Olika typer av transaktioner

AMN:s praxis kan i bedömningen av vilka transaktioner som ska omfattas ge viss vägledning. Med utgångspunkt i AMN:s praxis skulle man kunna ställa upp en definition. Denna definition skulle kunna utgå från “1) värdet av vad som överlåts i förhållande till bolagets värde, 2) om transaktionen avser en rörelse, omsättningen i denna rörelse i förhållande till bolagets omsättning, och 3) resultatet i rörelsen i förhållande till bolagets resultat”. Definitionen blir dock komplicerad och kan föra med sig vissa tillämpningssvårigheter. I prop. 2018/19:56 framgår att utgå från transaktionens värde i förhållande till bolagets värde är ett bättre alternativ. Enligt regeringen stämmer det också väl överens med ändringsdirektivets syfte.131 Detta säger dock inget om vilka transaktioner som ska anses omfattas av regleringen.

Av ändringsdirektivet framgår inte hur en transaktion ska definieras eller vilka sorters transaktioner som ska omfattas av regleringen. Den definition av närstående som anges i 16 a kap. ABL hänvisar till 1 kap. 8–9 §§ ÅRL. I enlighet med dessa paragrafer omfattas bland annat en juridisk person som är ett intresseföretag till bolaget eller en fysisk person som har bestämmande inflytande över bolaget ensam eller gemensamt med någon.132 Definitionen i ÅRL är bredare än den i till exempel 16 kap. ABL. Definitionen i ÅRL bygger på IAS-förordningen, närmare bestämt IAS 24.133 _Det

framgår också av artikel 1 punkt 2 ändringsdirektivet att begreppet närstående ska ha samma betydelse som följer av IAS. Av IAS 24 framgår vem som är närstående enligt punkt 9 första stycket. Med anledning av att ÅRL och ändringsdirektivet hänvisar till IAS 24 i relation till

126 _{Exempelvis AMN 2002:13, AMN 2014:49 och AMN 2012:30.}

127 _{Prop. 2018/19:56 s. 87. Se ändringsdirektivet artikel 9c 1p. sista stycket.}

128 _{Samuelsson, Per, Aktiebolagslag, kommentar till 16 a kap. 2 §, kommentar nr. 1117, (version 2020-10-09) och}

prop. 2018/19:56 s. 131.

129 _{Marknadsvärde, www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/marknadsv%C3%A4rde.} 130 _{Börsvärde, www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/b%C3%B6rsv%C3%A4rde.} 131 _{Prop. 2018/19:56 s. 86.}

132 _{De angivna exemplen är inte uttömmande.} 133 _{Prop. 2015/16:3 s. 199.}

32 närståendebegreppet skulle vägledning för hur begreppet närståendetransaktion ska definieras också sökas i IAS. En närståendetransaktion definieras i IAS 24 punkt 9 andra stycket som “En transaktion med närstående är en överföring av resurser, tjänster eller förpliktelser mellan ett rapporterande företag och en närstående part, oavsett om ersättning utgår eller ej”. Därmed kan begreppet närståendetransaktion i 16 a kap ABL antas innebära något liknande det som anges i IAS 24.

Beroende på vilken typ av transaktion det rör sig om i det aktuella fallet kan värderingen av en transaktion vara komplicerad. När det rör sig om rena överlåtelser är värdet relativt enkelt att fastställa. En transaktion måste kunna åsättas ett värde för att omfattas av regleringen.134 Vissa transaktioner är undantagna kapitlets tillämpningsområde enligt 16 a kap. 4–6 §§ ABL. Dessa transaktioner regleras i annan redan befintlig lagstiftning, till exempel arvode till styrelseledamöter (8 kap. 23 a § ABL), emissioner (enligt 12–15 kap. ABL), överlåtelser och vissa riktade emissioner (16 kap. ABL) och lån (21 kap. ABL). Transaktioner som faller inom den löpande verksamheten och sker på marknadsmässiga grunder omfattas inte av kapitlet enligt 16 a kap. 6 § ABL. I övrigt saknar vilken typ av transaktion det rör sig om betydelse.135 Väsentliga transaktioner sker ofta i form av att olika slag av tillgångar förvärvas eller avyttras. Även till exempel serviceavtal, hyresavtal, borgensåtaganden och låneavtal förekommer.136 _{I självregleringen omfattas endast}

överlåtelser av aktier, andelar i annat företag eller andra tillgångar.137 _{Två exempel som kan vara}

väsentliga transaktioner är att bolaget överlåter en rörelse till en närstående part till ett underpris eller förvärvar en rörelse av den närstående till ett överpris.138

Vissa frågetecken har uppstått angående om transaktioner mellan systerbolag undantas från regleringen eller inte. Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv, Kollegiet för svensk bolagsstyrning och Nasdaq Stockholm AB uttalade i sina respektive remissvar till Ds 2018:15 att ett förtydligande bör ske i fråga om transaktioner mellan systerbolag undantas från beslutsordningen.139 I prop. 2018/19:56 framkommer att mycket talar för att dessa transaktioner bör undantas om de sker mellan två helägda dotterbolag. Transaktioner mellan ett moderbolag och ett helägt dotterföretag undantas eftersom moderbolaget inte frånhänds värden genom transaktionen. Moderbolaget kommer därmed inte heller vid en transaktion mellan systerbolag frånhändas värden. Det konstateras dock att det saknas underlag för att infoga transaktioner mellan

134 _{Prop. 2018/19:56 s. 131.}

135 _{Andersson, Sten, Johansson, Svante & Skog, Rolf, Aktiebolagslagen (2005:551): en kommentar, 15 u., Norstedts,}

Stockholm, 2020, avsnitt 16 a kap. 2 § 1 p.

136 _{Prop. 2018/19:56 s. 87, 131 och Ds. 2018:15 s. 384.} 137 _{Prop. 2018/19:56 s. 87.}

138 _{Ds. 2018:15 s. 384.}

139 _{Remissvar R-2018/1049 från Sveriges advokatsamfund, Remissvar SN Dnr 102/2018 från Svenskt Näringsliv,}

Remissvar från Nasdaq Stockholm AB

www.regeringen.se/4a4d57/contentassets/f8a576b6824648a0ac4a0bbc7f7c39af/nasdaq-stockholm-ab.pdf och Remissvar från Kollegiet för svensk bolagsstyrning

www.regeringen.se/4a4d58/contentassets/f8a576b6824648a0ac4a0bbc7f7c39af/kollegiet-for-svensk- bolagsstyrning.pdf.

33 systerbolag i undantaget i 16 a kap. 5 § ABL. Frågan lämnas istället obesvarad och överlämnas till rättstillämparen.140

I doktrinen framgår att det kan vara svårt att avgöra vad som är en transaktion och vad som är flera. Ramavtal öppnar för frågor i förhållande till 16 a kap. 2 § ABL. Till exempel ett ramavtal ingås och följs sedan med avrop av leveranser. Det uppstår då oklarheter kring när en väsentlig transaktion ska anses föreligga. Det förefaller föreligga två alternativa tidpunkter då beslutsordningen ska tillämpas. Antingen ska den särskilda beslutsordningen tillämpas innan avropen eller efter avropen, när man säkert vet om kriterierna för en väsentlig transaktion är uppfyllda.141 Ett ramavtal ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer. Ramavtalet fastställer villkor för att senare göra avrop och därmed slippa upphandla varje gång aktuella vara eller tjänst behöver köpas in.142 Med hänsyn till syftet med ändringsdirektivet och motiven till 16 a kap. ABL framstår det som mest rimligt att tillämpa beslutsordningen efter avropen. Värdet av ett ramavtal är svårt att förutse och beroende på hur långt avtalet löper kan mycket ske på vägen. Därmed förefaller det mest rimliga vara att bedöma transaktionerna i den fart de avropas. Om det inte rör sig om särskilt höga värden kan det tänkas att en sammanräkning får ske efter avrop gjorts som uppfyller kraven på minst en miljon och minst en procent av bolagets värde.

3.5 Sammanfattning

För att en transaktion ska omfattas av beslutsordningen i 16 a kap. ABL ska det röra sig om en väsentlig transaktion till en närstående. För att en transaktion ska anses vara väsentlig ska transaktionen ensam eller sammantagen med andra uppgå till minst en miljon kronor och motsvara minst en procent av bolagets värde. Vem som är närstående enligt 16 a kap. ABL framgår av tabellen i avsnitt 2.2. Från beslutsordningen undantas transaktioner med helägda dotterföretag eftersom aktiemarknadsbolaget inte frånhänds värden genom transaktionen. Även transaktioner med delägda dotterföretag som ingen närstående har ett intresse i undantas. I det scenariot att en transaktion skulle vara gjord på marknadsmässiga villkor och ske inom aktiemarknadsbolagets löpande verksamhet ska transaktionen inte underkastas beslutsordningen.

För att en transaktion ska vara väsentlig ska den kumulativt uppfylla kraven på att ensam eller tillsammans med andra uppgå till minst en miljon kronor och motsvara minst en procent av bolagets värde. Vid en sammantagen bedömning av flera transaktioner är det endast den sista transaktionen som får bägaren att tippa över som tas upp och beslutas om enligt den särskilda beslutsordningen. Vid värderingen av en transaktion ska vägledning sökas i 17 kap. 1 § 1 st. 4 p. ABL. Enligt nämnda paragraf ska parternas transaktioner värderas utifrån marknadsvärdet och sedan jämföras för att

140 _{Prop. 2018/19:56 s. 92.}

141 _{Nerep, Erik, Adestam, Johan & Samuelsson, Per, Aktiebolagslag (2005:551), 16 a kap. 2 §, Lexino 2019-08-21.} 142 _{Upphandlingsmyndigheten, Vad är ett ramavtal?,}

34 utreda om en värdediskrepans föreligger till bolagets nackdel. Att utreda om det föreligger diskrepans mellan parternas prestationer förefaller inte vara relevant vid värderingen av en transaktion. Vid värderingen av bolaget multipliceras antalet aktier med den aktuella börskursen för att få fram bolagets börsvärde. Denna värdering torde jämfört med värderingen av transaktionen vara relativt enkelt genomförd. Av förarbetena framgår att alla transaktioner omfattas förutom de som undantas så länge transaktionen kan åsättas ett värde. Det kan dock uppstå svårigheter i hur värderingen av vissa av dessa transaktioner ska genomföras då det kan vara komplicerat att åsätta dem ett värde.

35