Utifrån data vi samlat in, och med hjälp av valda analysverktyg, kommer vi i vår analys fram till att idrottslärarens val av innehåll, upplägg och genomförande av lektion kan användas för att urskilja mönster som pekar på var i föreningsidrotten influenser hämtats. Att dessa influenser påverkar ämnet idrott och hälsa är något som de undersökta inte vill kännas vid, inte i deras egna fall åtminstone. De anser snarare att åtgärder vidtagits för att avskärma sig från sin bakgrund. Det ska tilläggas att mönster som vi i vår analys tillägnat idrottslig bakgrund mycket väl kan bero på andra erfarenheter. Exempelvis kan pekande med hela handen bero på militärtjänstgöring och liknande beteenden bland idrottslärarna kan bero på gemensam arbetsplats, att de påverkar varandra. Det förekommer en mängd faktorer som påverkar lärare i ämnet idrott och hälsa att agera på ett visst vis. Det gemensamma för dessa faktorer är att de starkt bidrar till att fostra idrottslärare efter en och samma mall. Gemensamt för dem som söker in på idrottslärarutbildningen är ett stort intresse för idrott och liknande habitus i form av idrottsliga erfarenheter.121 Väl inne på utbildningen ges, enligt Larsson, inte någon vidare möjlighet till reflektion. Här pågår en form av ryggklappning som leder till att de blivande idrottslärarna lämnar utbildningen med uppfattningen att de som idrottsledare, med hjälp av sina förvärvade färdigheter ska bedriva lektioner där mycket aktivitet är det viktigaste.122
Denna uppfattning, i kombination med föreningsidrottens starka påverkan genom Idrottslyftet och den doxa som råder kring ämnet idrott och hälsa, är enligt oss de mest bidragande orsakerna till hur ämnet ser ut idag.
I en värld som är så otroligt homogen är det kanske inte så konstigt med uttalande som:
… jag har jobbat i över 30 år, jag har fortfarande inte sett en unge som inte vill hoppa så högt han kan, alla vill väl visa sig hur duktiga man är (1)
Detta ska sättas i relation till vår observation av dennes höjdhoppslektion då flera av eleverna (det var endast pojkar på denna lektion) ägnade sig åt någon form av handklappslek istället för att försöka förbättra sig i höjdhopp. Inte förrän idrottsläraren aktivt pushade dem gjorde de,
121 Larsson 2009 s. 94-95
122
41
om än i de flesta fall halvhjärtade, nya försök. Ett mer tydligt uttryck för Bourdieus begrepp fält och doxa anser vi är svårt att finna.
I vårt fall kunde vi med hjälp av modeller och teorier ana de undersökta idrottslärarnas idrottsliga bakgrund. Lärarna hade tävlingslogiken och kamplogiken gemensamt. Hur vår undersökning hade sett ut om idrottslärarna haft olika bakgrund kan vi bara sia om? Kan det vara så att tävlingslogiken och kamplogiken frambringar extra tydliga tecken och stereotyper? Eller kan det möjligen vara så att vi förväxlar ämnet idrott och hälsas doxa, med vad vi tycker oss tro vara tecken på tävling och kamp? Att undersöka hur idrottslärare med andra typer av bakgrund agerar kunde vara en intressant fortsättning på detta arbete. För att en sådan undersökning ska vara relevant anser vi, precis som vi nämner i den metodologiska reflektionen, att idrottsledare inom olika Kroppsövningskulturens praktiker och principer för meningsskapande123 bör observeras. Detta för att kunna uppfatta så många attribut som möjligt inom respektive praktik.
Något som vi hittills helt lämnat utanför vår undersökning är genusperspektivet. Hade det gått att avgöra vem av de undersökta som är män respektive kvinnor enbart genom att läsa resultatet av observationerna och/eller intervjuerna? För den nyfikne läsaren kan vi avslöja att idrottslärare 3 är kvinna och att de övriga två idrottslärarna är män. Utan att gå för djupt in på detta område finns det mönster i framför allt observationerna, men även i intervjun som man med rätt analysmaterial kan utläsa. Bl.a. visar Redelius avhandling att ” … de manliga ledarna var överlag mer positivt inställda till tävling”.124
Detta område kunde också vara intressant för framtida forskning. I vår undersökning är skillnaderna inte speciellt stora utifrån ett genusperspektiv. Att göra en större undersökning på manliga och kvinnliga idrottslärare med liknande idrottslig bakgrund hade kanske gett ett helt annat resultat.
Avslutningsvis vill vi påpeka att det Lena Larsson visar på i sin avhandling angående idrottslärarutbildningen, inte är något som vi känner igen från vår egen utbildning, men det hade nog de som var med i undersökningen också svarat innan de fick se resultatet.
123 För beskrivning se under rubrik 2.7 124
42
6 Referenser
Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger. Rønholt, Helle. (2001). Idrottsundervisning: ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Mulitcare Förlag AB
Bourdieu, Pierre. (1999). Praktiskt förnuft – bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Diadalos AB
Denscombe, Martyn. (2009). Forskningshandboken – för småsakliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB
Engström, Lars-Magnus. (2002). Idrott som en social markör. Stockholm: HSL förlag
Fundberg, Jesper. (2003). Kom igen, gubbar! – Om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm: Carlsson Bokförlag
Lantz, Annika. (2007). Intervjumetodik Lund: Studentlitteratur
Larsson, Håkan & Redelius, Karin.(Red). (2004). Mellan nytta o nöje. Stockholm: Idrottshögskolan
Larsson, Lena (2009). Idrott – och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen. Stockholm: Institutionen i utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, Stockholms universitet
Londos, Mikael. (2010). Spelet på fältet – relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritiden. Malmö: Holmbergs
Malterud, Kirsti. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur Patel, Runa. & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB
Peterson, Tomas. (2007). När fälten korsas. Om Handslaget på skoltid. (Handslaget FOU 2007:18) Stockholm: Riksidrottsförbundet
Redelius, Karin. (2002). Ledarna och barnidrotten - Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran, Stockholm: HLS Förlag
Sandahl, Björn. (2005) Ett ämne för alla? Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning. Stockholm: Carlsson bokförlag
Sjöblom, Paul. (2006). Den institutionaliserade tävlingsidrotten. Kommuner idrott och politik i Sverige under 1900-tale. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB
43