Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upple- velsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Förtydligande av miljökvalitetsmålet
Fjällen tillhör Sveriges och Europas mest opåverkade miljöer och har mycket höga natur- och upplevelsevärden. Människor har levt i fjällmiljön under flera tusen år och fjällen har därför betydande kulturmiljövärden. Ekosystemen innehåller relativt få arter, och klimatet karakteriseras av kalla vintrar och korta somrar. Produktions- förmågan är i allmänhet låg både i mark- och vattenekosystemen, och känsligheten för yttre störningar är ofta stor. I princip hela fjällområdet omfattas av rennäringen som bedrivs av den samiska befolkningen. Fjällområdet är samtidigt attraktivt för rekreation, friluftsliv och turism i olika former.
Regeringens ”innebär att-satser”
Regeringens att-satser förtydligar innebörden i miljökvalitetsmålet i ett genera- tionsperspektiv. De återges här fristående, utan ”att” och med regeringens kom- mentarer:
Fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta sammanhäng- ande områden bibehålls.
Fjällens karaktär är till stor del ett resultat av den renskötsel som sedan lång tid har bedrivits i fjällvärlden. En viktig förutsättning för att landskapet ska kunna bevaras är en livskraftig rennäring som bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt.
Att-satsen tas om hand i delmål 1 om fjällandskapet. Fjällens biologiska mångfald bevaras och utvecklas.
Stora nivåskillnader, varierande geologi och betydande skillnader i klimat mellan näraliggande områden skapar förutsättningar för en stor variation av miljöer som sammantaget ger fjällvärlden stor biologisk mångfald. I fjällvärlden finns många växter och djur som är anpassade till dessa miljöer och som inte finns i andra delar av landet. Andra arter förekommer endast i fjällmiljön på grund av att de har trängts undan från andra områden. Många av dessa arter är inte bara sällsynta i
Sverige utan även i andra länder och har därför ett stort bevarandevärde även i ett internationellt perspektiv.
Att-satsen tas om hand i miljökvalitetsmålets delmål 1 om fjällandskapet och i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.
Främmande arter och stammar och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte.
För att undvika skador på den biologiska mångfalden och ekosystemen i fjällvärl- den ska främmande arter och genetiskt modifierade organismer inte introduceras utan en noggrann prövning av eventuella miljöeffekter har gjorts.
Att-satsen tas om hand i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Kulturmiljövärden, särskilt det samiska kulturarvet, bevaras och utvecklas. Kulturmiljövärden, särskilt det samiska kulturarvet ska bevaras och utvecklas. Fjällen rymmer kulturlämningar från stenålder till modern tid, t.ex. stenåldersbop- latser, samiska kulturlämningar, fäbodar och fjällägenheter. Fornminnen och andra kulturlämningar är känsliga för slitage.
Att-satsen tas om hand i delmål 2 om skydd av natur-, kultur- och friluftsvär- den och i delmål 3 om skador på natur- och kulturvärden.
Rennäring, turism, jakt, fiske och annat nyttjande av fjällen liksom bebyggelse och annan exploatering bedrivs med hänsyn till naturens långsiktiga produktionsförmå- ga, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv. Rennäringen är av väsentlig betydelse för fjällandskapet som kulturbygd. Fjällen är också ett mycket viktigt landskap för friluftsliv, med bl.a. skidåkning, vandring, jakt och fiske som traditionella aktiviteter. Modernare aktiviteter som terrängcyk- ling, hundspannskörning, snöskoter m.m. har tillkommit på senare tid. Fjällturis- men är en växande näring och innebär på många platser exploateringstryck, slitage av och störningar på fjällandskapet.
Mark och vegetation är särskilt känsliga för slitage. Mark- och vegetationsska- dor av terrängkörning finns i hela fjällområdet. Det främsta hotet mot kulturläm- ningar är markslitage och bristande underhåll av byggnader och anläggningar samt bristande information till allmänhet och exploatörer om var kulturlämningarna finns, varför de bör bevaras och hur de ska bevaras.
Att-satsen tas om hand i delmål 1-4 och i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv
Fjällens orörda natur och stora värden för naturupplevelser och rekreation gör en låg bullernivå särskilt angeläget. Det är också viktigt att trafiken med terrängmotor- fordon och luftfartyg miljöanpassas.
Att-satsen tas om hand i delmål 4 om buller.
Hotade arter och arter som drabbats av stark tillbakagång har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livs- kraftiga populationer säkras.
Lokala bestånd av fisk och andra vattenlevande arter i fjällens sjöar och vattendrag bibehålls.
Att-satserna tas om hand i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.
Arealen områden med stora upplevelsevärden eller höga natur- och kulturvärden som är fria från buller och andra störningar ökar.
Fjällområdet erbjuder en mångfald av upplevelser och upplevelsevärden. Ett stort värde är att fjällmiljön ger förutsättningar för upplevelser som är mer eller mindre beroende av orörd natur, stillhet, tystnad och avskildhet. Sådana upplevelser kan påverkas negativt av buller, slitage, ökat betestryck och olika slag av exploatering.
Att-satsen tas om hand i delmålen 2 om skydd av natur, kultur- och friluftsvär- den, delmål 3 om skador på natur- och kulturvärden och delmål 4 om buller.
Förslag: en ny att-sats ersätter en tidigare.
För måluppfyllelse i ett generationsperspektiv föreslås att miljökvalitetsmålet kom- pletteras med en ny precisering – att-sats:
Fjällekosystemen nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt.
Preciseringen tas om hand i delmålen 1 om fjällandskapet och 3 om skador på na- tur- och kulturvärden.
Följande precisering föreslås utgå, eftersom den avser ett lokalt problem som inte berör fjällen som helhet:
Förslitningen av fjällvegetationen minskar och lavtäckets utbredning ökar i omfång och tjocklek.