Omständigheter kopplade till den skuldsatta

Det är inte enbart omständigheter kring gärningstillfället som noteras av hovrätterna, utan även den skuldsattas beteende och livssituation efter brottsligheten. I detta avsnitt presenteras de omständigheter kring den skuldsattas handlingar och livssituation som ofta lyfts fram i hovrättspraxis. Missbruk och olika former av psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom kan även det anses höra ihop med den skuldsattas livssituation, men har presenterats i föregående avsnitt då det ofta inverkat på bedömningen av de brottsliga gärningarna.

En omständighet som kan påverka skälighetsbedömningen i antingen negativ eller positiv riktning är om den skuldsatta betalat eller inte betalat av på skulderna. Att den skuldsatta inte

165 Göta hovrätts beslut 2017-01-09, ärende ÖÄ 2873–16 och Linköpings tingsrätts beslut 2016-10-14, ärende Ä

3097–16.

166 Svea hovrätts beslut 2017-01-31, ärende ÖÄ 10802–16 samt Södertörns tingsrätts beslut 2016-12-05, ärende Ä 9952–16 och Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2018-11-30, ärende ÖÄ 2197–18 samt Helsingborgs tingsrätts beslut 2018-06-26, ärende Ä 130–18.

167 Göta hovrätts beslut 2018-12-13, ärende ÖÄ 2573–18.

168 Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2018-10-15, ärende ÖÄ 935–18.

169 Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2018-11-30, ärende ÖÄ 2197–18 och Helsingborgs tingsrätts beslut 2018-06-26, ärende Ä 130–18.

45 genomfört avbetalningar påverkar skälighetsbedömningen negativt.¹⁷⁰ Avbetalningar ses inte generellt som något positivt, utan det krävs att avbetalningarna skett frivilligt och inte genom exempelvis utmätning.¹⁷¹ Det framgår även av ett ärende att det inte är tillräckligt att avbetalningar skett, utan avbetalningsbeloppen är av betydelse för om avbetalningarna ska påverka positivt. I ärendet hade den skuldsatta genomfört tre avbetalningar på drygt 700 kr, vilket ansågs vara en omständighet som talade emot skuldsanering.¹⁷² I ett annat fall ansågs det positivt att den skuldsatta frivilligt betalat av en tredjedel av skadeståndsskulderna. Summan som betalats av bör ha varit runt 40 000 kr.¹⁷³ Det poängterades även i ett flertal fall, där avbetalningar sågs som positivt, att den skuldsatta genomfört avbetalningarna utifrån sin ekonomiska förmåga.¹⁷⁴

Att avbetalningar kan få en stor påverkan på skälighetsbedömningen framkommer av ett ärende där den skuldsatta tidigare dömts för försök till mord samt dråp. Den långa tidsperioden som gått sedan brottsligheten, den skuldsattas sjukdomstillstånd och att stora delar av skadeståndet betalats av ansågs tillräckligt för att en skuldsanering skulle ses som skälig.¹⁷⁵ Motsatsvis ansågs det uppenbart oskäligt att bevilja skuldsanering i ett ärende där skadeståndsskulderna var obetalda och utgjorde en inte obetydlig del av skuldbördan.¹⁷⁶ Avbetalningar är dock inte alltid en avgörande omständighet. I ett ärende ansågs de avbetalningar som skett, samt den skuldsattas behov av ekonomisk rehabilitering, inte väga upp bland annat den stora andelen skadeståndsskulder och den korta tid som gått sedan brottsligheten.¹⁷⁷

Sammanfattningsvis kan därmed avbetalningar få en avgörande betydelse, och i många fall vara en omständighet som bidrar till att en skuldsanering utifrån en helhetsbild anses skäligt. Avsaknaden av avbetalningar är dock en omständighet som tydligt talar emot skuldsanering.

170 Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2014-06-03, ärende ÖÄ 934–14 samt Blekinge tingsrätts beslut 2014-03-12, ärende Ä 2454–13, Svea hovrätts beslut 2013-04-05, ärende ÖÄ 3183–13 samt Västmanlands tingsrätts beslut 2013-03-13, ärende Ä 5583–12, Hovrätten för Övre Norrlands beslut 2011-09-21, ärende ÖÄ 325–11, Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2017-06-21, ärende ÖÄ 462–17 och Göta hovrätts beslut 2011-04-14, ärende ÖÄ 3208–10.

171 RH 2014:47, Göta hovrätts beslut 2017-01-09, ärende ÖÄ 2873–16 samt Linköpings tingsrätts beslut

2016-10-14, ärende Ä 3097–16 och Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2018-05-16, ärende ÖÄ 963–17.

172 Göta hovrätts beslut 2020-01-23, ärende ÖÄ 3536–19 och Norrköpings tingsrätts beslut 2019-10-28, ärende Ä

2403–19.

173 Hovrätten för Övre Norrlands beslut 2017-03-21, ärende ÖÄ 107–17.

174 RH 1995:31, RH 1996:49, Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2017-12-14, ärende ÖÄ 1434–16 samt Ångermanlands tingsrätts beslut 2016-12-15, ärende Ä 2131–16 och Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2018-05-16, ärende ÖÄ 963–17.

175 Göta hovrätts beslut 2017-06-02, ärende ÖÄ 2486–16. 176 Svea hovrätts beslut 2017-03-10, ärende ÖÄ 1149–17.

46 Det framstår även utifrån praxis som att avbetalningarna måste ha en viss dignitet, eller åtminstone ske i nivå med den skuldsattas ekonomiska förmåga.

En annan omständighet som påverkar bedömningen är den skuldsattas livsstil och livsförhållanden. En omständighet som uppmärksammades i ett flertal fall var att den skuldsatta under en längre tidsperiod levt under ordnade förhållanden, vilket enligt hovrätterna talade för att bevilja skuldsanering.¹⁷⁸ En annan omständighet som i flertalet fall ansågs tala för skuldsanering var om den skuldsatta var äldre eller sjuk.¹⁷⁹ Några egentliga motiveringar till varför dessa omständigheter ansågs tala för skuldsanering framkom dock inte av besluten.

Utifrån förarbetena bör dock ett ordnat liv talar för skuldsanering utifrån att den skuldsatta själv ska visa att denna vill lösa sina ekonomiska problem.180 Att en person som tidigare begått brott numera lever under ordnade former kan ses som att personen på egen hand förbättrat sin livssituation. Att en skuldsatt utifrån sjukdomstillstånd eller en hög ålder har större sannolikhet att beviljas skuldsanering bör höra samman med behovet av ekonomisk rehabilitering. I förarbetena framkommer att behovet av ekonomisk rehabilitering är som störst när det finns ett tydligt missförhållande mellan skuldernas storlek och den skuldsattas tillgångar samt förvärvsförmåga. Vid bedömningen ska skuldbördan sättas i relation till den aktuella och framtida betalningsförmågan.¹⁸¹ En person med en hög ålder eller ett visst sjukdomstillstånd bör generellt ha en sämre förvärvs- samt betalningsförmåga, vilket gör att dessa omständigheter talar för att bevilja skuldsanering. Dessa omständigheter kan därmed ses som en del av att fastställa den skuldsattas behov av ekonomisk rehabilitering.

4 Avslutande analys

Utifrån det studerade materialet har en viss systematik kunnat urskiljas i hur skälighetsbedömningen sker, när hela eller delar av skuldbördan består av skadeståndsskulder som härrör från brottslighet. Den omständighet som, utifrån den hovrättspraxis som studerats i 178 Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2014-06-03, ärende ÖÄ 934–14 samt Blekinge tingsrätts beslut 2014-03-12, ärende Ä 2454–13, Svea hovrätts beslut 2013-04-05, ärende ÖÄ 3183–13 samt Västmanlands tingsrätts beslut 2013-03-13, ärende Ä 5583–12, Hovrätten för Övre Norrlands beslut 2011-09-21, ärende ÖÄ 325–11, Hovrätten för Övre Norrlands beslut 2017-03-21, ärende ÖÄ 107–17, Göta hovrätts beslut 2011-04-14, ärende ÖÄ 3208–10, Göta hovrätts beslut 2018-12-13, ärende ÖÄ 2573–18 och Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2017-06-21, ärende ÖÄ 462–17.

179 Göta hovrätts beslut 2017-06-02, ärende ÖÄ 2486–16, Göta hovrätts beslut 2018-12-13, ärende ÖÄ 2573–18

och Hovrätten för Västra Sveriges beslut 2020-05-19, ärende ÖÄ 3290–20. 180 Benndorf, Morgell, 2017, s. 43.

47 uppsatsen, framstår som utgångspunkten när det gäller skälighetsbedömningen i dessa fall är brottslighetstypen. Det som påverkar bedömningen av brottslighetens allvarlighetsgrad är, utifrån förarbetsbestämmelserna och HD:s uttalanden i NJA 2017 s. 741, brottslighetens art i form av ekonomisk brottslighet eller brottets kränkning av brottsoffrets personliga integritet.¹⁸²

Det framstår utifrån hovrättspraxis som att hovrätterna följer dessa utgångspunkter. I de beslut som rör brottslighet som kan kopplas till brott mot person eller allmänhet, är en omständighet som i hög grad påverkar bedömningen av brottsligheten om den särskilt kränker den personliga integriteten.¹⁸³ Även brottslighet som rör våld, och då framförallt dödligt våld, har stor påverkan på skälighetsbedömningen.¹⁸⁴ När det gäller brott som kan kategoriseras som förmögenhetsbrott, framgår det inte alltid hur hovrätten bedömer brottslighetens allvarlighetsgrad.185 Bland den praxis som studerats har dock grovt bedrägeri ansetts utgöra allvarlig brottslighet,¹⁸⁶ vilket kan utgöra en form av utgångspunkt för bedömningen av denna typ av brottslighet. I ett annat ärende ansågs ekonomisk brottslighet vara en omständighet som talade starkt emot skuldsanering,¹⁸⁷ vilket stämmer väl med det som omnämnts i stycket ovan.

Möjligheten till annan ersättning är en omständighet som främst aktualiseras i förmögenhetsbrottsärendena, då det i dessa fall saknas möjlighet att erhålla brottsskadeersättning.¹⁸⁸ HD uttalar som tidigare nämnt i NJA 2017 s. 741 att en skuldsanering som direkt drabbar brottsoffret ska medföra att skulden tillmäts större betydelse. Därmed bör förmögenhetsbrottärendena, utifrån brottsskadeersättningsaspekten, generellt kräva mer för att en skuldsanering ska beviljas jämfört med i personbrottsärendena.

182 Prop. 1993/94:123 s. 100 – 101. Se exempelvis Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2017-12-18, ärende ÖÄ

656–17 samt Hudiksvalls tingsrätts beslut 2017-05-15, ärende Ä 1875–16, Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2018-10-31, ärende ÖÄ 2002–18 och Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2018-11-30, ärende ÖÄ 2197–18 samt Helsingborgs tingsrätts beslut 2018-06-26, ärende Ä 130–18.

183 Se exempelvis Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2014-06-03, ärende ÖÄ 934–14 samt Blekinge tingsrätts beslut 2014-03-12, ärende Ä 2454–13, Svea hovrätts beslut 2013-04-05, ärende ÖÄ 3183–13 samt Västmanlands tingsrätts beslut 2013-03-13, ärende Ä 5583–12, Svea hovrätts beslut 2011-03-29, ärende ÖÄ 10389–10, Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2017-06-21, ärende ÖÄ 462–17 och Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2020-02-24, ärende ÖÄ 1012–19.

184 Se exempelvis Göta hovrätts beslut 2018-12-13, ärende ÖÄ 2573–18, RH 2014:47 och Hovrätten över Skåne

och Blekinges beslut 2018-10-31, ärende ÖÄ 2002–18. Se även avsnitt 3.3.1.1.

185 Se exempelvis Svea hovrätts beslut 2017-03-10, ärende ÖÄ 1149–17, Svea hovrätts beslut 2017-09-26, ärende

ÖÄ 1704–17, Göta hovrätts beslut 2020-01-23, ärende ÖÄ 3536–19 samt Norrköpings tingsrätts beslut 2019-10-28, ärende Ä 2403–19, Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2017-12-14, ärende ÖÄ 1027–16 och RH 1995:31. 186 Svea hovrätts beslut 2018-07-02, ärende ÖÄ 1019–18.

187 Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 12-18, ärende ÖÄ 656–17 och Hudiksvalls tingsrätts beslut

2017-05-15, ärende Ä 1875–16.

48 Efter att brottslighetens allvarlighetsgrad bedömts går hovrätterna i många fall in på tidsperioden. Tidsperioden utgörs av tiden från att de brottsliga gärningarna begåtts eller domen fallit fram till dess att skuldsanerings söks.¹⁸⁹ Om den skuldsatta avtjänat ett fängelsestraff ska dock denna tid inte ingå i tidsperioden.¹⁹⁰ Brottslighetens allvarlighetsgrad lägger grunden för hur lång tid som skuldsaneringen är helt utesluten, när en skuldsanering kan beviljas om det finns andra omständigheter som talar för skuldsanering och slutligen när skuldernas ursprung inte längre är av betydelse.¹⁹¹ Brottslighetens allvarlighetsgrad och tidsperioden vägs ofta mot varandra. Avvägningen resulterar ofta i en gradering där det framkommer med vilken styrka brottsligheten, och de till brottsligheten kopplade skadeståndsskulderna, talar emot skuldsanering.¹⁹² Utifrån denna gradering vägs sedan andra omständigheter som talar för eller emot skuldsanering in. Det sker även i flera fall en mer övergripande gradering av om samtliga omständigheter som helhet talar för eller emot skuldsanering.193 Omständigheterna kan exempelvis tala starkt emot skuldsanering, förhållandevis starkt emot skuldsanering eller i viss mån emot skuldsanering.194 Utifrån hovrättspraxis framstår brottsligheten som den viktigaste omständigheten för att bedöma tidsperioden, men utifrån HD:s uttalanden i NJA 2017 s. 741 ska även skadeståndsbeloppet vara en del i detta. Något stöd för det i hovrättspraxis har dock inte observerats ens i de fall där skadeståndsbeloppet omnämns som beaktansvärt.¹⁹⁵ Skadeståndsbeloppets påverkan på tidsperioden betydelse är därmed oklar.

En vanlig omständighet som beaktas av hovrätternas i detta skede av bedömningen är skadeståndsskulderna, och då framförallt hur stor andel av dessa som utgör den totala skuldbördan. I vissa fall omnämns även att skadeståndsskulden i sig utgör ett beaktansvärt belopp, medan motsvarande eller större belopp i andra fall inte omnämns alls.¹⁹⁶ Det ger enligt mig slutsatsen att det framförallt är skadeståndsandelen av den totala skuldbördan som är av

189 Se avsnitt 3.3.2.

190 Göta hovrätts beslut 2018-12-13, ärende ÖÄ 2573–18 och Göta hovrätts beslut 2019-05-14, ärende ÖÄ 1370–

19. Se även Svea hovrätts beslut 2011-03-29, ärende ÖÄ 10389–10. 191 Se avsnitt 3.3.1,3.3,2 samt 2.6.2.

192 Se exempelvis Svea hovrätts beslut 2018-07-02, ärende ÖÄ 1019–18 och Göta hovrätts beslut 2018-04-05, ärende ÖÄ 2818–17.

193 Se exempelvis Göta hovrätts beslut 2018-04-05, ärende ÖÄ 2818–17, Hovrätten för Nedre Norrlands beslut

2019-03-05, ärende ÖÄ 1364–18 och Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2017-12-14, ärende ÖÄ 1027–16. 194 Se exempelvis Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2017-12-18, ärende ÖÄ 656–17 samt Hudiksvalls tingsrätts beslut 2017-05-15, ärende Ä 1875–16, Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2018-11-30, ärende ÖÄ 2197–18 samt Helsingborgs tingsrätts beslut 2018-06-26, ärende Ä 130–18 och Svea hovrätts beslut 2018-07-02, ärende ÖÄ 1019–18.

195 Se avsnitt 3.3.3.

196 Hovrätten för Västra Sveriges beslut 2020-05-13, ärende ÖÄ 1828–20, Göta hovrätts beslut 2019-05-14, ärende ÖÄ 1370–19, Göta hovrätts beslut 2017-11-07, ärende ÖÄ 1916–17, Hovrätten för Västra Sveriges beslut 2020-05-19, ärende ÖÄ 3290–20 och Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2018-11-30, ärende ÖÄ 2197–18.

49 betydelse, och inte beloppet i sig. Att utgå ifrån skadeståndsandelen kan enligt min bedömning leda till vissa problem. Det kan i sådant fall finnas incitament för en person med skadeståndsskulder att dra på sig en större skuldbörda. En större skuldbörda ger en lägre skadeståndsandel, vilket utifrån hovrätternas resonemang ses som positivt. Självklart kommer domstolen även beakta dessa skulders ursprung, och göra en bedömning av om dessa talar för eller emot skuldsanering, men det skapar ett incitament till en högre skuldsättning. Utifrån förarbetena bör detta ses som allvarligt, då en viktig del av skälighetsbedömningen är att skuldsanering inte ska beviljas i de fall det kan anses stötande ur allmän synpunkt. HD har i NJA 2017 s. 741 poängterat att det är en bedömning utifrån samhällets perspektiv. Utifrån ett samhällsperspektiv bör det ses som stötande om hovrätterna beviljar skuldsaneringar med motiveringar som ger incitament till en ökad skuldsättning.

En annan effekt av att fokusera på skadeståndsskuldernas andel av skuldbördan är att beaktansvärda belopp som i sig borde tala emot skuldsanering marginaliseras. Det kan innebära att brottsoffer förlorar möjligheten att få skadeståndet utbetalt på grund av att den skuldsatta har en i övrigt stor skuldbörda. Av denna anledning bör beloppet enligt min mening värderas separat, vilket sker i vissa beslut även om det saknas klargörande resonemang kring beloppets påverkan på skälighetsbedömningen.¹⁹⁷ Beloppets betydelse har som ovan nämnt även betonats av HD.

En annan omständighet som talar emot en skuldsanering är om det rör sig om upprepad, planerad eller hänsynslös brottslighet.¹⁹⁸ Denna typ av brottslighet kan medföra att den ovan nämnda tidsperioden utökas. Detsamma bör utifrån hovrättspraxis gälla brottslighet riktad mot barn, och då framförallt sexualbrott eftersom integritetskränkningen i dessa fall är särskilt stor.¹⁹⁹ Domstolarna väger även, förutom brottets allvarlighetsgrad och slag, in omständigheter från de specifika gärningarna. Det kan exempelvis vara att brottsligheten pågått under en längre tid, eller att den skuldsatta utnyttjat personer som befunnit sig i en beroendeställning.²⁰⁰ När det gäller upprepad brottslighet kan även mindre allvarliga återfall medföra att äldre grövre

197 Se exempelvis Hovrätten för Västra Sveriges beslut 2020-05-13, ärende ÖÄ 1828–20, Göta hovrätts beslut 2019-05-14, ärende ÖÄ 1370–19 och Göta hovrätts beslut 2017-11-07, ärende ÖÄ 1916–17.

198 Se avsnitt 3.3.4.

199 Se exempelvis Hovrätten över Skåne och Blekinges ärende ÖÄ 2002-18 men även avsnitt 3.3.1.1.

200 Se exempelvis RH 2014:47, Svea hovrätts beslut 2017-01-31, ärende ÖÄ 10802–16 samt Södertörns tingsrätts

beslut 2016-12-05, ärende Ä 9952–16 och Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2018-11-30, ärende ÖÄ 2197–18 samt Helsingborgs tingsrätts beslut 2018-06-26, ärende Ä 130–18.

50 brottslighet påverkar skuldsaneringsförfarandet under en längre tid, än i de fall det inte rör sig om upprepad brottslighet.²⁰¹

På motsatt sätt talar ett enstaka brottstillfälle där den skuldsatta en längre period efter brottsligheten levt ett ordnat liv för att bevilja skuldsanering.²⁰² Att en person begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning eller under pågående missbruk är andra omständigheter som kan mildra bedömningen av brottslighetens påverkan på skälighetsbedömningen.²⁰³ En skuldsatt som begått brott under en missbruksperiod kan exempelvis ha goda chanser att beviljas skuldsanering om personen senare blir fri från sitt missbruk och börjar leva under ordnade former.²⁰⁴ Frivilliga avbetalningar är även det en omständighet som hovrätterna generellt bedömer som positivt, och avbetalningar kan väga upp om skadeståndsandelen är förhållandevis hög.205 Att avbetalningarna skett frivilligt är av stor vikt för bedömningen, och avbetalningar som skett genom utmätning påverkar inte skälighetsbedömningen positivt.206

En omständighet rörande brottets karaktär som däremot inte verkar tillmätas betydelse är straffets längd. I den praxis som granskats omnämns inte straffets längd som en omständighet i sig. Något som däremot tillmäts betydelse enligt hovrätterna är att den skuldsatta under den tid personen avtjänat sitt fängelsestraff inte kunnat betala av sina skulder eller dra på sig nya skulder.²⁰⁷ Det bör enligt min tolkning höra samman med att personen under denna tid inte själv styr sina handlingar. Kopplat till bedömningen av hur lång tid personen levt med överskuldsättning, levt ett ordnat liv eller kunnat betala av sina skulder har därmed fängelsestraffets längd betydelse. Ett långt fängelsestraff kan medföra att den skuldsatta måste vänta en längre tid innan skuldsanering kan bli aktuellt.

201 Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2016-11-24, ärende ÖÄ 1922–16 och Blekinge tingsrätts beslut 2016-07-01, ärende Ä 831–16.

202 Se exempelvis Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2003-01-10, ärende ÖÄ 1530–02 samt avsnitt 3.3.4

och 3.3.5.

203 Se avsnitt 3.3.4.

204 Se exempelvis Hovrätten för Övre Norrlands beslut 2011-09-21, ärende ÖÄ 325–11 och Hovrätten för Övre

Norrlands beslut 2017-03-21, ärende ÖÄ 107–17.

205 Se exempelvis Svea hovrätts beslut 2011-09-19, ärende ÖÄ 2813–11 och Uppsala tingsrätts beslut

2011-03-10, ärende Ä 8450–10 samt Kronofogdemyndighetens beslut den 2 december 202011-03-10, dnr S-3395-10-0100 och Hovrätten för Övre Norrlands beslut 2017-03-21, ärende ÖÄ 107–17.

206 Se exempelvis Göta hovrätts beslut 2017-01-09, ärende ÖÄ 2873–16 samt Linköpings tingsrätts beslut

2016-10-14, ärende Ä 3097–16 och Svea hovrätts beslut 2017-01-31, ärende ÖÄ 10802–16 samt Södertörns tingsrätts beslut 2016-12-05, ärende Ä 9952–16.

207 Se exempelvis Svea hovrätts beslut 2011-03-29, ärende ÖÄ 10389–10 samt Södertörns tingsrätts beslut

51 En annan omständighet som utifrån NJA 2017 s. 741 påverkar skälighetsbedömningen positivt är om skadeståndsfordran övertagits av BrOM. I praxis före NJA-fallet fanns både resonemang kring att det inte skulle inverka på bedömningen och att det var en omständighet som talade för skuldsanering.²⁰⁸ I och med HD:s uttalanden i NJA 2017 s. 741 får dock rättsläget numera anses klart, vilket även återspeglas i hovrättspraxis som avgjorts efter NJA-fallet.²⁰⁹ På samma sätt som det är positivt ur skuldsaneringssynpunkt om BrOM har övertagit fordran är det negativt om brottsoffret har kvar sin fordran, vilket enligt HD har sin grund i att brottsoffret i dessa fall går miste om det utdömda skadeståndet. Resonemanget har sin grund i att HD menar att det viktiga ur ett samhälleligt perspektiv är att brottsoffret får betalt, och inte vem som i realiteten betalar.

En omständighet som ofta tas upp sist i besluten är behovet av ekonomisk rehabilitering.²¹⁰ Behovet av ekonomisk rehabilitering är en viktig utgångspunkt för att skuldsanering ska kunna beviljas, eftersom det är själva utgångspunkten för att en skuldsanering är nödvändig. I rättsfallen hanteras omständigheten som den sista vikten som läggs på vågskålen. Antingen gör behovet av ekonomisk rehabilitering att skuldsanering kan beviljas trots skadeståndsskulderna och brottsligheten som har orsakat dessa, eller så kan skuldsanering inte beviljas trots det stora behovet på grund av övriga negativa omständigheter.²¹¹ Ett stort behov av ekonomisk rehabilitering omnämns ofta som en tungt vägande omständighet,²¹² och får därmed anses ha en stor påverkan på skälighetsbedömningen. Ett stort behov av ekonomisk rehabilitering är därmed en omständighet som kan göra en annars oskälig skuldsanering skälig, men det beror på tyngden hos de övriga omständigheterna.

208 Se exempelvis Svea hovrätts beslut 2017-01-31, ärende ÖÄ 10802–16 samt Södertörns tingsrätts beslut

2016-12-05, ärende Ä 9952–16 och Göta hovrätts beslut 2017-01-09, ärende ÖÄ 2873–16 samt Linköpings tingsrätts beslut 2016-10-14, ärende Ä 3097–16.

209 Att hovrätterna följer HD:s resonemang kan exempelvis ses i Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2018-11-30, ärende ÖÄ 2197–18 samt Helsingborgs tingsrätts beslut 2018-06-26, ärende Ä 130–18, Göta hovrätts beslut 2018-04-05, ärende ÖÄ 2818–17 och Hovrätten för Västra Sveriges beslut 2020-05-19, ärende ÖÄ 3290–20.

210 Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2017-12-14, ärende ÖÄ 1434–16, Hovrätten för Nedre Norrlands beslut

2019-03-05, ärende ÖÄ 1364–18, Svea hovrätts beslut 2018-07-02, ärende ÖÄ 1019–18 och Svea hovrätts beslut 2017-03-03, ärende ÖÄ 10808–16.

211 Se exempelvis Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2017-12-14, ärende ÖÄ 1434–16 och Hovrätten för Nedre

Norrlands beslut 2019-03-05, ärende ÖÄ 1364-18 där skuldsanering beviljades. Se exempelvis Göta hovrätts beslut 2017-11-07, ärende ÖÄ 1916–17, Svea hovrätts beslut 2011-03-29, ärende ÖÄ 10389–10 och Göta hovrätts beslut 2018-12-13, ärende ÖÄ 2573–18 där skuldsanering nekades.

212 Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2017-12-14, ärende ÖÄ 1434–16, Hovrätten för Nedre Norrlands beslut

52 Utifrån sammanställningarna som återfinns i avsnitt 3.1 och 3.2 går det att urskilja att