Vem vill du möta i förskolan?

En annan del av Foucaults maktteori handlar om att undersöka subjektet som utgör målet för styrningsprocessen. Vi kan genom att se på enkätsvaren se vad pedagoger och

vårdnadshavare önskar av samverkan och vem den ideala samverkanspersonen är. Genom att börja på enkätfrågan “Vad är föräldrasamverkan för dig?”, kan vi först se på vad de anser att samverkan är. Som vi nämnt tidigare nämner många ett samarbete mellan hem och förskola där båda jobbar för barnets bästa. Att båda parter ska vara involverade i det som händer i förskolan och hemmet för att kunna knyta samman barnets upplevelser och utveckling, och att vårdnadshavarna ska ha möjlighet att påverka barnets vistelse på förskolan (2:2, 2:3, 2:4,

2:5, 2:7, 2:8, 2:9, 2:10 för att bara nämna några). Om vi sedan kollar på frågan “Vad tycker du din förskola gör mindre bra gällande föräldrasamverkan?” ser vi vad vårdnadshavarna och pedagogerna vill ha och vad de saknar. Vi har valt att fokusera på person 8 i denna jämförelse som ett exempel på vårdnadshavare. Person 8 är en vårdnadshavare och under frågan “Vad är föräldrasamverkan för dig?” svarade hen “Att knyta samman det barnen lär sig på dagtid, och det de gör, med hur vi pratar om och gör saker hemma.” (2:8), och under frågan “Vad tycker du din förskola gör mindre bra gällande föräldrasamverkan?” svarade hen “Inte så

djupgående information, mer ”allt har gått bra”, men inte vad som gått bra.” (4:8). Detta kan vi tolka som att person 8 vill ha mer information då detta enligt hen är viktigt för hens syn på samverkan, alltså att knyta ihop det barnet gjort på dagen med hur de pratar och gör saker hemma, och med bristande information blir detta svårt. Detta är som sagt ett återkommande tema bland svaren från vårdnadshavarna, de vill ha ett samarbete med förskolan för att hjälpa barnets utveckling, men informationen är bristande.

Som pedagogexempel har vi valt att använda oss av person 6. Under frågan “Vad är

föräldrasamverkan för dig?” svarade pedagogen “Att föräldrar intresserar sig för och bidrar till förskolans utveckling och arbete.” (2:6). Under frågan “Vad tycker du att din förskola gör bra gällande föräldrasamverkan?” svarade hen “Vi bjuder in minst en gång per termin till en kväll tillsammans. Ytterst få kommer. Sist vi hade en ”arbetskväll”, vilket är vad föräldrarna tycker bäst om då de konkret får hjälp till, så kom 18 personer från en förskola med 95 barn. På föräldramötet kom ca 35.” (3:6), och under frågan “Är du nöjd med antalet föräldrar som kommer på föräldramöten/öppet hus? Varför?” svarade hen “Nej. Jag skulle önska att fler hade intresset och viljan.” (5:6). I alla dessa svar nämner personen, både direkt och indirekt ordet intresse. För denna pedagog är samverkan att vårdnadshavare intresserar sig för

förskolans verksamhet, och det person 8 saknar är vårdnadshavare på föräldramöten, vilket vi i nästa svar kan se att pedagogen tolkar beror på dåligt intresse och engagemang från

vårdnadshavare. Den typen av svar är återkommande bland pedagoger som är missnöjda med antalet vårdnadshavare som dyker upp, att de önskar att fler var intresserade.

Genom att analysera svaren från de olika frågorna får vi alltså fram idealmänniskan. Enligt Axelsson & Qvarsebo (2017) fokuserar man genom en Foucaultinspirerad subjektanalys på specifika historiska punkter där föreställningen om subjektet skapas (Axelsson & Qvarsebo, 2017). Det vi fick fram genom enkätsvaren är att den intresserade pedagogen som delar med sig av tydlig och genomgående information av barnens dag och förskolans verksamhet är

idealpersonen som vårdnadshavarna vill möta. Vi får även genom denna analys se vem den ideala vårdnadshavaren är som pedagogerna vill möta. Pedagogerna vill ha vårdnadshavaren som intresserar sig för verksamheten och som kommer på föräldramöten, föräldracafén, sommarfester och andra sådana samverkanstillfällen.

5.3 Slutsats

Samverkan betyder olika saker för olika personer vilket var en utgångspunkt för

utformningen av enkätundersökningen. Vidare, förståelsen att en persons uppfattning om dålig samverkan inte behöver stå i direkt opposition till hens uppfattning om bra samverkan accentuerar hur mångtydigt begreppet samverkan kan vara.

Som vi skrev tidigare går våra valda makttyper att kopplas till våra kodfrågor och kategorier. Den suveräna makten framförallt, då den går att kopplas till läroplanen och förskolans olika styrdokument. Därför kan vi se den suveräna maktens inflytande i förskolan genom att se till hur nära läroplanen vi jobbar.

Den disciplinära makten har vi med då det är den makt som utövas på exempelvis jobb och i skolan. Den kan ske mellan förskolechefen och pedagogerna, pedagogerna och barnen, och även mellan pedagogerna och vårdnadshavarna. Till skillnad från styrning från exempelvis skolverket där vi styrs genom gemensamma styrdokument och därför har en anonymitet mot maktutövaren förlorar vi här anonymiteten och synliggörs som enskilda individer med egna egenheter och särdrag (Axelsson & Qvarsebo, 2017) Vi kan på grund av detta se på

kodfrågan “Positionerar sig talaren rollmässigt?” för att lokalisera var denna makttyp kan finnas. Som sagt är denna makttyp tydlig på jobb och i skolan då vi har en tydlig person som bestämmer och som sedan tillämpa disciplinära åtgärder om detta anses nödvändigt. Mellan pedagoger och vårdnadshavare är det dock inte någon som har någon bestämd maktroll. Det som dock ändå gör att den relationen passar under denna makttyp är bristen på anonymitet mellan grupperna. Vi kan även se på enkätsvaren att vissa lägger sig i en mer aktiv

maktposition än andra och blir därför mer styrande, men detta skulle också kunna tolkas som att relationen hamnar inom styrningsmakten. Enligt Axelsson och Qvarsebo (2017) menar Foucault att styrningsmakten är spridd och verkar i olika riktningar genom olika praktiker och inte finns hos den styrande, exempelvis skolverket (Axelsson & Qvarsebo, 2017), sedan utesluter inte existensen av den ena makttypen den andra. Genom att vi även kodfrågorna till

olika makttyper får vi alltså fram vilken eller vilka makttyper som är närvarande i

förskoleverksamheten. Vi anser att makttyperna vi tagit upp här är de mest prominenta inom förskoleverksamheten.

6. Diskussion

Under diskussionen kommer vi sammanlänka vår empiri och våra teoretiska utgångspunkter med den tidigare forskningen. Vi kommer först upprepa vårt syfte och vår frågeställning för att skapa ett sammanhang i vår diskussion. Studiens syfte är att se på hur vårdnadshavare och pedagoger upplever samverkan i förskoleverksamheten. Vi vill lyfta deras åsikter och de svårigheter de upplever, och även öka kunskapen om detta.

Frågeställning

● Hur upplever pedagoger och vårdnadshavare att samverkan fungerar i sina verksamheter och hur relaterar dessa upplevelser till Lpfö 18s definition av samverkan?

Under vår analys framkom det många olika tolkningar av ordet samverkan och många olika syner på hur det är på olika förskolor, ändå såg vi en del likheter. Även fast de båda

grupperna, pedagoger och vårdnadshavare, jobbar mot ett gemensamt mål, barnets bästa, finns det en del konflikter. Vårdnadshavare som anser att de inte får någon plats i

verksamheten och pedagoger som anser att vårdnadshavarna får för mycket plats,

inkonsekventa maktpositioner, kategoriseringar av både pedagoger och vårdnadshavare, och mycket mer. För att komma till botten av värderingskonflikterna ska vi därför ställa vårt insamlade material mot den tidigare forskningen för att se vilka likheter och skillnader vi kan hitta.

6.1 Metoddiskussion

När vi gick in i detta arbete tänkte vi utföra intervjuer med pedagoger och vårdnadshavare från utvalda förskolor. I och med Covid-19 kunde dock detta inte utföras. Vi bestämde då för att skapa enkäter och lägga ut de på olika relevanta forum online. Nackdelen med detta blev att vi inte kunde rikta in oss på specifika förskolor och få en bättre inblick i dessa, utan vi fick istället svar från förskolor över hela Sverige. Genom vårt arbete kan man på grund av detta inte se hur det är på enskilda förskolor, men fördelen är att vi genom våra informanter får en inblick i hur samverkan kan se ut och upplevas på förskolor runt om i landet.

De begränsningar vi mötte med dessa var även att, även om vi publicerar enkäten på ett forum med fem tusen medlemmar kanske endast 10 procent ser inlägget, och ytterligare bara 10 procent väljer att svara på enkäten. En annan begränsning är att vi genom dessa forum endast når medlemmarna, och går vi tillbaka till kategorierna för vårdnadshavarna är det oftast de som kategoriseras som intresserade som är med i dessa forum. Fördelen med detta är dock att det är vårdnadshavarna som är intresserade som är mest medvetna om vad som händer på förskolan, och därför anser vi ändå att vi genom detta arbete kan få en inblick i hur olika förskolor i Sverige arbetar kring samverkan.

Hade vi däremot kunnat utföra intervjuer på utvalda förskolor hade vi kunnat titta efter mönster i den valda staden. Vi hade också kunnat leta mönster mellan olika områden, exempelvis ett område med hög socioekonomisk status, och ett område med lägre socioekonomisk status. I det fallet hade andra teorier, exempelvis intersektionalitet, varit relevant, något som inte kändes lika relevant med vår insamlingsmetod.