I detta projekt initierades ett försök med de nya rutiner som föreslagits. En intern osäkerhetsanalys genomfördes i ett tidigt skede av projekt Trähuset.. Här har ytterligare erfarenheter samlats kring arbetet med osäkerhetshanteringen.
6.1 Campus Åkroken
Åkroken är Sundsvalls äldsta stadsdel och har varit centrum för vitt skilda verksamheter som kronobränneri, tobaksfabrik, sockerbruk, lasarett för ryska krigsfångar etc. Detta är idag ett akademiskt centrum i staden. Genom att arkitekter har bevarat, förstärkt och lyft fram områdets historik påminner det idag om en liten stad med gränder, torg, bryggor och broar.
Charter Awards är något som brukar beskrivas som stadsbyggnadsvärldens motsvarighet till Oscarstatyetten. År 2005 prisades Campus Åkroken för arkitektur. Idag, år 2006, ska en nybyggnation äga rum på området. Ett genuint trähus planeras att byggas för att inhysa utbildningen i industridesign. Uttalat är att huset ska vara ett experimenthus som anger en viljeyttring kring träbyggandet. De ramar som har angetts för projektet är en bestämd lokalarea samt normala produktionskostnader och produktionstider.
6.2 Målbeskrivning Trähuset
Följande målbeskrivning har arbetats fram i utrednings-/förstudiefasen av projektet. Den har förankrats i den grupp som är tillsatt för det första skedet i projektet.
Åkroken, uppmärksammat för sin arkitektur och stadsliknande sammanhållning utvecklas nu ytterligare.
Mittuniversitetets program Industridesign, som startades förra året, är i behov av lokaler. Lokaler med krav på funktionalitet, interiör och exteriör utformning, som stimulerar studenterna i deras arbete inom valt programområde.
Byggnaden ska förmedla Mittuniversitetets ambition att skapa en tydlig profil kring träförädling inom forskningsprofilen ”Skogen som resurs”. Mittuniversitetet blir därmed en vägvisare för modern träförädling baserad på trämaterialets naturliga egenskaper i kombination med modern produktionsteknik och design som ger nya uttryck i form och funktion.
Byggnaden ska kännetecknas av god arkitektur, god byggteknik, god installationsteknik, energieffektiva system och inbjuda till nyskapande. Byggnaden ska uppfylla de höga och specifika krav som kunskapsmiljön ställer men ändå vara generell i sin utformning. De arkitektoniska kvaliteterna ska främja utvecklingen av kreativa miljöer och vara föredömen för annan byggnation. En byggnad som går att förvalta på ett miljöanpassat och resursbesparande sätt. En byggnad i frontlinjen, utvecklad med modern och effektiv teknik och med en god miljöprofil som stödjer förvaltningen och därmed ytterst verksamheten.
6.3 Intern osäkerhetshantering
Inför den interna osäkerhetshanteringen gjordes en planering utifrån mallen i de föreslagna rutinerna. Följande är taget från denna:
1. Bakgrund och syfte
Syftet med osäkerhetshanteringen är att i ett tidigt skede av projektet kunna hantera de osäkerheter som finns, gällande arkitektur, teknik samt upphandling.
Genom osäkerhetshanteringen ska en gemensam bild skapas av projektet och därmed möjliggöra en styrning mot dess mål på ett sätt som ligger i företagets intresse.
2. Avgränsningar
Osäkerheter som normalt omhändertas i processen genom att uppfylla krav ställda i lagar, förordningar, standarder, krav i certifieringsinstrument samt vedertagna dimensioneringsregler behandlas inte.
Miljö- och arbetsmiljörisker behandlas separat i projektet.
Förvaltarprogrammet avgränsas från analysen.
3. Mål
Målet med osäkerhetsanalysen är att analysera målbeskrivningen för projektet med hänsyn till företagets affärsidé och övriga delar av AKA VISION 2010. (Förtydligande till rapporten: AKA VISION 2010 redovisar koncernens affärsidé, strategier, nyckeltal etc.).
Analysen delas upp i följande tre delar:
Arkitektur Teknik Upphandling
I dessa beaktas osäkerheter inom följande kategorier Externa osäkerheter
Interna osäkerheter av icke teknisk karaktär Tekniska osäkerheter
Juridiska osäkerheter
4. Underlag för analysen 1. Målbeskrivning för projekt Trähuset 2. Protokoll från uppstartsmöte (2006-03-01) 3. AKA VISION 2010
Fakta om projektet taget ur målbeskrivning och protokoll:
Åkroken är prisad för sin arkitektur och sammanhållning, nu sker en utveckling.
Genom projektet ska en tydlig profil för träförädling skapas.
Projektet ska vara vägvisare för modern träförädling samt modern produktionsteknik.
Det ska kännetecknas av god arkitektur, god byggteknik och god installationsteknik.
En byggnad i frontlinjen.
Ram för projektet är 700 kvm LOA samt normala produktionskostnader och produktionstider.
5. Deltagare vid analys Lars Gustafsson, Regiondirektör Berndt Elstig, Fastighetschef
Åke Gustafsson, Chef projektledning/projektledare Lars Nabb, Förvaltare
Joel Edeblom, Examensarbetare 6. Förberedelser
Prioritering av styrparametrar i projektet. Utifrån de förutsättningar som råder i projektet, ange er syn på prioriteringsordningen mellan tid, kvalitet och ekonomi.
6.3.1 Genomförandet
Inför mötet gjordes förberedelser enligt planeringen ovan och först på dagordningen var diskussion kring prioriteringen i projektet. Här enades gruppen om följande prioriteringsordning:
ekonomi, kvalitet och tid.
Efter det påbörjades osäkerhetsidentifieringen. Här gjordes en kort presentation där frågor togs upp kring de fakta som presenterats i planeringen. Det i syfte att väcka frågor och tankar kring projektet. Vid själva identifieringen genomarbetades de olika kategorierna enligt planeringen. Här användes timer för att effektivisera arbetet, vilket fungerade bra. Sammanställningen av osäkerheterna som identifierades återfinns i bilaga 6-A.
De identifierade osäkerheterna fick gruppen poängsätta individuellt varefter en diskussion genomfördes kring bedömningarna av varje osäkerhet. Det för att erhålla en gemensam bedömning av varje osäkerhet, resultatet återfinns i bilaga 6-A.
6.5 Slutsatser
En tydlig skillnad kunde märkas i genomförandet av identifieringen jämfört med den interna i projekt Lindellhallen. Följande punkter kan lyftas fram för att ha medfört detta:
• Planeringen
• Underlaget
• Gruppsammansättning
Som det har konstaterats tidigare i rapporten är planeringen avgörande för osäkerhetshanteringens kvalitet. I det här fallet gjordes en utförlig planering tillsammans med projektledaren. Det medför att ett syfte skapas för osäkerhetsidentifieringen, det vill säga en vilja att åstadkomma något med processen.
Jämfört med den interna identifieringen vid projekt Lindellhallen var underlaget för analysen väsentligt bättre. Här fanns en väl genomarbetad och förankrad målbeskrivning framtagen. På detta sätt blir identifieringen mer fokuserad och det är även lättare att leda en dialog.
I det här fallet var gruppsammansättning vid identifiering god. Här kunde en helhetssyn skapas kring projektet då företagets samtliga intressen fanns representerade vid analysen.
Genom den erfarenhet som erhållits från projekt Lindellhallen kunde genomförandet planeras utförligare och anpassas för projektet. En slutsats av detta är att fortsatta försök med osäkerhetshantering i projekt hos AHN kommer att ge en erfarenhet som kan tillämpas för att utforma en lämplig rutin.
Den nya modellen för osäkerhetshanteringen som användes, (enligt figur 5.1) blev dokumentet mycket lättare att hantera och överblicka vilket gjorde arbetet effektivare. En del hade dock fortfarande svårt att förstå på vilket sätt bedömningarna skulle göras. I och med att det var första gången de flesta av deltagarna gjorde detta hade utförligare instruktioner behövts. Bland annat ett förtydligande om att sannolikheten inte behöver bedömas mer än en gång för varje osäkerhet.
Vad gäller användandet av de tre osäkerhetstyperna ansågs det fungera bättre än tidigare, i och med att resurser hade avgränsats till ekonomi.