O SÄKERHETSANALYS I PROJEKT L INDELLHALLEN

Som det nämnts i kapitel 2.1 har begreppet osäkerheter avsetts användas istället för begreppet risker. Under arbetets gång har endast det direkta uttrycket risker ersatts av osäkerheter, samtidigt som begreppen riskanalys, riskvärdering, risktal etc. har använts. I det här kapitlet kommer dock osäkerheter att användas konsekvent för att förtydliga processen.

Det första steget i osäkerhetshanteringen är osäkerhetsanalysen, som innefattar planering av arbetet, osäkerhetsidentifiering samt beräkning av osäkerheter (se figur 2.1 och 2.2), vilket beskrivs här.

3.2.1 Planering inför osäkerhetsanalys

En avgränsning inför examensarbetet var att AH’s rutiner används som stomme för osäkerhetshanteringsprocessen. I det här fallet innebär det att de koncerngemensamma rekommendationer som finns har använts som grund för arbetet.

I litteraturstudien och figur 2.6 angavs frågeställningar som skulle besvaras för att underlätta valet av osäkerhetsanalysmetod. Detta ansågs dock inte nödvändigt att göra i det här fallet eftersom AH’s rekommendationer förespråkar att en grovanalys används i ett första skede. Vidare var en slutsats efter litteraturstudierna att en grovanalys är lämplig att använda i ett tidigt skede, beroende på resurs- och informationsmängden som finns att tillgå i projektet.

I samband med detta gjordes en planering där syftet och målet med osäkerhetsanalysen klargjordes. Detta påverkade sedan det val som gjordes för hur osäkerheterna skulle kategoriseras.

Ett beslut togs om att först genomföra en intern och sedan en extern analys. Arbetsgången kan schematiskt förklaras enligt figur 3.1.

Planering -syfte och omfattning

Figur 3.1. Arbetsgång vid osäkerhetsbedömning i ett tid gt skede av projekt Lindellhallen. i

Det första som gjordes var planeringen av osäkerhetshanteringen. En intern och en extern process valdes att genomföras. Intentionen med den interna analysen var att få en övergripande bild av projektet för dess ledning. Vid den externa var avsikten att identifiera osäkerheter gällande byggnadens funktion samt förankra en del av de internt identifierade osäkerheterna i projektgruppen.

Inför dessa båda delar gjordes en introduktion för att ge deltagarna grundläggande kunskaper om osäkerhetshantering samt det kommande arbetet. Den planering som hade gjorts för respektive del, förmedlades vidare här. Det som gjordes först var den interna delen där osäkerheter värderades. En del av de med bedömningen icke-acceptabel lyftes sedan över till den externa processen. Övriga sammanställdes i ett dokument.

Osäkerhetsvärdering - en bedömning per

osäkerhet Osäkerhetsidentifiering

- övergripande för projektet

Osäkerhetsberäkning - ett osäkerhetstal per

osäkerhet

Sammanställning - internt och externt identifierade sammanställs - indelning av osäkerheter

i projektskeden Osäkerhetsidentifiering

- externa konsulter, individuellt

Osäkerhetsberäkning - ett osäkerhetstal per

osäkerhet Externt i projektgrupp

Externt dokument - osäkerheter i projektet

som hanteras i projektgruppen Internt dokument

- osäkerheter i projektet som hanteras internt

Transparent färg och streckad linje innebär att det är en stöd aktivitet

De osäkerheter som de externa konsulterna hade identifierat individuellt sammanställdes hos AHN och delades i in projektskeden. Därefter samlades projektgruppen och bedömningar gjordes av de osäkerheter som hade valts att lyftas fram i byggnadsprogrammet. Målen och uppläggen för osäkerhetsanalyserna presenteras nedan som modellbeskrivningar.

3.2.2 Modell för intern osäkerhetsanalys

De avgränsningar som formulerades för den interna osäkerhetsanalysen hos AHN var samma som punkt nummer två i kapitel 1.4. Syftet och målet med osäkerhetsanalysen definierades enligt följande:

• Syftet med osäkerhetsanalysen är att effektivisera och koncentrera arbetet till de osäkerheter som anses ha störst betydelse för att nå målen för det tidiga skedet av projektet.

• Målet med analysen är en sammanställning av osäkerheter i projektet som bedömts med avseende på sannolikhet och konsekvens.

De interna resurser som planerades använda för osäkerhetsanalysen var följande personer ur AHN’s organisation:

• Chefen för projektledning

• Fastighetschefen

• Förvaltaren av berörd byggnad

• El-samordnaren vid AHN

• Miljösamordnaren vid AHN

Fastighetschefen samt miljösamordnaren kunde dock inte närvara.

Den kategorisering som valdes att användas var efter osäkerheternas primära källa, enligt kapitel 2.2.2, tredje punktlistan. Dessa delades sedan upp i tre olika osäkerhetstyper, tid, kvalitet och resurser, beroende på vilken konsekvens som de i första hand bedömdes generera. Syftet med detta var att prioriteringen av dessa tre parametrar i projektet sedan skulle påverka värderingen av osäkerheterna.

De identifierade osäkerheterna numrerades för att underlätta kommunikationen om dessa. Ett viktigt förtydligande här var att inga osäkerheter fick raderas från sammanställningen för att numreringen inte skulle ändras. Se figur 3.2 som exempel på utförande.

Figur 3.2. Exempel på modell för intern osäkerhetsanalys, i kategorin externa oförutsägbara.

Externa oförutsägbara

S = Sannolikhet K = Konsekvens Nr Osäkerhet Risktyp Konsekvens beskrivning

1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 S K SxK Bedömning Åtgärdsförslag Bedömning

efter åtgärd Ansv Datum* Kommentar Rev.

1 Dåliga värderförhållanden K Fuktskader 0

2 R Beredskap 0

3 T Sluttiden 0

4 0

5 0

6 0

7 0

8 0

9 0

10 0

11 0

Risktyper T = Tid

K = Kvalitet *När ågärd ska vara utförd

R = Resurs

Sannolikhet Poäng

Mycket liten sannolikhet 1

Liten sannolikhet 2

Medelstor sannolikhet 3

Stor sannolikhet 4

Mycket stor sannolikhet 5

Konsekvens Poäng

Obetydlig konsekvens 1

Liten konsekvens 2

Medelstor konsekvens 3

Stor konsekvens 4

Katastrofal 5

I detta blad identifieras externa oförutsägbara osäkerheter.

De olika osäkerhetstyperna som användes.

3.2.3 Modell för extern osäkerhetsanalys

Det intressanta för AHN bedömdes i det här fallet vara de externa konsulternas identifiering av osäkerheter gällande byggnadens funktion samt deras bedömning av dessa osäkerheter. Syftet med denna konsultation var att få ett bättre beslutsunderlag för det fortsatta arbetet. Samma avgränsning valdes för analysen som vid den interna, (se kapitel 3.2.2).

Den externa osäkerhetsidentifieringen valdes att utföras individuellt hos konsulterna. Syfte med det var att kunna nyttja konsulterna till annat också under mötet. Forumet där detta valdes att genomföras bestod av en konsult vardera för samtliga följande yrkeskategorier:

• Byggprojektledning

• Arkitekt

• Byggkonstruktör

• Markprojektering

• Projektering av VVS-installationer

• Projektering av El-installationer

• VVS handläggare

För att på ett systematiskt sätt kunna arbeta igenom olika osäkerheter i byggnaden användes nedanstående kategorisering, (jämför kapitel 2.2.1). Anledningen till detta är det tidiga skedet då underlaget för analysen är knapp. Med dessa kategorier fokuseras på ett tänkt resultat och dess funktionskrav.

1. Utförande 2. Drift 3. Utformning

4. Bärförmåga, stadga och beständighet 5. Brand

6. Hygien, hälsa och miljö 7. Buller

8. Säkerhet vid användning

9. Energihushållning och värmeisolering

Likadant som vid den interna analysen, delades osäkerheterna upp beroende på vilken typ av konsekvens som bedömdes av de tre styrparametrarna tid, kvalitet samt resurser. Se figur 3.3 för exempel på utförande.

9.Energihushållning och värmeisolering

S=Sannolikhet K=Konsekvens Nr Osäkerhet Risktyp Konsekvens beskrivning

1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 S K SxK Bedömning Projektskede Åtgärdsförslag Bedömning

efter åtgärd Ansv Datum* Kommentar Rev.

1 Evakuering av frånluft f e utan värmeåtervinning

R Beroende på verksamheten, men vid roterande återvinning i aggregat bör denna luft ej återvinnas. Risk för

överföring av lukter S

2 0

K = Kvalitet S = systemhandlingsskede *När ågärd ska vara utförd

R = Resurs B = bygghandlingsskede

BP = produktion

Sannolikhet Poäng Ö = överlämnande

Mycket liten sannolikhet 1

Liten sannolikhet 2

Medelstor sannolikhet 3

Stor sannolikhet 4

Mycket stor sannolikhet 5

Konsekvens Poäng

Kategori för identifiering av osäkerheter.

Deltagarnas individuella bedömningar fylls i. Efter diskussioner ska gruppens gemensamma nivå på dessa erhållas.

Det projektskede där osäkerheten anses vara väsentlig att hantera, anges här.

Figur 3.3. Exempel på modell för extern osäkerhetsanalys, i kategorin energihushållning och värmeisolering.