, vilket gör att lärare behöver föräldrar för att hjälpa eleverna att göra sina läxor och respektera reglerna och förväntningarna. Detta är en mycket viktig aktivitet att samarbeta kring mellan skola och hem.

Åsikten nedan är från en av lärarna med mer än tio års skolerfarenhet:

Min erfarenhet säger mig att när föräldrar är mer bekanta med utbildningsprocessen och formella regler och förväntningar kan de vara en bättre resurs för både barn och skola. När föräldrar känner till reglerna kan de lära av barnen. De pratar om dem och uppmuntrar dem.

Dessa föräldrar är mer aktiva hemma och hjälper sina barn, vilket är anledningen till att dessa elever går framåt (Läraren 1).

En annan förälder beskrev föräldrarnas engagemang som ett meningsfullt deltagande i barns utbildning, genom vilket skola och hem arbetar tillsammans för att förbättra barnets förmåga till lärande. Detta utvecklar egenskaper hos barnet som att stärka självförtroendet och lärande, intresse för studier och bra uppförande i klassrummet (Förälder 2).

7.2 Hinder och utmaningar för föräldraengagemang

Vi fann en del utmaningar och hinder för föräldrarnas engagemang i utbildningsaktiviteter, till exempel de familjer som inte är aktiva i skolverksamheten måste delta i möten och workshoppar, men tyvärr är de inte motiverade och vill inte delta i sådana aktiviteter. Det kan vara kulturella skillnader, språkhinder liksom på grund av familjens utbildningsnivå. Så det är viktigt att se till att all information från skolan måste vara tydlig och användbar för föräldrar (Lärare 2).

22 Vidare berättade Lärare 2 att

Skolan anstränger sig för att hålla kontakten med alla föräldrar och lösa deras barns problem, vi genomförde även online möten och seminarier med föräldrarna under pandemin.

Ett stort problem i detta avseende är föräldrarnas dåliga skolupplevelser avseende sin egen tidigare utbildning, det vill säga att de har en dålig erfarenhet av skolan, vilket är en svår uppgift för skolan att ändra på.I det här fallet är det nödvändigt att först arbeta med föräldrar så att de liksom sina barn kan lita på skolan och förstå att skolan är mycket viktig för barnen för deras framsteg.

Lärare 3 konstaterar att

Faktum är att inställningen till skolan kommer hemifrån. Det vill säga att barnet kommer till skolan med den bilden av skolan som föräldrarna visar för sina barn i hemmet.

Enligt lärare finns det några utmaningar som kan ses i skolan när de försöker kommunicera med familjer. För det första är föräldrarna upptagna med flera jobb och de får knappast tid att delta i mötet tillsammans med skolan och gå på sådana aktiviteter. För det andra försvinner pappersarbete nästan i denna tid och digitalt arbete har tagits i bruk i stället. Men det digitala materialet behöver uppdateras så att informationen till föräldrarna är korrekt, i synnerhet när det gäller mötestider i skolan, fast på grund av tidsbrist är det ibland svårt att hinna med dessa uppdateringar (Lärare 1).

Samtidigt säger nästan alla lärare att det är svårt att konsekvent kontrollera olika nya hemsidor, plattformar och kalendrar som skolan skickar, på grund av arbetsbördan.

Lärare 3 lyfte fram det vanligaste problemet av kommunikation med utländska föräldrar och säger att

Den största utmaningen är språkbarriärer för utländska föräldrar att komma i kontakt med skolan. Det är därför föräldrar inte förstår vad som händer i skolan och vad som är barnets framsteg. De tvekar också att kontakta skolan på grund av svagt språk.

Dessutom har lärare en börda att utforma och organisera ett schema för läxor på veckobasis.

Förutom att kontakta skolan och hemmet varje vecka är det verkligen ett hårt jobb för båda parterna.

Samtidigt är det ganska svårt att hantera familjer och deras barns engagemang i alla diskussioner kring skolans arbeten (Läraren 2).

23

Vissa föräldrar behöver ordentlig vägledning från skolan för sina barns utbildning. Det är därför enligt Förälder 1, som skolan ska ge hjälp att skapa en lärandemiljö i hemmet för att stödja barn i deras lärande (Förälder1).

Två av våra tre föräldrar var överens om att

Vi kan få "kunskap om föräldraskap" som ett stöd från skolan och andra föräldrar, vilket kan hjälpa deras barn att utvecklas och skapa lärmiljön hemma (Förälder1 & 2).

Vidare informerade Förälder 3 oss om att de ibland inte vet att skolan behöver volontärer, det vill säga att det saknas information till föräldrar om behovet av volontärer i skolan. Endast ett fåtal vårdnadshavare som engagerar sig aktivt i skolan, deltar som volontärer i skolverksamheten. Vi tolkade att det är viktigt att rekrytera volontärer så att alla familjer känner till skolaktiviteter.

Föräldrar vill att det ska finnas ett flexibelt schema för volontärer så att de kan delta. Lärare har föreslagit att skolan organiserar utbildningsprogram för volontärer så kan vi få med flera människor med olika kompetenser inom skolområdet.

En förälder tillägger om arbete som volontär i barns skolverksamhet att

Eleverna kan öka sin kommunikationsförmåga när de arbetar med vuxna eftersom de får riktad uppmärksamhet från vuxna. (Förälder 3)

Vissa föräldrar tyckte att skolan bara kunde kontaktas när barnen hade problem i skolan, de trodde att skolan inte bryr sig om deras insatser. Det är särskilt svårt för utländska föräldrar att förstå skolsystemet och utbildningsmodellen, eftersom detta system kan vara nytt för dem och annorlunda än deras hemland. Kommunikationen mellan skola och hem är ensidig och används endast för att få information från skolan, eftersom brist på andraspråk, kulturella skillnader och brist på information hindrar interaktion med skolan (Förälder 2). Vidare kan utländska föräldrar som har svårigheter med språk och andra problem som utlänningar möter i ett annat land inte delta på det sätt i skolverksamhet som lokala föräldrar kan göra. Så det är ett stort ansvar för skolledningen att få bukt med den här frågan. Så oavsett etnicitet och socioekonomi bör alla familjer involveras i skolans beslutsfattande. Detta problem togs upp av en av föräldrarna som var utländsk och hade svårt med språk- och kulturfrågor i samhället (Förälder 2).

Dessutom påpekar Lärare 1 ett annat problem, såsom att barns dåliga beteenden i skolan och att vardagliga klagomål håller föräldrar borta från skolan, sådana föräldrar drar sig för att gå till skolan, de är rädda för att träffa personal och lärare och känner sig generade ( Förälder 1).

24

7.3 Samband mellan föräldraengagemang och elevens skolprestation

Många lärare tycker att föräldrarnas engagemang inte bara är gynnsamt för elevernas skolutveckling, utan också har en positiv effekt på elevens humör och beteende, det vill säga de får mer intresse för skolverksamheten. Enligt Lärare 3 kan vi se att de barn vars föräldrar är aktivt engagerade i skolan uppnår goda resultat.

Vi mäter akademisk prestation på två sätt, ett baserat på testresultat och det andra övergripande prestation som inkluderar grupp-/pararbete, och klass och läxor (Lärare3).

Heminlärning är ett stödjande och ytterligare verktyg för elevernas skolprestationer (Lärare 1). För detta ändamål skickas olika hemuppgifter och andra läroplansrelaterade aktiviteter hem.Dessutom kan skolan ordna en del aktiviteter som kan vara till hjälp för föräldrar att lära av lärare.

I detta avseende sa Lärare 1 att

Elevernas alla erfarenheter inom och utanför skolan, dvs hemma, är användbara för deras skolutveckling. Därför kan föräldrars engagemang i barns aktiviteter förbättra barns prestationer, känsla av kompetens och förståelse för omvärlden.

Elever trivs bra när deras föräldrar blir en del av deras utbildning. Därför bör skolan göra ansträngningar för att involvera föräldrar i skolan för att få dem att känna sig välkomna i sina barns utbildningsprocess. Dessutom bör föräldrar också åta sig att motivera och ägna tid åt sina barn i sina studier. Eftersom vi kan se att föräldrarnas engagemang ökar elevernas lärandemöjligheter, det är därför barn utvecklar egenskaper som gott beteende, eftersträvansvärda egenskaper och disciplin tillsammans i utbildnings sammanhang. (Lärare 3).

Ett annat sätt är att föräldrarna arbetar som volontärer i skolan, föräldrarna förstår skolarbetet genom att engagera sig i många skolaktiviteter, som kan vara användbara för deras barn. När de känner sig trygga i skolan blir deras barn glada och självsäkra.

Förälder 3 säger att

Eftersom vi lär oss mycket genom att arbeta i skolan, så kan vi också föra över skolaktiviteter hemma för att lära våra barn.

Föräldravolontärarbete i skolan främjar social interaktion och hjälper lärare och föräldrar att bygga ett stödsystem baserat på gemensamma intressen för eleverna. Detta informella sätt att kommunicera mellan lärare och föräldrar hjälper eleverna att prestera bättre i skolan. Dessutom blir lärarna medvetna om föräldrarnas talanger och intressen.

25

Förälder 2 berättade att deras engagemang i skolan påverkar deras barns skolprestationer positivt, eftersom deras barn deltar i studier med större intresse och är nöjda.

Förälder 2 säger att

Ända sedan jag involverade mig i skolan har mitt barn utvecklat en känsla av ansvar för skolarbetet. Han gör läxor själv och diskuterar med mig.

En annan förälder sade att de föräldrar som är engagerade i sina barns skolverksamhet har goda kunskaper om skolan. Genom detta får det god effekt på deras barns skolresultat. Dessutom säger Läraren 2 att skolorna har högre förväntningar på de elever vars föräldrar samarbetar med skolan.

Förälder 1 upplever också att deras barns testrapporter förbättrades när de började delta i sina barn studier. Vi tolkade det på så sätt att enligt Förälder 2, om föräldrarna deltar mer i barnens mindre utvecklade ämnen och försöker lösa problemet genom att diskutera med lärarna, så kan barnets problem i det specifika området vara löst, och det kan ha en positiv effekt på deras prestation.

En förälder säger att

När barn ser sina föräldrar involverade i skolan förstår de vikten av utbildning, det vill säga när hem och skola samarbetar för att uppnå ett mål för barns framsteg visar barnen också sin potential med full energi.

När vi frågade föräldrar hur de hjälper sina barn att lära sig hemma, sa en pappa att för att förbättra sitt barns läsförmåga ber de sina barn att läsa högt. Med denna övning lär sig barnet inte bara att läsa med självförtroende utan ökar också sitt ordförråd. En annan förälder sa att han har ett intressant samtal med sina barn varje kväll, och frågar om deras skoldag och sedan hjälper de barnet efter behov, så barnet får berätta om skolaktiviteter och dagliga rutiner hemma. Samtidigt identifierar barnet inte bara problemen med sina studier utan också att barnet förstår vikten av sina studier hemma.

7.4 Betydelsen av samverkan mellan föräldrar och lärare för elevens skolprestation

Enligt Lärare 1 ger föräldra-skola engagemang lärare möjlighet att förstå familjer, deras bakgrund, mål, behov och idéer om sina barns framtid. Detta bidrar till att motivera eleverna i sina studier. Lärarna respekterar också föräldrarnas insatser och deras engagemang i skolarbetet.

26 Lärare 3 säger stolt att

Det är en ära för dem om de kunde hjälpa och stödja föräldrarna för barnens skolprestationer. Eftersom det här stödet som vi gör för föräldrar kommer tillbaka till skolan via elevframgång (Lärare 3).

Efter intervjuer med Lärare 2 och 3 fick vi veta att kommunikationen mellan skola och hem lägger ett stort ansvar på eleverna att prestera i skolan och vad kan deras egen strategi vara? Det vill säga vilka åtgärder de kan vidta för att kompensera för sina brister i studierna om det behövs, som att diskutera med lärare, be dem att hantera extra tid och så vidare? Detta kan leda till medvetenhet hos eleverna om hur de kan förbättra sina resultat. Eleverna får mer information om skolans policy och de lär sig vilka steg som bör antas som nämns i skolans policy, såsom beteende, närvaro och att följa instruktioner. De får full medvetenhet om de kurser och program som finns i skolan. I detta avseende informerade Lärare 1 om att vårt undersökta gymnasium planerade en dag (som en besöksdag) till alla nya elever för att ge information för olika program inom institutionen så att de kan välja programmet efter deras intresse. Dessutom fungerar eleverna mellan lärare och föräldrar som kommunikatör. Denna kommunikation kan skapa självförtroende hos dem.

Lärare 2 tycker att

När föräldrar och lärare har ett tydligt åtagande för att arbeta tillsammans för att främja ett barns framgång, når de snabbt sitt mål, med hjälp av tvåvägs (skol-hem) regelbunden kommunikation.

Alla lärare som är inblandade i intervjun framhåller att det är svårt att driva elever individuellt utan föräldrastöd, eftersom vissa föräldrar tror att läraren är en professionell som vet exakt hur man kan hjälpa eleven i studierna, men föräldrar bör vara medvetna om att utan stödet av hemmet kan eleven inte utvecklas fullt ut. Därför kan interaktion med föräldrar hjälpa till i elevens sociala och akademiska utveckling.

Lärare 3 beskriver olika typer av föräldrar i skollivet

Vissa föräldrar håller noga koll på sina barns läxor eller involverar när de ser mindre bra betyg. De har strikt disciplin eller stela regler relaterade till studierna för barn, De följer regelbundet upp till skolan. Medan vissa föräldrar aldrig ser under hela skollivet för sina barn. Tyvärr hamnar dessa elever på efterkälken i studierna på grund av bristande stöd i hemmet.

27

Förälder 2 anser att interaktionen med lärarna ger en uppfattning om styrkorna och svagheterna

Förälder 2 anser att interaktionen med lärarna ger en uppfattning om styrkorna och svagheterna