5. Empirisk genomgång och analys
5.4 Observationstillfälle D – Elever på olika kunskapsnivåer
Lektionen inleddes med att den ena observatören delade upp eleverna i par. Paren bestod av elever som befann sig på olika nivåer, kunskapsmässigt i svenskämnet. Detta för att studera hur även dessa par arbetade tillsammans. Alla elever hade fått en redan planerad partner att arbeta med innan lektionen (se bilaga 8), över hur eleverna satt i klassrummet. Efter att eleverna placerats ut, informerade pedagogen eleverna om vad de skulle arbeta med under lektionen. De skulle få göra en egen serie, rita bilder och skriva till bilderna (se bilaga 9).
I mitten längst fram i klassrummet satt Eskild och Karin. Varav Karin var den som var starkare i svenskämnet och Eskild den som var lite svagare i svenskämnet. Eskild började arbetstillfället med att säga till Karin:
- Vi gör så här, du skriver och jag sover.
34
- Okej, jag sover inte då men du får skriva, för att du är bättre på att skriva än jag. Karin gick med på detta och tog tag i pappret och pennan. Men Eskild ville inte att de skulle börja arbeta direkt utan bad istället Karin att skriva Messi på pappret medan Eskild bokstaverade det för henne. Det gjorde hon. När vi senare tittade tillbaka på dessa elever igen, så satt de med huvudena tätt ihop och diskuterade och ritade serien tillsammans. Ivriga om att få klart serien under arbetstillfället.
Till höger längst bak i klassrummet satt Saga och Sam. I denna parkonstellation var det Saga som var den starka och Sam som var den lite svagare i svenskämnet. Saga var den som skrev och Sam tittade på och försökte läsa vad Saga skrivit.
Sam tittade parallellt på klockan och nämnde för Saga att de hade två minuter på sig att skriva. Lite senare kunde man höra Sam diktera för Saga vad hon skulle skriva. Vilket Saga inte tycktes ha något emot. De samspelade tillsamman under hela arbetstillfället och Sam utbrast nöjt:
- Det här går bra.
Linda och Karl satt i mitten längst bak i klassrummet. Det var Karl som var den starka i ämnet och Linda som var den lite svagare. Detta par samarbetade även de bra
tillsammans. Karl inledde lektionen med att fråga Linda vad de skulle skriva om. Linda tyckte att de skulle skriva om hästar. Vilket inte Karl var så glad över, eftersom han hellre ville skriva om fotboll. Detta ledde till att Linda utbrast:
- Vi kan väl skriva både om hästar och fotboll? - Ja, sa då Karl entusiastiskt.
Linda greppade därefter pennan och började skriva om hästar och fotboll. Karl tittade på och hjälpte Linda med vad hon skulle skriva. Karl påpekade även snällt, när det var något Linda hade stavat fel och hjälpte henne att stava det så att det blev rätt. Linda såg inte ledsen ut då Karl hjälpte henne att stava. När Karl senare skulle rita det han hade valt att de skulle skriva om, bad han Linda göra det, eftersom att han tyckte det var svårt att rita. Linda hjälpte genast Karl att rita en pojke och en flicka som spelade fotboll. I mitten längst bak satt även Anna och Ida. Ida var den starka och Anna var den lite svagare i ämnet svenska. Detta par diskuterade kontinuerligt vad de skulle skriva och rita.
35
Ida gav idén att hon kunde skriva och Anna kunde rita, det tyckte Anna var en bra idé. Tillsammans kom de överens om att Anna skulle rita en häst. Men hästen blev inte bra tyckte de, då hästen hade för smala ben. Anna försökte då igen men blev inte nöjd och Ida tittade på Anna och sa.
- Ta det lugnt, nu stressar du! Stressa inte. Vi kommer att klara det.
Men eftersom att det inte blev bra när Anna ritade, så sa Ida att Anna kunde få skriva istället så kunde hon rita. Anna sken då upp och började skriva. De kom tillsammans överens om vad de skulle skriva och Ida var den som ritade. Efter en stund skrev dock Ida igen men hon bad Anna läsa vad hon skrivit för att hon tyckte det var svårt att läsa. Anna tog då genast tag i arbetsbladet och läste för sin kompis Ida.
Därefter avslutades lektionen och eleverna gick till salen bredvid för att ha musik.
5.4.1 Analys av observationstillfälle D
Av följande observation kan det utläsas att samtliga elever arbetade och samspelade bra under arbetstillfället. De enda eleverna som tog tid på sig att komma igång med att arbeta var Karin och Eskild. Men även då de inte arbetade med arbetsuppgiften, så samspelade de med varandra hela tiden. För Eskild bad Karin att skriva namnet Messi på arbetsbladet medan han bokstaverade hur det skulle stavas för henne. Även om det inte skedde ett lärarstyrt lärande då Eskild bad Karin att skriva namnet, så tyckte vi ändå oss kunna se ett annat sorts lärande äga rum. För det kan utläsas från observation A att Eskild hade svårt att läsa och skriva men i denna observation fick Eskild bokstavera ett ord för Karin som han verkligen ville skriva och därför tog sig tid att bokstavera. Malmgren (1996) hävdar att om skrivandet uppstår på talets grund och i meningsfulla situationer för eleverna så utvecklas deras skrivande mer än i en påtvingad situation (Malmgren, 1996 s.60). Det skedde alltså ett samspel och lärande även då de inte arbetade med arbetsuppgiften i denna situation.
Säljö (2000) menar att elever lär sig då de får möjlighet att samspela och kommunicera med andra individer (Säljö, 2000 s.195). I samtliga parkonstellationer då starka elever fick arbeta med lite svagare elever i ämnet svenska, kunde det anas att samspel och kommunikation ledde till att eleverna lärde sig. Ett utmärkt exempel på detta är då Sam och Saga fick möjlighet att samspela och arbeta tillsammans. För Sam är en elev som är svag i svenskämnet men i samtliga konstellationer då han fick arbeta med elever som var starka i ämnet så arbetade han mycket bra.
36
Något som han inte gjorde då han arbetade självständigt i observation A. I denna
observation blev det även påtagligt att Sam gynnades av att arbeta med en stark elev, då han under ett tillfälle utbrast nöjt: ”Det här går bra”. Frågan är dock om Saga lärde sig av att arbeta med en elev som var lite svagare i ämnet. Lind (1995) påstår att när en elev som är stark i ett ämne arbetar och samspelar ihop med en lite svagare elev i ett ämne, så lär de sig att ta ansvar, ta hänsyn och även att respektera andra (Lind, 1995 s.156). Dock kan man fundera över om de starka eleverna i parkonstellationerna lär sig något om ämnet i sig.
Linda och Karl arbetade tillsammans och båda parterna tycktes främjas av denna parkonstellation. För trots att det var Linda som var den lite svagare i ämnet svenska och Karl som var den lite starkare i ämnet svenska, så var det Linda som i denna parkonstellation skrev, medan Karl hjälpte Linda att stava rätt då han märkte att något ord var felstavat. Detta får oss att tänka på det Jeffmar (1987) påstår då han menar att om en elev får vara en del av en grupp eller en parkonstellation så kan eleven våga prestera mer än vad eleven hade vågat göra på egen hand. För man presterar bättre då man har andra individer i närheten (Jeffmar, 1987 s.138). I denna observation vågade Linda skriva, även då vi sett i observation A, att hon hade svårt med att ljuda fram bokstäverna i orden som skulle stå på tur. Kan Lindas skrivande i denna observation bero på att hon hade Karls stöd och hjälp då det behövdes? Även Karl fick hjälp av Linda då de arbetade och samspelade tillsammans. För Linda hjälpte Karl att rita, då han tyckte att det var svårt. Kanske kunde Karl rent av se hur Linda ritade och ta efter hennes ritande vid ett annat tillfälle. Vad Karl hade gjort då, hade varit att imitera Linda. Michélsen (2005) menar att imitation sker då en elev ser en annan elev göra någonting och sedan tar efter det eleven gör, för att få mer kunskap och erfarenhet om ämnet (Michélsen, 2005 s.22).