om natur och kulturvärden

Bedömningen har ändrats sedan föregående utvärdering, och delmålet anses inte längre möjligt att nå. Åtgärder behövs också efter 2010. Det regionala miljömåls- arbetet med avseende på det samiska kulturarvet och förbättringar i kunskapen om fjällens kulturmiljöer är avgörande för om delmålet ska kunna nås. Även ett bättre utnyttjande av skyddsinstrumenten behövs.

Riksantikvarieämbetet har under år 2006 anlitat Ájtte – svenskt fjäll och sa- memuseum för att utreda indikatorn Skyddade fjällmiljöer. Indikatorn redovisar hur stora arealer av fjällområdet som är skyddade som nationalparker eller naturre- servat/kulturreservat. Frågan i utredningen gällde om nationalparker och naturre- servat också innebär att kulturmiljövärden skyddas.

Utredningen visade att kulturhistoriska värden oftast inte finns redovisade i be- sluten eller tas upp i skötselplanerna för nationalparker och naturreservat. Ett visst skydd uppstår ändå genom t.ex. minskad snöskoteråkning. För att indikatorn ska fungera för delmålet behövs ett utökat samarbete mellan naturvården och kultur- miljövården i både nuvarande och kommande nationalparker och reservat. För kulturmiljövården gäller också att kunskapen om kulturvärdena i fjällområdet be- höver byggas upp för att de ska kunna skyddas genom olika insatser.

Åren 1998-2002 gjordes en stor satsning med pengar från Riksantikvarieämbe- tet på att bevara samiskt kulturarv. Därefter har insatserna minskat, och 2005 låg utbetalda medel på en tiondel av 2000 års nivå. Sammanlagt har 75 % av medlen gått till inlandskommunerna. En stor del av insatserna har gjorts i särskilt utpekade miljöer, t.ex. Laponia. Men i övrigt är det på grund av bristfälligt kunskapsunderlag svårt att bedöma i vilken grad bidraget har gått till kulturmiljöer som är särskilt värdefulla.

Sedan 1999 betalas miljöersättning för bevarande av värdefulla natur- och kul- turmiljövärden i renskötselområdet. Det har skett en kraftig ökning av vårdade

renvallar och renstängsel sedan miljöersättningen infördes. År 2005 uppgick ersätt- ningen till närmare 10 miljoner kronor per år. Främst går ersättningen till miljöer ovan odlingsgränsen. Vilka effekter ersättningen har fått i landskapet är okänt. Kvalitativa utvärderingar saknas.

Från och med 2007 startar det nya landsbygdsprogrammet (2007-2013), och miljöersättningen för skötsel av renvallar och renstängsel fortsätter. Två nya ersätt- ningsformer tillkommer och ligger inom ramen för Utvald miljö: Restaurering av överloppsbyggnader och byggnader vid samevisten och röjning av stigar till same- visten. Från och med 2008 finns medel för dessa båda insatser att söka.

Ansökningarna för båda dessa insatser prioriteras enligt den regionala genom- förandestrategin som har tagits fram av stödmyndigheten, dvs. Sametinget.

Regionala bedömningar

Delmålet anses för närvarande som mycket svårt att nå i Dalarna, men bedömning- en är osäker. Exploateringstrycket i Dalafjällen är stort. Det är mycket angeläget att slutföra insatserna för att skydda områden med höga natur- och kulturvärden. Men arbetet har fått stå tillbaka för säkerställandet av miljömålet Levande skogar, dvs. för skyddsvärda skogar nedanför gränsen för fjällnära skog.

Delar av Transtrandsfjällen bedöms kunna skyddas inom kort, men det finns fler skyddsvärda fjällskogar där bevarandearbetet ännu inte har påbörjats. Vatten- miljöernas värden måste dokumenteras utförligare och säkerställas. Fjällens kul- turmiljövärden är ännu bristfälligt kända och därför måste kunskapsuppbyggnad och åtgärdsförslag prioriteras. Snar tilldelning av medel för att skydda fjällskog krävs för att uppnå målet.

Merparten av fjällens områden med höga naturvärden i Jämtlands län omfattas redan av långsiktigt skydd enligt länsstyrelsens bedömning. Ytterligare områden beräknas tillkomma, bl.a. sjöar och vattendrag och vissa geografiska områden med höga naturmiljövärden som ännu inte skyddats.

Däremot är fjällens kulturmiljövärden dåligt kända och bristfälligt inventerade. Inte minst gäller det samiska kulturlämningar. Här finns stora behov av ytterligare åtgärder och resurser, både i form av personal och ekonomi. Att målet ska vara nått till år 2010 är därmed högst osannolikt.

Också i Västerbottens län är de flesta naturmiljöer med höga värden redan skyddade. Ett fåtal domänreservat i södra delen av länet har ännu inte ombildats till naturreservat. Det gäller exempelvis Södra Gardfjället, Satsfjället och Vardofjället.

Ett stort antal kulturmiljöer i Västerbottenfjällen vårdas. Det rör sig om både forn- och landskapsvård och skötsel av byggnader. I fjällmiljön finns fjorton kul- turmiljöer av riksintresse. Inventeringar av fornminnen har bara genomförts i delar av länets fjällområde och av kulturhistorisk bebyggelse i Ammarnäs. Det går därför inte att få en helhetsbild av områdets kulturarv och kulturmiljöer.

Bedömningen är att delmålet kommer att nås under förutsättning att det arbete som pågår slutförs i tid. Skötselplanerna måste ha reviderats till år 2010, arbetet med att bevara återstående natur- och kulturmiljöer fortsätta och skyddet av de

I Norrbottens län är målet att regionalisera det nationella delmålet. Eftersom stora arealer i Norrbottens fjällområde redan är skyddade som naturreservat eller nationalpark omfattar delmålet endast värdefulla kulturmiljöer: ”Senast år 2010 ska speciellt värdefulla kulturmiljöer som speglar hela fjällområdets förhistoria och historia vara kända och ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar restaure- ring och skötsel.” Målet bör revideras på så sätt att tidpunkten flyttas fram till år 2015-2020.

Enligt länsstyrelsen i Norrbotten finns det stora brister i kunskapen om var det finns forn- och kulturlämningar i fjällen. Endast 24% av arealen ovan odlingsgrän- sen är inventerad, och i obrutet fjäll endast 20 %. Sedan 2002 har inga inventering- ar gjorts i obrutet fjäll.

Även kunskapen om de byggda miljöerna är bristfällig, liksom om var värde- fulla kulturmiljöer finns i skyddade områden. För skyddade områden finns det dessutom sällan uppgifter om hur kulturvärdena ska skötas. Delmålet bedöms där- för bli svårt att nå.