Gruppen är på utflykt i Käglinge naturområde utanför Malmö. Käglinge består av ängsmark och skog. Besöket skedde i juni. Det var från början regnigt väder, men längre fram på dagen tittade solen fram.
Händelserna utspelas i en skogsdunge. Detta är den andra naturutflykten som gruppen genom- för. Vid den första utflykten skedde ingen filmning på grund av tekniska fel.
häNdELSEr
Barnen tar pinnar som lekredskap. De testar dem genom att hålla upp dem mot träden och genom att dra dem eller att hålla dem framför sig när de går. Både pojkar och flickor har pinnar.
Det tar inte lång stund innan Pelle och Kalle börjar sin maktkamp genom att fäktas med pin- narna. Pelle visar mer mod ute än vad han visade inomhus och ger sig på Kalle med pinnarna. Vid ett tillfälle ser vi att Pelle ramlar och en av flickorna försöker hjälpa honom. Pelle visar ingen tack- samhet utan blir arg på henne. Så småningom hittar de en hel del trädgårdssnäckor. Även Kalle och Lisa visar samarbetsförmåga genom att undersöka snäckan tillsammans.
Pelle kommer och försöker få Kalle att fäktas med honom. Kalle går ifrån. Pelle följer efter och slår vid upprepade tillfällen med sin pinne mot Kalle. ”Pelle, jag vill inte”, säger Kalle. Pelle tar sats och slår mot Kalles pinne. Kalle säger igen ”jag vill inte”. Kalle säger ”nej”, Pelle säger ”jo”. De fort- sätter ”fäktas” med orden nej, jo tills Kalle blir arg och trycker ner Pelles pinne. Pelle börjar gråta och säger ”Jag vill inte”. Han tar tag i Kalles pinne och slänger den åt sidan. Pelle tar på nytt upp pinnen och slår den mot Kalles pinne. Kalle har en mycket större pinne. Han försöker hela tiden värja sig. När Kalles pinne nuddar Pelle börjar han gråta.
Pelle snubblar och ramlar. Han gråter. Barnen tittar på honom när han ligger och gråter. En flicka går fram med sin pinne och säger ”trillar ner, vad hände”. ”Jag trilla”, säger Pelle. Pelle ställer sig på knäna och slår bort smutsen med händerna. De andra barnen tittar på honom. Flickan säger: ”Jag har den nu. Det är din pinne”. Pelle gör ett utfall med handen. ”Det är min pinne”, säger han och tar den från flickan. Sedan släpper han ner den och torkar händerna.
Kalle har en snigel (egentligen en trädgårdssnäcka) i handen. Han visar den för Lisa. ”Kan den komma ut”, frågar Lisa. ”Den kom ut”, skriker Lisa och petar på den. Hon ropar på pedagogen och säger ”den kom ut”.
Efter besöket i skogsdungen fortsatte vi med andra aktiviteter. Vi filmade inte mer, men några händelser är ändå värda att nämna.
Vi gjorde upp eld och grillade korv vid elden. ”Det är varmt” sa barnen. Några barn lekte vid en vattenpöl. De lekte med en kapsyl. Den flyter och sjunker. De provade med pinnarna. En pojke försökte ta vatten i sin keps.
Vi gick sedan till en plats med utlagda stora stenar. Fantasifull lek utvecklades i hela gruppen. Stenarna var bilar och hästar. Pinnarna var korv med ketchup. Barnen låtsades elda och elden var varm.
rEFLEKtioN
Vi ser att maktkampen mellan Kalle och Pelle fortsätter även ute, men balansen är ändrad. Leken mellan pojkarna fortsätter att vara den traditionella pojkleken med styrkedemonstration. Flickorna visar omhändertagande som även det tillhör det traditionella könsmönstret. Småkryp och andra naturföremål (förutom pinnar) verkar jämna ut könsmönstret i leken. Snäckor, stenar, vattenpölar bidrar till lek på lika villkor.
Sammanfattning
I den här gruppen har pedagogerna arbetat medvetet med kompensatorisk pedagogik. Trots detta kunde vi tydligt se att barnen hade utvecklat traditionella könsroller. Inomhus lekte flickorna med leksaker som föreställde hushållsredskap och intog den omhändertagande mammarollen medan pojkarna lekte våldsamma lekar där de testade sin styrka och vem som bestämde. Ute förekom samma könsmönster men naturens mångfald kunde tydligt bryta detta. Pojkarna tog mer plats både inomhus och utomhus genom att vara högljudda. De frågade inte om lov att ta saker från flickorna. Undantaget var när Lisa bestämde över pojken i mammaleken inomhus. Barnens lekar var präglade av vilka redskap de hade att tillgå.
När barnen kom till skogsdungen såg de enbart pinnar som lekredskap. Då fortsatte de leka i samma könsmönster som inomhus. När vi sedan bytte miljö där det inte fanns pinnar men andra valmöjligheter förändrades bilden. Först gick barnen runt förutsättningslöst. Sedan hittade de olika saker och visade sakerna för varandra. Barnen kunde fritt undersöka sakerna och eftersom det inte fanns något givet mönster för naturföremålen kunde de uppfattas på många olika sätt av barnen. Vi trodde inte att så små barn som treåringar hade utvecklat detta beteende. Vi var egentligen väldigt tveksamma till att vi skulle få ut någonting all beträffande könsroller, och vi upptäckte inte detta förrän vi tittat på filmen vid flera olika tillfällen.
Vi såg tydligt skillnader mellan barns lek inomhus jämfört med utomhus. Naturen ger många fler möjligheter till spontana upptäckter som bryter av olika lekar och ändrar gruppsammansätt- ningar. Småkryp man upptäckte utomhus lockade till sig både pojkar och flickor. Likaså testade man sin kroppsliga förmåga genom att klättra i träd och hoppa på stenar.
Vår studie visade barnen vid ett av deras första besök i skogen. Sedan dess har gruppen regel- bundet besökt samma skogsområde med nya äventyr och nya upptäckter. Könsrollerna är mer lik- formiga och pojkar och flickor leker med varandra och hittar hela tiden på nya saker att undersöka tillsammans.