Oberoende variabler

4.3.2.1 Ägarkoncentration

Genom att undersöka ägarkoncentrationen mäts hur stor möjlighet ägaren har att påverka vilka beslut som fattas i företaget (Thomsen & Pedersen 2000). Huruvida ägarkoncentrationen påverkar företags bolagsstyrning är det många forskare som intresserat sig för (La Porta, Lopez-De-Silanes & Sheifer 1999; Thomsen & Pedersen, 2000, Jonnergård & Larsson-Olaison 2010) vilket gör att denna variabel inte är unik men populariteten skänker legitimitet till vårt val.

Ägarkoncentrationen har mätts med hjälp av röstandelen hos den största ägaren i respektive företag. Ägarandelen har mätts i röstandel eftersom det i Sverige är tillåtet med röstdifferentierade aktier och därför bör inte kapitalandelen användas som mått eftersom det inte mäter ägarens rätt till att påverka i de svenska företagen. I den svenska bolagsstyrningskoden anses det räcka med 10 röstprocent för att räknas som storägare med ett stort inflytande (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016), enligt La Porta, Lopez-De-Silanes och Sheifer (1999) räknas de ägare som kontrollerar minst 20 % av bolagsstämmans röster som kontrollägare medan över 50 % av rösterna krävs för att en enskild aktör med säkerhet själv ska kunna bestämma vad som beslutas vid bolagsstämman. Storägare har incitament och förmåga att kontrollera ledningens arbete samt att påverka vilka beslut som fattas (Li, Lu, Mittoo & Zhang 2015), exempelvis om företagets verksamhet ska drivas utifrån ett aktieägarorienterat eller ett intresseorienterat värdeskapande. Det finns dock en risk för att ägare med stor röstandel utnyttjar

företagets resurser för egen vinning, särskilt i de länder där legalt skydd för aktieägare är svagt (Li, Lu, Mittoo & Zhang 2015).

Ägarkoncentrationen har alltså mätts med hjälp av den största ägarens röstprocent.

4.3.2.2 Ägaridentitet

Det är inte bara av intresse att veta hur stor påverkan den största ägaren har på vilka beslut som fattas utan även vilken typ av ägare som äger den största röstandelen, om det exempelvis är en privatperson, staten, en institutionell ägare eller en utländsk ägare. Detta eftersom olika typer av ägare har olika intressen och därmed påverkar vilka beslut som fattas (Thomsen & Pedersen 2000). Även La Porta, Lopez-De-Silanes och Sheifer (1999) har tagit hänsyn till olika ägaridentitet i sin undersökning där de försökt fastställa vilken aktieägartyp som är den mest optimala ur ett företagsperspektiv.

De olika ägaridentiteterna har kategoriserats på liknande vis som Thomsen & Pedersen (2000) som använt kategorierna privata aktieägare där även familjeägare ingår, Staten och institutionella ägare. Kategorierna bank, stiftelser och företag har till skillnad från Thomsen & Pedersens (2000) uppdelning slagits samman med institutionella ägare. Dessa kategorier valdes ut eftersom staten är den mest förekommande ägartypenbland de ägare med störst röst i kinesiska bolag (Qi, Wu & Zhang 2000), medan det är privatpersoner som är de mest förekommande bland de ägare med största röstprocenten i svenska företag (Jonnergård & Larsson-Olaison 2010). Kategorin med institutionella storägare valdes ut eftersom det är en vanligt förekommande ägare bland de ägare med störst röstprocent i både Sverige (Jonnergård & Larsson-Olaison 2010) och Kina (Qi, Wu & Zhang 2000). När ägartypen för den största ägaren fastställdes utgicks det ifrån vilken typ av ägare som var registrerad som den största ägare och det togs därmed inte hänsyn till vem som är den slutliga ägaren. Detta tillvägagångssätt användes eftersom information angående sfärer inte fanns tillgängligt för författarna gällande den kinesiska marknaden. Detta tillvägagångssätt är något som påverkat det svenska urvalet eftersom det resulterat i att institutionella ägare är den vanligaste ägartypen. Detta tillvägagångssätt har trots detta valts ut eftersom författarna anser det viktigt att datan för de båda urvalen behandlas på ett likvärdigt sätt.

De olika kategorierna kodas med hjälp av dummyvariabler. Är den största ägaren exempelvis staten är koden 1 annars är koden 0, kategorierna privat och institutionell har kodats på samma vis. Kategorin privat utgör referenskategorin för denna dummyvariabel.

4.3.2.3 Oberoende styrelseledamöter

Variabeln oberoende ledamöter har valts ut eftersom oberoende ledamöter anses vara den mest effektiva övervakaren av ledningens arbete. De kontrollerar att ledningen inte agerar för egen vinning, vilket är gynnsamt för aktieägare (Fama & Jensen 1983). Oberoende kan dock definieras på olika sätt i olika länder. Vad gäller oberoendet i svenska bolag finns en uppdelning med tre olika typer av oberoende, oberoende gentemot bolagets större ägare⁵, företagsledning samt gentemot bolaget (kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016). Enligt den kinesiska koden får den oberoende kinesiske ledamoten inte lov att: 1) ingå i ledningen 2) vara en av de tio största aktieägarna 3) inneha en aktiepost som motsvarar större än 1 % av företagets aktier 4) att vara släkt med någon av företagets insider eller dess kontrollägare (CSRC).

Författarna har kodat oberoende av de svenska bolagens styrelseledamöter utifrån andelen ledamöter som uppfyller krav på oberoende gentemot företaget och företagets större ägare. Anledningen till att just dessa två oberoendetyper väljs ut beror delvis på att de är just dessa två som utgör operationalisering för oberoende i den databas som författarna haft tillgång till som är sammansatt med hjälp av böckerna Styrelser och Revisorer i Sveriges Börsföretag. Förutom detta tar vi med oberoende gentemot företagets större ägare för att minimera risken att dessa styrelseledamöter endast ser till storägarens aktieägarvärde vilket gör att de aktieägare med mindre aktieinnehav nedprioriteras. Oberoende gentemot företaget vilket exempelvis innebär att den oberoende ledamoten 1) inte får ha arbetat i organisationen de tre senaste åren. 2) inte varit företagets VD de fem senaste åren. 3) inte varit en del av revisionsteamet eller delägare i den firman som genomfört revisionen de senaste tre åren. 4) får heller inte mottagit någon ersättning för uppdrag denne utfört vid sidan av sitt uppdrag i styrelsen. 5) får heller inte ha några affärsförbindelser med det företag där denne fullgör sitt styrelseuppdrag etc. (kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016), saker som innebär att styrelseledamöternas förmåga att kontrollera och agera för samtliga aktieinnehavare

5

alternativt intressenternas bäst, beroende på vilken princip som används i respektive företag. Trots att definitionerna skiljer sig åt mellan länderna angående oberoende har författarna övervägt denna skillnad och kommit fram till att det varit svårt och tidskrävande att göra på annat sätt utifrån den information som finns i företagens årsredovisningar. Givetvis hade det varit optimalt om datan för denna variabel kunnat framställas på samma sätt.

Oberoendet av svenska ledamöter har mätts genom andelen av oberoende ledamöter som uppfyller kraven för oberoende gentemot företagets större ägare och gentemot företaget. Gällande kinesiska ledamöter har oberoendet mättas med andelen styrelseledamöter som uppfyller det kinesiska kravet för oberoende.

4.3.2.4 Kvinnor i styrelsen

Kvinnor i styrelsen har valts som studiens oberoende variabel eftersom kön är en demografisk egenskap som påverkar styrelseledamöters beslutsfattande (Hambrick & Mason 1984). Dessutom kan kvinnors närvaro i styrelsen bidra till att beslut fattas utifrån ett bredare perspektiv och skapar därmed förutsättningar för hänsynstagande till fler intressenters intressen (Bear, Rahman & Post 2010).

Det förekommer olika sätt att operationalisera kvinnor i styrelsen exempelvis använder Bear, Rahman och Post (2010) sig av antalet kvinnliga styrelseledamöter, medan andra använder sig av andelen kvinnliga styrelseledamöter (Williams 2003; Jia & Zhang 2012). För denna studie användes andelen kvinnor i styrelsen eftersom måttet då tar hänsyn till styrelsens storlek och på så vis även kan avgöra om kvinnorna utgör majoritet eller minoritet.

4.3.3 Kontrollvariabler

4.3.3.1 Styrelsestorlek

Styrelsens storlek anges i antal styrelseledamöter för respektive styrelse. I de fall där Vd:n ingår i styrelsen har denne exkluderats. Detta är en intressant variabel utifrån de aspekter att fler styrelseledamöter skulle innebära fler resurser till företaget (Coles, Daniel & Naveen 2008; Dalton, Daily, Johnson & Ellstrand 1999), samtidigt som en stor styrelse anses vara mindre effektiv på grund av svårigheter med koordinering

(Jensen 1993). En större styrelse skulle dock möjligen kunna innebära en större möjlighet till en mer diversifierad styrelsegrupp.

4.3.3.2 Omsättning

Storleken kan vara en faktor som är avgörande för företagets lönsamhet och sin möjlighet att satsa medel på CSR. Större företag kan dra nytta av sina stordriftsfördelar, vilket medför lägre kostnader (Vinasithamby 2015). Större företag har också starkare konkurrenskraft då de har större kapital och marknadsandelar (Doğan 2013 se Vinasithamby 2015). Större företag har således bättre förutsättningar för en bra lönsamhet, vilket i sin tur påverkar företagets möjlighet att dela ut vinst till sina aktieägare och investera i exempelvis CSR.

Storleken på ett företag kan mätas på olika sätt, såsom den naturliga logaritmen av totala tillgångar, den naturliga logaritmen av antalet anställda, omsättning och marknadsvärde av eget kapital (Pervan & Višić 2012; Ettredge, Johnstone, Stone & Wang 2011; Archarungroj & Hoshino 1998). Ett företags totala tillgångar, eget kapital och antalet anställda kan variera mycket beroende på vilken bransch företaget är verksamt i. Exempelvis finns det inte lika många tillgångar i ett tjänsteföretag som i ett industriföretag. För att undvika skillnader som uppstår i antalet anställda och tillgångar på grund av företags verksamhet har vi valt att använda omsättning som mått på storleken. Omsättning för respektive företag anges i dollar.

4.3.3.3 ROE

ROE anses vara det mest använda övergripande måttet på företagets finansiella prestation (Rappaport 1986) och ett av de viktigaste nyckeltalen som en investerare bör ta hänsyn till (Monteiro 2006). Dessutom används ROE ofta vid utformning av incitamentprogram för företagets befattningshavare (Rappaport 1986). Anledningen till varför vi valt ROE som kontrollvariabel är för att ROE enligt De Wet & Du Toit (2007) är ett vedertaget redovisningsbaserat mått för att mäta aktieägarvärde.

ROE räknas ut med hjälp av följande formel:

𝑅𝑂𝐸 =^{𝑅𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟 𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡} 𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙

För att räkna ut följande mått har data i form av Resultat efter skatt, totalt kapital, andelen eget kapital av totalt kapital hämtats från Datastream och räknats enligt följande

𝑅𝑂𝐸 = ^{𝑅𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟 𝑠𝑘𝑎𝑡𝑡}

𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙 × 𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙 𝑖 % 𝑎𝑣 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙

de företagen där dessa värden saknats har datan hämtats från respektive företags årsredovisning och måttet anges i procent.

4.3.3.4 Industri

Datan angående industrier har samlats in med hjälp av ICB koder som är hämtade från databasen Datastream. ICB koderna urskilde tio industrier som av författarna har delats in under tre olika samlingskategorier: service (consumer services och financials), industri (basic materials, industrials, utilities och oil & gas) samt kategorin övriga (consumer goods, health care, technology och telecommunications). Detta har gjorts med anledningen av att 10 kategorier anses vara för många i förhållande till mängden data samt att vissa av kategorierna var underrepresenterade i det befintliga urvalet. Det är underförstått att möjligheten att generera aktieägarvärde eller möjligheten att satsa medel på verksamhet som är värdeskapande för företagets intressenter kan skilja sig avsevärt beroende på vilken industri de olika företagen är verksamma i. Sageworks, ett företag som tillhandahåller finansiell information, rankade nettovinstmarginal av alla branscher under en 12 månaders period som slutade juli 2014. De topp fem branscherna är redovisningstjänster, juridiska tjänster, olje-och gasutvinning, uthyrning av utrustning och leasing samt tandläkare (Fortune 2014). Vilka industrier som är mer lönsamma än andra kan förändras med tiden med tanke på att utvecklingen i världen gynnar vissa industrier framför andra. Vilken industri ett företag tillhör har därmed påverkan på vilken bolagsstyrningsprincip som väljs.

Industrikategorierna service industri och övriga har kodats med hjälp av en dummy per respektive kategori. Kategorin övrigt har valts ut till referenskategori.

4.3.3.5 Land

Land har använts som kontrollvariabel då det är underförstått att företagets val av bolagsstyrningsprincip påverkas av institutionella miljöer, det vill säga i vilket land

företagen befinner sig i (Scott 2014). Institutionella förhållandens påverkan är också vad författarna ämnar undersöka, därför är det viktigt att hålla denna variabel oförändrad när vi testar samband mellan studiens beroende och oberoende variabler. Land har kodats med hjälp av en dikotom variabel där

Land (Sverige) = 0 Land (Kina) = 1

4.3.3.6 År

Ekonomisk situation och samhällets utveckling kan skilja sig åt mellan olika år, vilket kan påverka ett företags ekonomiska situation. Den ekonomiska situationen kan i sin tur påverka företagets val av bolagsstyrningsprincip. Det är därför viktigt att kontrollera denna effekt så att den inte påverkar sambandet mellan val av bolagsstyrningsprincip och studiens oberoende variabler. År har kodats med hjälp av en dummy per år, år 2013 har valts ut till referenskategori.