Elevassistenterna har fått sin plats i de olika skolorganisationerna genom olika processer och beslut. Respondenterna har blandade åsikter kring hur många elevassistenter som ska finnas i
s . 39 | 97
skolorganisationen. I följande delkapitel exemplifieras dessa åsikter och hur de påverkar anställningsförfarandet för elevassistenter.
En del av rektorerna ser stödbehovet som elevassistenterna tillgodoser som konstant efter rådande förutsättningar. Rektorerna har tolkat styrdokumentens instruktioner och menar att
elevassistenter är ett bra sätt att möta EIBASS. På dessa skolor anställs elevassistenterna framförallt till arbetslag eller grupper och riktas sedan till de olika eleverna. Detta kallas fortsättningsvis för befintlig elevassistentbemanning (BEAB) då antalet elevassistenter är en planerad del av
organisationens budget. Exemplet i citatet nedan visar hur Noa motiverar att elevassistenter behövs i arbetslagen:
Under en period placerades eleverna i behov av särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper. […] Det kan vara bra för en elev, men det är ett oerhört långt övervägande innan du hamnar där för att det är en exkludering. […] När jag kom hit sa jag: -Det är inte okej, den elevsynen ställer jag inte upp på. Sedan dess har vi jobbat genomgående med att se till att de här eleverna ska kunna vara inkluderade i klassen och då måste de som regel ha stöd och hjälp. Från
förskoleklass till trean har du fritidspersonal med i klasserna. […] Efter det kommer du upp i mellanstadiet och då har vi istället resurspersoner i varje årskurs. (Noa)
Noas skola präglas av BEAB och elevassistenterna finns i respektive arbetslag som består av en årskurs på mellanstadiet eller högstadiet. Assistenterna som stödåtgärd riktas sedan flexibelt i arbetslagen mellan de olika klasserna och utifrån de tillfälliga behov som finns. Sams skola präglas också av BEAB, men där finns det istället elevassistenter i varje klass:
Vi har elevassistenter i varje klass. […] Ibland är de för en specifik elev och ibland är de för en elevgrupp – de har en grundbas i en klass och kan få flytta när behoven är större. (Sam)
Det Noa och Sam beskriver är att det flexibelt går att fördela om elevassistenterna efter
skolorganisationens nuvarande behov. Enligt perspektivet finns det alltid någon elev på skolan som kan gagnas av att få tillgång till elevassistent och vilka dessa elever är kan variera över tid. En av de andra skolorna som präglas av BEAB har en annan typ av organisation:
I och med vår organisation har vi ett särskilt upplägg där de autistiska barnen genererar en helt annan ekonomi, och det är väl därför ordet elevassistent är så väldigt mer förekommande hos oss […] det är en stor del av vår organisation. (Robin)
Robins skola har ett kommunintag av elever med ett identifierat större stödbehov. Stödbehovet möts delvis av elevassistenter och eleverna är integrerade i det ordinarie klassrummet. Gemensamt med de andra skolorna som präglas av BEAB är att elevassistenterna är en planerad del av
s . 40 | 97
stödåtgärd. Rektorerna har fortfarande beslutat att elevassistenter ska anställas för enskilda EIBASS. Alex citat exemplifierar detta perspektiv nedan där hen förklarar att rektorer har stort inflytande över särskilt stöd och att hen tycker att elevassistans ska användas restriktivt:
Jag tycker att det är otroligt att skolan i Sverige är så rektorsberoende, hur en skola
organiseras, hur skolan hanterar sina resurser - det är så rektorsberoende. Det är något som är väldigt bra, men samtidigt kan det vara något som är förödande. Jag tror att stödet som eleverna får ser ut på väldigt olika sätt: rektorer som hellre har 50 elevassistenter än att kompetensutveckla personalen - jag tänker tvärt om. (Alex)
Alex menar att det finns alternativ till att anställa ett större antal elevassistenter. Helst ska stödbehov mötas med mer utbildad personal. Elevassistenter anställs därför på denna skola när andra stödåtgärder är uttömda. Detta kallas fortsättningsvis för en reaktiv elevassistentanställning (REAA) då elevassistenter först anställs när inga andra identifierade alternativ fungerar. Kim beskriver i citatet nedan en process där de med kort varsel behövde en ny elevassistent:
Bestämmer vi oss för det då, EHT, då är det bara att hitta en person! Det är oftast det som det hänger på. Jag hade en elev i femman nu som ofta var väldigt utåtagerande och kände sig väldigt kränkt av andra elever […] [Hen] stannade hemma och kravet var att få tillbaka [eleven]. Föräldrarna ställde kravet: -Ja då måste [hen] ha en elevassistent. Så sa EHT det: - Det finns nog ingen annan utväg. Sedan bestämde vi det och på två veckor hade vi en assistent som mötte upp [eleven]. [Hen] har gått i skolan sedan dess. Och nu råkade sig också att vi fick en väldigt bra elevassistent! (Kim)
Kim återger att de redan testat flera andra stödåtgärder och föräldrarna krävde att skolan skulle möta stödbehovet med elevassistent. Genom EHT kom skolan fram till att elevassistans behövdes för denna EIBASS. Även skolor som präglas av BEAB kan i mötet med vissa stödbehov anse att de behöver ytterligare elevassistenter och då gör de också någon form av REAA.
Sammanfattningsvis har två olika ingångar till elevassistenter i skolorganisationen identifierats. Dessa två kategoriseringar överlappar till viss mån där exempelvis en skola som präglas av BEAB kan anställa fler elevassistenter enligt ett REAA-förlopp. Likaså kan skolor som präglas av REAA sedan ha kvar sina elevassistenter efter att det inledande stödbehovet har upphört, då
elevassistenterna hunnit bli tillsvidareanställda under uppdragstiden. Tre av skolorna präglas mer av REAA och fyra av skolorna präglas mer av BEAB.