4 Resultat och analys
4.5 Observationerna jämförs med intervjuerna
I detta avsnitt görs jämförelser mellan observationerna och intervjuerna. Vi kommer att använda oss av de resultat och analyser som gjorts tidigare för att avgöra om det finns likheter och/eller skillnader. Med hjälp av i teoridelen beskrivna hypoteser, teorier och modeller kommer vi att ge förklaringar till dessa.
Under intervjuerna med idrottslärarna uppger samtliga att tävling är något som hör till idrottsrörelsen och att det är hälsoaspekten och upplevelsen som är de viktigaste områdena för ämnet idrott och hälsa.
… positiv, glädje, frihet, ähh, bara som en positiv upplevelse, förståelse, hälsa är matkunskap, kroppsförståelse, sunt leverne (1)
… alltså om, så e jag väldigt, om jag jämför med när jag själv var aktiv, när man var som mest aktiv, o spela som mest fotboll o var som mest fokuserad då, då då då e ju, ja e ju då, när jag bedriver min undervisning i skolan så upplever jag att jag, det är en upplevelse som man själv gör, det är att jag nästan gör precis tvärtom ju, jag har ju liksom, jag har ju inte alls den tävlingsfokuseringen och jag har ju spelat fotboll o det drabbas ju kanske dom av, jag vet ju att alla älskar inte fotboll, så därför spelar jag inte så mycket fotboll, så jag vänder nog på det (2)
… i skolan då tycker jag att upplevelse och hälsa beskriver, är det för mig, hur jag ser det, så tycker jag att upplevelse och hälsa beskriver min syn på det sen tävling, det är nått man kan ha när man är i sina klubblag och det man sysslar med på fritiden och då kan man ju själv välja om man vill vara i ett lag där det är mindre tävling eller mer tävling, och det är ju olika i olika klubblag och sånt alltså ju, så upplevelse och hälsa måste jag nog säga är min uppfattning (3)
35
Enligt deras egna utsagor har de nästan helt tagit avstånd ifrån sin idrottsliga bakgrund i val av innehåll och utförande på lektionerna. Något som idrottslärare 3 ytterligare understryker.
… ja, tävling, jag kan säga att jag har ähh blivit ganska mycket emot tävling här på idrottsämnet. De känns som om det ibland tillför mer skada än kanske, att det är vissa som tycker det är roligt att tävla, tävla här, jag gör det sällan nu, jag gjorde det i början, gjorde like stafett, och lite sådant, men jag har slutat med det, det sårar många och många tar det på fel sätt, de e klart att man ska träna på att förlora och vinna alltså, mmm det kan bli lite för hårt för vissa barn (3)
Trots detta kunde vi i samtliga fall ana var i idrottsrörelsen idrottsläraren fått sina influenser utifrån ett par observationer av deras lektioner med hjälp av de använda teorierna. Dessa idrottslärare gör en sak på lektionerna, men säger något annat. Vad beror det på? Vad kan det finnas för faktorer som har så stark påverkan på en yrkesgrupp att de inte själva märker det? Utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp delas vår omvärld in i olika sociala fält. Inom dessa fält krävs det av deltagarna att de tar spelet på allvar och att de skaffar sig socialt kapital i form kunskap som erfordras inom respektive fält. Två exempel på sådana fält är idrottsfältet och undervisningsfältet. Andemeningen i Mikael Londos avhandling Spelet på fältet är att de regler som gäller inom undervisningsfältet idag inte gäller i ämnet idrott och hälsa. I ämnet idrott och hälsa gäller de regler som normalt praktiseras inom idrottsfältet. Om detta stämmer skulle det innebära att idrottsläraren på ett eller annat sätt måste ha en stark koppling till idrotter och idrottsfältet. Detta är något som vi anser oss finna hos samtliga av de undersökta idrottslärarna, dels genom sina idrottsliga erfarenheter, men också genom sina erfarenheter som ledare inom idrottsrörelsen.
… jag har varit handbollstränare och jag har varit, startat upp Lugis motionsgymnastik, så det har varit lite bredare, började som idrottsledare blev jag skolad i Lugi väldigt bra för samtidigt som, dom hade en sådan policy, när man blev pojklagsspelare så skulle man hjälpa till med delar av träningen och sen kom man även till att träna yngre, så därför blev det automatiskt att man blev både domare och tränare, för att hjälpa till (1)
… samtidigt som jag var aktiv, jag har varit tränare samtidigt som jag var aktiv, varit fotbollstränare i många år, just för tillfället har jag inte haft något på ett år, man vet ju aldrig (2)
… ja det är jag, jag är ledare för ett flicklag just nu födda 93-94 i handboll och har även varit elittränare för damlag haft pojklag, så jag har i stort sett varit tränare de senaste 15 åren (3)
På direkta frågor om vad de själva anser att de tagit med sig i sin idrottslärarroll från sin ledarroll blir svaren.
36
… mitt sätt att leda? man tar nog godbitarna från tränarrollen, men jag lägger ju inte alls upp mina lektioner som en fotbollsträning om det är det du menar alltså, jag är nog rätt lika, jag är som jag är, jag är samma person på båda ställena, jag byter inte, kanske lite mer bestämd (2)
Även hur idrottslärare 1 och idrottslärare 3 ser på skillnader mellan att vara idrottslärare och idrottsledare överensstämmer i stort med vad idrottslärare 2 antyder i föregående svar.
… stor skillnad, det ena är frivilligt och det andra är obligatoriskt, jag tycker själv det är betydligt svårare att vara lärare än o vara tränare, för på en, tränare där kan du säga till dom att ok passar det inte så försvinn, och det kan du ju inte som lärare, utan här måste vi ju då försöka få en aktivitet som personen i fråga kan förlika sig med, så de, de e ju två olika arbeten (1)
… ja det är lite olikheter, ja det e det, alltså, när jag, som ledare i mitt handbollslag e jag mycket bestämdare, kräver mycket mer, äum, de e va ska jag säga, där e det ju bara inriktat handboll liksom, där vill dom liksom lära sig det, liksom man är lite bestämdare, lite hårdare, har lite regler på ett annat sätt, ähh, klart man har regler här inne i salen och så men nej, jag e nog lite mjukare här och har större acceptans här inne i klassrummet, som man säger (3)
Denna gemensamma uppfattning om att de som idrottslärare är mjukare och inte har lika många regler som när de intar ledarrollen verkar genuint ärligt menad, men stämmer inte överens med vad vi såg under observationerna. Under lektionerna som vi observerade visade samtliga idrottslärare upp en strikt ledarstil och även om de möjligen kan vara ännu lite striktare som ledare ser vi detta som ett ytterligare tecken på att det är idrottsfältets normer som gäller i ämnet idrott och hälsa. Idrottslärarna bär med sig ett habitus112 som, om vi ser på de undersökta idrottslärarna, utifrån deras erfarenheter inom idrottsrörelsen bör vara relativt lika. Visserligen har vi enbart inriktat oss på deras idrottsliga bakgrund och inte tagit med andra sociala faktorer i beräkningen, men då samtliga berättar om tidig skolning inom idrottsrörelsen samt med deras ledarerfarenheter i åtanke ser vi denna uppfostran som övergripande för hur de agerar på en idrottslig arena.
Enligt Tomas Peterson har projektet Idrottslyftet113 bidragit till att idrottsrörelsens normer och regler läckt in i skolidrotten. Detta projekt har på sätt och vis givit legitimitet åt att bedriva föreningsidrott på lektionerna. Ser man då till idrottslärarnas egna erfarenheter inom idrottsrörelsen och att nio av tio svenskar varit eller är medlem i en idrottsförening är det kanske inte så konstigt att detta kan fortgå, de flesta inblandade verkar nöjda med innehållet.
112 För beskrivning se under rubrik 2.2.2 113
37
Med detta läckage i åtanke är det inte svårt att föreställa sig att ämnet idrott och hälsa omsluts av en doxa,114 där regler och normer, som dessutom delas med idrottsfältet, tas för givet och ses som grundläggande. Londos menar att lagbollspel är en så vanligt förekommande aktivitet på lektionerna att det blir en del av doxan.115 Här ser vi en koppling till de idrottslärare vi undersökt. Valet av innehåll på de lektioner vi observerade var inte enbart lagbollspel, men samtliga idrottslärare har sin idrottsliga bakgrund inom just lagbollspel, både som aktiva och ledare. Vi ser det därför som troligt att de bär med sig regler och normer från idrottsfältet in i ämnet idrott och hälsa.
… du bygger ju upp det genom att du har dribblingsövningar, skottövningar sen lägger man ihop det till en sista biten så får dom visa vad dom har snappat upp (1)
Hur en lektion i bollsport ska genomföras ses som ganska självklar. Upplägget och progressionen följer en viss linje, samma linje som bollsport inom idrottsrörelsen följer. Att idrottslärarna agerar på detta vis är inte speciellt överraskande utifrån ovan nämnda habitus, kapital, doxa samt föreningsidrottens läckage in i skolidrotten. Skillnaden mellan att bedriva undervisning i något som tillhör den logik idrottsläraren själv har sina idrottsliga erfarenheter i och att undervisa i något som har sina rötter i en annan logik blir märkbart tydlig när området dans behandlas.
… jag har väl nån form av stegring kanske med sjuan, åttan, nian med examen i nian, för det första så har jag danslektioner själv naturligtvis, sen tar jag ofta hjälp av elever som e duktiga (2)
… ääh, i dans, där genomför jag det genom att använda musik på mina lektioner, den spontana dansen, äähh i uppvärmningar, äähh, och jag tycker faktiskt att man kan räkna dans till att bara röra sig till musik, så att eeeh, jag använder ett program som heter Röris, där e mycket rörelser till musik, det tycker jag e dans, äääh jag har traditionella danserna t.ex. vid julen och till sommaren, försöker gå igenom sådant som hör till traditioner som nästan faller ifrån lite, ähh annars det här med dans med steg och det är inte heller min starka sida, så det har inte heller, men jag tycker jag får in det ändå genom ha musik på och i uppvärmningar och så och den spontana dansen (3)
Även här kan habitus ses som en viktig faktor då individer med hjälp av habitus lär sig vad som är möjligt inom sitt sociala fält och vad som inte är tillgängligt för dem. Idrottslärare och
114 För beskrivning se under rubrik 2.2.4 115
38
elever är överens om vad som ska ingå i lektionerna och på vilket sätt det ska genomföras. Denna gemensamma syn, illusio116 bidrar till den sociala reproduktionen.117
Lena Larsson sammanfattar i sin avhandling idrottslärarutbildares och idrottslärarstudenters syn på idrottslärarutbildningen med tre teman, utbildning med givna ”spelregler”, utbildning som ett personligt projekt samt utbildning av duktiga ”praktiker” och folkhälsans ”räddare”.118
Givna ”spelregler” bygger på att alla inom utbildningen har samma normer och värderingar kring idrottande och i förlängningen samma syn på ämnet idrott och hälsa. Gemensamt idrottshabitus bidrar till reproduktionen och att aktivitet anses vara viktigast på lektionerna, något som också idrottslärarna i vår undersökning skriver under på.
… dom ska känna en lust i rörelse, se detta som något positivt att röra sig (1)
… att när man har vatt på en idrottslektion, ähh, när man går här ifrån ska man, ha fått känna att man, har gjort nånting som har varit en bra grej, lite som en kraft ansträngning (3)
Ett exempel på givna spelregler ser vi även under observationen av idrottslärare 2. Dennes höjdhoppslektion är näst intill identisk med den vi själva hade på idrottslärarutbildningen. Med utbildning som personligt projekt menar Larsson att studenterna ser kunskap om barn som sekundärt och personlig utveckling och färdighet primärt i utbildningen och att idrottsläraren känner starkare kopplingar till ledare inom idrottsrörelsen än till sina pedagogiska kollegor inom skolan.119 Några tecken på att de idrottslärare vi undersökte såg kunskap om barn som sekundärt såg vi inte, men att idrottslärare och idrottsledare är nära besläktat anser samtliga.
... ähh det tycker jag att ajg har tatt med mig från båda delarna, som lärare och ledare och mixat ihop det, sen att man tar med sig det som har med sig från just tränarebiten, o vara en bra ledare, det går ju hand i hand tycker jag med att vara lärare, att vara ledare (3)
Det tredje temat visar idrottslärarstudenternas syn på att det praktiska kunnandet är viktigt. Att planera lektionerna så att de har ett bra upplägg och att vara en god problemlösare anses
116 För beskrivning se under rubrik 2.2.1 117 För beskrivning se under rubrik 2.2.2 118 För beskrivning se under rubrik 2.4 119
39
också viktigare än att uppnå kursplanens mål.120 Två av tre idrottslärare i vår undersökning nämner kursplanen i förbigående, på fråga om vad som bestämmer lektionernas innehåll. Den tredje idrottsläraren nämner inte den alls. Det som istället fokuseras på är att det ska erbjudas en mängd olika aktiviteter för att eleverna ska hitta en fritidsaktivitet. Idrottslig erfarenhet är något som rankas högt vad gäller idrottslärarens egenskaper.
… man ha en bredare, en bredare bas o stå på än om du hade kommit totalt fräsch o inte hade sysslat med idrott innan, med rutin från tidigare bas är, ju bredare bas du har desto skönare måste det ju vara, både säkrare utåt och inåt (1)
120
40