3 Väsentlig transaktion
3.2 Närståendetransaktioner enligt 16 a kap ABL
3.3.1 Transaktionens värde
3.3.1.1 “Ensam, eller sammantagen med andra”
En ensam transaktion uppfyller kravet på väsentlighet om den uppgår till ett värde om minst en miljon kronor. Den måste självfallet också uppgå till en procent av bolagets värde, detta behandlas närmare i avsnitt 3.3.2. För att en transaktion ska anses uppfylla kravet på väsentlighet enligt 16 a kap. 2 § ABL krävs att det är bolaget, aktiemarknadsbolaget, som genomför transaktionen. Den väsentliga transaktionen i ett dotterbolag bedöms istället enligt 16 a kap. 9 § ABL.
En ensam transaktion som inte uppgår till kravet på att omfatta ett värde på en miljon kronor kan sammantagen med andra transaktioner som ingåtts under ett år uppgå till en miljon kronor och då uppfylla väsentlighetskravet. Vid en sammanräkning räknas inte enbart transaktioner gjorda av aktiemarknadsbolaget med utan också transaktioner som ett helägt dotterbolag gjort med samma närstående under ett år.107 Syftet med att även omfatta sammanräknade transaktioner är att förhindra att bolag kringgår regleringen genom att dela upp en transaktion i flera mindre transaktioner som inte uppfyller kravet på väsentlighet ensamma.108
Vad som är en väsentlig transaktion är olika för bolaget och dess helägda svenska dotterbolag. Det i 16 a kap. 2 § ABL nämnda bolaget är ett publikt noterat bolag, ett aktiemarknadsbolag. Därmed måste olika metoder användas vid en sammanräkning för att utreda om en transaktion är väsentlig eller inte beroende på om transaktionen är gjord i bolaget eller ett dotterbolag. Vad som utgör en väsentlig transaktion i ett dotterbolag framgår av 16 a kap. 9 § ABL, av paragrafen framgår även att dotterbolaget inte behöver vara ett aktiemarknadsbolag.
När regeln tillämpas på sammantagna transaktioner är det endast den sista transaktionen som den särskilda beslutsordningen tillämpas på. De transaktioner som redan har genomförts omfattas inte av beslutsordningen.109 Alltså kan transaktioner med relativt höga värden genomföras utan godkännande av bolagsstämman för att en transaktion på endast några tiotusentals kronor tippar över gränsvärdet och då måste tas upp på bolagsstämman.
3.3.1.2 Värdering av transaktionen
Av prop. 2018/19:56 framgår att en transaktion ska ha ett värde om minst en miljon kronor. Detta motiveras med att mindre bolag inte ska behöva tillämpa den mer komplexa beslutsordningen på transaktioner som framstår som mindre viktiga i absoluta tal.110 Att utgå från en bedömning av
107 Samuelsson, Per, Aktiebolagslag, kommentar till 16 a kap. 2 §, kommentar nr. 1117, (version 2020-10-09). 108 Prop. 2018/19:56 s. 87.
109 Prop. 2018/19:56 s. 132. 110 Prop. 2018/19:56 s. 87.
29 transaktionens värde i förhållande till bolagets värde förefaller vara det alternativ som bäst stämmer överens med ändringsdirektivets syfte.111
För att minska den betungande administrationen den särskilda beslutsordningen medför sattes en begränsning till att transaktionen ska överstiga ett absolut värde. AMN har i tidigare avgöranden112 angående om en transaktion ska omfattas av beslutsordning som framgått av AMN 2012:05 tagit hänsyn till bolagets nyckeltal. Om värdet hade satts i relation till ett nyckeltal hade risken att bolag skulle bli skyldiga att använda den särskilda beslutsordningen vid transaktioner som i absoluta tal anses mindre viktiga. Det framgår av motiveringen att en differentiering av gränsvärdet efter bolagets storlek eventuellt hade blivit alldeles för tekniskt komplicerad. Av motiveringen framgår att det valda absoluta värdet ger ett enklare alternativ.113
För att få vägledning kan de principer som används för att bedöma om en förtäckt värdeöverföring skett användas vid bedömningen av en transaktions värde.114 En förtäckt värdeöverföring är en
form av värdeöverföring som innebär att bolagets tillgångar minskar, indirekt eller direkt. En värdeöverföring kan inte anses skett om bolagets tillgångar ökar eller förblir oförändrade. Bedömningen av om en förmögenhetsminskning har skett till följd av en transaktion eller inte avgörs enligt allmänna principer. Det framgår inte av prop. 2004/05:85 vilka dessa allmänna principer är. En värdeöverföring kan utgöras av att ett bolag avyttrar en egendom till bokfört värde, i det fall det bokförda värdet är lägre än marknadsvärdet.115 Vid en bedömning av om en förmögenhetsminskning skett enligt 17 kap. 1 § 1 st. 4 p. ABL används marknadsvärdet.116 Det framgår inte direkt av lagtexten att marknadsvärdet ska användas eller hur bedömningen ska genomföras. Andersson anser att bedömningen skulle kunna göras i två steg. Först en försiktig bedömning av parternas respektive prestationers marknadsvärde. Därefter genomförs en jämförelse av dessa prestationer. En förmögenhetsminskning har skett om denna jämförelse skulle visa på en värdediskrepans till bolagets nackdel.117 Vilka effekter transaktionen får rent redovisningsmässigt saknar betydelse. Om styrelsen inte kan fastställa ett marknadsvärde får hjälp sökas hos en sakkunnig. Den sakkunnige ska utreda marknadsvärdet genom att tillämpa allmänt accepterade värderingsmodeller och värderingsmetoder för att utröna en rimlig uppskattning av marknadsvärdet. I anslutning till detta hänvisas till 4 kap. 14 a § ÅRL. För att en transaktion ska kunna omfattas måste den kunna åsättas ett värde.118
111 Prop. 2018/19:56 s. 86.
112 AMN 2012:30, AMN 2002:13 och AMN 2014:49. 113 Prop. 2018/19:56 s. 87.
114 Prop. 2018/19:56 s. 86 f. 115 Prop. 2004/05:85 s. 747.
116 Sandström, s. 312, Eklund & Stattin, s. 313 och Andersson, s. 141. 117 Andersson, s. 141 f.
118 Samuelsson, Per, Aktiebolagslag, kommentar till 16 a kap. 2 §, kommentar nr. 1117, (version 2020-10-09) och
30 Vid bedömningen används, som ovan nämnt, de principer som tillämpas vid förtäckta värdeöverföringar för vägledning. Då utgår bedömningen från en objektiv bedömning av värdet av parternas respektive prestation. Den praxis som finns från AMN ger ingen tydlig vägledning då nämndens uttalanden ofta tagit sikte på förhållandena i det enskilda fallet. Därmed går det inte där söka svar på när en transaktion ska anses oväsentlig eller väsentlig.119
När en transaktion inte är rent benefik innefattar den ett utbyte av prestationer. Det som då blir oklart är vilken av dessa prestationer som ska värderas. Frågan uppstår om det är prestationernas värde eller något annat som ska avgöra värdet på transaktionen. I doktrinen framkommer att motiven i dessa frågor inte är helt klargjorda.120 Transaktionen ska som nämnt ovan värderas som i 17 kap. ABL och fastställas genom en marknadsvärdering. Det som bedöms i 17 kap. ABL är frågan om värden frånhänts aktiebolageten, inte hur stort transaktionens värde är. Den värdering som ska användas med hänvisning till 4 kap. 14 a § ÅRL är även den problematisk. Föremålet i den regleringen är egendom, inte transaktion vilket är fallet i 16 a kap. ABL. I doktrinen har det konstaterats att det bör vara värdet på den prestation som bolaget genomför som ska var avgörande. Detta med bakgrund i att syftet med reglerna är att förhindra att värden frånhänds bolaget och i förlängning aktieägarna.121
I doktrinen framhålls att det inte är rimligt att grunda värderingen på det bolaget tar emot. På grund av underprissättning kan då reglerna bli icke-tillämpbara eftersom det vederlag som bolaget erhåller är satt lågt.122 Skog uttrycker att förslaget till 16 a kap. ABL (dvs. prop. 2018/19:56) innebär att “[…] en jämförelse ska göra [sic!] mellan värdet av det som transaktionen avser och värdet på bolaget.”123 Detta uttalande kritiseras av Nerep med flera som framhåller att Skog “[…]
verkar ta för givet att det är naturaprestationen som en transaktion kan sägas ’avse’.” Nerep med flera konstaterar dessutom att påståendets rimlighet blir avhängig ifall bolaget utger eller tar emot egendomen. De ger exemplet att det inte vore rimligt att egendomens värde avgör om bolaget införskaffar en mindre värd egendom till ett överpris.124
När det kommer till transaktioner i form av borgensåtagande eller låneavtal får transaktionens värde istället beräknas utifrån ersättningen som utgår för borgensåtagandet respektive låneräntan.125
119 Prop. 2018/19:56 s. 86 f.
120 Nerep, Erik, Adestam, Johan & Samuelsson, Per, Aktiebolagslag (2005:551), 16 a kap. 2 §, Lexino 2019-08-21.
Jfr prop. 2018/19:56 s. 85 ff.
121 Prop. 2018/19:56 s. 85 och Nerep, Erik, Adestam, Johan & Samuelsson, Per, Aktiebolagslag (2005:551), 16 a
kap. 2 §, Lexino 2019-08-21.
122 Nerep, Erik, Adestam, Johan & Samuelsson, Per, Aktiebolagslag (2005:551), 16 a kap. 2 §, Lexino 2019-08-21. 123 Skog, Rolf, RPT – regleringsmässiga utmaningar för Sverige och andra länder, NTS, 2019 nr. 1, s. 6.
124 Nerep, Erik, Adestam, Johan & Samuelsson, Per, Aktiebolagslag (2005:551), 16 a kap. 2 §, Lexino 2019-08-21. 125 Andersson, Sten, Johansson, Svante & Skog, Rolf, Aktiebolagslagen (2005:551): en kommentar, 15 u., Norstedts,
31