Avsnittet har för avsikt att redovisa i vilka olika sammanhang studie- och yrkesvägledare utvecklar kompetenser. Avsnittet kommer att beskriva de olika sammanhangen och utgå från det som informanterna tagit upp i intervjuerna. Sammanhangen delas upp i; individuellt, tillsammans med yrkeskollegor, tillsammans med kollegor på arbetsplatsen, olika nätverk och andra tillfälliga sammanhang. Avsnittet behandlar även initiering och reflektioner om kompetensutvecklingen för den egna professionen framåt i yrkeslivet.
5.2.1 Sammanhang där studie- och yrkesvägledare kompetensutvecklas
Sammanhang som återkommande framkommer i intervjuerna är den egna inläsningen som sker kontinuerligt. Det egna behovet av att kunna besvara elevernas olika frågor i vägledningssituationerna gör att informanterna tar egna initiativ till kompetensutveckling. De utvecklar kompetensen inom regelverk kring skolsystem, skolförordningar, regelverk och olika studievägar. Emma beskriver känslan av hur hon under sitt år känner sig när hon inte kan motsvara de förväntningar omgivningen har på hennes kompetenser. Hon berättar att
33
tiden på arbetsplatsen inte räcker till för att ta till sig alla frågor som dyker upp: “Det dyker upp nya frågor hela tiden och om jag skulle hinna fördjupa mig i allt på arbetstiden så försvinner det ju tid till annat som kanske mer är viktigt. Så då har det fått bli så att jag får skriva upp sånt som jag inte kan eller vet och sen kolla upp...”. Emmas reflektion beskriver ett sammanhang där hon får lära sig ny information kontinuerligt och att hon använder tiden kontinuerligt för att utveckla kompetenser.
Ett annat sammanhang där kompetensutveckling sker är då de samverkar med flera professioner inom organisationen. Administratörer, olika professioner inom elevhälsoteam och lärare är exempel på yrkesgrupper informanterna beskriver. Alicia och Diana ger exempel på detta när de beskriver att de samverkar med såväl rektor som elevhälsoprofessioner. Samtal och möten med lärare och administratörer beskrivs även i intervjuerna. I samverkan med de olika professionerna har informanterna utvecklat sin kompetens avseende vilka olika arbetsuppgifter som finns inom skolan och hur de olika professionerna samverkar och hur informanterna är beroende av kollegorna för att kunna utföra sitt uppdrag.
I sammanhanget där studie- och yrkesvägledarna har kollegialt utbyte med sina branschkollegor beskriver de sin kompetensutveckling. De ger exempel på kollegialt lärande inom vägledningsmetodik, grupprocesser och utveckling av det egna arbetet. De beskriver även att det kollegiala utbytet med erfarna branschkollegor har bidragit till den egna kompetensutvecklingen. De har reflekterat kring hur det egna arbetet relaterar till andra professioner på skolan. Alicia berättar om situationer som hon i efterhand insett inte tillhör professionens uppdrag:
Men det är ju också klurigt när man inte riktigt vet vad som förväntas när det kommer en person: - Du det här brukar syven göra. Jaha okej, då gör jag väl det då…Okej jag löser det! Det är då man bara gör det typ utan att tänka på om det är mitt uppdrag eller ej. För jag har inte hunnit med att tänka på det utan det är mer okej jag löser det. Det är ju något som jag kan se tillbaka på nu att det funnits vissa saker som kanske inte jag egentligen har i mitt uppdrag. (Alicia)
Alicia beskriver behovet av kollegialt utbyte med branschkollegor för att bli säkrare i arbetet. Det utbytet informanterna värderar högt är de sammanhang de ingår i med studie- och yrkesvägledarkollegor. För Bella som har studie- och yrkesvägledare som sina närmaste arbetskollegor upplever hon att det är tillsammans med dem som hon kompetensutvecklas.
34
Att få möjlighet att på arbetsplatsen få reflektera, diskutera och ta del av kollegornas perspektiv anser Bella skapar sammanhang för att utvecklas. Förutom att individuellt utvecklas menar hon att det finns ytterligare en fördel med att ha studie- och yrkesvägledarkollegor: ”…det kollegiala lärandet. Att det har funnits kollegor som har jobbat längre i verksamheten som man kan vända sig till.” Hon menar att kollegor är varandras bollplank och de kan på arbetsplatsen med gemensamma kunskaper och erfarenheter kompetensutveckla varandra.
I empirin framkommer det att det vanligaste förekommande sammanhanget där kompetensutveckling sker är i nätverksform tillsammans med studie- och yrkesvägledare. Nätverken sker både inom arbetsplatsen för de studie- och yrkesvägledare som har kollegor inom samma profession och i större nätverk mellan arbetsplatserna. Nätverk med informanternas tidigare studiekamrater nämns även som exempel på detta. Övriga sammanhang som beskrivs för kompetensutveckling är externa forum som konferenser och föreläsningar. Av intervjuerna framkommer att detta inte är vanligt under första arbetsåret.
5.2.2 Vem initierar kompetensutvecklingen?
Det vanligaste förekommande är att kompetensutveckling initieras av informanterna själva eller av studie- och yrkesvägledarkollegor. Informanterna beskriver även att rektorn eller motsvarande chefer initierar kompetensutveckling fast i begränsad i omfattning. Då riktas kompetensutvecklingen till flera olika yrkesgrupper och inte endast till studie- och yrkesvägledaren. Kompetensutveckling på individnivå initieras i huvudsak av informanterna själva.
5.2.3 Kompetensutvecklingen framåt i yrkeslivet
Kompetensutveckling framåt beskrivs av informanterna med tillförsikt. Att se rollen som studie- och yrkesvägledare som en process där man kompetensutvecklas kontinuerligt beskrivs i intervjuerna. Bella beskriver sin syn på kompetensutvecklingen framåt:
35
Alltså jag skulle vilja få till en mer rutinmässig kompetensutveckling inom arbetslaget. Att vi faktiskt avsätter tid för att för att ha reflektionsrunda, feedback stöd, spela in samtal och visa för varandra eller att läsa in och utbilda varandra. Att försöka få till det och få det som en prioriterad uppgift. Det är en viktig arbetsuppgift. [...] För att tid över kommer vi aldrig att ha utan att det skall bli ett naturligt inslag i sitt ordinarie arbete. (Bella)
Bella beskriver vikten av att kompetensutveckling behöver vara en naturlig del av arbetet som också sker över tid och inom ramen för arbetstiden. Avslutningsvis beskriver informanterna att man behöver kompetensutveckla sig hela tiden. I rollen som studie- och yrkesvägledare blir man aldrig fullärd.
5.3 Sammanfattning
Av den genomgångna empirin framkommer det att förväntningarna på kompetensutveckling hos studie- och yrkesvägledare under det första arbetsåret är både omfattande och varierande. Både den egna och omgivningens förväntningar skapar en stress och en känsla av otillräcklighet avseende den egna kompetensen framkommer i resultatet. För att möta detta tar studie- och yrkesvägledarna ett eget ansvar för sin kompetensutveckling. Resultatet visar att kompetensutvecklingen sker i olika sammanhang. Dels genom egen inläsning som sker kontinuerligt, dels i utbyte med kollegor på arbetsplatsen och i forum med branschkollegor. Studien visar även att stöd av och utbyte med erfarna studie- och yrkesvägledarkollegor och möjlighet till mentor är viktiga för studie- och yrkesvägledarnas kompetensutveckling det första året. Det kollegiala utbytet som sker i nätverksform är en annan faktor som lyfts fram av informanterna som viktig. Det egna behovet, engagemanget och kravet på nya kompetenser driver studie- och yrkesvägledarna att själva initiera kompetensutveckling. Avslutningsvis redovisar studien att studie- och yrkesvägledarna har en tillförsikt till sin kompetensutveckling framåt. De beskriver den som en lärandeprocess, ett livslångt lärande som ständig pågår.
36
6 Analys
NICE-handboken används för att analysera informanternas identifiering av såväl de kompetenser de besitter som de kompetenser de saknar, vilket initierar till
kompetensutveckling. Illeris Kompetensformeln används vid analysering hur
kompetensutvecklingen sker utifrån dess förutsättningar och sammanhang. Illeris begrepp engagemang, praktik och reflexion används för att analysera hur informanterna införskaffar de kompetenser de saknar som är centrala för de sammanhang de verkar i. Första avsnittet besvarar första frågeställningen och andra avsnittet besvarar andra frågeställningen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.