Isaksson (2006) och andra arbeten nämner dessa anledningar som de främsta för att eleverna har valt ett visst språk:
• franska: vackert • spanska: stort, roligt
• tyska: roligt, lätt, familj/släkt påverkade valet • alla språk: vill resa till ett land där det talas
Detta stämmer i stort även med resultatet av detta arbete. Eleven som valde franska sade att en av anledningarna var att franska är ett vackert språk. Detta nämnde också den elev som ville välja franska, men blev tvungen att välja tyska. Spanska valde de för att det verkade vara ett roligt språk och de pratade även om resor till Spanien. Ingen av dem talade om spanska som ett stort språk. Detta kan bero på att femmorna har arbetat med Europa och inte har kunskap om spanskans stora spridning utanför Europa. Hälften av dem som valde tyska hade släkt i Tyskland och de andra tyckte att det verkade som ett bra och roligt språk. Några hade också familjemedlemmar som hade läst språket innan.
En av eleverna valde bort de andra språken för att de verkade svårare och bekräftar därmed Isakssons (2006) fundering om eleverna valt språket för att det var mest intressant/roligast eller för att det verkar minst tråkigt och enklast. Det kan finnas fler elever som gjort ett liknande val, utan att uttrycka den åsikten för mig.
De flesta av de elever som blev intervjuade för detta arbete säger att de inte blev influerade av någon familjemedlem till att välja samma språk som någon i familjen läst innan. I några fall är det i stället tvärtom och eleverna har valt det språk som ingen i familjen kan. En av eleverna nämnde t.o.m. det som en orsak för sitt språkval. Norlin (2007) konstaterar också liknande svar i
sitt arbete. Detta kan betyda att dessa elever valt sitt språk utan att någon annan bestämt åt dem vad de skulle välja. Indirekt har dock deras familj influerat dem, eftersom de har påverkat vilket språk som blev valt genom att inte ha läst just det språket. Även Fredholm (2006) skriver om elever som säger att de inte påverkats av någon.
Precis som i undersökningen av Nylander, Palm & Östergren verkar de flesta eleverna i denna undersökning nöjda med sitt val, även om de flesta inte riktigt kunde motivera varför de valde det. De nöjde sig med att svara att det verkade roligare och att det var viktigt att lära sig språket om de skulle resa till landet där det talas. Vissa av eleverna nöjer sig med att kunna bli förstådda, medan några vill kunna prata språket bättre. Att eleverna tycker det räcker med att göra sig förstådda är något som Bergseth & Edlert tar upp i sin undersökning. De påpekar skillnaden mellan eleverna och lärarna, som tycker att eleverna ska lära sig mer. Det är inte förvånande att eleverna i denna undersökning, som är yngre än eleverna i de andra undersökningarna, inte har kommit fram till fler anledningar till att studera språk. De bekräftar Fredholms (2006) tes om att yngre elever mest nöjer sig med enkla svar.
Elever som vet vad språkstudier innebär, känner förmodligen någon eller har en familjemedlem som läser eller har läst språket. I detta arbete hade de flesta minst en förälder som hade läst språket. Eleverna hade som mål med sitt språk att de ville resa till landet där det talas och/eller att de ville kunna prata språket. Med tanke på att detta även har sagts av andra elever när de fått frågan i andra arbeten dras slutsatsen att de flesta av eleverna kanske har influerats av andra, men att de anser att de har valt sitt språk av fri vilja och de ser fram emot att börja med det.
Eftersom de flesta eleverna var lite osäkra på exakt vad deras föräldrar tyckte om deras språkval, drar jag slutsatsen att språkvalet inte har blivit diskuterat så mycket hemma hos eleverna. Speciellt de som har läst tyska har familjemedlemmar som talar eller har läst språket. Av de tre elever i detta arbete som valt spanska, är det bara en vars förälder har läst språket. De andra två har valt det trots att de inte känner någon som talar språket. Det verkar ändå som om de räknar med att de ska få stöd hemifrån. Om förhoppningarna från eleverna i denna undersökning stämmer, kan de kanske klara av sitt språkval utan att ångra det. Två har som mål att kunna resa till Spanien, medan den tredje inte visste vilket mål hon hade med spanskan.
En av de intervjuade framhöll att det var många klasskamrater som valt samma språk, tyska i de här klasserna, men det var inget som bekräftades av de andras åsikter. En av Isakssons (2006) slutsatser är att spanskan är populär för att kompisar väljer samma språk. Den anledningen dyker inte upp så tydligt här, då ingen av de andra eleverna bekräftade utsagan om kompisvalets betydelse. Det som i stället kom fram bland de andra, var att intresset för hur andra hade valt var litet. En stor anledning till detta på denna skola är förmodligen att eleverna inte kommer att gå i samma klass när de blir sexor. De vet alltså inte vem av de andra i klassen som de kommer att fortsätta vara klasskamrater med förrän ca 1 månad efter att de har gjort sina språkval.
Inga av eleverna i denna undersökning uttryckte några negativa tankar om själva länderna där språken talas, som elever i ett par andra undersökningar har gjort. De negativa kommentarerna från andra arbeten har bara rört Tyskland, men det är inget som kom fram i denna undersökning. Det Tyskland som femmorna arbetar med under en kort tid handlar mest om natur och infrastruktur. Frågan är om inte de negativa kommentarerna ökar under senare årskurser när eleverna läser om andra världskriget. Inga av dessa elever har heller provat på något av språken. De som kommit närmast är de som lärt sig lite av familjemedlemmar och de som har varit i länderna där språken talas.
Att resa till landet där språket talas var också den största anledningen för dem av eleverna som tyckte att språk är viktigt. Den andra hälften av eleverna svarade antingen att de inte visste eller att de tyckte att engelska var viktigast. Det sista påståendet stämmer med det som Bergseth & Edlert (2003) kom fram till i sin undersökning. När det sedan kom till frågan om vad som är viktigast när de lär sig ett nytt språk, var det många som tvekade och inte visste riktigt vad de skulle svara. Med tanke på att bara tre elever uttryckte en åsikt i ämnet, kan detta vara en fråga som inte borde ha varit med i intervjuguiden.
Gruppen delades även upp i delar när de skulle svara på hur viktigt språk är jämfört med andra ämnen. För det mesta fick jag räkna upp andra ämnen och drygt hälften av dem tyckte inte det var lika viktigt som svenska och matematik. Detta faktum ändrar sig om språket är roligt. Då ändrar två elever sitt svar och helt plötsligt tycker majoriteten att språk är lika viktigt. En kompromiss
mellan elevernas svar blir att de flesta tycker det är ganska viktigt. I och med att två elever snabbt ändrade sig, bör frågan ställas om dessa elever verkligen har tänkt till på frågan eller om det är något som de flesta femmor tycker, men inte uttryckte. Blir språk mindre viktigt om det inte är roligt och gäller detta även andra ämnen?