Regleringar i bolagsstyrning

Ett företag i Kina kan vara noterat på antingen Shanghai-börsen eller Shenzhen-börsen och det finns tre sorter aktiemarknader: A-aktie marknaden, B-aktiemarknaden och H-aktiemarknaden. A-aktier utfärdas av inhemska företag för inhemska institutioner, organisationer eller privatpersoner. B-aktier är baserade på nominellt värde av den kinesiska valutan Renminbi (RMB) och handlas i utländsk valuta. Denna typ av aktier är till för utländska investerare. H-aktier avser utländska aktier som är registrerade i fastlandet Kina men som är noterade på Hongkong-börsen (Christy 2016). I Sverige finns det enligt Nasdaq (u.å.) förutom Nasdaq OMX Stockholm (stockholmsbörsen) som är en del av Nasdaq Nordic även en annan svensk börs vid namn NGM Equity. Stockholmsbörsen som är den största och mest kända svenska börsen är uppdelade i tre listor small cap för små företag, mid cap för medelstora företag och large cap för stora företag. Avgörande för vilken lista ett börsnoterat företag tillhör på stockholmsbörsen är relaterat till hur stort börsvärde företaget har, detta för att investerarna lättare ska finna de bolag de letar efter.

3.4.1.1 Ägarstruktur

När ägarstrukturen i ett bolag undersökts kartläggs dels ägarkoncentration men även ägaridentitet, det vill säga hur rösträtter och aktier är fördelade bland aktieägarna och vem som äger aktierna (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison 2013).

Typiskt för både den svenska och kinesiska ägarstrukturen är att det finns en eller några ägare som äger en betydligt större post än de andra (Högfeldt 2005; Yu 2013). Något

som ytterligare bidrar till en hög ägarkoncentration i Sverige är att det är tillåtet med korsvist ägande³ och pyramidägande⁴ (Giannetti & Laeven 2009).

De flesta av Sveriges företag kontrolleras idag enligt Högfeldt (2005) samt Giannetti och Laeven (2009) av ett fåtal svenska ägarfamiljer/privatpersoner och professionella förvaltare (institutionella ägare). Medan det i Kina är den kinesiska staten som är den typiska ägaren trots att antalet statsägda aktier har minskat efter reformen 2005, då icke omsättningsbara aktier omvandlades till omsättningsbara (Yu 2013). Förutom staten är privata och institutionella ägare också vanliga storägare i kinesiska börsnoterade bolag. Enligt Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2016) engagerar sig ägare med stort aktieinnehav mer i verksamheten än de äger en mindre andel. Detta engagemang tydliggörs främst genom att dessa storägare tar en plats i företagets styrelse samt att de engagerar sig i valberedningens arbete då de har möjlighet att påverka valet av revisor och styrelse.

Enligt Kim, Ho och St Giles (2003) spelar institutionella investerare en viktig roll i den kinesiska bolagsstyrningen med tanke på dess förmåga att övervaka och kommunicera med företagsledningen. De brukar ha bättre resurser i form av både kapital och välutbildad personal än privatpersoner och har därmed möjlighet att utöva större inflytande på företagsledningen (Kim, Ho & St Giles 2003). De institutionella investerarna som anses viktiga i Kina är fonder, försäkringsbolag, socialförsäkring och mäklarfirmor. Omfattning och storlek av institutionella investerare är dock fortfarande relativt liten i Kina (Yu 2013). Enligt en statistisk årsbok för Shanghai-börsen var uppdelningen av marknadsvärdet för enskilda investerare 23,52%, juridiska personer 61,44% och institutionella investerare 14,65% vid slut av 2014. Anledningen till den höga andelen som erhålls av juridiska personer är att statsägda företag är dominerande på Shanghai-börsen. Vid slutet av andra kvartalet 2015 stod Kinas professionella institutionella investerares innehav för endast 7 % av aktierna på A-aktiemarknaden (Jiang, Qian & Ji 2016).

3

Korsvist ägande uppstår enligt Nationalencyklopedin (u.å.a) när aktiebolag köper aktier i ett annat aktiebolag som redan äger aktier i det köpande bolaget.

4

Pyramidägande innebär att en ägare kontrollerar ett företag och med hjälp av detta företag kan kontrollera ett annat företag utan att äga aktier i det andra företaget (Jansson, Jonnegård & Larsson-Olaison 2013).

3.4.1.2 Bolagsstämman

Bolagstämman är det beslutande organ där aktieägaren har möjlighet att påverka bolagets styrning. Bolagsstämman är den plats där alla svenska aktieägare har rätt att komma till tals oavsett hur stort/litet aktieinnehavet är, i Kina däremot måste aktieägaren/ägarna som vill påverka bolagsstämmans dagordning äga minst tre procent av bolagets aktier. I bolagsstämman sker exempelvis val om vilka som ska sitta i bolagens styrelser. I Sverige till skillnad från Kina är det tillåtet med röstdifferentierade aktier, vilket innebär att aktieägarna har olika många röster per aktier beroende på vilken typ av aktie de innehar, skillnaden får dock högst vara 1:10 (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016). Vid ett företags bolagsstämma i Kina tilldelas ägarna en röst per aktie (China.org.cn. 2011).

3.4.1.3 Styrelsen

I tabell 1 nedan tydliggörs att styrelsesystemen i Sverige och Kina skiljer sig åt, den stora skillnaden är att kinesiska bolag har två styrelser. En huvudstyrelse som har till uppgift att bland annat sköta beslutsfattandet som rör företagets operativa verksamhet, utse samt avsätta företagets ledning, samt ansvara för att bestämma ledningens lön och andra eventuella förmåner, samt bjuda in till bolagsstämmor och bereda dess agenda. Den kinesiska förvaltningsstyrelsen ansvarar för att övervaka att huvudstyrelsen sköter sina åtaganden, och har även befogenhet att kalla till bolagsstämma om huvudstyrelsen underlåtit att fullfölja sin plikt (Kang, Shi & Brown 2008). Det svenska styrelsesystemet består endast av en styrelse vars uppgift är att handla i företaget och aktieägarnas intresse, men har också till uppgift att utse/avsätta Vd:n och dessutom kontrollera att denne fullföljer sina åtaganden. Förutom dessa åtaganden har styrelsen ansvar för att säkra företagets arbete att värdera de eventuella risker verksamheten utsätts för samtidigt som de svarar för att bolaget efterlever de lagar och regler som det svenska samhället kräver. Till sist är det även styrelsens ansvar att se till att all den information som företaget publicerar är rättvisande och att företaget är transparent så att företagets intressenter kan ta del av den information de är berättigade till (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016).

Enligt den svenska aktiebolagslagen (SFS 2005:551) ska alla publika aktiebolag ha en styrelse med minst tre ledamöter, vilket även gäller för den kinesiska förvaltningsstyrelsen medan den kinesiska huvudstyrelsen minst ska bestå av nio och max av 19 ledamöter. I de kinesiska styrelserna har ledamöterna en mandatperiod på tre

år medan de svenska ledamöternas mandatperiod motsvarar ett år, däremot kan ledamöterna i samtliga styrelser i de båda länderna väljas om i samband med nästkommande mandatperiod. Den svenska koden för bolagsstyrning ställer krav på oberoende i den svenska styrelsen där majoriteten av styrelseledamöterna förväntas vara oberoende gentemot bolaget och dess ledning och medan endast en tredjedel av den kinesiska huvudstyrelsen ska vara oberoende. (Kollegiet för svensk boagstyrning; Kang, Shi & Brown 2008). Förutom detta ställer den svenska koden ett krav på att det inte får finnas fler än två styrelseledamöter som har ett beroendeförhållande gentemot någon av de ägare som äger över 10 % av bolagets aktier/röster, det vill säga bolagets storägare. Detta för att bolagets större ägare inte ska kunna missbruka den makt som styrelseposterna innebär (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016). Anledningen till att det inte finns en nolltolerans gällande beroende gentemot företagets större ägare i Sverige, är att staten anser att ett aktivt ägarskap gynnar både företagets och Sveriges ekonomi (Statsrådsberedningen, 2002). Vad gäller arbetstagarrepresentanter i styrelsen så anger den svenska lagen (SFS 1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda att om ett företag har över 25 anställda genomsnittligt räknat under det föregående räkenskapsåret i Sverige, har arbetstagarna rätt att representeras med hjälp av två styrelserepresentanter i bolagets styrelse samt två som ersätter dessa två. Vid särskild branschtillhörighet och 1000 anställda genomsnittligt räknat under föregående räkenskapsår har de anställda rätt till ytterligare en representant samt en ersättare till denne. I Kina däremot finns det ett krav på att den kinesiska förvaltningsstyrelsen som innebär att minst en tredjedel av styrelseledamöterna ska vara arbetstagarrepresentanter (Kang, Shi & Brown 2008).

Den svenska styrelsen Den kinesiska huvudstyrelsen

Den kinesiska

förvaltningsstyrelsen

Huvudansvar Handla i företaget och

aktieägarnas intresse. Ta övergripande beslut angående strategier och mål. Utse, kontrollera och avsätta VD. Säkra bolagets arbete kring risk och lag och regelefterlevnad. Ansvarar för transparens och att informationen är rättvisande etc.

Ansvarar för att bjuda in till bolagsstämma samt bereda agendan, fatta beslut gällande

exempelvis aktier stora kapitalsatsningar etc. Huvudstyrelsen ansvarar för att fastställa

ledningens ersättning men även för att utse, avsätta denne om så behövs

Kontrollera styrelsen och ledningen samt kalla till

bolagsstämma om huvudstyrelsen underlåter att göra detta.

Storlek Minst 3 5-19 Minst 3

Mandatperiod 1år 3 år 3 år

Oberoende Majoriteten Minst en tredjedel

Arbetstagarrepresentant 2-3 samt en ersättare för