Oengagerad eller maktlös?

6.2.1 Engagemang

När vi ser på kodfrågan “På vem läggs ansvaret för en fungerande samverkan? Pedagog, vårdnadshavare eller båda?” ser vi att svaren skiljer sig från varandra. En pedagog skrev att vårdnadshavarsamverkan är “Att föräldrar intresserar sig för och bidrar till förskolans utveckling och arbete.”(2:6), men är det endast vårdnadshavaren som ska intressera sig eller måste det finnas en öppenhet hos pedagogen också för att möta vårdnadshavarens intresse. Bristen på samverkan hos pedagoger kan vi se tecken på i en vårdnadshavares svar där denne svarar på vad som pratas om under hämtning och lämning. “Får info om vad barnet ätit och vad de behövt säga till honom om. Aldrig vad de gjort om jag inte drar det ur dem” (7:9). Fler svar i samma tema följer. Ett svar som kan tolkas som förskjutningen av ansvar är svar 5:10. Gällande frågan om denna är nöjd med antal vårdnadshavare som närvarar på föräldramöten svarade informanten att “...oftast är det ytterst få som kommer när det är föräldramöten. Det är oftast de som är mest engagerade i sina barns förskolegång, som redan vet det som de behöver veta som kommer. De som inte är lika intresserade och som skulle behöva veta mer är oftast de som inte dyker upp…” (5:10). Delen i svaret vi vill rikta in oss på är “ Det är oftast de som är mest engagerade i sina barns förskolegång, som redan vet det som de

hos både vårdnadshavare och pedagoger. Tankesättet “jag sköter mitt jobb, du sköter ditt” är tydligt hos vissa vårdnadshavare och pedagoger. I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) finns det som sagt ett kapitel som heter “Förskola och hem”. Den första punkten om arbetslagets riktlinjer följer “Arbetslaget ska ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen”, ändå ser vi som sagt en förskjutning i ansvaret från

pedagogerna till vårdnadshavarna. Båda grupperna kategoriseras ofta som intresserade eller ointresserade, engagerade eller oengagerade. Men vad gör detta för klimatet mellan

pedagoger och vårdnadshavare? En vårdnadshavare talar om hur de har föräldramöte en gång per termin, men tillägger “om ens detta”, sedan har hens förskola vissa gånger lagt in

föräldramötet klockan 17, vilket har resulterat i att många inte kan komma (4:9 och 5:9). Förskolan upplevs alltså inte kapabel att skapa utrymme för ett sådant inflytande

vårdnadshavaren önskar ha. Detta fick oss att undra om det faktiskt är så att vårdnadshavarna är ointresserade eller har de inte möjlighet komma på föräldramötet för att de exempelvis inte hinner hem från sitt jobb, eller är de kanske ensamstående utan något stödnätverk de kan lämna barnen med under föräldramöten eller de kanske inte har tid att stanna upp och prata när de hämtar barnet för att tiden inte räcker till. Sedan är detta såklart inte sanningen för alla vårdnadshavare. Vissa har inte intresset för ett engagemang i förskolan, och vissa har inte vetskapen om varför samverkan har en stor roll i förskolans verksamhet. Vi får se på båda exemplen i boken Föräldrar, förskola, skola (2013), där talar lärare och rektorer om svårigheter kring kommunikation med hemmet. Detta kapitel i boken handlar om

mångkulturella skolor, men vi anser att samma anledningar kan vara närvarande i alla sorters skolor och förskolor. Där tar de upp exemplet om vårdnadshavaren som är intresserad av skolan och vill vara delaktig, men är ensam med fem barn och finner därför inte tid för engagemang i sina barns skolgång. Samtidigt har vi exemplet med vårdnadshavaren som de bokat in ett flertal gånger men som aldrig dyker upp. Exemplen de tar upp visar på att en del av problematiken bland annat handlar om maktlöshet (Harju och Tallberg Broman, 2013). Även Sims-Schouten (2016) och Houri, Thayer och Cook (2019) tar upp detta i sina undersökningar. Relationen mellan hem och förskola är för komplex för att kategorisera vårdnadshavare som ointresserade eller oengagerade. Att saker som klass, kultur och etnicitet också står i vägen för samverkan är något som Houri, Thayer och Cook (2019) tar upp

mycket i sin undersökning, som framförallt fokuserade på att få in en fungerande samverkan mellan skolan och vårdnadshavare med en annan kultur, klass och etnicitet. Vi ser även att ett enkätsvar som tar upp detta som ett hinder. Svar 4:5, skriver om en mångkulturell förskola

och besvikelsen vissa vårdnadshavare måste möta om det inte finns någon pedagog eller någon annan vårdnadshavare som kan översätta informationen till dennes modersmål.

6.2.2 Maktens position i förskolan

Enkätsvar 4:19 och 4:24 är båda skrivna av vårdnadshavare som anser att förskolan och pedagogerna inte öppnat dörrarna för samverkan eller samarbetet och delaktigheten i verksamheten som många av våra enkätsvarare ansåg var samverkan. 4:19 talar om hur föräldramöten och föräldraråd försvunnit från verksamheten, och 4:24 talar om hur denne möts av en kall hand då hen ifrågasätter verksamheten eller kritiserar något de gör, vilket också enligt denna person är väldigt sällan då hen för det mesta är nöjd med verksamheten. Detta talar emellertid enligt oss om var makten mellan vårdnadshavare och pedagoger ligger. Pedagogerna kan besluta att upslutningen till föräldramötena är för dålig och väljer därför att ställa in dem, och då står vårdnadshavarna som person 19, utan föräldramöten och utan någon större insikt i verksamheten, och även utan makten att återinföra dem. Under frågan hur de föredrar att kommunicera med förskolan nämner person 19 att hen vill ha antingen

föräldramöten eller föräldraråd. En tolkning vi kan göra genom enkätsvar 4:22 är att denna pedagog eller förskolan där denne arbetar har gjort en förskjutning av makten för att

vårdnadshavarna ska kunna erbjudas en högre maktposition än tidigare. Nackdelen med detta är att det lätt kan missförstås som att det nu är vårdnadshavarna som ska bestämma allt som försiggår på förskolan, eller precis informanten uttrycker, “Vi anpassar oss lite väl mycket vilket ibland slår knutar på oss personal” (4:22). Men som läroplanen säger om samverkan med hemmet “arbetslaget ska vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande” (Skolverket, 2018). Detta kan tolkas som att förskolan inte behöver göra kompromisser som motsäger läroplansmålen. Men för att vårdnadshavarna inte ska vara missnöjda är det viktigt för oss att dela med oss om varför och även ha föräldramöten och liknande där vi pratar om läroplanen och dess vikt i verksamheten för att kunna, precis som läroplanen säger “vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och

vårdnadshavares möjligheter till inflytande” (Skolverket, 2018).