Karin Dahlberg och Helena Dahlberg (2019) skriver att inom den kvantitativa forskningen används begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet för att undersöka en studies trovärdighet vilka går under samlingsnamnet evidens. I kvalitativ forskning har reliabilitets begreppet under de senare åren ersatts med objektivitet. Dessa begrepp är inte självständiga begrepp utan det finns en tydlig röd tråd mellan dem.
Dahlberg och Dahlberg (2019) förklarar att objektivitet inom den fenomenologiska forskningen innebär att studien ska vara utförd på ett opartiskt sätt där forskaren inte tar ställning för någon av parterna eller lägger in sina egna värderingar i resultatet. Som forskare är det viktigt att vara medveten om hur vi är sammankopplade med vår omgivning och hur det påverkar människan. På detta område kan svårlösta dilemman uppstå i samband med ett snöbollsurval. Ämnet med en studie utgår från något forskaren finner intressant vilket lätt kan leda till att resultaten speglas av det forskaren vill se. En annan risk är att både göra det tydligt för läsaren vilken bakgrund informanterna har på samma gång som man skyddar deras
identitet samt yrkesroll.
Validitet innebär att resultatet som forskaren får fram ska vara trovärdigt för de som ska läsa resultaten. En annan viktig faktor är att forskaren har tittat på det som var syftet för studien och använt en lämplig metod som passar syftet. Det ska även vara så tydligt att studien ska
kunna upprepas med liknande resultat. Vid intervjuer används ett fåtal frågor som sedan följs upp med följdfrågor. Forskaren behöver beskriva de val som gjorts i studien samt resonera runt för- och nackdelar med dessa val så att tillvägagångssättet är transparent för läsaren (Dahlberg och Dahlberg, 2019). Det är viktigt att arbetet är transparent och tydligt beskrivet så att arbetet kan upprepas. Under hela processen med denna studie har forskaren tänkt på att uppfylla detta efter bästa förmåga. En nackdel i arbetet har varit att den nuvarande pandemin inte tillåtit det ursprungliga syftet att ske. Genom att både intervjua lärare och
specialpedagoger på samma skola samt genomföra observationer i klassrummet hade en bredare bild av hur de utvalda skolorna arbetat framkommit. Detta hade bidragit till en större transparens om hur verkligheten på skolorna sett ut samt bidragit till en möjlighet att minska förskönandet som människor lätt ägnar sig åt då man inte vill säga något negativt om det egna arbetet. Denna svårighet kan på samma gång ses som en fördel då läget bidrog till en insikt i hur det fungerar på flera skolor samt hur det övergripande arbetet i kommunen ser ut. Ett annat val av metod, t.ex. enkäter, hade bidragit till ett större underlag av arbetssätt men hade på samma gång gjort det mer opersonligt utan möjlighet till förtydliganden.
Begreppet generaliserbarhet handlar om i vilken grad det undersökta fenomenet kan överföras till andra sammanhang på samma gång som man tar hänsyn till det sammanhang som studien genomförs i. En annan aspekt av det är i vilken grad materialet är så omfattande att det är möjligt att överföras till andra grupper eller om resultatet bara kan gälla den gruppen som undersökts nu. Då man i kvalitativa studier har en mindre mängd material än i en kvantitativ studie behöver resultatet vara överförbart vilket betyder att man behöver tolka det för att använda det i andra kontexter. Materialet och arbetsprocessen behöver vara så tydlig som möjligt så det är enkelt att följa och tolka den (Dahlberg och Dahlberg, 2019).
Robert Thornberg och Andreas Frejes (2019) beskriver att forskaren kan se två perspektiv: analytisk generalisering och situerad generalisering. Det första innebär att resultatet av en studie ses som en hjälp för hur andra situationer som liknar denna kan hanteras t.ex. att en studie kan användas för att analysera andra situationer i andra sammanhang. Författarna menar också att studien påverkas av de lokala förutsättningarna och kan därför inte ses som hela sanningen. Det andra begreppet innebär att forskaren ser på saker med ett nytt perspektiv, forskaren hittar alltså nya upptäckter med hjälp av situationerna som studeras. Även här menar de att omgivningen påverkar vilket gör att det inte går att veta i förväg vilket resultatet
I denna studie kan begreppet situerad generalisering användas då det trots tidigare kunskaper bidrar till nya perspektiv på det arbete med tillgänglig lärmiljö sker ute i verksamheterna. Detta kan ske genom att lärare på skolor ute i kommunen har tänkt annorlunda på ett
gemensamt problem eller genom diskussioner med specialpedagoger som ger nya insikter om arbetssätt. Men den kan även ses som en analytisk generalisering genom att de metoder som framkommer i studien genom spridningen av resultaten kan användas av andra lärare och specialpedagoger ute på fältet. Detta ger en bredare kunskap för fler och fler verktyg i lärarens och specialpedagogens verktygslåda.
6 Resultat
I detta avsnitt kommer analysen av intervjuerna redovisas utifrån de valda teman,
underrubrikerna samt frågeställningarna. Först redovisas temat ”Klassrummets varierande sammansättning” med underrubrikerna: ”Olika elever” samt ”Identifiera elevers svårigheter”. Efter detta följer temat ”Tillrättalagd lärmiljö” med underrubrikerna ”Metoder och strategier” samt ”Socialt samspel i undervisningen”. Avsnittet avslutas med ”Organisatoriska
förutsättningar att utvärdera och följa upp” genom underrubrikerna ”Skolorganisationens förutsättningar” samt ”Uppföljning och utvärdering”. Utifrån fenomenologin kommer under varje underrubrik exemplifierar med ett citat från en informant för att tydliggöra likheter och skillnader i informanternas utsagor. I detta avsnitt kommer både specialpedagoger och speciallärare benämnas som specialpedagoger för att underlätta läsningen. Informanterna har kodats som S1-S4 för specialpedagogerna och L1-L4 för lärarna.