Erfarenheters påverkan

Examensarbete på avancerad nivå

Erfarenheters påverkan

Impact of experience

Mikael Thern

Linda Meijer Cronvall

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Idrott och fysisk bildning 2010-11-01

Examinator: Lars Lagergren Handledare: Tomas Peterson

Malmö högskola

Lärarutbildningen

III

Sammanfattning

En kvalitativ studie av tre idrottslärare har genomförts i avsikt att undersöka om idrottslärarens idrottsliga erfarenheter går att urskilja genom val av innehåll, upplägg och genomförande av idrottslektion, vilka tankar idrottsläraren har kring varför ämnet ser ut som det gör samt vilka faktorer som eventuellt kan påverka det.

Data till denna studie samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyserades initialt oberoende av varandra för att därefter jämföras och avgöra om något samband gick att finna.

Jämförelsen visade att det går att utläsa mönster som pekar på en viss idrottslig bakgrund genom observationer utifrån valda teorier samt att lärarnas agerande på lektionerna och tankar kring hur de tror sig många gånger skiljer sig åt.

Gemensamma normer och värderingar kring idrottande och det faktum att idrottslärarutbildningen bygger på desamma samt idrottsrörelsens starka inflytande på ämnet idrott och hälsa är starkt bidragande faktorer till att den idrottsliga erfarenheten tillåts påverka idrottslärarna.

IV

Abstract

A qualitative study of three physical education teachers has been implemented in order to examine if the physical education teacher’s sporting experience can be discerned by the selection of content, structure and implementation, what thoughts the physical education teachers have on why the subject looks like it does and what factors might affect the subject. Data for this study were collected through observations and interviews. The observations and interviews were analyzed initially independently and then compared to determine whether a link could be found.

The comparison showed that there can be discerned patterns that indicate a particular sporting background from observations through selected theories. It also showed that, how the teachers conduct the lessons and thoughts on how they think they do, often differ.

Common norms and values around sport and the fact that the physical education teacher education is based on the same norms and values and the sports movement's strong influence on the school subject physical education and health are major contributing factors to that the sporting experience are allowed to influence the teachers.

Keywords: Physical education teacher, athletic background, experience, the sports room, club sports

VI

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Problembakgrund och förförståelse ... 1

1.2 Syfte ... 3 1.3 Frågeställningar ... 3 1.4 Disposition... 3 1.5 Tidigare forskning ... 3 2 Teori ... 7

2.1 Val av teoretiska utgångspunkter ... 7

2.2 Bourdiues begrepp ... 8

2.2.1Fält ... 8

2.2.2 Habitus ... 8

2.2.3 Kapital ... 9

2.2.4 Doxa ... 9

2.3 Fundberg Kom igen gubbar! ... 9

2.4 Larsson Idrott och gärna lite mer idrott ... 10

2.5 Redelius Ledarna och barnidrotten ... 11

2.6 Föreningsidrottens påverkan ... 12

2.7 Kroppsövningskulturens praktiker och principer för meningsskapande ... 13

2.8 Idrotternas rum ... 14 3 Metod ... 16 3.1 Val av datainsamlingsmetoder ... 16 3.1.1 Observationer ... 16 3.1.2 Intervjuer ... 17 3.2 Tillvägagångssätt ... 17 3.3 Urval ... 18 3.4 Etiska reflektioner ... 19 3.5 Metodologiska reflektioner ... 19

4 Resultat och analys ... 21

4.1 Observationer ... 21

4.1.1 Gemensamma observationer idrottslärare 1 ... 22

4.1.2 Gemensamma observationer idrottslärare 2 ... 24

4.1.3 Gemensamma observationer idrottslärare 3 ... 25

4.2 Analys observationer ... 27

5.1.1 Analys observationer idrottslärare 1 ... 28

5.1.2 Analys observationer idrottslärare 2 ... 29

5.1.3 Analys observationer idrottslärare 3 ... 31

4.3 Intervjuer ... 32

4.4 Analys intervjuerna ... 33

VII

5 Slutsats, diskussion och framtida forskning ... 40 6 Referenslista ... 42 Bilaga 1 Observations schema

Bilaga 2 Intervjufrågor

1 Inledning

I det inledande kapitlet ger vi en beskrivning av de tankar och problem som ligger till grund för detta arbete. En beskrivning av de frågeställningar vi valt samt vilket syfte vi har med detta arbete kommer också att ges. Därefter presenteras tidigare forskning inom området. Denna del används dels för att kunna bilda sig en uppfattning om vad som studerats tidigare, men även som inspirationskälla till användbara metoder och framförallt teorier och modeller. Slutligen delges läsaren vilka avgränsningar som gjorts.

1.1 Problembakgrund och förförståelse

Den 22 april 2010 genomförde skolinspektionen en s.k. oanmäld flygande tillsyn vid 172 grundskolor i totalt 64 kommuner i Sverige.1 Lektionerna som besöktes var i ämnet idrott och hälsa. Syftet med tillsynen var att undersöka lektionsinnehåll, närvaro, aktivitetsgrad, antalet befriade elever samt lärarens kompetens inom ämnet.2 Vad gäller innehåll på lektionerna fann skolinspektionen att nästan tre fjärdedelar av lektionerna bestod av bollekar eller bollspel.3 Känslan man får när denna fråga diskuteras bland idrottslärare är att de känner sig orättvist behandlade och anser att ett besök inte ger en rättvis bild av vad som pågår under lektionerna. Det må så vara på individnivå, men med tanke på antalet besök som genomfördes så kan man tycka att variationen borde ha varit större.

Bollekar och bollspel förekommer ofta på de besökta lektionerna, men är aktiviteter som inte alls nämns i kursplanen för idrott och hälsa.4 Däremot förekommer bl.a. dans, friluftsliv och orientering, som alla ingår i kursplanen, vid betydligt färre tillfällen på lektionerna.5 Historiskt har skolidrotten förändrats både vad gäller namn och antal timmar. Vid presentationen av Lgr 80 gjordes ett namnbyte från gymnastik till idrott. Detta namnbyte

1 _{Skolinspektionen, Mycket idrott och lite hälsa – skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott}

och hälsa, 2010, hämtad 2010-09-15 från

http://siris.skolverket.se/pls/portal/docs/PAGE/SIRIS/FLYGANDE_TILLSYN/FLYGANDE_TILLSYN_2010/I DROTT_O_H%C3%84LSA_SLUTRAPPORT.PDF, s.5 2 _{Ibid s.5} 3 _{Ibid s.4} 4 Se www.skolverket.se för detaljer 5 _{Skolinspektionen 2010 s.5}

2

gjordes till stor del p.g.a. föreningsidrottens påverkan och dess ambitioner att värva medlemmar i skolan.6

Vid den tiden började skolan använda redskap och lokaler som tillhörde föreningslivet. Detta ledde till att även regler och normer tillhörande föreningsidrotten kom att användas i skolans värld.7 Att föreningsidrotten kunde få ett så fast grepp om skolidrotten kan till stor del bero på att Lgr 80 till betydligt mindre grad uttryckte vad som skulle finnas med i undervisningen. Det övergripande kravet var att få eleverna intresserade av idrott och att detta intresse skulle bestå även efter studierna.8 Under Lgr 80 hade skolidrotten tilldelats 537 timmar med ett snitt på ca två timmar per vecka i alla stadier.9

Dagens namn, idrott och hälsa, togs i samband med införandet av Lpo 94. Som namnet antyder var tanken att ämnet skulle vara mer hälsorelaterat, både kroppsligt och vad gäller miljön.10 Målet var att göra ämnet bredare, trots att antalet timmar minskades till 460.11

Självklart har den utbildning12 vi nu går på också påverkat oss vad gäller intresse kring det område vi tänkt undersöka. Under den verksamhetsförlagda tiden, vft, såg vi tecken, både hos våra handledare och hos oss själva som tydde på att den idrottsliga bakgrunden lyste igenom i val och genomförande av lektioner. Våra egna idrottsliga erfarenheter är väldigt olika. En av oss har sin bakgrund inom dans och gruppträning, exempelvis aerobic medan den andra har sin bakgrund inom lagbollspel och då specifikt inom fotboll.

Vid skrivandet av vårt SAG-arbete13 tidigare under utbildningen, fann vi genom egna undersökningar och tidigare forskning överväldigande bevis på att elever påverkas av föreningsidrotten vad gäller preferenser på skolidrotten. Elever med erfarenheter i föreningsidrotten anser att ämnet idrott och hälsa ska bedrivas på samma sätt som deras fritidsaktiviteter gör.

6_{Björn Sandahl, Ett ämne för alla? Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning, Stockholm, 2005, s.}

25

7_{Paul SjöblomDen institutionaliserade tävlingsidrotten. Kommuner idrott och politik i Sverige under 1900-talet.}

Stockholm, 2006, s.349

8

Claes Annerstedt, Birger Peitersen, Helle Rønholt, Idrottsundervisning: ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: 2001 s.89

9

Håkan Larsson & Karin Redelius.(Red). Mellan nytta o nöje. Stockholm: 2004 s.47

10 _{Sandahl 2005 s.25}

11 _{Larsson & Redelius 2004 s.48} 12 _{Idrott och fysisk bildning 210hp} 13

3

1.2 Syfte

Syftet till detta arbete bygger på vår förförståelse och den problembakgrund som beskrevs i ovanstående avsnitt. Vårt intresse riktas mot hur det kan se ut på olika idrott och hälsa lektioner idag, på vilka sätt genomförs lektionerna och vad de har för innehåll. I vårt arbete är det idrottslärarna som står i fokus. Huvudmålet med undersökningen är att försöka belysa och diskutera vilken eventuell påverkan idrottsrörelsen kan ha på ämnet idrott och hälsa samt att se vad inom denna rörelse som ges störst utrymme på lektionerna. En diskussion kring vilka faktorer som kan vara bidragande till att detta utrymme ges, förs också i arbetet.

1.3 Frågeställningar

Går det att urskilja influenser idrottsläraren hämtar från föreningsidrotten utifrån val av innehåll, uppbyggnad och genomförande av lektioner, och i sådana fall, hur yttrar sig detta? Vilka tankar och motiv har idrottslärarna kring varför det ser ut som det gör?

Vilka faktorer som medverkar till att eventuella influenserna tillåts, går att utläsa utifrån idrottslärarnas tankar kring ämnet idrott och hälsa?

1.4 Disposition

Som beskrivs i inledningen kommer detta kapitel behandla våra tankar kring problemområdet, syftet med arbetet, arbetets frågeställning samt beskrivning av tidigare forskning. I kapitel 2 kommer de teorier vi valt för att analysera vårt empiriska material att presenteras. Kapitel 3 används för att beskriva de metodval vi gjort, på vilket sätt metoderna genomförts och vilka etiska och metodologiska reflektioner som vi stött på under arbetets gång. I kapitel 4 presenteras resultatet och analysen av våra undersökningar. Slutligen i kapitel 5, förs en diskussion kring arbetet i stort och analysen i synnerhet. I detta avslutande kapitel för vi även en diskussion kring framtida forskning.

1.5 Tidigare forskning

En tidig avhandling inom området var Jan Lindroths som behandlade ”Idrottens väg till folkrörelse”. Denna avhandling försvarades 1974 vid Uppsala universitet. Lindroths avhandling följdes upp på 1980-talet av ett par andra forskares avhandlingar om idrottens

4

historia. På senare år har antalet avhandlingar ökat och i början av 2000-talet började bland annat Björn Sandahl att forska kring hur skolidrottens utveckling sett ut under 1900-talet.14 Sandahl menar att Riksidrottsförbundet (RF) påverkat hur idrottsundervisningen i skolan bedrivs. Enligt Sandahl är det viktigt för en god undervisning i idrott i skolan att de som utbildar sig till idrottslärare är intresserade av idrott. Genom samarbete mellan föreningsidrotten och skolidrotten så har detta uppnåtts, men det har också inneburit att idrottslärarens egna idrottsliga erfarenheter till stor del tillåts påverka skolidrotten. Dessa erfarenheter bär idrottsläraren ofta med sig från idrottsrörelsen.15 De egna erfarenheterna påverkar ämnet idrott och hälsa många gånger mer än idrottslärarutbildningen, vilket Sandahl skyller på utbildningen och framförallt dess brister.16 En avhandling som vi finner intressant är Lena Larssons Idrott – och helst lite mer idrott Idrottslärarstudenters möte med utbildningen från 2009. Som titeln antyder behandlas idrottslärarstudenters möte med sin utbildning, men ”mer specifikt vad som sker i mötet mellan idrottslärarstudenters erfarenheter och föreställningar och utbildningens värdestrukturer som de gestaltas vid ett lärosäte”.17 I sin avhandling, som är indelad i fyra olika datainsamlingsmoment, använder sig Larsson av både lärarstudenter och lärarutbildare. Inledningsvis intervjuas lärarutbildarna och de får även skriva essäer. I denna del av undersökningen söker Larsson bl.a. svar på vilka värden och strukturer som möter lärarstudenterna i utbildningen. I de övriga momenten involveras enbart lärarstudenterna. Med hjälp av en enkätundersökning görs försök att beskriva vilka idrottslärarstudenterna är vad gäller bl.a. social bakgrund, livsstil samt fritidsintresse. De två sista momenten består av essäskrivande där den första genomförs av lärarstudenter som precis påbörjat sin utbildning och den andra av lärarstudenter som är i slutet av sin utbildning. Föreställningar om den kommande respektive pågående utbildningen samt den framtida yrkesrollen diskuteras i båda undersökningarna. 18

Larsson har i sin avhandling använt sig av olika redskap för att analysera den data hon samlat in, men eftersom frågeställningen är av kultursociologisk karaktär har hon huvudsakligen använt sig av kultursociologen Pierre Bourdieus teorier i sitt arbete.19 Med hjälp av de använda teorierna finner Larsson att den insamlade empirin kan sammanfattas i tre

14 _{Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Idrottshistoria, hämtad, 2010-09-15, från}

http://www.ihs.se/templates/ihsNormalPage.aspx?id=313

15

Sandahl 2005 s.241 16 _{Ibid s.238}

17 _{Lena Larsson, Idrott – och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen. Stockholm,}

2009 s.20

18 _{Ibid s.42-43} 19

5

teman, utbildning med givna ”spelregler”, utbildning som ett personligt projekt samt utbildning av duktiga ”praktiker” och folkhälsans ”räddare”.20

En alldeles nyutkommen avhandling som behandlar frågeställningar som liknar våra egna är Mikael Londos ”Spelet på fältet”. Londos disputerade så sent som den 8 oktober 2010, vilket gör resultaten extra aktuella. Londos undersöker i sin avhandling förhållandet mellan ämnet idrott och hälsa och idrottande på fritiden.21 Mikael Londos beskriver syftet med sin avhandling på följande vis:

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa kurs A i gymnasieskolan belyses i relation till faktorer som präglar idrottsfältet. Idrottslärares utsagor om undervisningens mål, innehåll, betygsättning och genomförande bildar här utgångspunkt. Dessutom belyses lärarnas egna erfarenheter inom idrottsfältet i relation till undervisningen, hur undervisningen styrs och planeras, samt vilka förväntningar lärarna har på elevernas kunskaper och uppträdande.22

Precis som Larsson, använder sig Londos framför allt av Bourdieu och hans teorier.23 Londos använder teorierna för att analysera empirin, men knyter i sitt arbete även an till Bourdieus tankar om ett samband mellan empirisk forskning och teoriutveckling.24 I sitt arbete använder han sig även av bl.a. Lars Magnus Engströms kroppsövningspraktiker som underlag25 Datainsamlingen sker i Londos avhandling huvudsakligen genom intervjuer med idrottslärare.26 I sitt arbete väljer Londos att dela in idrott i två sociala rum, idrotternas rum och idrottsundervisningens rum.27

Londos finner i sin analys av intervjuerna, att idrottslärarna som mål för ämnet idrott och hälsa ser att eleverna är fysiskt aktiva och upplever glädje i idrottande. Idrottande som på lektionerna till stor del består av lagbollspel. Just att vara en bra lagbollspelare tillsammans med vilja att träna, hög grad av ansträngning, goda ledaregenskaper och bra kondition är de egenskaper som idrottslärarna värdesätter vid bedömning av elever.28

Både Larsson och Londos menar att föreningsidrotten på ett eller annat sätt påverkar idrottslärare och deras syn på hur idrott ska bedrivas i skolan. Karin Redelius29 syftar i sin

20 _{Ibid s.293}

21 _{Mikael Londos, Spelet på fältet – relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på}

fritiden. Malmö 2010 s.16

22 _{Ibid s.16}

23 _{Londos 2010 s.42} 24 _{Ibid s.43}

25

Lars-Magnus Engström, Idrott som en social markör, 2002 s.18-33

26 _{Londos s.53} 27 _{Ibid s.50} 28 _{Ibid s.184} 29

6

avhandling till ” … att öka kunskapen om idrottsrörelsens barn- och ungdomsledare – vilka de är, vad de står för och vad de vill”.30

Redelius undersökning består av intervjuer med idrottsledare inom sex utvalda idrotter, basket, fotboll, golf, gymnastik, ridsport samt simning, samt frågeformulär som delades ut till dels dessa idrottsledare, men även till en jämförelsegrupp bestående av blivande lärare och fritidsledare.31 Redelius använder även hon Bourdieus begrepp, och då framför allt begreppen habitus, kapital och fält vid analysen av insamlad data.32 Vid analysen används även Engströms begrepp om olika kroppsövningspraktiker. Hon använder sig också av genusteori då hon bl.a. utgår ifrån att manligt och kvinnligt inte är något vi föds till utan formas till genom ”sociala och kulturella konstruktionsprocesser”.33

30 _{Redelius 2002 s.29} 31 _{Redelius 2002 s.65-66} 32 _{Ibid s.41-51} 33 Ibid s.60

7

2 Teori

En teori är ett system av inbördes relaterade begrepp som tillsammans ger en bild av en företeelse. Teorin uttalar sig om hur begreppen är relaterade till varandra så att det går att förklara och förutsäga företeelsen eller förstå innebörden av den.34

Vi kommer att arbeta utifrån denna definition av teori och kommer att använda oss av ett deduktivt arbetssätt. Deduktivt arbetsätt innebär att teorin, eller som i vårt fall teorierna, redan finns formulerade och att forskaren prövar sin hypotes med hjälp av den insamlade empirin mot dessa.35

2.1 Val av teoretiska utgångspunkter

Som nämns i stycket ovan har vi använt oss av flera olika teorier i vårt arbete med att analysera vår empiri. Syftet med vår undersökning renderar i tre frågeställningar. Dessa frågeställningar kommer att besvaras med hjälp av teorierna.

För att besvara den första av dessa frågeställningar har vi använt oss av Lars Magnus Engströms teori om Kroppsövningskulturens praktiker och principer för meningsskapande samt Mikael Londos modell Idrotternas rum. För att förstå bakgrund till begrepp som uttrycks samt hur en viss ledarstil kan uppfattas i relation till idrottsrörelsen använder vi oss av Jesper Fundbergs avhandling36 och Karin Redelius avhandling.37

Till hjälp för att besvara den andra och tredje frågeställningen har vi, förutom svaren till den första frågeställningen, använt oss av Pierre Bourdieus begrepp habitus, kapital, fält och doxa, Tomas Petersons hypotes kring föreningsidrottens påverkan på skolidrotten, Lena Larssons avhandling samt ytterligare begrepp som diskuteras i Karin Redelius avhandling. Nedan följer en beskrivning av ovan nämnda begrepp.

34 _{Runa Patel & Bo Davidson, Forskningsmetodikens grunder, Lund, 2003 s.22} 35 _{Patel & Davidson 2003 s.23}

36 _{Jesper Fundberg, Kom igen gubbar! – om pojkfotboll och maskuliniteter, Stockholm, 2003} 37

8

2.2 Bourdieus begrepp

Bourdieu38 beskriver sina tankar och teorier kring fält, habitus, doxa och kapital, och hur dessa påverkar oss som människa i olika situationer.

2.2.1 Fält

Bourdieus första begrepp är fält. Vad menas då med ett fält? Så här beskriver Bourdieu vad fält är, ”Alla sociala fält, oavsett om det handlar om det vetenskapliga, konstnärliga, byråkratiska eller politiska fältet, har en tendens att kräva att de som inträder på det skall ha ett förhållande till fältet som jag kallat illusio”39.40

2.2.2 Habitus

En förklaring är att en person eller en grupp personers habitus har påverkats av deras sociala bakgrund, sociala villkor och uppväxt.41 Vår habitus gör att vi uppfattar situationer, sporter, smaker m.m. på olika sätt, även om vi upplever den specifika situationen med andra människor samtidigt.42 Man kan säga att personer med liknande uppväxt och bakgrund ofta har liknande upplevelser och erfarenheter, vilket gör att de har likartade habitus. Dessa snarlika habitus gör att de t.ex. har liknande uppfattningar om värderingar och intressen, så som sport och idrott.43 Denna sociala reproduktion bidrar även till att påverka vad man anser sig inte kunna uppnå.44 Lena Larsson förklarar habitus begreppet som en ” … inre kompass som guidar vårt agerande utifrån de möjligheter som står till buds”.45 Hon menar att det är situationer och händelser som vi upplevt, från barndomen, skolan m.m. som gör oss till vår habitus.

38 _{Pierre Bourdieu, Praktiskt förnuft – Bidrag till en handlingsteori, Göteborg, 1994} 39

Bourdieu 1994 s.128

40 _{Illusio kommer från latinets ludus (lek, spel) och betyder att befinna sig i spelet, att satsa och ta spelet på}

allvar. Illusio innebär att vara prisgiven åt spelet, fångad av spelet, att tro att spelet smakar mer än det kostar, att det är värt att spela.

41 Bourdieu 1994 s.19 42 _{Redelius 2002 s.44} 43 _{Ibid s.47} 44 _{Bourdieu 1994 s.42} 45 Larsson 2009 s.50

9

2.2.3 Kapital

”Olika egenskaper (dvs. olika kapitalarter) fysiskt, ekonomiskt, kulturellt, socialt kapital

förvandlas till symboliskt kapital när de uppfattas av sociala agenter utrustade med perceptionskategorier som gör att de kan känna igen dem (urskilja dem) och erkänna dem, tillskriva dem värde.”46 Ordet kapital kan uppfattas som något materiellt d.v.s. pengar eller

tillgångar, samtidigt kan man enligt Bourdieu, ha lika typer av kapital, t.ex. ekonomiska, kulturella och sociala kapital. Dessa kapital kallar Bourdieu för symboliskt kapital. Symboliskt kapital kan förstås och tolkas när de är igenkännande och kan ses som värdefulla för gruppen.47

2.2.4 Doxa

do´xa (grek., 'mening', 'åsikt'), begrepp lanserat av den franske sociologen Pierre Bourdieu.

Med doxa avser Bourdieu en kulturs vedertagna föreställningar, sådant som inte kan betvivlas eller diskuteras inom denna kulturs ram. Doxa avviker enligt Bourdieu från

ortodoxa och heterodoxa föreställningar just genom att de senare är möjliga att diskuteras

och ifrågasättas.48

Mikael Londos menar att doxan inte kan ifrågasättas eftersom den är något som deltagarna inom ett fält inte är medvetna om själva.49

2.3 Fundberg – Kom igen gubbar!

För att kunna förklara och tolka ett av våra antagande och vår förutfattade mening kring språkbruk och uttryck i bollsporter och föreningsidrotter, har vi tagit hjälp av Jesper Fundberg.50 Det Fundberg vill ta reda på med sin forskning var sambandet mellan pojkfotboll, maskulinitet och uppfostran. Det började med en tanke om att bygga vidare på hans tidigare studie som han kallade ”Möten på fotbollsplan. En studie om den mångkulturella idrotten”51

Då hade han för avsikt att jämföra två olika fotbollslag från två olika sociala och etniska miljöer. Det han fann intressant var att det tycktes vara en maskulinitet som var en gemensam

46 _{Bourdieu 1994 s.97}

47 _{Redelius 2002 s.46}

48 _{Nationalencyklopedin, Doxa, 2010, hämtad 2010-10-01 från www.ne.se/lang/doxa} 49

Londos 2010 s.39

50 _{Jesper Fundberg, Kom igen gubbar! – om pojkfotboll och maskuliniteter, Stockholm, 2003}

51 _{Stockholms fotbollsförbund drev ett projekt kallat ”fotboll för invandrare”, mellan 1993-1996 och Fundberg}

10

nämnare samtidigt som media, under denna period, talade om fotbollen somen fostringsmiljö. Allt eftersom Fundberg arbetade med sina fotbollslag kom han att finna att det fanns andra infallsvinklar vilka var mer intressanta.52 Han fortsatte sitt arbete med att bara följa ett fotbollslag. Avsikten med den nya infallsvinkeln var att ” … analysera och problematisera relationer mellan pojkfotboll och maskuliniteter”.53 Med andra ord ville Fundberg veta hur vardagen ser ut för fotbollsspelande pojkar i omklädningsrummet, under träning och på matcher, för att ge ett par exempel.54 Han ville även se ” … relationer mellan pojkar, manliga ledare och föräldrar”55

För att göra denna studie, senare avhandling, möjlig följde Fundberg sitt fotbollslag under fyra säsonger. Han följer med på både hemma- och bortamatcher, träningar och turneringar. Han får även möjlighet att vara med i omklädningsrummet för att ta del av vad som utspelar sig där. Det han kommer fram till i sin avhandling är att han kan tolka sitt resultat på två sätt. Det första beskriver han som ” … reproduktiv, dvs. vilken tar fasta på de identifikationer som sker inom laget och hur normalitet skapas.”56 Den andra tolkningen beskriver han som ” … reflexiv lek, d.v.s. vilket handlar om pojkfotboll som ett slutet rum och avgränsad situation för skapandet av olika maskuliniteter”57

Under sin tid i fotbollslaget kommer Fundberg fram till att det är en viss typ av jargong och språkbruk vid utförandet av fotboll, både på och vid sidan av planen.58 Ett exempel är uttrycket ”Kom igen, gubbar”! som Fundberg beskriver som ett de uttryck som används mest frekvent vid fotbollssammanhang. Vidare förklarar Fundberg vad just uttrycket kommer att betyda i sitt sammanhang, d.v.s. på spelplanen, att man som spelare ska ” … kämpa, aldrig ge upp, vara lojal i kollektivet och spela helhjärtat till sista sekunden av matchen”59

2.4 Larsson Idrott – och helst lite mer idrott

Lena Larsson finner i sin avhandling Idrott – och helst lite mer idrott Idrottslärarstudenters möte med utbildningen från 2009 att idrottslärarutbildares och idrottslärarstudenters uppfattning om idrottslärarutbildningen kan sammanfattas med tre övergripande teman. Dessa tre teman är.

52 _{Fundberg 2003 s.16} 53 _{Ibid s.17} 54 _{Ibid s.18} 55 Ibid s.21 56 _{Ibid s.196} 57 _{Fundberg 2003 s.196} 58 _{Ibid s.12} 59 Ibid s.12

11

 Utbildning med givna ”spelregler”

 Utbildning som ett personligt projekt

 Utbildning av duktiga ”praktiker” och folkhälsans ”räddare”

Med givna ”spelregler” menar Larsson att de ger uttryck för normer och värderingar inom idrottslärarutbildningen som ges av lärarutbildare, studenter samt tidigare forskning är i stort sett överensstämmande. Med hjälp av Bourdieus begrepp förklarar Larsson att lärarutbildarnas och studenternas tidigare och snarlika erfarenheter, samt en utbildning som påverkats av givna spelregler, vad gäller innehåll och organisation, ger idrottslärarutbildare och blivande idrottslärare med samma syn på ämnet idrott och hälsa.60 Det gemensamma idrottshabitus som idrottslärarutbildarna och idrottslärarstudenterna delar är en starkt bidragande anledning till att spelreglerna inte ifrågasätts. Undersökningen visar att idrottslärarstudenterna ser idrottande som det viktigaste innehållet under lektioner i idrott och hälsa. Detta trots att de enligt undersökningen vet att idrott ska vara en del i en helhet för att hjälpa eleverna förstå hälsa och vad ett hälsosamt leverne innebär.61

Under temat utbildning som personligt projekt beskriver studenterna en utbildning där personlig utveckling, färdighet och personliga egenskaper är viktigare än kunskap om barn.62 Enligt Larssons undersökning är idrottslärarstudenternas bild av en idrottslärare snarare en idrottsledare än en pedagog.63

I det tredje och sista temat, en duktig ”praktiker” och folkhälsans ”räddare”, är det idrottslärarutbildarnas och idrottslärarstudenternas gemensamma syn på vikten av praktiskt kunnande som är övergripande. Att reflektera över och försöka uppnå kursplanens mål är inte lika viktigt som att kunna ha ” … en undervisning som kännetecknas av fungerande logistik”64

och att kunna lösa eventuella problem som kan tänkas dyka upp.65

2.5 Redelius Ledarna och barnidrotten

Karin Redelius undersöker i sin avhandling Ledarna och barnidrotten - Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran från 2002 vilka idrottsrörelsens barn och- ungdomsledare är och framför allt vad de vill.66 I sin analys ser Redelius skillnader mellan idrottsrörelsen och 60 _{Larsson 2009 s.292} 61 _{Ibid s.293} 62 Ibid s.293 63 _{Ibid s.294} 64 _{Ibid s.295} 65 _{Ibid s.295} 66 Redelius 2002 s.29

12

skolan, där skolan ses som slapp och utan ordning och idrottsrörelsen som en offentlig verksamhet ” … med fasta normer och tydliga gränssättningar”.67

Genom att analysera idrottsledarnas svar skapas också en bild av vad idrotten fostrar till.68

Den bild som skapas visar bl.a. på att samhällets genusordning med vad som anses manligt och kvinnligt även råder inom barn- och ungdomsidrotten. Vissa aktiviteter fostrar till lek och glädje, men framför allt är det framgång och prestation som framhålls,69 samt att majoriteten, undantaget gymnastikledarna, ansåg ” … att tävlingsverksamhet var bra för barns personliga utveckling”.70

2.6 Föreningsidrottens påverkan på skolidrotten

Handslaget, numera Idrottslyftet, är ett projekt som pågått sen år 2004 och fram till nu, där regeringen har givit Riksidrottsförbundet en stor summa pengar för att bl.a. för att kunna satsa på samverkan mellan förening och skola. Projektet har under årens gång utvärderats med bl.a. hjälp av rapporter som föreningarna har fått skicka in. Den senaste sammanställningen har Lars-Magnus Engstöm gjort och hans resultat finns att läsa på Riksidrottsförbundets (Rf) hemsida.71 Efter valet 201072 väntar RF med spänning på om det kommer att avsättas nya pengar för att kunna fortsätta projektet. De nuvarande pengarna och de pågående projekten kommer att utvärderas i juni 2011.

I vårt SAG- arbete använde vi oss av Tomas Petersons hypotes om att det läcker. Det Peterson menar med detta är att föreningsidrotten påverkar vad som utförs och utövas under skolidrottens timmar. I hans text När fälten korsas som beställts och finansierats av Riksidrottsförbundet skriver Peterson vad han kommit fram till under projektet Handslagets gång. Peterson tycker inte att det är något fel med att man vill få barn och ungdomar att idrotta, men att det bör ske innan och efter skoltid. Detta förklarar han med att det finns två social fält som korsas, d.v.s. att det är två olika synsätt och två olika typer av fostran som ska ske på ett ställe, att föreningsidrotten utförs i skolans värld.73

Med uttrycket det läcker menar Peterson att det ofta är föreningsidrotter som utövas under lektionstid på skolidrotten. Föreningsidrotten har ett alldeles för stort inflytande över

67 _{Redelius 2002 s.200} 68 _{Ibid s.200} 69 Ibid s.201 70 _{Ibid s.190} 71 _www.rf.se 72 _{Sveriges riksdagsval} 73

13

vad som utövas i skolan. Mycket p.g.a. att eleverna är medlemmar i en förening och har sina erfarenheter. Men även idrottslärarens egna erfarenheter, idrottsliga bakgrund och fostran läcker in i klassrummet. Enligt Riksidrottsförbundet så har nästan nio av tio svenskar varit eller är medlem i en idrottsförening mellan åldrarna fem och tjugo, och så har det varit sedan 1970-talet.74

2.7 Kroppsövningskulturens praktiker och principer för

meningsskapande

Kroppsövningskultur beskriver medvetna iscensättningar av övningar som tränar kroppen. Dessa iscensättningar innehåller tydliga ramar vad gäller bl.a. innehåll, hur innehållet ska läras ut samt syfte med övningarna.75

Engström delar in kroppsövningskulturen i sju praktiker som alla representerar olika anledningar till att kroppsövning utförs. Detta innebär att samma idrott kan utföras med olika syfte och mål. Praktikerna i denna teori är fysisk träning, tävling och rangordning, lek och rekreation, fysisk utmaning och äventyr, färdighetsträning, estetisk verksamhet samt rörelse- och koncentrationsträning.76

Fysisk träning innebär att man med hjälp av träning försöker påverka sin kondition, styrka, rörlighet och smidighet och/eller sitt kroppsliga utseende. Fysisk ansträngning används som mätinstrument för att bedöma träningens resultat. Exempel på fysisk träning är aerobics, jogga och att gå på gym.77

Tävling och rangordning förekommer inom tävlingsidrotten och bygger på tävling och rangordning av deltagarna.78

Lek och rekreation bygger på att roa sig för stunden. Vid lek och rekreation finns inga tankar på ett eventuellt syfte eller investeringsvärde. Viktiga faktorer är t.ex. spänning, lek, fart och rytm.79

Fysisk utmaning och äventyr handlar om prestationer som personen själv eller någon annan person uppfattar som en utmanande bedrift eller en upplevelse. Även om t.ex.

74 _www.rf.se 75 Engström 2002, s.15 76 _{Ibid s.18} 77 _{Ibid s.19-21} 78 _{Ibid s.21-25} 79 Ibid s.25-28

14

bergsbestigning och simning över engelska kanalen kräver en viss form av investeringsarbete, så betraktas tillgångar som risktagande och att våga anta utmaningar högre.80

Färdighetsträning förbättrar den motoriska förmågan. Detta gör man genom övning och systematisk träning. Färdighetsträning kan vara en grundförutsättning för att kunna utföra aktiviteter i någon av de andra praktikerna.81

I estetisk verksamhet är skönhetsvärdet, kreativitet samt konstnärlig gestaltning viktiga element. Här är det framför allt dans som konstform som beaktas.82

Rörelse- och koncentrationsträning innefattar väl avvägda rörelser som utförs under stor koncentration. Yoga och Qi gong är exempel inom denna praktik.83

De olika praktikernas värde har historiskt varierat i skolans värld. Genom en friare kursplan ges idag idrottsläraren större möjlighet att påverka valet av innehåll och genomförande. Detta har gett utrymme för fler idrotter i skolan och framför allt öppnat upp för lek och rekreation som idag är ett givet inslag på idrottslektionerna.84

2.8 Idrotternas rum

Idrotternas rum är en modell85 (se bilaga 3) framtagen av Mikael Londos. Denna modell bygger på Bourdieus teorier om sociala fält och då speciellt idrottsfältet Med modellen vill Londos förklara hur idrottsfältet kan delas in för att förstå vad och varför vi väljer att idrotta.86 Idrotternas rum delas in i logiker för sammanhang och logiker för mening.87 Logiker för sammanhang delas in i tävlingslogiken, hälsologiken och upplevelselogiken.88 Dessa logiker bygger bl.a. på Lars Magnus Engströms kroppsövningspraktiker,89 där Londos har valt att använda sig av totalt fem av Engströms sju praktiker. Fyra av dem används i logiker för sammanhang. Tävlingslogiken består av tävling och rangordning, hälsologiken består av fysisk träning och upplevelselogiken består av lek och rekreation samt fysisk utmaning och

80 _{Engström 2002 s.28-30} 81 Ibid s.30-31 82 _{Ibid s.32} 83 _{Ibid s.33} 84 _{Ibid s.34-35} 85

En modell som Mikael Londas tog fram för sin avhandling ”Spelet på fältet” 2010

86 _{Londos 2010 s. 215} 87 _{Ibid s.216-218} 88 _{Ibid s.215-216} 89

15

äventyr.90 Logiker för sammanhang är kopplat till vilka villkor som gäller under en viss idrottsövning.91

För att kunna placera in alla idrottsaktiviteter i idrotternas rum tillförs tre logiker för mening. Dessa logiker är kamp, förflyttning och uttryck. Den femte av Engströms praktiker som används är den estetiska, vilken placeras i logiken uttryck. De resterande av Engströms praktiker anses vara för inriktade på det idrottsliga sammanhanget. Exempel på idrotter inom respektive logik är fotboll och boxning i kamplogiken, simning och bowling inom förflyttning samt dans och gymnastik i uttryckslogiken92.

I modellen, där logiker för sammanhang placeras lodrätt och logiker för mening placeras vågrätt, avläses i vilket socialt sammanhang och med vilken mening en viss idrott utföres.93

90 _{Londos 2010 s.22} 91 _{Ibid s.216} 92 _{Londos 2010 s.216-217} 93 Ibid s.216

16

3 Metod

3.1 Val av datainsamlingsmetoder

I detta examensarbete har vi valt att använda oss av två typer av datainsamlingsmetoder. Observationer valde vi att göra då vi tycker att man i denna metod kan se och upptäcka så mycket mer om vad som egentligen sker i verkligheten, än om vi valt att göra enkäter. Det samma blir valet med intervjuer. Om man utför en intervju med bra frågor och bra intervjuteknik kan man få ta del av människors egna erfarenheter och tankar, då många människor tycker om att prata om sig

3.1.1 Observationer

Observation erbjuder samhällsforskaren ett mycket påtagligt sätt att samla in data. Det

förlitar sig inte på vad människor säger att de gör, eller vad de ser att de tänker. Det är mer direkt än så. I stället bygger det på ögats observation av händelser. Det grundar sig på ett antagande om att det - i vissa syften - är bäst att observera vad som faktiskt sker.94

Observation står beskrivet i Forskningsmetodiken grunder 95 som att vara ett av de viktigaste sätten att införskaffa sig information om omvärlden på. I vardagen sker dessa observationer slumpmässigt utan krav på vetenskaplig teknik. Om observation däremot används som metod vid en undersökning ställs större krav.96 Vid användning av observationsmetoden kan man få ta del av människors liv och situation som den ser ut just vid det tillfället den sker. Man är som forskare inte beroende av att personerna som man vill använda i sin forskning, måste komma ihåg vad, när och varför de gjorde något.97

Det finns en uppsjö olika typer av observationer men man kan dela in dessa i två olika huvudgrupper, strukturerade och ostrukturerade.98 Strukturerade observationer innefattar oftast någon form av observationsschema och observatören har i förväg bestämt vilka beteenden och/eller skeenden som ska observeras. I vår undersökning kommer vi att använda

94_{Martyn Denscombe,Forskningshandboken – för småsakliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskap. Lund}

2009 s.271

95 _{Patel & Davidson 2003 s.87} 96 _{Ibid s.88}

97 _{Ibid s.88} 98

17

oss av semistrukturerad deltagande observation. Observatören deltar här i de studerades dagliga liv. Detta kan ske öppet eller dolt och observatören använder sina sinnen till att se, höra och med hjälp av frågor bilda sig en uppfattning kring ett område. I denna typ av observationer är vår roll som forskare känd för samtliga. Vid observationer är det viktigt att bibehålla den naturliga miljön. Detta beror på att man då minskar risken för störande moment och att händelser sker på ett normalt och naturligt sätt. Saker som inte kan registreras vid andra typer av metoder kan observatören se här.99

3.1.2 Intervjuer

Intervjuer delas in i tre olika typer, strukturerade, halv-strukturerade samt öppna.100 Den öppna intervjuformen kan delas in i två, den öppna och den riktat öppna. Genom att använda sig av olika former av intervjuer kan man få fram olika slags information. Vid genomförandet av strukturerade intervjuer har man ett färdigställt manus med frågor och man ställer samma frågor till alla. Vad gäller semistrukturerade intervjuer har man fortfarande ett manus man går efter, men har samtidigt en öppenhet till att låta den intervjuade att prata fritt och utveckla sina tankar.101 Patel och Davidson gör ett försök till att beskriva vad de olika typerna av intervjuer innebär. De beskriver att den kvalitativa intervjun bör bestå av sådana frågor som tillåter den intervjuade att kunna svara utefter egna tankar och ord. 102 Våra intervjuer kommer att vara semistrukturerade med kvalitativa frågor.

3.2 Tillvägagångssätt

Vi valde två sätt att samla in våra data. Till att börja med observerade vi idrottslärarna under deras idrottslektioner. Vi hade i förväg utformat ett observationsschema för att underlätta själva observationsmomentet. Patel och Davidson skriver att observationsscheman kan se ut på olika sätt, men bör vara strukturerade så att, det blir lätt för den som observerar att göra noteringar om det som sker och utan att behöva göra nya bedömningar under tiden.103 Med hjälp av vårt observationsschema ville vi se hur idrottslärarens upplägg och genomförande av idrottslektionerna såg ut med utgångspunkt ur Londos modell, Logiker för sammanhang och

99

Denscombe 2009 genom Becker & Geer 1957 s.28

100 _{Annika Lantz Intervjumetodik Lund, 2007 s. 18-19} 101 _{Denscombe 2009 s.234-235}

102 _{Patel & Davidson 2003 s.77-78} 103

18

mening i idrotternas rum.104 Därför användes denna vid konstruerandet av

observationsschemat (se bilaga 1).

Vi observerade tre idrottslärare och samtliga observerades vid två tillfällen. Detta för att se om idrottslärarens upplägg och genomförande skilde sig mycket åt i förhållande till det de skulle undervisa i. Då en av idrottslärarna hade ett nästan identiskt innehåll på båda sina lektioner valde vi att genomföra ytterligare en observation av denne. När observationerna var gjorda sammanställde vi resultaten av dessa. Utifrån resultaten, med hjälp av valda teorier, gjorde vi en analys av respektive lärare.

Efter att observationsdelen var färdigställd intervjuade vi idrottslärarna. Det vi fick fram under observationen kom inte att styra intervjufrågorna. Däremot hade vi med oss Mikael Londos teorimodell, Logiker för sammanhang och mening i idrotternas rum (se bilaga 3). Denna modell lade vi framför idrottslärarna och förklarade innebörden av densamma. Därefter genomfördes intervjuerna med lärarna. Vid slutet av intervjuerna bad vi lärarna placera in sig själv som idrottsutövare respektive idrottslärare i ovan nämnda modell. Tanken med att visa mallen och be idrottsläraren placera sig själv inom denna var att eventuellt kunna bekräfta de hypoteser och tankar vi hade kring vår frågeställning. När intervjuerna var genomförda transkriberade vi dem. Efter att ha transkriberat intervjuerna lyssnade vi igenom dem igen för att kontrollera innehållet.

Med hjälp av Londos teorimodell, Logiker för sammanhang och mening i idrotternas rum, besvarade vi vår första frågeställning. Den andra och tredje frågeställningen besvarades efter vidare analyser. Resultatet av detta samt intervjusvaren presenteras i senare delar av arbetet.

3.3 Urval

Vi har gjort ett strategiskt urval105 vad gäller val av metod och undersökningsområde. Vad gäller vårt val av skola och idrottslärare gjorde vi det lätt för oss. Vi använde oss av en av våra partnerskolor. Detta mest på grund av att vi ville känna oss mer förtroliga med lärarna och att eleverna som var med på lektionerna när vi genomförde våra observationer skulle känna igen en av oss. Det är samma idrottslärare som blivit observerade och intervjuade. Hade vi haft mer tid till detta arbete hade vi gärna observerat idrottslärarna på båda partnerskolorna för att eventuellt hitta likheter och/eller skillnader. Idrottslärarna tillhör alla

104 _{För beskrivning se under rubrik 2.8} 105

19

samma skola. En av de undersökta idrottslärarna är handledare till den av oss som har sin verksamhetsförlagda tid på den här skolan.

3.4 Etiska reflektioner

Reflektioner angående etik som vi gjort under vårt arbete har bl.a. gjort att vi bestämde oss för att inte genomföra intervjuer med eleverna då dessa inte är myndiga. Därför fokuserade vi desto mer på idrottsläraren. För att det skulle gå rätt till från början, kontaktade vi rektorn och bad om lov att använda oss av dennes idrottslärare. I brevet vi skickade till rektorn och idrottslärarna var vi noga med att poängtera att datainsamling kommer att ske helt anonymt och resultatet, vid önskemål, kommer att presenteras till alla berörda parter.

3.5 Metodologiska reflektioner

Till att börja med vill vi påpeka att det har varit alldeles för kort tid för att kunna genomföra datainsamling från så många idrottslärare som vi velat ha med i undersökningen. Eftersom vi valt att göra observationer och intervjuer blir vi p.g.a. denna tidsbrist tvungna att minska antalet deltagare. Som vi nämner tidigare i metoddelen är fördelen med observation att den som observerar får ta del av det som sker och inte det någon anser ske. Det vi vill komma åt med hjälp av intervjuer, är att lärarna ska ges möjlighet till att utveckla sina svar och att ge oss möjlighet till att ställa följdfrågor. Av dessa anledningar valde vi bort enkäter, som annars hade gett oss potentiellt fler antal deltagare i undersökningen. I kvalitativa undersökningar är det mängden information som är det viktiga och inte antalet informanter.106

Förutom det låga antalet deltagare i undersökningen har tidsbristen även inneburit andra avkall. Vi hade gärna velat observera olika idrottsledare i sina rätta element, d.v.s. skaffa mer ingående information om hur ledare inom de olika Kroppsövningskulturens praktiker agerar. Som referenser har vi nu istället använt oss av egna erfarenheter och hur idrottslärarutbildare agerat under olika moment under vår utbildning. Som nämnts i urvalsdelen, är en av de undersökta lärarna handledare till en av oss. Detta innebär givetvis att viss information redan finns tillgänglig. För att undvika att våra resultat skulle färgas av detta, gjordes observationerna av denna idrottslärare enbart av en observatör, närmare bestämt den av oss som inte har läraren som handledare. För att ytterligare säkerställa validiteten i vår

106

20

undersökning valde vi att genomföra observationer av samma tre idrottslärare vid två olika tillfällen.

Det har även varit så att några lektioner hållits utomhus och då har vi inte haft samma möjlighet att observera idrottslärarna på lika villkor. Det vill säga, val av aktiviteter, eventuell begränsad yta och möjlighet till musik kan skilja undervisningen åt. Detta kan då också ha bidragit till att vi kan ha missat beteende och/eller uttryck av läraren. Dessutom ska det tilläggas att vid observationer kan det vara svårt att hinna med att se allt, något som inte förekommer vid användandet av enkät som metod. Vid intervjuer är däremot risken för misstolkningar stor. Detta förbyggde vi med hjälp av dialogisk validitet, d.v.s. genom att under intervjuerna, sammanfatta svaren vi fått, och frågade därefter informanterna om vi uppfattat rätt.107

Vi observerade tre idrottslärare som undervisar i olika årskurser. Detta gör att observationerna kanske inte är helt rättvisa, d.v.s. att idrottsläraren som undervisar de allra yngsta måste lägga upp sin lektion på ett helt annat sätt än den idrottsläraren som undervisar skolår 9. Det vi lade märke till under observationen av idrottsläraren till de yngsta, var att denne fick ägna sig mer åt uppfostran, tillrättavisning och lägre förklaringar än vad idrottsläraren till skolår 9 behövde göra. Detta kan även bero på att de hade olika typer av innehåll på sina lektioner.

107

21

4 Resultat och analys

I denna del av arbetet kommer vi att presentera de data vi samlat in med hjälp av observationer och intervjuer. Vi kommer även att utifrån valda teorier analysera dessa data. För att kunna jämföra resultatet i observationerna och resultatet i intervjuerna har vi valt att använda oss av Mikael Londos modell Logiker för sammanhang och mening i idrotternas rum. Avsikten är att placera in de undersökta idrottslärarna i denna modell baserat på observationerna oberoende av intervjuerna. Därefter görs det omvända d.v.s. idrottslärarna placeras in i modellen baserat på intervjuerna oberoende av observationerna. Slutligen genomförs en jämförelse av dessa resultat och en analys av jämförelsen.

4.1 Observationer

Som beskrivits i metoddelen började vi vår datainsamling med hjälp av observationer. Varje idrottslärare observerades vid två lektionstillfällen. För att få en så tydlig bild av läraren som möjligt gjorde vi enskilda observationer som sedan jämfördes. De observationer som överensstämde med varandra sammanställdes sedan. Därefter jämfördes observationerna från de båda lektionstillfällena för att se vilka observationer som överensstämde. Vid observationerna användes ett observationsschema (se bilaga 1) i vilket vi delat in lektionen i samling, uppvärmning, huvudinnehåll samt avslutning. Vår uppgift var att observera lektionens olika delar med fokus på ledarstil, innehåll och upplägg.

Eftersom idrottslärare 3 hade lektioner med liknande innehåll valde vi att genomföra en tredje observation då innehållet var av annan karaktär. Då vi ansåg att det inte skulle göra undersökningen sämre på något sätt valde vi att ha med samtliga observationer i resultatet och i förlängningen i analysen.

Som beskrivits i inledningen har vi båda två erfarenheter av idrott, om än från olika praktiker, som om vi ska tro de teorier vi tänkt använda oss av påverkar hur vi ser på idrott och idrottande. Att helt försöka bortse ifrån dessa habitus ansåg vi vara omöjligt och valde därför att använda oss av dem i vår undersökning istället. Med utgångspunkt i framför allt Lars Magnus Engströms Kroppsövningspraktiker och Mikael Londos Logiker för sammanhang och mening i idrottande placerade vi in oss själva i olika praktiker och logiker för att därefter diskutera vad vi hade för förutfattade meningar och vad vi kunde förvänta oss att se beroende på vilken praktik respektive logik idrottsläraren erhållit sina idrottsliga

22

erfarenheter. Detta gjorde vi dels för att underlätta observationerna och dels för att underlätta vårt arbete vid analysen av resultatet. Att placera in oss själva i de olika modellerna gjorde det lättare att se inom vilka områden vi hade egna erfarenheter. Vi fann att en av oss har sin bakgrund inom praktiken tävling och rangordning samt logikerna kamp och tävling. Den andra av oss har sin bakgrund inom framför allt praktiken fysisk träning och logikerna uttryck och hälsa. Som komplettering till de egna erfarenheterna använde vi oss av de olika ledarstilar som idrottslärarutbildarna använt sig av under vår utbildning inom olika idrotter. Nedan följer en redovisning av vad vi såg under våra observationer.

4.1.1 Gemensamma observationer idrottslärare 1

Grupp: Pojkar i skolår 8

Samling: Lektionen inleds med att läraren tar närvaron och har en genomgång av dagens lektion. Genomgången är tydlig och genomförs på ett strikt vis. Under genomgången nämns att idrottsläraren kommer att titta på de dribblingar och skott som tränats under tidigare lektioner.

Uppvärmning: Uppvärmningen består i att eleverna joggar en runda för att sedan genomföra stillastående uppvärmningsövningar i form av töjningar och armrörelser. Dessa övningar leder idrottsläraren själv. På ett pedagogiskt sätt förklaras vad som ska värmas upp och töjas samt varför detta är viktigt. Återkommande under lektionen är något som vi uppfattar som ”grabbig” humor, uttrycket ”gubbar”, pekande med hela handen och användandet av busvisslingar.

Huvudinnehåll: Lektionens huvudinnehåll består av spel på en stor gräsyta. Här används vanliga mål och en lagkapten utses i varje lag. Lagkaptenen utser målvakt och placerar ut de övriga spelarna. Inkast praktiseras inte, men däremot hörna och inspark. Vid mål sätts spelet igång från målvakten. Under spelet peppar idrottsläraren eleverna och ger positiva kommentarer, både vid goda och mindre goda prestationer.

Avslutning: Lektionen avslutas med att alla eleverna får lägga varsin straff. Positiv avslutning ”tack för idag, bra jobbat!”.

23

Aktivitet: Höjdhopp, inomhus Grupp: Pojkar i skolår 7

Samling: Lektionen inleds med att idrottsläraren tar närvaron och har en genomgång av dagens lektion. Genomgången är tydlig och genomförs på ett strikt vis. Under genomgången talas det om säkerhet i idrottssalen, varför det är viktigt att värma upp och om vilka muskler som är extra viktiga att värma upp för just dagens övningar.

Uppvärmning: Uppvärmningen hålls av en sedan tidigare utvald elev. Uppvärmningen består av att eleverna joggar runt i salen efterföljda av några få stretchövningar. Idrottsläraren, som övervakar uppvärmningen, anser inte detta som tillräkligt utan förklarar återigen vikten av uppvärmning och visar övningar som eleverna får genomföra.

Huvudinnehåll: Huvudinnehållet inleds med en genomgång för hur en korrekt landning i mattan ska gå till. Eleverna får falla bakåt och landa på skuldrorna. Vikten av att våga utan att ta emot med händerna och att vara tuff poängteras. Därefter förklarar läraren hur ansats och upphopp ska gå till på ett detaljrikt vis. Eleverna väljer sedan om de vill vara i en grupp som hoppar vid en matta med ribba eller snöre. Gruppen vid ribban höjer snabbare och ger intryck av att vara tävlingsinriktade. Gruppen vid snöret är inte alls lika tävlingsinriktade och visar inga tecken på att vilja utmana sig själva genom att höja. Idrottsläraren höjer intensiteten i denna grupp genom att peppa med uttryck som ”nu höjer vi gubbar”, ”nu ska vi psyka lite” och ”nu blir det rejäla doningar”.

Avslutning: Lektionen avslutas med att läraren leder eleverna när de gör armhävningar, sit-ups och upphopp. Återkommande under lektionen är ”grabbig” humor, pekande med hela handen samt busvisslingar.

Lektionsövergripande observationer för idrottslärare 1

Samling: Väldigt strikt ledarstil. Tydlig genomgång av lektionsinnehåll.

Uppvärmning: Idrottsläraren är väldigt pedagogisk när det kommer till att förklara hur och varför man värmer upp. Leder själv vid första och rättar till vid andra. Uppvärmningarna i de båda lektionerna påminner om varandra d.v.s. joggning med efterföljande uppvärmnings- och töjningsövningar.

Huvudinnehåll: Förutsätter att eleverna kan. Har ingen förövning på första, har få förövningar på andra. ”Den riktiga idrotten utförs.” Idrottsläraren ger kommentarer, positiva kommentarer, både vid goda och mindre goda prestationer. Tävlingsmoment med match, straffar och

24

höjning. Även återkommande under lektionerna är ”grabbig” humor, användandet av uttrycket ”gubbar”, pekandet med hela handen samt busvisslingar.

4.1.2 Gemensamma observationer idrottslärare 2

Grupp: Elevens val, flickor och pojkar i skolår 4-6

Samling: Lektionen inleds med att idrottsläraren tar närvaron och har en genomgång av dagens lektion. Genomgången är tydlig och genomförs på ett strikt vis.

Uppvärmning: Uppvärmningen är en variant av jägarboll. Idrottsläraren bestämmer jägare och ger en tydlig förklaring av regler. Idrottsläraren använder sig av en dominant röst och står bredvid och observerar med händerna i sidorna.

Huvudinnehåll: Huvudinnehållet inleds med en genomgång där läraren på ett tydligt sätt beskriver regler och utförande, men låter eleverna ställa frågor ganska fritt. Vid genomgången visar idrottsläraren olika scenarion och visar då prov på god pricksäkerhet. Under lektionens gång bryter idrottsläraren spelet vid flera tillfällen och ger nya förutsättningar och ändrar regler när det inte fungerar eller för att höja tempot. Återkommande under lektionen är ”grabbig” humor, pekande med hela handen och användandet av visselpipa.

Avslutning: Idrottsläraren samlar eleverna och ger positiv feedback. Efter detta har idrottsläraren en genomgång av lektionen där speciellt elevernas vilja att komma med regeländringar under lektionen poängteras, ”alla kan inte bestämma!”. Lektionen avslutas med ett positivt ”bra jobbat idag!”.

Aktivitet: Höjdhopp, inomhus Grupp: Flickor i skolår 7

Samling: Idrottsläraren inleder lektionen med lite historik och teori om höjdhopp. Under genomgången ställer idrottsläraren frågor till eleverna. Därefter går idrottsläraren igenom dagens lektionsinnehåll samt vad eleverna ska ha hunnit med under lektionen. Idrottsläraren är positiv, men har ett strikt sätt, pekar med hela handen. Idrottsläraren är klar och tydlig i sin genomgång. Idrottsläraren visar tydligt var matta och övriga redskap ska stå. Eleverna ställer fram dessa.

Uppvärmning: Uppvärmningen består av övningen ”Röde orm”, där eleverna joggar runt i salen två och två på led. Första paret gör en övning som de övriga imiterar. När andra paret tycker att det är dags börjar de göra en ny övning och tar en annan riktning än det första paret.

25

Ledet följer nu det andra paret och det första paret ställer sig sist i ledet o.s.v. Övningarna eleverna valde att göra liknade, utifrån våra egna erfarenheter före och under utbildningen, de man gör på en typisk bollsports/fotbollsuppvärmning. Idrottsläraren plockar under uppvärmningen fram snöre.

Huvudinnehåll: Målet med dagens lektion är att alla ska göra ett höjdhopp i floppstil. Huvudinnehållet inleds med förövningar utan och med snöre för att hitta rätt upphoppsben. Går sedan från saxning till floppstil. Idrottsläraren bygger upp kunskapen med hjälp av progressioner i små steg. Positiva kommentarer ges kollektivt, ”bra jobbat tjejer!”. Idrottsläraren visar övningarna praktiskt. Höjer lagom fast tjejerna vill höja.

Avslutning: Återkoppling till lektionen och vad som ska göras nästa gång. Positiv avslutning, ”bra jobbat idag tjejer!”.

Lektionsövergripande observationer för idrottslärare 2

Samling: Genomgång av dagens lektion på ett tydligt sätt. Positiv, men strikt ledarstil, pekar med hela handen.

Uppvärmning: Under de två lektioner vi observerade finner vi inga tydliga gemensamma mönster.

Huvudinnehåll: Gemensamt för de båda lektionerna är att progression sker i små steg, idrottsläraren bryter ner övningarna. Idrottsläraren visar praktiskt med god kontroll. Kollektivt positiv.

Avslutning: Genomgång av lektionen. Positiv avslutning med kollektivt beröm för god kämpaanda.

4.1.3 Gemensamma observationer idrottslärare 3

Grupp: Flickor och pojkar i förskoleklass och skolår 1

Samling: Vid samlingen sitter eleverna strikt uppradade när idrottsläraren håller ett upprop. När eleverna pratar eller stör på annat sätt säger läraren ifrån och pekar med hela handen. Därefter har idrottsläraren en genomgång av dagens innehåll.

Uppvärmning: Uppvärmningen består av övningen ”Följa John”. Idrottsläraren ger tydliga instruktioner och delar in eleverna i de grupper som används under uppvärmningen. Idrottsläraren är lugn vid tillsägelser, men även här användes hela handen vid pekande.

26

Huvudinnehåll: Idrottsläraren visar övningarna och ger tydliga instruktioner. Idrottsläraren har ett lugnt sätt och ryter inte till förrän det har gått för långt. Idrottsläraren går runt i salen och övervakar lektionen, ger ett lugnt och säkert intryck.

Avslutning: Idrottsläraren instruerar och eleverna hjälper till att plocka undan banan. Efter undanplockandet samlar idrottsläraren klassen och ger positiv och negativ feedback på dagens lektion. Avslutar lektionen med ett ”bra jobbat allihopa!”. Återkommande under lektionen är busvisslingar samt pekande med hela handen.

Aktivitet: Grovmotorik bana samt station med hopprep armhävning och sit-ups, inomhus Grupp: Flickor och pojkar i skolår 4

Samling: Klassen samlas på bänkar framför idrottsläraren. Därefter sker ett upprop och en genomgång av dagens lektion. Under denna genomgång ställer idrottsläraren frågor om grovmotorik, vad det är och hur det tränas. Idrottsläraren talar med en myndig röst och tillrättavisar störande elever och pekar med hela handen. Idrottsläraren frågar även vad man kan göra för övningar under uppvärmningen.

Uppvärmning: Uppvärmningen består av övningen ”Följa John”. Idrottsläraren ger tydliga instruktioner och delar in eleverna i de grupper som används under uppvärmningen. Övningarna eleverna valde att göra liknade de man gör på en typisk bollsports/fotbollsuppvärmning.

Huvudinnehåll: Idrottsläraren tar en elev till hjälp för att visa banan. Idrottsläraren går vid sidan om och berättar klart och tydligt medan eleven visar övningarna. Idrottsläraren talar även om regler och säkerhet. Därefter visar idrottsläraren hur en korrekt armhävning och sit-ups går till. Idrottsläraren avslutar genomgången med ett kollektivt, ”några frågor på detta?”. Idrottsläraren går runt i salen och övervakar lektionen.

Avslutning: Idrottsläraren instruerar och eleverna hjälper till att plocka undan banan. Efter undanplockandet samlar idrottsläraren klassen och ger positiv och negativ feedback på dagens lektion. Avslutar lektionen med ett ”bra jobbat allihopa!”. Återkommande under lektionen är busvisslingar samt pekande med hela handen.

27

Aktivitet: Bollstationer.

Grupp: Flickor och pojkar i förskoleklass och skolår 1

Samling: Vid samlingen sitter eleverna strikt uppradade när idrottsläraren håller ett upprop. När eleverna pratar eller stör på annat sätt säger idrottsläraren ifrån och pekar med hela handen. Idrottsläraren har därefter en genomgång av lektionens innehåll.

Uppvärmning: Uppvärmningen är en variant av jägarboll. Reglerna presenteras på ett klart och tydligt sätt. Idrottsläraren övervakar uppvärmningen på ett lugnt sätt.

Huvudinnehåll: Lektionens huvudinnehåll består av stationer med olika typer av avslut i bollspel. Idrottsläraren visar själv övningarna och visar prov på god teknik och pricksäkerhet. Under lektionen går idrottsläraren runt i salen och övervakar samt hjälper till och visar igen på vissa stationer. Idrottsläraren har en positiv och peppande inställning.

Avslutning: Idrottsläraren instruerar och eleverna hjälper till att plocka undan stationerna. Efter undanplockandet samlar idrottsläraren klassen och ger positiv och negativ feedback på dagens lektion. Avslutar lektionen med ett ”bra jobbat allihopa!”. Återkommande under lektionen är pekande med hela handen.

Lektionsövergripande observationer för idrottslärare 3

Samling: Idrottsläraren samlar eleverna och har upprop. Eleverna sitter uppradade och idrottsläraren har ett strikt sätt och pratar med en myndig röst.

Uppvärmning: Idrottsläraren har en tydlig genomgång av regler och hur uppvärmningen ska gå till.

Huvudinnehåll: Idrottsläraren är genomgående tydlig i sina instruktioner och visar vid två av tre lektioner själv övningarna (leder en elev vid den tredje lektionen). Då idrottsläraren själv visar övningarna visas prov på goda kunskaper inom dessa områden.

Avslutning: Idrottsläraren avslutar samtliga lektioner med kollektiv feedback på lektionen och ett ”bra jobbat allihop!”.

Återkommande är pekande med hela handen och vid två av tre lektioner förekommer busvisslingar.

4.2 Analys observation

När vi genomförde observationerna av idrottslärarna gjordes dessa med hjälp av ett observationsschema (se bilaga 1) som delade in lektionen i samling, uppvärmning, huvudinnehåll samt avslutning och med extra fokus på ledarstil, lektionsinnehåll och upplägg

28

av lektionerna. Vad vi såg under lektionerna redovisas ovan. I vår första frågeställning ställer vi oss undrande till om idrottslärarens influenser från föreningsidrotten på något vis återspeglas i val av innehåll, upplägg och genomförande av lektion. För att kunna avgöra detta var vi tvungna att finna sätt att se mönster som pekar på kopplingar mellan föreningsledaren och idrottsläraren. Detta var något som vi diskuterade redan innan observationerna genomfördes. Som vi skriver ovan förs diskussioner om vad som kan förväntas av lektionen beroende på vilken av Engströms kroppsövningspraktiker läraren erhållit sin idrottsliga erfarenhet i. Dessa diskussioner innehöll förutom egna erfarenheter även tankar kring resultat i tidigare forskning.

I Redelius avhandling nämns debatten kring skolan där den beskrivs som en offentlig verksamhet där oordning råder. På samma sida beskrivs idrottsrörelsen vara en plats där ordning och reda råder och där tydliga strikta gränser är dragna.108 I vår analys använder vi detta för att tolka det som att en strikt ledarstil tyder på rötter i idrottsrörelsen. Hur vi sedan väljer att sammankoppla denna strikta ledarstil till någon av de olika praktikerna och i förlängningen logikerna beror på hur vi tolkar andra observationer gjorda i samband med en eventuellt strikt idrottslärares lektion och/eller lektioner.

Vid observationerna valde vi alltså att utgå ifrån Engströms Kroppsövningskulturens praktiker och principer för meningsskapande för att sedan kanalisera ner denna analys till Londos modell Logiker för sammanhang och mening i idrotternas rum. Vi gör även en bedömning av lektionens innehåll utifrån den senare.

4.2.1 Analys observationer idrottslärare 1

Det vi såg i jämförandet av observationerna av idrottslärare 1 var att vissa mönster återkom. Det första mönstret var en väldigt strikt ledarstil. Här ser vi, i enlighet med Redelius, en stark koppling till idrottsrörelsen.109

Att denna koppling återfinns inom praktiken tävling och rangordning finner vi ganska säker då denna ledarstil sätts i samband med följande återkommande mönster. Idrottsläraren pekar med hela handen då någon elev ska adresseras, när uppmärksamhet ska påkallas används busvisslingar samt det ständiga användandet av uttrycket ”gubbar”. Just uttrycket ”gubbar” och specifikt uttrycket ”Kom igen gubbar!” är bland de vanligaste inom manliga

108 _{Redelius 2002 s.200}

109