Triangeln för elevers framgång - En kvalitativ studie om föräldrars och lärares engagemang i skolan och elevernas skolprestationer

Linköpings universitet | Institutionen för beteendevetenskap och lärande Examensarbete, grundläggande nivå, 15 hp | Lärarprogrammet Höstterminen 2021 | LIU-LÄR-L-EX--21/XX—SE

Triangeln för elevers framgång

- En kvalitativ studie om föräldrars och lärares

engagemang i skolan och elevernas skolprestationer

___________________________________________________

The triangle of student´s success

- A qualitative study of parents' and teachers'

involvement in school and students' school performance

Linköping universitet

SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 10 00, www.liu.se

Sammanfattning

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vikten av förälders engagemang i skolan samt att utforska om samarbete mellan hem och skola har en positiv påverkan på barns skolprestation.

Vi har ställt upp följande frågeställningar: 1) Vad innebär föräldraengagemang i skolan? 2) Vilka hinder och utmaningar kan vi hitta i föräldrars engagemang i sitt barns skolgång? 3) Vilken betydelse har föräldrars engagemang för elevens prestation i skolan? 4) Vilken betydelse har föräldrars och lärares interaktion för elevens prestation i skolan? Vi har använt en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med ett antal lärare och föräldrar. Analys har gjorts med hjälp av fenomenografisk metod.

Resultatet av vår studie visar tydligt att de elever vars förälder aktivt deltar i och stödjer deras skolgång har lättare att tillgodogöra sig utbildningen. I stort sett alla informanter är överens om att interaktion mellan hem och skola gör ett barns inlärningsprocess både enklare och roligare. Det vill säga, om både förälder och skola interagerar och effektivt deltar i barnets skolgång ser vi som resultat inte bara en ökad inlärningseffekt utan även en god social utveckling hos eleven. Många skolor i Sverige har insett detta och arbetar numera aktivt för att involvera föräldern mer aktivt i sitt barns skolgång.

Nyckelord: Skola och hem, skolprestation, föräldrar, engagemang, samarbete, relation.

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Problembeskrivning ... 1

2 Syfte och Frågeställningar ... 2

2.1 Syfte ... 2

2.2 Frågeställningar... 2

3 Bakgrund ... 3

3.1 Föräldrasamverkan utifrån praktisk erfarenhet ... 3

3.2 Föräldrasamverkan utifrån policy- och styrdokument ... 3

3.3 Två kärnmål för föräldrasamarbete ... 3

3.4 Demokratiuppdraget uppfylls i skolan ... 3

3.5 Lärarnas perspektiv på föräldrasamverkan ... 4

4 Forskningsöversikt ... 5

4.1 Begreppsdefinitioner ... 5

4.2 Empiriska studier ... 6

4.3 Föräldrars involvering och barns skolprestationer ... 6

4.3.1 Barnrelaterade faktorer ... 7

4.3.2 Föräldrar-relaterade faktorer ... 7

4.3.3 Lärarrelaterade faktorer... 8

4.4 Lärar-Förälder interaktioner och barns skolprestationer ... 8

4.5 Hinder för föräldrars involvering i undervisning ... 9

4.5.1 Förälder- och familjefaktorer ... 9

4.5.2 Barnets faktorer ... 10

4.5.3 Förälder-lärarfaktorer ... 10

4.5.4 Sociala faktorer ... 10

5 Teori ... 12

5.1 Den teoretiska grunden ... 12

5.2 Ändrade krav på samarbetet mellan skola och hem ... 12

5.3 Olika förhållningssätt till relationen mellan hem och skola- Fyra principer ... 12

6 Metod ... 14

6.1 Metodval ... 14

6.2 Datainsamlingsmetod ... 14

6.3 Urval och genomförande ... 14

6.4 Analysmetod ... 16

6.5 Forskningsetiska principer ... 17

6.5.1 Informationskravet ... 17

6.5.2 Samtyckeskravet ... 17

6.5.3 Konfidentialitetskravet ... 17

6.5.4 Nyttjandekravet ... 17

6.6 Metoddiskussion ... 18

6.6.1 Validitet och Reliabilitet ... 18

6.6.2 Vad betyder validitet och reliabilitet? ... 18

7 Resultat ... 20

7.1 Vad innebär föräldraengagemang? ... 20

7.2 Hinder och utmaningar för föräldraengagemang ... 21

7.3 Samband mellan föräldraengagemang och elevens skolprestation ... 24

7.4 Betydelsen av samverkan mellan föräldrar och lärare för elevens skolprestation ... 25

8 Analys och diskussion ... 28

9 Slutsatser ... 32

Referenser ... 34

Bilagor ... 37

Bilaga 1 ... 37

Bilaga 2 ... 38

Bilaga 3 ... 39

1

1. Inledning

Samarbete mellan skola och hem är av stor betydelse för elevens prestation i skolan. I Skolverket (2019) kan man läsa att det är ett gemensamt ansvar för föräldrar och lärare att skapa förutsättningar för barn som främjar utbildning och utveckling av ungdomar och förvärv av kunskap och värderingar. Dessutom är skolans uppdrag att främja lärande, där samarbete mellan skola och hem kan hjälpa ungdomar till allsidig personlig utveckling och till att bli aktiva och kreativa (Skolverket, 2019). Enligt Hugo (2011) är lärarens samarbete med föräldern en viktig faktor för elevens framgång. Lärarstrategier diskuteras vid möten med föräldrar för att förbättra elevernas skolprestationer, vilket ger en positiv och hållbar påverkan i deras studier (Hugo 2011).

Velez och Jones (1997) forskning visar att barn oftast får framgång inte bara i skolan, utan också i det personliga livet när deras föräldrar och skola engagerar sig i elevens inlärningsprocess.

1.1 Problembeskrivning

Familjen som enhet är den viktigaste sociala institutionen i människors liv. Denna sociala institution påverkar människor i alla stadier av livet, även elevers skolprestation. Som förälder kan man skapa en positiv inverkan på sitt barns skolprestation genom att aktivt delta i utbildningen.

Med aktivt deltagande menas att visa intresse för sitt barns utbildning, upprätthålla en aktiv kommunikation om, samt stöd i utbildningen, och att motivera sitt barn genom ett aktivt deltagande i skolgången. Samuelson (2017) påpekar också att föräldrars ekonomiska situation och utbildning kan spela en viktig roll för elevers studier.

Utbildning är en viktig grundläggande pelare i alla samhällen och ser man på västvärldens industrialiserade samhällen ser man effekten av att en effektiv och gedigen utbildning kan leda till utveckling av samhället. Således kan utbildning ses som ett socialt system som kan vara avhängigt av relationen och interaktionen mellan hem och skola. Resultaten av PISA 2012 visar att elever oftast uppnår sämre utbildningsresultat efter millennieskiftet. Enligt Lundgren (2017) beror detta främst på föräldrars bristande intresse för sina barns utbildning. Resultatet berör vikten av kontakt och engagemang mellan skola och hem för att stärka barnets möjlighet till ett gott utbildningsresultat. Lundgren (2017) konstaterar att PISA-undersökningen 2012 också visade försämrade kunskapen hos bland annat 15-åriga elever.

Säljö et al. (2017) framhåller att föräldrar som inte engagerar sig i sitt barns utbildning, leder till en försämrad skolprestation för barnet. Detta problem kan åtgärdas om föräldrar ägnar mer tid åt sina barn, då det ger en ökad förståelse för barnets känslor, egenskaper och intressen. I sin tur ger

2

förälderns ökade engagemang barnet bättre förutsättningar att höja sitt utbildningsresultat, därav har föräldern en mycket viktig roll i skolgången samt i förlängningen även en aktiv roll för ett stabilt och framgångsrikt samhälle.

Flising (1996) hävdar att skolan ansvarar för att utveckla elevers kunskaper samt att relationen mellan hemmet och skolan är av vikt för att främja elevers inlärning. Vidare påpekar Flising att skolan mer aktivt bör använda sig av föräldrar för att underlätta elevers framtid. Flising (1996) menar att föräldrar med högre utbildning oftast har bättre förutsättningar att stötta sitt barn under skolgången. Flising understryker att det är lärarens plikt att skapa en relation med barnets förälder.

2 Syfte och Frågeställningar

2.1 Syfte

Syftet med denna studie är att genom intervjuer utforska uppfattningar om sambanden mellan föräldraengagemang, lärarengagemang och elevers resultat i skolan. För att uppnå detta syfte kommer vi att besvara följande frågor:

2.2 Frågeställningar

1) Vad innebär föräldraengagemang i skolan?

2) Vilka hinder och utmaningar kan vi finna för förälders engagemang i sitt barns skolgång?

3) Vilken betydelse har föräldrars engagemang för elevers prestationer i skolan?

4) Vilken betydelse har föräldrar och lärares interaktion för elevers prestationer i skolan?

3

3 Bakgrund

Följande avsnitt presenterar föräldrars praktiska erfarenhet av samspelet mellan föräldrar och lärare. Vi har tagit del av det Skolverkets styrdokument om föräldrainteraktion. Dessa lyfter också fram lärarnas perspektiv på föräldrasamarbete, och hur skolan uppfyller sitt demokratiska uppdrag.

3.1 Föräldrasamverkan utifrån praktisk erfarenhet

Som förälder är man ytterst ansvarig för sitt barns uppväxt och utbildning, men här har även skolan ett stort ansvar. Erdis (2011) konstaterar att ett barns utbildning är ett gemensamt ansvar för skola och vårdnadshavare och att huvudansvaret för att skapa ett gott samarbete mellan skola och förälder ligger hos skolan. Vid ett väl genomfört samarbete mellan skola och förälder ökas möjligheten för en effektiv inlärningsprocess hos eleven.

3.2 Föräldrasamverkan utifrån policy- och styrdokument

Skolkommitténs slutrapport (SOU 1997: 121) publicerad 9 mars 1995, syftade till att tydliggöra de uppgifter skolan har samt effektivisera undervisningen. I rapporten (SOU 1997: 121) betonas även vikten av förälderns inverkan och engagemang i skolverksamheten som avgörande för demokratins uppdrag och för att förbättra utbildningens kvalitet. Även i skollagen (SFS 2010: 800) framgår vikten av en öppen dialog och ett gott samarbete mellan förälder och lärare för barnets utbildning och utveckling till ansvarsfull medborgare.

3.3 Två kärnmål för föräldrasamarbete

Ovanstående nationella styrdokument pekar på att det finns två kärnmål med ökat föräldraengagemang och inflytande i skolan: att förbättra elevers skolprestation samt att öka demokratiseringen av samhället (Broman, 2013).

3.4 Demokratiuppdraget uppfylls i skolan

Enligt Broman (2013) har alla rätt att uttrycka sin åsikt i ett demokratiskt samhälle, vilket innebär att föräldern kan använda denna rättighet i skolan, då de är ytterst ansvariga för sitt barns utveckling. Enligt Ferm (1993) kan föräldern vara ett gott föredöme för sitt barn, samt främja det demokratiska samhället, genom att ha ett gott samarbete med skolan (Ferm, 1993).

4 3.5 Lärarnas perspektiv på föräldrasamverkan

Jonsdottir och Nyberg (2013) skriver att lärare anser att ett bra samarbete mellan förälder, skola och elev är en trygg och pålitlig relation. Författarna betonar också att föräldrar kan spela en aktiv roll i skolverksamheten med sin kunskap och livserfarenhet. De kan exempelvis främja transparens i skolverksamheten genom inflytande i skolans aktiviteter. Vidare berättar Jonsdottir och Nyberg (2013) att förälder föredrar en informell form av samtal, framför mer formella möten, med lärare i skolan eftersom de då känner sig mer avslappnade.

5

4 Forskningsöversikt

Detta kapitel går igenom litteraturen för att definiera koncepten, diskutera, granska och sammanfatta de empiriska fynden, samt slutligen definiera barriärerna som hindrar föräldrars engagemang i utbildningsaktiviteter.

4.1 Begreppsdefinitioner

Idén om föräldrars engagemang härstammar från kompensationsprogram inom språkstudier i USA och Europa på 1960- och 1970-talet (Brooks-Gunn et al., 2000) som strävade efter att uppmuntra aktivt engagemang bland föräldrar med ursprung i etniska minoriteter. Detta koncept kom senare att bli väldig populärt och överkom nästan alla de ojämlikheter inom undervisning som traditionellt sett tillskrevs sociala klasskillnader. Trots den omfattande literaturen om föräldrars engagemang som finns tillgänglig har endast ett fåtal författare fokuserat på konceptets natur och definition.

Det familiära engagemanget, som kan betraktas som ett alternativ till FE¹, definieras som ett ” shared responsibility in which schools and other community agencies and organizations are committed to reaching out to engage families in meaningful ways and which families are committed to supporting their children’s learning and development actively” (National Association for family, school, n.d. NAFSCE 2021). Familjärt engagemang fokuserar på föräldrars aktiva involvering i utvecklingen av sitt barns skolning, deras aktiva engagemang i skola- och studieaktiviteter, samt deras aktiva hjälp i att stötta sitt barns besluttagande (Evans, 2011).

En stor begreppsmässig utmaning inom FE är mångfalden av operationalisering och dimensionalitet hos de måttstockar som appliceras av forskare. Olika inslag av beteende och attityder har använts för att bedöma föräldrars engagemang, vilket lett till olika empiriska fynd.

De tidiga studierna definierar konceptet som integrering av föräldrar i skolans aktiviteter; men studier på senare tid har gått ett steg längre och lagt till föräldrarnas beteende i hemmet, som tillsyn och konversationer med barnen om deras upplevelser i skolan (Sui-Chu & Willms, 1996).

Å andra sidan är antalet studier som fokuserar på definitionen och operationaliseringen av barns akademiska prestation (CAA²) mycket färre än de för FE. Dock finns det ingen överenskommelse om definitionen av CAA heller.

____________________________________________

1 FE är förkrting av `Föräldraengegamang`.

2CAA är en förkortning av `Children academic achievement` på engelska.

6

För att kontrollera elevernas övergripande akademiska prestationer har ett antal globala indikatorer såsom GPA¹-resultat och prestationer inom utbildning, samt standardiserade testresultat och till och med studenters akademiska ambitioner använts (Fan & Chen, 2001). Denna oenighet påverkar de empiriska fynden och orsakar oklarheter.

4.2 Empiriska studier

Som tidigare diskuterats orsakar den rådande oenigheten om konceptualisering och operationalisering av FE och CAA förvirring och konflikt. I denna sektion presenteras en summering av empiriska fynd om FE och skolresultat, faktorerna som bestämmer över relationen mellan skolan och föräldrarna, och effekterna av familj-skolinteraktion på CAA.

4.3 Föräldrars involvering och barns skolprestationer

Vissa studier visar på en positiv effekt för FE-konceptet och tyder på att FE är en betydelsefull komponent för förbättrade skolprestationer (Senler & Sungur, 2009; Singh et al., 1995; Stevenson

& Baker, 1987). Andra studier som påvisar indikatorer på FE var mer inflytelserika. (Astone &

McLanahan, 1991; Sui-Chu & Willms, 1996). Astone och McLanahan (1991) fann exempelvis familjers höga aspirationer och generella översyn som positiva indikatorer, att övervaka utveckling en neutral indikator, och föräldrars samtalande med sina barn som negativa indikatorer av FE och CAA. Sui-Chu and Willms (1986) förklarade hem-relaterade indikatorer som att konversera om skolrelaterade upplevelser är mer potenta än skol-relaterade indikatorer som föräldramöten. Det finns även studier som inte påvisar stöttning alls (Natriello & McDill, 1986; Reynolds, 1994). FE- CAA relationer utspelar sig självklart inte i vacuum, och vissa kontextuella faktorer kan påverka FE och styra kopplingen mellan FE och CAA. Den möjligtvis vanligast styrande faktorn är SES⁴, en familje-relaterad faktor (Stevenson & Baker, 1987). En annan styrande faktor är skolans kontext. Sui-Chu and Willms (1986) kunde i sin studie visa på ett svagt men ändå betydelsefullt samband mellan föräldraengagemang och positiv läsutveckling i en öppen, stödjande, prestigelösa och inbjudande skolkontext.

I sin meta-analysstudie avslöjar Fan och Chen (2001) en liten men meningsfull relation mellan FE och CAA. Deras analys av modererande faktorer avslöjade även föräldrarnas förväntningar som den starkaste faktorn, och övervakning hemma som den svagaste.

____________________________________________

1GPA är förkortning av `Grade point average` på engelska.

7

Med hänsyn för den varierande måttstocken för CAA fann de att relationen var starkare då CAA mättes med en global indikator än med en ämnesspecifik indikator. De rekommenderade även att inte generalisera resultaten av relationen mellan FE och CAA över olika definitioner och operationaliseringar av FE, och inte heller över flera definitioner och operationaliseringar av CAA.

Faktorer på olika nivåer kan påverka föräldrarnas engagemang i alla sammanhang. I en ny studie, Kelty och Wakabayashi (2020) klassificerades alla faktorer i ett bredare spektrum.

De presenterade en femfaldig klassificering som inbegrep relationer, inkludering, kommunikation, föräldrautbildning och skol- och familjeaktiviteter. För enkelhetens skall diskuterar vi faktorerna på tre olika nivåer: barnrelaterade faktorer, föräldrarelaterade faktorer, lärarrelaterade faktorer.

4.3.1 Barnrelaterade faktorer

Barnets ålder diskuteras som en inflytelserik faktor som kan påverka föräldrarnas engagemang.

Detta innebär att föräldrar är mer involverade i skolan när barnen är yngre. Forskarna lade också till kön i ekvationen och fann ålderns effekt på FE starkare för pojkar än flickor. I en annan studie stöder Sui-Chu och Willms (1996) samma effekt för kön, vilket visar att föräldrar vanligtvis tenderar att ha mer kontakt med skolor för att fråga om pojkars erfarenheter i skolorna. Kelty &

Wakabayashi (2020) lyfte också barns inlärnings- eller beteendeproblem som en annan kritisk faktor som driver föräldrarnas engagemang i skolaktiviteter. Överraskande fick de reda på att föräldrar till barn med inlärnings- eller beteendeproblem tenderar att delta mindre i skolaktiviteter och till och med ha färre diskussioner om skolaktiviteter med sina barn, men mer kontakt med skolor för att fråga om sina barns upplevelser i skolan eller lära sig mer om sina barns utbildningsframsteg.

4.3.2 Föräldrar-relaterade faktorer

En översiktlig genomgång av litteraturen visar att de vanliga föräldrarelaterade faktorerna är föräldrarnas utbildning, familjestruktur, föräldrars känslomässiga eller psykiska hälsoproblem och socioekonomisk status (SES) (Kelty & Wakabayashi, 2020; Sui-Chu & Willms, 1996). I sin studie av föräldrarnas engagemang fokuserade Stevensson och Baker (1987) på moderns utbildning.” the higher the educational status of the mother the greater the degree of parental involvement in school activities” (s.1348).

Sui-Chu och Willms (1996) testade vidare ålderns dämpande effekt på interaktionen mellan mödrars utbildningsstatus och FE, vilket visade en negativ effekt som betyder att ju yngre barnen är, desto mer betydande effekt av moderns utbildning på FE. Forskning om familjestruktur visar att familjer med två föräldrar är mer benägna att delta i skolaktiviteter och spendera mer tid på

8

hemövervakning än ensamstående föräldrar. Föräldrarnas erfarenhet av skolan kan också driva eller hindra deras engagemang. Om föräldrarna eller vårdnadshavarna hade en negativ upplevelse kopplad till skolan brukar de inte initiera ett engagemang igen om inte lärarna träder fram och uppmuntrar dem.

4.3.3 Lärarrelaterade faktorer

Det första kriteriet som har diskuterats intensivt som lärarrelaterade faktorer i FE-litteraturen är lärarbehörighet, såsom hur det är med lärares utbildning, examensnivåer och yrkeslegitimation, vilket innebär att se hur mycket läraren är kapabel att undervisa. Forskare betraktar ofta lärarlegitimationer som en bra input som bestämmer undervisningskvaliteten som gynnar alla elever. Detta är dock inte alltid fallet och det finns andra studier som inte finner någon signifikant effekt av lärares meriter på elevernas skolprestationer (t.ex. Eberts & Stone, 1984; Goldhaber &

Brewer, 1997; 2000). Olika resultat i empiriska studier uppmuntrade Xu och Gulosino (2006) att avvisa den vanliga praxisen att mäta lärarkvalitet när det gäller meriter och fokusera på beteendemässiga aspekter som lärares roll för att skapa och upprätthålla en sund och produktiv relation med föräldrar som en alternativ aspekt av lärarkvalitet. De visade att lärares förmåga att skapa goda relationer till föräldrarna avsevärt förbättrade elevernas prestationer och att alltså, i enlighet med Epstein (2001), lärares beteendemässiga kvaliteter är mer avgörande för föräldraengagemanget än familjens bakgrund och SES¹ (Xu & Gulosino, 2006).

4.4 Lärar-Förälder interaktioner och barns skolprestationer

Tidigare forskning avslöjar att elevers prestationer förbättras då föräldrar och lärare samarbetar (e.g., Fantuzzo et al., 2004; Lareau, 1987; Xu & Gulosino, 2006); men verkligheten uppvisar ett antal underliggande spänningar. Ellis et al. (2015) fann att lärar-förälder interaktionens natur kan vara både kollaborativ och icke-kollaborativ. Generellt uppmuntrar den kollaborativa naturen FE medan den icke-kollaborativa naturen reducerar föräldrarnas engagemang. De kollaborativa beteendena är “approachability, honesty, listening, (developing) relationships, sharing information, (providing) support and resources, and/or working together” (s.165), och icke- kollaborativa beteenden inkluderar “emotive behavior, lack of information, lack of support and unapproachability” (Ellis et al., 2015 s. 167).

____________________________________________________

1SES är en förkortning av Socioeconomic status på engelska.

9

Interaktioner mellan lärare och föräldrar skulle kunna leda till en sorts ”partnerskapsmodell”.

Denna typ av partnerskap börjar med samarbete mellan lärare och föräldrar och leder till familj- skolpartnerskap vilket leder till ökade prestationer inom läsning, skrivning och matematik.

Henderson och Berla (2002) granskade stor mängd empirisk forskning och fann att kollaborativa beteenden fungerade som primära motivatorer för CAA. De förklarade att skolor hyser högre akademiska förhoppningar för elever vars föräldrar samarbetar med skolans lärare och personal.

Detta samarbete är viktigare för yngre elevers prestationer (Xu & Gulosino, 2006).

4.5 Hinder för föräldrars involvering i undervisning

Genom att applicera Epstein’s (2001) teori om överlappande sfärer som säger att familj och skola är överlappande faktorer som påverkar barns utbildning, identifierade och presenterade Hornby och Lafaele (2018; 2011) hindren för FE inom tre olika områden: familj, skola, och samhälle.

Följande rubriker bygger på Hornby och Lafaele´s studie (2018; 2011).

4.5.1 Förälder- och familjefaktorer

• Föräldrars uppfattning av FE: Föräldrars uppfattningar om FE är den första faktorn som kan bli en barriär mot effektiv involvering. Denna faktor kan manifesteras genom tre olika mekanismer. Ett sätt är att föräldrarna uppfattar sitt ansvar för sina barns undervisning. Föräldrar som inte ser sitt eget ansvar kommer inte bli aktivt involverade. Den andra mekanismen innefattar hur föräldrarna ser på sin förmåga att hjälpa sina barn. Den tredje mekanismen handlar om föräldrars tro på sina barns förmåga och intelligens.

Om föräldrarna tror att deras barns intelligens är opåverkbar och att deras engagemang inte har en påverkan på sina barns inlärningsprocess kommer de inte bli aktivt involverade.

• Föräldrars uppfattning om inbjudan till engagemang: Föräldrars uppfattning om värdet av engagemang från lärare och skolan är ännu ett hinder för FE. Föräldrar är mindre benägna att engagera sig om de anser att skolan inte värderar FE. När lärare inte välkomer FE blir föräldrarna inte aktivt engagerade.

• Föräldrarnas rådande livskontext: Flera aspekter av föräldrars livskontext kan vara ett hinder:

exempelvis föräldrarnas egen utbildningsnivå. Föräldrar med universitetsutbildning tenderar att vara mer involverade, medan ensamstående föräldrar har mindre tid att vara involverade i sina barns utbildning. Familjens situation kan vara en essentiell faktor. Människors psykologiska resurser kan också utgöra ett hinder, människor som potentiellt har psykologiska svårigheter har en lägre tendens att ingå i en fungerade relation med skolan.

10

• Klass, etnicitet och kön: Dessa faktorer kan bli till hinder om skolor inte uppskattar mångfalden.

Minoriteter har generellt svårare att få tillgång till resurser, och deras kulturella och språkliga problem kan orsaka brister i kommunikation med skolans lärare och personal.

4.5.2 Barnets faktorer

• Ålder: Barnets ålder är en essentiell faktor som visar en omvänd relation med FE då föräldrarnas engagemang minskar då barnet blir äldre.

• Inlärningssvårigheter och nedsättningar: Barnens inlärningsmiljö kan också vara en inflytelserik faktor. När barn har svårigheter inom inlärning blir föräldrarna mer aktivt engagerade.

• Begåvning : För barn som far väl i skolan är det ofta en trevlig upplevelse att delta i föräldrasamtal.

Begåvning är ofta en underlättande faktor för FE.

• Beteendeproblem: När barn uppvisar otrevligt eller utmanande beteende i skolan finns en risk att föräldrarna undviker att vara närvarande då de vill undvika dåliga nyheter.

4.5.3 Förälder-lärarfaktorer

• Mål och planer: Skillnaderna mellan skola och familj, eller mellan föräldrar och lärare, förhindrar det aktiva engagemanget från föräldrarna i undervisningsprocessen. Möten mellan föräldrar och lärare skulle kunna bidra till att upprätta gemensamma mål och planer. Skillnaderna och konflikterna mellan föräldrar och lärare kan agera som ett stort hinder för FE inom utbildning.

• Attityder: Skillnaden i attityd hos föräldrar och lärare leder till svårigheter att förstå komplexiteten angående handlingar i anknytning till FE. Det finns fundamentala skillnader mellan lärare och föräldrar i relationen mellan skola och undervisning. Om skolan lägger mer värde i lektionsundervisning och inlärning så innehar lärarna djupare kunskaper, färdigheter och expertis.

Men, om inlärning utanför klassrummet värderas högre kommer ett stort skifte i engagerade föräldrars makt att ske.

• Språk: Språk är ännu en kritisk utmaning som kan orsaka förvirring och konflikt mellan lärare och föräldrar. Diskursen inom skolan som fastställer instruktionerna, exempelvis, om vi talar om

”föräldrar och professionella” i skolans dokument, så klassificeras föräldrarna ofrivilligt som oprofessionella, vilket kan förhindra deras engagemang.

4.5.4 Sociala faktorer

• Historiska faktorer: Den historiska kontexten där FE inträffar har stor betydelse och förhindrar ibland effektiv FE. Många skolor håller exempelvis fortfarande i de formella, icke-flexibla och schemalagda karaktärsdragen som historiskt sett karaktäriserat skolning och agerar kontraproduktivt mot skapandet av förälder-lärarrelationer som kräver flexibilitet.

11

• Politiska faktorer: Politiska omständigheter och utmaningar som brist på lagstiftning om FE leder till olika tillämpning mellan institutioner. Oenighet inom olika delar av utbildningsreglering och lag kan också leda till motstridigheter mot effektivt FE.

• Ekonomiska faktorer: Ekonomiska faktorer är ännu ett problem som är nära besläktat med politiska faktorer. I fria marknadsekonomier är, på samma sätt som när det gäller vinstdrivande företag, undervisningen definierad som en tjänst som svar på en efterfråga på marknaden. I den fria ekonomin är detta behoven hos de människor som leder utbildningssystemet, medan i den planekonomin bestämmer regeringen och institutionerna om den övergripande utbildningen.

Hornby och Blackwell (2011) genomförde en småskalig studie med 11 grundskolor i Storbritannien. Deras fynd visar att de identifierade hindren i deras tidigare studie fortfarande giltiga tio år senare, men de verkar nu uppstå som ett mindre hinder för effektivt föräldraengagemang än tidigare. De drog slutsatsen att skolorna är mer effektiva med att engagera föräldrar i stödjandet av sina barns studier och välmående än tidigare:

1. Mer skolpersonal vidkänner vikten av föräldrars engagemang och nämnde det återkommande under kommunikation med föräldrar.

2. Skolor har funnit nya sätt att engagera föräldrar i inlärningsprocessen.

3. Föräldrars förväntningar har förändrats, och fler föräldrar från olika sociala klasser begär mer från skolorna och engagerar sig mer i undervisningsaktiviteten.

4. Skolans roll vad gäller barnens säkerhet, välfärd och framtid har förändrats, och skolor arbetar mer aktivt för att barns framtid.

5. Skolor förstår att de behöver mer engagemang från föräldrar för att lyckas inom sina utbildningsprogram. Föräldrars engagemang är en essentiell del av skolans framgång.

6. Skolor är mer strukturellt flexibla och anpassar sig till de framväxande behoven och kraven, så att de är mer effektivare med att engagera föräldrar.

12

5 Teori

I detta kapitel kommer vi att beskriva Epsteins teori om 'överlappande sfärer' samt här också hitta fyra principer för relationen mellan skola och hem som beskrivs av Eriksson (2004).

5.1 Den teoretiska grunden

En välkänd teori som används för att vägleda studier inom FE är Epstein’s teori om ’overlapping spheres’. Epsteins (2001) argument är att familj och skola är två överlappande sfärer som påverkar barns utbildning. Lärare och skola som helhet är viktiga komponenter inom skolmiljön, och inom familjen har föräldrar och familj som helhet stor påverkan på barnet. Enligt denna teori är barnets prestation inom skolan som mest optimal i de fall då dessa sfärer överlappar varandra. Teorin förespråkar vikten av skolans och lärarens karaktär, förälderns och familjens status, samt interaktionerna mellan familj och skola i barnets utbildning (Xu & Gulosino, 2006).

.

5.2 Ändrade krav på samarbetet mellan skola och hem

Behovet av samarbete mellan hem och skola har ökat under de senaste två decennierna och på grund av detta har skolan fått det övergripande ansvaret att främja ett ökat samarbete med föräldrar till förmån för elevens utbildning och utveckling. Samtidigt har föräldrar ett ansvar att engagera sig i sitt barns skolgång, genom att tex ingripa i beslut som kan påverka deras barns utbildning.

Eriksson (2008) beskriver hur skolfrågor utvecklades till familjefrågor under 1990-talet och hur föräldrar fick rätt att engagera sig aktivt i sitt barns utbildning.

5.3 Olika förhållningssätt till relationen mellan hem och skola- Fyra principer

Eriksson (2004) ställer upp följande fyra principer för förhållandet mellan skola och hem samt beskriver sambanden mellan dem: partnerskapprincipen, isärhållandets princip, brukarinflytandeprincipen och valfrihetsprincipen. De två principer som dominerar dagens svenska skola och som vi finner mest relevanta för vår studie kallas partnerskapprincipen och isärhållandets princip. Vi ser att en del föräldrar har ett djupare engagemang och intresse för sina

Figure1: Teoretiskt ramverk

Familj Skolan

13

barns skolgång, medan andra föräldrar föredrar att hålla en viss distans till skolverksamheten (Eriksson 2004).

Dagens skola förespråkar partnerskapprincipen, vilken syftar till att stödja samarbete mellan hem och skola. Enligt partnerskapprincipen är hem och skola två enheter med det gemensamma målet att främja elevens skolgång. Utbildningskvaliteten stärks då både förälder och lärare engagerar sig i barnet.

Dock indikerar SOU 1995: 103 att föräldrar som har ett större inflytande på sitt barns utbildning samtidigt kan anses vara ett hot mot läraren i sin yrkesroll. En indikation som kan ses som anledning till att inte följa denna princip i skolan (SOU 1995: 103).

I motsats till partnerskapprincipen stöder isärhållandets princip ett visst avstånd mellan skola och hem, då lärare tenderar att ägna mer uppmärksamhet åt elevens prestation utifrån sina yrkeskunskaper som lärare. Denna princip förespråkar att barnet får stöd i skolan från två olika håll; av föräldern i hemmet och av läraren i skolan. En nackdel med isärhållandets princip är att båda parter inte får en fullständig bild av barnets framsteg i skolan.

Enligt Brukarinflytandeprincipen kan en förälder vara representant i skolan, som rådgivare eller som beslutsfattare. Detta innebär ett mer aktivt deltagande av föräldern i skolverksamheten genom samarbete med lärare (Eriksson 2004).

Valfrihetsprincipen innebär att föräldern har rätt fatta beslut om sitt barns utbildning. Exempelvis sågs utbildning som en familjeangelägenhet under 1980-talet, då valet av skola lades på föräldern (Eriksson 2004).

14

6 Metod

Detta avsnitt presenterar den metod som används för att samla in data, vilket inkluderar metodval, implementering, analysmetod, etiska principer, urval och datainsamlingsmetod.

6.1 Metodval

Olika metoder kan användas för att samla in data, antingen kvalitativa eller kvantitativa. Vi har valt kvalitativ metod för att samla in data, eftersom denna metod lämpar sig bra för behandling av hur människor uttrycker känslor, tankar och erfarenheter, för att därefter tolkas i förhållande till sin kontext (Bryman, 2016).

Vi genomförde fysiska möten med lärare i skolan, medan telefonintervjuer användes för intervjuer med föräldrar. Vårt mål var att få fördjupad förståelse för de uppfattningar som båda parter har angående samarbetet för elevens skolaktiviteter. Denna process visade sig vara utmärkt för att ta reda på vad föräldrar och lärare har för tankar och åsikter om ett samarbete dem emellan med syfte att engagera sig i barnets skolaktiviteter och vad det har för betydelse för barnets skolprestation.

6.2 Datainsamlingsmetod

Vi valde den här typen av intervjuer, som Bryman (2016) benämner semistrukturerade intervjuer för datainsamling,eftersom denna metod att intervjua innebär öppna frågor och vi ansåg att det skulle uppmuntra till diskussioner där informanterna har möjlighet att samtala fritt.

Trots att Covid-19 situationen var något bättre när vi utförde intervjuerna, använde vi telefonintervjuer med föräldrarna för att de skulle känna sig mer trygga att delta i vår studie. Enligt Braun och Clarke (2013) finns både fördelar och nackdelar med virtuella intervjuer så vi försökte få informanterna att delta via kamera så vi även kunde se varandra.

6.3 Urval och genomförande

I kvalitativ forskning används enheterna, det vill säga människor, dokument och organisationer baserade på forskningsfrågor, som väljs ut utifrån ämnet och forskningsintresset (Bryman, 2016).

Genom denna metod anser vi att vi erhållit användbar och relevant information i vår studie.

Syftet med vår studie är att undersöka föräldrars och lärares uppfattningar om hur deras engagemang påverkar elevers skolprestationer. För intervjuerna har vi valt ut lärare med stor erfarenhet av yrket samt föräldrar vars barn studerar i olika årsgrupper i svenska skolor. De föräldrar som deltog i studien består dels av föräldrar som är involverade i sitt barns skolgång och

15

föräldrar som undviker att engagera sig i skolan. Detaljer finns i vårt informationsbrev (se bilaga 1). Vi valde ut våra informanter utifrån ett tillgänglighetsurval.

1. Förälder 1: Mamma till tre barn, hennes barn går från årskurs 4 till gymnasienivå.

2. Förälder 2: Pappa till en pojke som går på naturprogram åk 2 i gymnasium.

3. Förälder 3: Pappa till två flickor, de går i årkurser 6 och 7.

4. Lärare 1: en kvinnlig lärare som har varit ämneslärare i 10 år, hon undervisar i engelska och spanska.

5. Lärare 2: en manlig lärare som har även varit mentor, han undervisar i matematik sedan 14 år tillbaka.

6. Lärare 3: en kvinnlig lärare som har varit ämneslärare i 15 år, hon undervisar i NO och SO.

Vi kontaktade lärare och föräldrar via e-post, vilket innehöll ett informationsbrev (se bilaga 1) med introduktion samt syftet med studien.

För kvalitativa studier finns en mängd varierande frågor intervjuaren kan ställa. Exempelvis bakgrundsfrågor, inledande frågor, uppföljningsfrågor, specifika frågor, direkta frågor samt tystnad (Kvale, 1996), vilka vi fann användningsbara för våra intervjuer.

Vi inledde intervjuerna med att presentera syftet med mötet var på intervjuaren informerades om några grundläggande etiska principer. Först och främst ställdes bakgrundsfrågor för att lära känna informanten samt bidra till en avslappnad intervjumiljö. Därefter startade intervjun med inledande frågor med syfte att erhålla detaljerad information om föräldrars och lärares erfarenhet i vårt undersökningsområde. Uppföljningsfrågor och specificerandefrågor ställdes vid behov, då vi önskade att informanterna utvecklade sina svar mer i detalj. Vi använde oss även av tystnad för att ge informanten möjlighet att tänka lite mer samt reflektera över sitt svar. Intervjun avslutades på ett smidigt sätt med avslutandefrågor. Denna blandning av frågor gav oss möjlighet att erhålla en stor mängd information från informanterna, vilket i sin tur gav oss en fördjupad bild av ämnet.

Utöver dessa olika typer av frågor följde vi de tio kriterier för en lyckad intervju som Kvale (1996) tar upp, som exempel att det är av stor vikt att intervjuaren har grundläggande kunskaper om ämnet i fråga samt att intervjuaren börjar intervjun med att informera informanten om syftet med intervjun. Därefter bör enkla och korta frågor ställas. Intervjuaren bör även lyssna uppmärksamt på informanten utan att avbryta. Ett annat kriterium för en lyckad intervju är att kunna utmana informanten med syfte att få utförligare svar, samt att kunna svara på frågor informanten har. Ett av de viktigaste kriterierna för en intervjuare är att minnas vad som sagts tidigt i intervjun så att

16

intervjuaren kan relatera till det som sägs senare i intervjun. Dessa kriterier gör att intervjuaren kan använda sina egna tolkningar för att skapa resultat av intervjun (Kvale, 1996).

Bryman (2016) betonar att en av de viktigaste ingredienserna i intervjun är att lyssna och förespråkar att intervjuaren ska hålla sig mycket uppmärksam under intervjupersonens svar.

Intervjuerna spelades in via mobiltelefoner och transkriberades efter intervjun. Intervjutiden var varierande men låg mellan 30–40 minuter, beroende på intervjupersonens svarslängd.

6.4 Analysmetod

Vi har valt fenomenografisk metod som analysmetod i studien. Enligt Dahlgren och Johnsson (2019) är denna metod den mest lämpliga för att analysera människors uppfattningar. Eftersom våra informanter var två olika roller, som påverkar barns skolliv på olika sätt, fanns det också variationer i deras uppfattningar, vilket tydligt syns i resultaten. Därför bearbetade vi materialet från de semi-strukturerade intervjuerna genom följande sju faser av fenomenografin:

(i) Det första steget är att bekanta sig med innehållet, vi skrev därför ner intervjuerna på papper, så att vi kunde läsa noggrant och analysera det informanterna sagt. Vi markerade även de viktiga uttalandena med färgpennor.

(ii)Det andra steget inleds med den faktiska analysen, kallat kondensation. Vi använde oss av färgpennor för att markera citat våra informanter gjort.

(iii)Det tredje steget innebär att jämföra mellan texterna man samlat in. Vi använde oss av detta steg för att förstå hur förälder och lärare ser på förhållandet mellan skola och hem, samt hur många föräldrar som anser detta förhållande viktigt.

(iv) Nästa steg, kallat gruppering, är kopplat till det tredje steget, vilket innebär att svaren kategoriseras i en viss grupp baserat på likheter och skillnader mellan informanterna, så att svaren från båda parter (förälder och lärare) enkelt kan analyseras.

(v)Påföljande steg, att artikulera, innebär att definiera kategorier för att hitta essensen i varje kategori. Till exempel försökte vi specificera kategorierna så att likheterna och skillnaderna i svaren kunde klargöras.

(vi)Vid sammanställning av resultaten av en analys är det nödvändigt att namnge kategorierna för extra tydlighet. Vi namngav därför tydligt syftet med, samt frågorna i vårt examensarbete.

17

(vii)Under sista steget granskas alla textkategorier för att kontrollera ifall en kategori passar bättre i en annan vice versa. Detta kallas kontrastiv fas. Vi studerade noggrant parternas svar i detta skede av vår analys (Dahlgren & Johansson, 2019).

6.5 Forskningsetiska principer

Bryman (2016) framhåller att efterlevnad av etiska principer i forskningsprocessen, inklusive forskningsmotivation, forskningsmetod och forskningsresultat, kallas forskningsetik. Etiska principer relaterade till ärlighet, anonymitet och sekretess kan vara direkt involverade i forskning.

Som forskare måste man respektera mänskliga rättigheter samt ha ett etiskt och juridiskt förhållningssätt till sitt objekt.

Enligt Bryman (2016) finns ett antal etiska principer forskare bör följa:

6.5.1 Informationskravet

Detta innebär att forskaren ska informera deltagarna om syftet med forskningen. Här ska deltagarna även informeras om att det är frivilligt att svara på frågorna och att de har rätt att avsluta intervjun om de så önskar. Deltagarna bör också vara medvetna om var i studien man kan läsa deras kommentarer (Bryman, 2016). Vi informerade därför våra informanter om syftet med intervjuerna samt delgav dem detaljerad information om studien via e -post. Rätten att avbryta deltagandet förklarade vi också för dem (se bilaga 1).

6.5.2 Samtyckeskravet

Samtyckeskravet innebär att informanten har rätt att fatta egna beslut och att samtycke att delta är frivilligt (Bryman, 2016). Enbart myndiga informanter deltog i vår studie och alla gav sitt frivilliga samtycke till att delta och bidra till vårt examensarbete.

6.5.3 Konfidentialitetskravet

Med konfidentialiteskravet menas att alla deltagares personliga information är konfidentiell samt skall lagras på en säker plats (Bryman, 2016). På grund av konfidentialitetskravet anges inte deltagarnas personliga uppgifter i vårt examensarbete.

6.5.4 Nyttjandekravet

Den fjärde principen ger riktlinjer för hur insamlade uppgifter om deltagarna ska användas för forskningsändamålet (Bryman, 2016).

Vi informerade således deltagarna i vår studie om att insamlad data enbart skulle komma att användas för forskningsändamål samt att all insamlad information raderas eller förstörs vid avslutad forskning.

18 6.6 Metoddiskussion

Vår studie bygger på relationen mellan förälder och lärare med elevutveckling i skolan som gemensamt mål. Vi har därför valt en kvalitativ studie vilket innebär en mer omfattande redogörelse för informantens tankar, uppfattningar och erfarenheter. Både män och kvinnor deltog därför i vår studie. Lärarnas yrkeserfarenhet sträcker sig från tio till femton år, medan föräldrar till elever från 10 till 18 år ingår i undersökningen. De deltagande lärarna är yrkesverksamma från grundskolan till gymnasiet, inom olika ämnen.

6.6.1 Validitet och Reliabilitet

Bryman (2016) påpekar att det finns två kriterier forskaren har till hjälp i sin bedömning och presentation av en kvalitativ studie; validitet och reliabilitet. Bryman (2016), Christoffersen och Johansen (2012) och Hartmann (2008) betonar att forskaren måste ha kunskap om validitet och reliabilitet samt förstå vikten av dess användning i forskning och resultat. Begreppen validitet och tillförlitlighet har nämligen en mycket viktig roll i en undersökning.

6.6.2 Vad betyder validitet och reliabilitet?

Enligt Christoffersen och Johansen (2012) ska de verktyg som används för att samla in data för studien vara giltiga och pålitliga. Validitet innebär vilken metod eller verktyg som forskare bör använda i sin forskning och hur exakt dessa verktyg och metoder kan mäta önskad funktion. När det sägs att verktyg för datainsamling ska vara tillförlitliga i önskad funktion betyder det att resultaten som uppnås vid olika tidpunkter i studien måste vara desamma. Det är mycket viktigt att veta i vilken utsträckning mätinstrumenten ger oss samma resultat under samma förhållanden.

(Christoffersen och Johansen, 2012).

Figur 2

I relation till detta samt för att stärka tillförlitligheten i vår studie använde vi oss av två intervjuguider, en för föräldrar och en för lärare. Samma frågor användes för alla tre lärarna (Se bilaga2). Likaså användes samma frågeformulär för alla tre föräldrarna (Se bilaga3). Thornberg &

Fejes (2019) hävdar att forskare bör använda validitet (giltighet) för att kunna mäta sin forskning kvantitativt och kvalitativt, samt använda reliabilitet (tillförlitlighet) i syfte att säkerställa resultatet

19

av forskningen. Det är en viktig del av forskningsprocessen som även Christoffersen och Johansen (2012) pekar på.

Vårt ämne är en kvalitativ studie om föräldrars och lärares engagemang i skolan och elevernas skolprestationer i relation till detta. Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar av och erfarenhet av sambandet mellan förälders och lärares engagemang och elevers resultat i skolan.

För att uppnå målet med vår studie har vi formulerat ett antal frågeställningar vi kommer att besvara. Begreppet reliabilitet används i vår studie eftersom studien är kvalitativ. Vanligtvis använder forskare inga mätinstrument i kvalitativa studier som matris osv för att kunna kontrollera tillförlitligheten och giltigheten (Bryman 2016).

Likt många andra studier kan även denna lida av vissa svagheter. För det första fokuserade vi på endast två skolor i Östergötlands- och Kalmar län, vilket starkt avgränsar möjligheten till generalisering. Å andra sidan är studiens mål inte att utveckla generella regler, utan att bidra med en djupare förståelse för FE i svenska skolor. För det andra, tid- och budgetbegränsningarinnebar att vi fick begränsa oss till endast ett fåtal intervjuer med föräldrar och lärare, så utökat antal intervjuer hade krävts för att nå datamättnad. Vi rekommenderar starkt att framtida studier har dessa begränsningar i åtanke och designar nya studier i förhållande till dem. Vi rekommenderar även att fokusera mer på begränsningarna inom FE, som utgör betydelsefulla hinder för tre- vägsinteraktionen mellan familj, skola och prestation. I detta avseende är språkhinder, kulturell bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå de primära faktorerna som i framtiden bör uppmärksammas.

20

7 Resultat

Vår empiriska forsknings resultat utgår från fyra forskningsfrågor, vilka preciserar också är syftet med studien. Temat för studien är föräldrarnas engagemang i skolan och samarbete med lärare för barns skolprestationer. Vi har valt fenomenografisk metod som analysmetod i studien. Enligt Dahlgren och Johnsson (2019) är denna metod den mest lämpliga för att analysera människors uppfattningar. Först läste vi alla intervjuerna noggrant. Sedan diskuterar de vi intervjuerna för att vi skulle få en överblick över intervjuerna, vad innehöll, och vilka erfarenheter informanterna hade av vårt ämne. Efter vår diskussion om intervjuerna så vi gick in i detalj och fokuserade på att analysera data och hitta semantiska enheter, vilka vi markerade med kritor. De markerade meningarna skapades våra semantiska enheter. Därefter gjorde vi en jämförelse som vi använde oss av för att förstå hur föräldrar och lärare ser på relationen mellan skola och hem , samt hur många föräldrar som anser att denna relation är viktig . I nästa steg kategoriserade vi materialet i olika kategorier som innebar likheter och skillnader i uppfattningar. Slutligen definierade vi innehållet i olika teman. Dessa teman använder vi som rubriker i vår resultatdel. Således framkommer likheter och skillnader uppfattningar under dessa rubriker, vilka är:

1. Vad innebär föräldraengagemang?

2. Hinder och utmaningar för föräldraengagemang

3. Samband mellan föräldraengagemang och elevers skolprestation

4. Betydelsen av samverkan mellan föräldrar och lärare för elevens skolprestation

I resultatet beskrivs lärare som Lärare 1,2 och 3, (som är beteckningar för lärare från grundskola till gymnasiet) medan föräldrar beskrivs som Förälder1, 2 och 3.

7.1 Vad innebär föräldraengagemang?

Vi intervjuade både föräldrar och lärare och frågade dem hur de definierar engagemanget och samarbetet mellan skola och familjer och vilka aktiviteter de anser är viktigast. Överraskande nog finns det ingen samsyn mellan föräldrar och lärare om föräldrarnas funktion och deras möjliga bidrag. Föräldrar, till exempel, föredrar att ha direkt kommunikation med lärare och rektor för skolor och diskutera och ta emot råd om de väsentliga aktiviteterna. De använde till och med den här aktiviteten för att definiera hela begreppet föräldrarnas engagemang. En mamma, 37 år, med tre barn, ett i gymnasium och två i grundskolan, beskriver föräldrarnas engagemang som:

Jag tror att föräldrarnas engagemang som kan hjälpa både skolor och familjer och leda till ökade elevers prestationer är möten ansikte mot ansikte mellan lärare och föräldrar. Du vet,

21

under dessa möten känner lärare och föräldrar varandra, och de delar informationen, vilket hjälper båda att lära känna eleven bättre. Denna direkta interaktion kan också vara till stor hjälp för föräldrar att veta hur man kan hantera eleverna att arbeta bättre hemma (Förälder 1).

En annan förälder, en 40-årig man, bekräftar detta på ett annat sätt:

När mitt barns skola bjuder in mig till ett möte ansikte mot ansikte är det bra eftersom jag får bättre svar på mina frågor. Jag vet att jag kan se alla aktiviteter genom en digital plattform som Unicom. Men det är mer attraktivt att höra från lärare och få direkta råd. För när jag ställer en fråga via plattformen eller e-post så tar det troligen en vecka för dem att svara, och många gånger får jag inget svar och jag ringer dem per telefon och jag ser det som ett slarv så jag tänker ansikte mot ansikte möte är mycket bra för föräldrar.

Lärarna ser dock annorlunda på föräldrarnas engagemang, och lägger större vikt vid läxor, vilket gör att lärare behöver föräldrar för att hjälpa eleverna att göra sina läxor och respektera reglerna och förväntningarna. Detta är en mycket viktig aktivitet att samarbeta kring mellan skola och hem.

Åsikten nedan är från en av lärarna med mer än tio års skolerfarenhet:

Min erfarenhet säger mig att när föräldrar är mer bekanta med utbildningsprocessen och formella regler och förväntningar kan de vara en bättre resurs för både barn och skola. När föräldrar känner till reglerna kan de lära av barnen. De pratar om dem och uppmuntrar dem.

Dessa föräldrar är mer aktiva hemma och hjälper sina barn, vilket är anledningen till att dessa elever går framåt (Läraren 1).

En annan förälder beskrev föräldrarnas engagemang som ett meningsfullt deltagande i barns utbildning, genom vilket skola och hem arbetar tillsammans för att förbättra barnets förmåga till lärande. Detta utvecklar egenskaper hos barnet som att stärka självförtroendet och lärande, intresse för studier och bra uppförande i klassrummet (Förälder 2).

7.2 Hinder och utmaningar för föräldraengagemang

Vi fann en del utmaningar och hinder för föräldrarnas engagemang i utbildningsaktiviteter, till exempel de familjer som inte är aktiva i skolverksamheten måste delta i möten och workshoppar, men tyvärr är de inte motiverade och vill inte delta i sådana aktiviteter. Det kan vara kulturella skillnader, språkhinder liksom på grund av familjens utbildningsnivå. Så det är viktigt att se till att all information från skolan måste vara tydlig och användbar för föräldrar (Lärare 2).

22 Vidare berättade Lärare 2 att

Skolan anstränger sig för att hålla kontakten med alla föräldrar och lösa deras barns problem, vi genomförde även online möten och seminarier med föräldrarna under pandemin.

Ett stort problem i detta avseende är föräldrarnas dåliga skolupplevelser avseende sin egen tidigare utbildning, det vill säga att de har en dålig erfarenhet av skolan, vilket är en svår uppgift för skolan att ändra på.I det här fallet är det nödvändigt att först arbeta med föräldrar så att de liksom sina barn kan lita på skolan och förstå att skolan är mycket viktig för barnen för deras framsteg.

Lärare 3 konstaterar att

Faktum är att inställningen till skolan kommer hemifrån. Det vill säga att barnet kommer till skolan med den bilden av skolan som föräldrarna visar för sina barn i hemmet.

Enligt lärare finns det några utmaningar som kan ses i skolan när de försöker kommunicera med familjer. För det första är föräldrarna upptagna med flera jobb och de får knappast tid att delta i mötet tillsammans med skolan och gå på sådana aktiviteter. För det andra försvinner pappersarbete nästan i denna tid och digitalt arbete har tagits i bruk i stället. Men det digitala materialet behöver uppdateras så att informationen till föräldrarna är korrekt, i synnerhet när det gäller mötestider i skolan, fast på grund av tidsbrist är det ibland svårt att hinna med dessa uppdateringar (Lärare 1).

Samtidigt säger nästan alla lärare att det är svårt att konsekvent kontrollera olika nya hemsidor, plattformar och kalendrar som skolan skickar, på grund av arbetsbördan.

Lärare 3 lyfte fram det vanligaste problemet av kommunikation med utländska föräldrar och säger att

Den största utmaningen är språkbarriärer för utländska föräldrar att komma i kontakt med skolan. Det är därför föräldrar inte förstår vad som händer i skolan och vad som är barnets framsteg. De tvekar också att kontakta skolan på grund av svagt språk.

Dessutom har lärare en börda att utforma och organisera ett schema för läxor på veckobasis.

Förutom att kontakta skolan och hemmet varje vecka är det verkligen ett hårt jobb för båda parterna.

Samtidigt är det ganska svårt att hantera familjer och deras barns engagemang i alla diskussioner kring skolans arbeten (Läraren 2).

23

Vissa föräldrar behöver ordentlig vägledning från skolan för sina barns utbildning. Det är därför enligt Förälder 1, som skolan ska ge hjälp att skapa en lärandemiljö i hemmet för att stödja barn i deras lärande (Förälder1).

Två av våra tre föräldrar var överens om att

Vi kan få "kunskap om föräldraskap" som ett stöd från skolan och andra föräldrar, vilket kan hjälpa deras barn att utvecklas och skapa lärmiljön hemma (Förälder1 & 2).

Vidare informerade Förälder 3 oss om att de ibland inte vet att skolan behöver volontärer, det vill säga att det saknas information till föräldrar om behovet av volontärer i skolan. Endast ett fåtal vårdnadshavare som engagerar sig aktivt i skolan, deltar som volontärer i skolverksamheten. Vi tolkade att det är viktigt att rekrytera volontärer så att alla familjer känner till skolaktiviteter.

Föräldrar vill att det ska finnas ett flexibelt schema för volontärer så att de kan delta. Lärare har föreslagit att skolan organiserar utbildningsprogram för volontärer så kan vi få med flera människor med olika kompetenser inom skolområdet.

En förälder tillägger om arbete som volontär i barns skolverksamhet att

Eleverna kan öka sin kommunikationsförmåga när de arbetar med vuxna eftersom de får riktad uppmärksamhet från vuxna. (Förälder 3)

Vissa föräldrar tyckte att skolan bara kunde kontaktas när barnen hade problem i skolan, de trodde att skolan inte bryr sig om deras insatser. Det är särskilt svårt för utländska föräldrar att förstå skolsystemet och utbildningsmodellen, eftersom detta system kan vara nytt för dem och annorlunda än deras hemland. Kommunikationen mellan skola och hem är ensidig och används endast för att få information från skolan, eftersom brist på andraspråk, kulturella skillnader och brist på information hindrar interaktion med skolan (Förälder 2). Vidare kan utländska föräldrar som har svårigheter med språk och andra problem som utlänningar möter i ett annat land inte delta på det sätt i skolverksamhet som lokala föräldrar kan göra. Så det är ett stort ansvar för skolledningen att få bukt med den här frågan. Så oavsett etnicitet och socioekonomi bör alla familjer involveras i skolans beslutsfattande. Detta problem togs upp av en av föräldrarna som var utländsk och hade svårt med språk- och kulturfrågor i samhället (Förälder 2).

Dessutom påpekar Lärare 1 ett annat problem, såsom att barns dåliga beteenden i skolan och att vardagliga klagomål håller föräldrar borta från skolan, sådana föräldrar drar sig för att gå till skolan, de är rädda för att träffa personal och lärare och känner sig generade ( Förälder 1).

24

7.3 Samband mellan föräldraengagemang och elevens skolprestation

Många lärare tycker att föräldrarnas engagemang inte bara är gynnsamt för elevernas skolutveckling, utan också har en positiv effekt på elevens humör och beteende, det vill säga de får mer intresse för skolverksamheten. Enligt Lärare 3 kan vi se att de barn vars föräldrar är aktivt engagerade i skolan uppnår goda resultat.

Vi mäter akademisk prestation på två sätt, ett baserat på testresultat och det andra övergripande prestation som inkluderar grupp-/pararbete, och klass och läxor (Lärare3).

Heminlärning är ett stödjande och ytterligare verktyg för elevernas skolprestationer (Lärare 1). För detta ändamål skickas olika hemuppgifter och andra läroplansrelaterade aktiviteter hem.Dessutom kan skolan ordna en del aktiviteter som kan vara till hjälp för föräldrar att lära av lärare.

I detta avseende sa Lärare 1 att

Elevernas alla erfarenheter inom och utanför skolan, dvs hemma, är användbara för deras skolutveckling. Därför kan föräldrars engagemang i barns aktiviteter förbättra barns prestationer, känsla av kompetens och förståelse för omvärlden.

Elever trivs bra när deras föräldrar blir en del av deras utbildning. Därför bör skolan göra ansträngningar för att involvera föräldrar i skolan för att få dem att känna sig välkomna i sina barns utbildningsprocess. Dessutom bör föräldrar också åta sig att motivera och ägna tid åt sina barn i sina studier. Eftersom vi kan se att föräldrarnas engagemang ökar elevernas lärandemöjligheter, det är därför barn utvecklar egenskaper som gott beteende, eftersträvansvärda egenskaper och disciplin tillsammans i utbildnings sammanhang. (Lärare 3).

Ett annat sätt är att föräldrarna arbetar som volontärer i skolan, föräldrarna förstår skolarbetet genom att engagera sig i många skolaktiviteter, som kan vara användbara för deras barn. När de känner sig trygga i skolan blir deras barn glada och självsäkra.

Förälder 3 säger att

Eftersom vi lär oss mycket genom att arbeta i skolan, så kan vi också föra över skolaktiviteter hemma för att lära våra barn.

Föräldravolontärarbete i skolan främjar social interaktion och hjälper lärare och föräldrar att bygga ett stödsystem baserat på gemensamma intressen för eleverna. Detta informella sätt att kommunicera mellan lärare och föräldrar hjälper eleverna att prestera bättre i skolan. Dessutom blir lärarna medvetna om föräldrarnas talanger och intressen.

25

Förälder 2 berättade att deras engagemang i skolan påverkar deras barns skolprestationer positivt, eftersom deras barn deltar i studier med större intresse och är nöjda.

Förälder 2 säger att

Ända sedan jag involverade mig i skolan har mitt barn utvecklat en känsla av ansvar för skolarbetet. Han gör läxor själv och diskuterar med mig.

En annan förälder sade att de föräldrar som är engagerade i sina barns skolverksamhet har goda kunskaper om skolan. Genom detta får det god effekt på deras barns skolresultat. Dessutom säger Läraren 2 att skolorna har högre förväntningar på de elever vars föräldrar samarbetar med skolan.

Förälder 1 upplever också att deras barns testrapporter förbättrades när de började delta i sina barn studier. Vi tolkade det på så sätt att enligt Förälder 2, om föräldrarna deltar mer i barnens mindre utvecklade ämnen och försöker lösa problemet genom att diskutera med lärarna, så kan barnets problem i det specifika området vara löst, och det kan ha en positiv effekt på deras prestation.

En förälder säger att

När barn ser sina föräldrar involverade i skolan förstår de vikten av utbildning, det vill säga när hem och skola samarbetar för att uppnå ett mål för barns framsteg visar barnen också sin potential med full energi.

När vi frågade föräldrar hur de hjälper sina barn att lära sig hemma, sa en pappa att för att förbättra sitt barns läsförmåga ber de sina barn att läsa högt. Med denna övning lär sig barnet inte bara att läsa med självförtroende utan ökar också sitt ordförråd. En annan förälder sa att han har ett intressant samtal med sina barn varje kväll, och frågar om deras skoldag och sedan hjälper de barnet efter behov, så barnet får berätta om skolaktiviteter och dagliga rutiner hemma. Samtidigt identifierar barnet inte bara problemen med sina studier utan också att barnet förstår vikten av sina studier hemma.

7.4 Betydelsen av samverkan mellan föräldrar och lärare för elevens skolprestation

Enligt Lärare 1 ger föräldra-skola engagemang lärare möjlighet att förstå familjer, deras bakgrund, mål, behov och idéer om sina barns framtid. Detta bidrar till att motivera eleverna i sina studier. Lärarna respekterar också föräldrarnas insatser och deras engagemang i skolarbetet.

26 Lärare 3 säger stolt att

Det är en ära för dem om de kunde hjälpa och stödja föräldrarna för barnens skolprestationer. Eftersom det här stödet som vi gör för föräldrar kommer tillbaka till skolan via elevframgång (Lärare 3).

Efter intervjuer med Lärare 2 och 3 fick vi veta att kommunikationen mellan skola och hem lägger ett stort ansvar på eleverna att prestera i skolan och vad kan deras egen strategi vara? Det vill säga vilka åtgärder de kan vidta för att kompensera för sina brister i studierna om det behövs, som att diskutera med lärare, be dem att hantera extra tid och så vidare? Detta kan leda till medvetenhet hos eleverna om hur de kan förbättra sina resultat. Eleverna får mer information om skolans policy och de lär sig vilka steg som bör antas som nämns i skolans policy, såsom beteende, närvaro och att följa instruktioner. De får full medvetenhet om de kurser och program som finns i skolan. I detta avseende informerade Lärare 1 om att vårt undersökta gymnasium planerade en dag (som en besöksdag) till alla nya elever för att ge information för olika program inom institutionen så att de kan välja programmet efter deras intresse. Dessutom fungerar eleverna mellan lärare och föräldrar som kommunikatör. Denna kommunikation kan skapa självförtroende hos dem.

Lärare 2 tycker att

När föräldrar och lärare har ett tydligt åtagande för att arbeta tillsammans för att främja ett barns framgång, når de snabbt sitt mål, med hjälp av tvåvägs (skol-hem) regelbunden kommunikation.

Alla lärare som är inblandade i intervjun framhåller att det är svårt att driva elever individuellt utan föräldrastöd, eftersom vissa föräldrar tror att läraren är en professionell som vet exakt hur man kan hjälpa eleven i studierna, men föräldrar bör vara medvetna om att utan stödet av hemmet kan eleven inte utvecklas fullt ut. Därför kan interaktion med föräldrar hjälpa till i elevens sociala och akademiska utveckling.

Lärare 3 beskriver olika typer av föräldrar i skollivet

Vissa föräldrar håller noga koll på sina barns läxor eller involverar när de ser mindre bra betyg. De har strikt disciplin eller stela regler relaterade till studierna för barn, De följer regelbundet upp till skolan. Medan vissa föräldrar aldrig ser under hela skollivet för sina barn. Tyvärr hamnar dessa elever på efterkälken i studierna på grund av bristande stöd i hemmet.