Språkvalet i årskurs fem

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

10 poäng

Språkvalet i årskurs fem

Vilka faktorer påverkar elevernas språkval och vilka

förväntningar har de på sina lärare och kommande språkstudier?

Cindy Norlin

Lärarexamen 180 poäng Handledare: Stefan Early

4-9 EnTy

Sammanfattning

Vilka bakomliggande orsaker finns det till de språkval eleverna gör och vilka förhoppningar har de på lärarna och de kommande språklektionerna? Med hjälp av en intervjuguide genomfördes 11 strukturerade intervjuer med kvalitativa inslag.

Resultatet visar att eleverna kände stor osäkerhet när de valde sitt språk. Faktorer de påverkades av var:

• familjens åsikter • deras åsikt om språken • resor

Åsikterna om roliga/dåliga lektioner och bra/dåliga lärare var lika varierande som antalet elever. De ville inte bestämma speciellt mycket och de flesta hade inte tänkt speciellt mycket över sitt språkval.

Mina slutsatser är att vi behöver veta mer om hur olika eleverna tycker och tänker om språket, lektioner och lärare. Eleverna behöver mer information om språkvalet och vad språkstudier innebär.

Nyckelord: franska, förväntningar på språkstudier, moderna språk, orsaker till språkval, spanska, språkval, tyska

Innehållsförteckning

1 INLEDNING

2 SYFTE OCH PROBLEMAVGRÄNSNING

3 LITTERATURGENOMGÅNG

4 METOD OCH GENOMFÖRANDE

4.1 Val av undersökningsmetod 12 4.2 Forskningsetiska aspekter 14 4.3 Urval 15 4.4 Utformningen av intervjuerna 17 4.5 Intervjuguiden 17 4.6 Tillvägagångssätt 18

5 RESULTAT

6 ANALYS

6.1 Orsaker till elevernas språkval 30

6.2 Elevernas förväntningar på lärare och sina kommande språkstudier 33

7 DISKUSSION

7.1 Metoddiskussion 35

7.2 Orsaker till elevernas språkval 37

7.3 Elevernas förväntningar på lärare och sina kommande språkstudier 41

7.4 Avslutande kommentar och slutsats 45

LITTERATURFÖRTECKNING

BILAGA 1 49

BILAGA 2 50

1

Inledning

Många elever fullföljer inte det val av moderna språk som de gjorde i femman, utan hoppar av. Det finns flera examensarbeten som handlar om elevernas avhopp i språk från årskurs 6 och högre. Deras svar på varför eleverna hoppar av är bl.a. att eleverna:

• tycker sig inte vara nog motiverade för att lägga ner tillräckligt med arbete på språket • anser att språklektionerna blivit för svåra

• tycker att andra ämnen är viktigare

Gemensamt för tidigare examensarbeten är att alla elever som tillfrågats om orsakerna till deras språkval och deras avhopp går i årskurserna 6 och högre.

Det är svårt att veta hur mycket elever kommer ihåg av ett val, som de gjorde då de gick i femman. Som blivande språklärare i engelska och tyska intresserar det mig mycket vilken motivation eleverna hade till att välja ett visst språk och vilka förväntningar de har på de kommande språklektionerna. Om vi skulle se eleverna som konsumenter och ämnet moderna språk som en produkt de köper: vad förväntar sig eleverna av den produkt de kommer att köpa och vad tror de kommer att hända när de har köpt den? Eleverna är en grupp vi måste fråga, när det gäller vilka krav som ska ställas på produkten moderna språk för att de ska vilja ha den. När det gäller det faktum att färre elever väljer att fortsätta läsa språk, till förmån för andra ämnen, har Bergseth & Edlert (2003) gjort en attitydundersökning bland elever i grundskola och på gymnasiet på uppdrag av skolverket som flera arbeten hänvisar till. I deras arbete framgår det att motivationen är viktig för eleverna och att de flesta nöjer sig med nog språkkunskaper för att kunna göra sig förstådda på språket. En fråga som då dyker upp är om elevernas språkval är genomtänkt. Har de valt det språk som de finner mest intressant/roligast eller har de valt det som verkar minst tråkigt och enklast? Detta är intressanta funderingar som bl.a. Isaksson (2006) ställer sig i sitt examensarbete (s 7).

Min undersökning ger information om vad som kan ha orsakat de utvalda elevernas språkval och hur de tror att de kommande språkstudierna kommer att bli. Andra områden som också är

intressanta är hur viktigt femmorna tycker det är med språk och om hur de vill att lärarna och språklektionerna ska vara.

2

Syfte och problemavgränsning

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför elever har valt sitt språk och vad de förväntar sig av de kommande lektionerna. Arbetet ska visa vilka orsaker som gjort att eleverna valde det språkval de gjorde. Dessutom vill jag veta vilka förväntningar de har på läraren och på vad som ska hända när de har påbörjat sina språklektioner.

För att definiera vilka faktorer som avgör en elevs språkval avser detta arbete att besvara följande frågor:

• vilka orsaker finns det till att eleverna valt sitt språk?

• hur vill eleverna att lärarna och de kommande lektionerna ska vara?

Undersökningen har begränsats till en skola och de femmor som går på den. Den kan därför inte sägas vara representativ för alla elever i femman.

3

Litteraturgenomgång

Allt material som jag hittat handlar om elever som håller på att läsa moderna språk eller har bytt till ett annat ämne. I materialet ställs frågor som t.ex. varför eleverna valde språket från början och vilka orsaker det finns till att de senare har valt att byta. Detta innebär att flera arbeten, till viss del, behandlar samma frågeställningar som detta arbete. Det som är omöjligt att veta är hur mycket det påverkar, att det är upp till flera år sedan de valde språket för första gången. Vilka förväntningar hade eleverna på kommande språklektioner? Vad var det som gjorde att eleverna valde det språk, som de sedan började läsa?

För språklärare är det viktigt att ha kunskap om elevernas skäl för sina språkval. När det gäller motivation för att göra något, skriver Håkan Jenner (2004) i boken Motivation och

motivationsarbete att det går att se tre samverkande delar. Det gäller att ta reda på vad det är som

sätter igång händelsen och vad den är riktad mot. Dessutom påverkar självförtroendet om målet kommer att kunna nås (s 41-42). Är elevernas förväntningar på de kommande lektionerna positiva och ser de på språket som något de kan ha nytta av eller är det bara något som händer på en lektion? Han skriver vidare om lärarrollen och hur viktigt det är att lärarens förväntningar på eleverna är positiva och att de upplever lektionerna som meningsfulla (s 36).

Tornberg (2005) skriver också om meningsfullhet i boken Språkdidaktik. Elever som inte förstår en uppgift, kan tappa motivationen. De måste kunna se sambandet mellan undervisningen och det språk som används utanför klassrummet, annars kommer många elever bara att lära sig det som behövs för att klara proven. Läraren måste vara uppmärksam på vilka idéer eleverna har om undervisningen (s 9). De måste vilja lära sig något, inte bli tvingade att lära sig det. Att läraren är viktig är också något som Nylander, Palm & Östergren (2006) kommer fram till i sin kvalitativa undersökning i deras examensarbete. Läraren bör ha en varierad och individanpassad undervisning. Det som gymnasieeleverna tycker är viktigast i undersökningen är att de:

• har nytta av språket

• själva får välja sitt språk

De påpekar även att den största orsaken till att elever vill studera ett språk är att de vill resa till landet där språket talas (s 7). Det är där eleverna känner om de kan göra sig förstådda. De skriver vidare att eleverna inte behöver ha roligt hela tiden, bara de känner att det de gör är meningsfullt. För vissa elever i deras studie är det viktigast att de själva har fått välja språket. Det påpekar även de gymnasieelever som uttalar sig i det examensarbetet som Näs (2007) gjort. De som väljer språk är också genuint intresserade och tycker att det är viktigt med språk, medan de som inte har samma intresse och inte heller tycker att språk är viktigt kan välja bort det. Dessa ungdomar har svårt att förklara varför det är viktigt, men den orsak som de flesta nämner är att kunna prata på resor (s 24).

Olika anledningar till de specifika språkvalen går att hitta i flera examensarbeten och några av dem används som referens av andra som gjort liknande examensarbeten. Arkel (2007) och Isaksson (2006) är två av dem som nämner den studie om språkval på grundskolenivå, som Jackson (2005) gjort. I denna konstateras det att semesterresor är avgörande för språkvalet (s 20) och att tyska har en negativ klang (s 28). Han skriver vidare att tyska uppfattas som jobbigt, medan Arkel (2007) konstaterar att spanskan anses som roligast bland elever i grund- och gymnasieskola och därför ökar i popularitet på de andra språkens bekostnad (s 6). Hon refererar till Bergseth & Edlert, som kom fram till att tyska och franska väljs bort, snarare än att spanskan väljs. Hon refererar även till Fredriksson, som fann att inte ens en grupp nybörjare i tyska kände någon större entusiasm inför sitt språkval och att den miljö som eleverna växer upp i spelar en stor roll (s 7).

I det arbete bland grundskoleelever som Isaksson (2006) gjort visade enkätundersökningen att franskan valdes främst för att det var vackert, spanskan för att det var ett stort och roligt språk och tyskan för att det verkade roligt, lätt och att familjen hade påverkat till valet (s 17). Detta stämmer i stort även med Bergseth & Edlerts (2003) attitydundersökning. Jackson (2005) fick också likalydande resultat förutom att i hans arbete var de främsta anledningarna till att eleverna valde tyska att de tyckte det var ett intressant språk eller de hade släktingar i tysktalande länder (s 21).

Det arbete som flest undersökningar refererar till är Bergseth & Edlert (2003). Attitydundersökningen är gjord på uppdrag av skolverket och fokuserar på elevernas språkval, deras motivation för valet och varför de hoppar av sitt språk. Vad de huvudsakligen kommer fram till i sitt arbete är bl.a. att:

• engelska är viktigare än andra språk och det enda som är nödvändigt • spanskan har ökat på bekostnad av främst tyskan

• lärarna anser att eleverna ger upp lättare nu än de gjort tidigare • motivationen är viktig för eleverna

• eleverna nöjer sig med att kunna göra sig förstådd på språket, till skillnad mot lärarna som vill ha en högre kunskapsnivå

• elever som hoppat av och läser förstärkt svenska/engelska stöds av föräldrar, även om de hellre hade sett att eleverna fortsatte språket

En intressant vinkling fick Norlin (2007) i sitt examensarbete, när det i undersökningarna visade sig att de flesta av grundskoleeleverna som läste tyska hade minst en familjemedlem som tidigare läst tyska, men ändå sade de flesta att de inte blivit påverkade av detta när de själva valde tyska som språk (s 12-13). Av de grundskoleelever som Fredholm (2006) undersökte i sitt examensarbete sade också nästan alla att de valt sitt språk utan att någon annan bestämde åt dem (s 19). Det står dock vidare i studien att eleverna inte verkar veta vad de valde och vad det skulle innebära (s 20).

En åsikt som Isaksson (2006) fick bekräftad i sina intervjuer, men inte i sin enkätundersökning, var den att spanskan har blivit stor för att kompisar väljer samma språk (s 34). Hon skriver vidare om hur attitydundersökningen, som det ofta refereras till, visade att familjemedlemmar och äldre kompisar som läst de andra språken påverkat elever till att läsa spanska i stället. Det kunde dock inte bekräftas helt i hennes undersökning. Denna möjlighet för påverkan påtalas i andra examensarbeten utförda bland grundskoleelever, som t.ex. Johansson & Wiklund (2007) och är även något som Andersson & Johnsson (2006) nämner i sitt arbete. Om så inte är fallet, anser de att det valda språket borde ha valts av intresse eller som bäst av alternativen i stället för att vara det som verkade minst tråkigt. Isaksson (2006) hade också två elever som valt ett språk som inte

deras föräldrar hade läst. Den ena av dem ångrade sedan språkvalet, då det inte fanns något stöd hemifrån (s 29).

Isakssons (2006) undersökning visade vidare att spanskan valdes bort av franskeleverna för att franska var det enda språk de ville läsa och tyskeleverna tyckte att det verkade tråkigt, svårt och de var negativa till gruppen eller läraren. Franskan valdes bort av både tysk- och spanskeleverna för att det ansågs för svårt och krångligt. Tyskan valdes bort av spanskeleverna för att det var fult och franskeleverna ville bara läsa franska och tyckte att tyska var för likt svenska (s 18). Detta blev gjort efter det att eleverna hade fått prova språken i vecka. Bergseth & Edlert (2003) och Jackson (2005) fick också likalydande resultat förutom att bortvalet av franskan även gjordes för att den var snobbig (s 27). Jackson (2005) fick också fram att eleverna även har mycket negativt att säga om Tyskland, speciellt när det gäller krigshändelser (s 22) och detta kom även Norlin (2007) fram till (s 18).

Vad säger då skolans styrdokument om vad eleverna ska kunna, när det gäller språk och språkval? I Lpo 94 (2006) kan vi läsa att skolan ska sträva mot att varje elev:

• kan leva sig in i och förstå andra människors situation (s 8) • lär sig kommunicera på främmande språk (s 9)

• inhämtar tillräckliga kunskaper för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning (s 10)

I kursplanen för moderna språk (2000) kan vi läsa att:

• utbildningen i språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga

• ämnet också syftar på att eleven ska vidmakthålla och utveckla sin lust och förmåga att lära sig språk

Vikten av att eleverna får en positiv återkoppling från läraren är något som Jenner (2004) skriver om. En lärare som är likgiltig eller bara undervisar efter sin egen planering riskerar snabbt att eleverna tycker det är ointressant och tråkigt (s 36). Nylander, Palm & Östergren (2006) skriver i sitt arbete om att elever vill ha roliga och varierande lektioner (s 19). Detta är något som också nämns i andra undersökningar. Den största betydelsen för hur lektionerna blir är läraren som

planerar och som måste vara motiverad och själv tycka att ämnet är kul. Läraren måste även möta eleverna på deras nivå, vara lagom snäll/hård och ge dem uppmuntran.

Vidare står det i deras arbete om hur viktigt eleverna tycker det är att få vara med och bestämma (s 19). Då får de göra det de vill och tvingas inte till något av läraren. Att eleverna får vara med och bestämma är också något som uttrycks i Kursplanen (2000), där det står att skolan ska sträva mot att eleven:

• utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i samarbete med andra

• utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning

Eleverna i deras arbete nämner också att gruppens sammansättning är viktig. För vissa är det viktigast att gruppen är liten, medan de andra påpekade att det är viktigt med sammanhållningen (s 20). Detta är även något som påpekas i en undersökning av Näs (2007). Där påpekar gymnasieeleverna hur dålig stämning kan finnas i en grupp som är sammansatt av elever från olika program och inte har något gemensamt intresse (s 24).

Näs (2007) skriver vidare att anledningar till att elever hoppar av kan vara att de tycker att ämnet är för svårt eller att det tar för lång tid att lära sig ett språk. Eleverna konstaterar att det är upp till lärarna att få eleverna att inse möjligheterna med andra språk och att det inte är tillräckligt för eleverna att kunna engelska.

När det gäller möjligheten att det kommer att bli obligatoriskt att läsa språk är eleverna i studien av Johansson & Wiklund (2007) av den uppfattningen att de då skulle satsa mer på språkvalet. En ändring av lektionsinnehåll som de föreslog var att de ville ha mer praktiskt arbete på lektionerna. De tyckte inte att det var svårt att bli godkända, utan de valde att hoppa av för att ämnet var för tråkigt (s 12).

Fredholm (2006) kommer fram till att eleverna i de yngre årskurserna mest nöjer sig med enkla svar och skriver att det tyder på en bristande formuleringsförmåga som behöver tränas i eftertanke och reflektion (s 24).

4

Metod och genomförande

Tidigare undersökningar om elevers språkval har genomförts med högstadie- och gymnasieelever genom intervjuer och/eller enkäter. Detta arbete är inriktat på femmor, då det är i denna årskurs som de gör sitt val av ett nytt språk eller fördjupade studier i engelska eller svenska. Detta innebär att metod och genomförande måste anpassas till intervjuobjektens ålder.

4.1 Val av undersökningsmetod

Denna undersökning skulle ha kunnat genomföras med hjälp av enkäter och kanske kompletterats med intervjuer. Anledningen till att bara intervjuer valdes, var att undersökningen ville komma fram till vilka åsikter som elever i femman hade om varför de har valde ett visst språk och deras förväntningar. Genom intervjuer undviks de misstolkningar som kan göras på frågor i en enkät genom att de omformuleras. Det går att se om eleverna tvekar eller ser undrande ut. De kan även fråga när de inte förstår vad som avses med en fråga. Nackdelen är att det inte blir så många åsikter som inhämtas på detta sätt. Fördelen är att åsikterna blir uttalade och svar ges på alla frågor, även om det ibland bara blir ett "jag vet inte". När enkätfrågor används kan elever tröttna på dem. De kan hoppa över frågor, strunta i dem och/eller ge underliga svar. Dessa problem undviks i en intervju.

Kvale (1997) anser också att intervju är en lämplig metod om någon vill veta vad andra tycker och tänker om ett speciellt ämne (s 9). Jag är inte intresserad av ytliga svar från många ungdomar, utan vill gå på djupet med vad eleverna verkligen tycker och tänker om sitt språkval. Det är något som lärare vanligtvis inte har möjlighet att göra när de undervisar. Kvale skriver vidare att när det gäller forskningen är intervjun ett professionellt samtal som bygger på vardagens samtal (s 13). Det har dock, som han senare påpekar, ett specifikt syfte och struktur (s 123). Även med ett mindre antal fall, går det ofta att dra vissa generella slutsatser om det som undersökningen handlar om.

för. Han skriver att en kvantitativ studie kan göras om meningen är att ta reda på hur många blommor som finns på en äng. Då är det bara att gå ut och räkna dem. Om resultatet däremot ska redogöra för vilka sorter som finns och hur deras liv ser ut, går det inte att räkna. Forskaren måste försöka förstå deras situation och hitta olika variationer (s 14). Detta passade bra in på detta arbete, som ville reda ut vad som orsakade elevernas val, inte hur många som gjorde de olika språkvalen.

Då elevernas åsikter inom vissa områden skulle utredas, valde jag att göra en strukturerad intervju med kvalitativa inslag. En strukturerad intervju, är något som enligt Johansson & Svedner (2004) :

• har fasta frågeområden • har fasta frågor

• kan ha fasta svarsalternativ (s 25)

Vid en sådan intervju kan svaren registreras med papper och penna eller bandspelare. De intervjuer som genomfördes för detta arbete hade fasta frågeområden, som vart och ett hade sina frågor. Detta gjorde att alla frågor besvarades av alla som intervjuades.

När det gäller intervjuer skriver Holme & Solvang (1997) om några kriterier som utmärker en kvalitativ intervju. Faktorer som de berättar om är bl.a. att intervjuaren:

• får mycket information som delvis kan gå på djupet • har ett intresse för det unika

• har intresse för sammanhang och strukturer

• uppmuntrar en jag-du-relation mellan sig själv och den som undersöks

Denna slags intervjuer ger också utrymme för den personliga kontakt som efterfrågas när forskaren vill ha svar på frågor som inte alltid kan besvaras med bara ett svar. Intervjun kan utvecklas åt flera olika håll beroende på den som frågar och den som svarar (s 78).

Jag använde mig av fasta frågor, som kunde följas upp av egna följdfrågor. Det fanns inte några fasta svarsalternativ, utan det var eleverna som bestämde vad de ville svara. Detta innebar att jag ställde enkla och raka frågor och kunde få innehållsrika svar. I och med att eleverna på de flesta frågorna kunde svara olika och jag inte kunde vara säker på vilka svar som skulle komma

betecknas frågorna som öppna och det ger en kvalitativ aspekt på intervjun. Jag hade ett intresse av att få reda på vad de enskilda eleverna verkligen tyckte och deras egna tankar. Detta är svårt att ta reda på genom enkäter. Detta hindrar dock inte att jag kanske kan ha misstolkat något som sades av de som blev intervjuade. Anledningen till valet av intervju var att ett försök att hitta ett mönster, inte att göra en egentlig mätning.

Jag föredrog att göra anteckningar under intervjuerna, även om det kunde störa eleverna att inte veta exakt vad jag skrev eller inte skrev ner. Informationen som blev resultatet hade kunnat bli mer utförlig om det hade använts en bandspelare vid intervjuerna. För att inte stressa eleverna med något obekant, valde jag bort bandinspelning av intervjuerna. Detta minimerade också elevernas stress över att någon annan skulle kunna lyssna på vad de sagt, trots försäkran om att så inte skulle bli fallet. Även om femmor kan tycka om att uppträda, är de inte vana vid att få deras privata tankar inspelade på band. Det väsentliga blev noterat och det mesta av intervjuerna skrevs ner mer utförligt direkt efter att de blivit gjorda. Dessa anteckningar förvaras så att ingen obehörig kan få tillgång till dem. Det som står i anteckningarna är den intervjuades förnamn, kön, modersmål och svar på frågorna.

4.2 Forskningsetiska aspekter

Det är viktigt att intervjuaren beaktar sitt ansvar mot dem som intervjuas. Det är även viktigt att respektera om det finns ämnen som informanterna inte vill tala om, även om de har ställt upp frivilligt. Holme & Solvang (1997) skriver om hur viktigt det är att intervjuaren skyddar den intervjuades integritet, både fysiskt och psykiskt (s 32). De skriver vidare om den viktiga tystnadsplikten och hur viktigt det är att ingen kan lista ut vilka de intervjuades identiteter är. Trost (2004) skriver att det är bättre att inte skriva något, än att bryta tystnadsplikten. Vid gruppintervjuer gäller inte tystnadsplikten mellan deltagarna, vilket är ett skäl till att jag valde att intervjua alla enskilt.

Kvale (1997) skriver om det etiska arbetet, vilket kan delas in i följande tre delar där intervjuaren ska:

• se till att inte redovisa information som kan leda till att någon kan identifiera den intervjuade, utan dennes godkännande

• ha kunskaper om de konsekvenser som arbetet kan leda till för dem som intervjuas och den grupp som personerna företräder

Dessa delar liknar de krav som Vetenskapsrådet (2002) beskriver:

• informationskrav: det måste anges vilket syfte undersökningen har, hur den går till, vilka risker som finns och att deltagandet ska vara frivilligt (s 7)

• samtyckeskrav: intervjuaren måste ha den intervjuades samtycke och när det gäller barn måste även vårdnadshavaren ha gett sitt samtycke (s 9)

• konfidentialitetskrav: intervjuaren har tystnadsplikt, när det gäller känsliga uppgifter som kan identifiera de enskilda personerna (s 12)

• nyttjandekrav: de uppgifter som samlas in får inte användas till annat än forskning (s 14)

Jag gjorde följande för att följa dessa regler:

1. Innan intervjuerna började informerade jag eleverna gemensamt i klassen om syftet, hur intervjuerna skulle gå till och vad jag skulle använda informationen till.

2. De elever som frivilligt ville delta fick en tillståndsblankett, se bilaga 1, som deras vårdnadshavare skulle skriva under.

3. De elever som lämnade underskrivna tillstånd blev sedan intervjuade.

4. Någon personinformation förutom deras förnamn, kön och ålder blev inte insamlad. 5. De blev också informerade om att ingen annan än intervjuaren, skulle läsa

anteckningarna.

4.3 Urval

Jag intervjuade elever i femman på en mellanstor F-5 skola belägen i en mindre ort i norra Götaland. Skolan låg i ett område där hyreshus övervägde. Skolan hade ca 110 elever och många av dessa hade invandrarbakgrund. Anledningen till att just denna skola blev vald, var att jag hade haft kontakt med eleverna innan. Efter att skolans rektor informerats och godkänt undersökningen, tog jag kontakt med femmornas lärare. De två lärarna som hade femmor, gav

mig sin tillåtelse till att genomföra undersökningen.

Då eleverna var unga behövdes även tillstånd från deras vårdnadshavare. Efter att jag informerat klasserna om de forskningsetiska aspekter som gällde för arbetet, fick de närvarande elever som frivilligt ville bli intervjuade räcka upp handen för att få en tillståndsblankett. De blev informerade om att de inte kunde komma ifråga för en intervju innan deras föräldrar hade gett sin skriftliga tillåtelse. Eleverna fick en tidsgräns på två veckor för återlämnandet av blanketterna. Detta gjorde att det blev ett naturligt urval av eleverna. De som kom tillbaka med ifylld tillståndsblankett inom den angivna tiden blev intervjuade enskilt i skolan på lektionstid.

Tidsgränsen sattes då det fanns problem med att blanketter och papper inte alltid återlämnades som det skulle. Detta gällde också tillståndsblanketterna som bara returnerades till 50 %. Av 22 blanketter återkom 11 inom tidsgränsen med minst en vårdnadshavares underskrift. Dessa 11 elever blev intervjuade av mig. 2 elever sade att de hade föräldrarnas tillstånd, men de hade slarvat bort de underskrivna blanketterna. De blev informerade om att ingen fick bli intervjuad innan blanketten blev inlämnad. Resterande blanketter lämnades in för sent eller inte alls och inga intervjuer genomfördes med dessa elever.

Från början var det tänkt att denna undersökning även skulle göras ur ett genusperspektiv, men detta perspektiv fick ändras då majoriteten som lämnade in blanketterna var flickor. Den kan inte heller visa eventuella skillnader mellan elever av svensk och utländsk bakgrund, då nästan alla eleverna som intervjuades hade svensk bakgrund. Intervjuerna kunde ha genomförts på två olika skolor, men till följd av tidsbrist p.g.a. de enskilda intervjuerna, begränsades undersökningen till femmorna i en skola. Det intresserade mig mer att kunna intervjua fler elever på en skola, än några elever på olika skolor. Validiteten blev stor, eftersom jag såg till att verkligen ta reda på det som jag avsett att göra. I och med att inte alla femmor på skolan blev intervjuade, utan bara de som frivilligt ville bli intervjuade och dessutom kom ihåg att ta med sin underskrivna tillståndsblankett, kan urvalet inte räknas som representativt för skolan.

4.4 Utformning av intervjuerna

När det gällde själva utformningen av intervjun, gjorde jag enskilda intervjuer med eleverna en och en, för att eleverna skulle kunna uttrycka vad de ville utan att någon annan skulle kunna få reda på det. Kontakten med eleverna hade jag etablerat under ett år, vilket gjorde att de flesta eleverna inte hade några problem med att uttrycka sina åsikter.

Nackdelen med att använda sig av kvalitativt öppna frågor är att det finns många faktorer som kan påverka elevernas svar, oavsett hur genomtänkta frågorna än är. Några av dessa faktorer kan vara att eleven:

• inte har ätit frukost/lunch och därför har svårt att koncentrera sig • har problem hemma

• har bråkat på rasten

Detta var dock faktorer som var svåra att undvika, vilket gjorde att jag lade min koncentration på faktorer som kunde påverkas. Den viktigaste av dessa var frågorna.

4.5 Intervjuguiden

Som verksam lärare med erfarenhet av årskursen, använde jag mina egna erfarenheter till grund för utformningen av frågorna och hur de ställdes. När frågorna ställdes muntligt, blev de anpassade efter de olika femmornas mognadsnivåer. Ingen hjälp inhämtades av något barn när det gällde vilka frågor som jag skulle ställa och inte heller gjordes någon provintervju för att eventuellt kunna stryka krångliga eller svåra frågor. För det mesta använde jag mig av mindre strukturerade frågor. Dessa skulle underlätta för eleverna att svara på flera olika sätt och inte bara ge dem några alternativ som svar, precis som Trost (2004) påpekar (s 50). Med så många öppna frågor som möjligt, fick eleverna möjlighet att svara fritt på frågorna.

En intervjuguide, se bilaga 2, användes under intervjuerna och samma frågor ställdes till alla elever. Användandet av guiden ger undersökningen en viss reliabilitet, trots att antalet intervjuade inte var så många. Det gav också möjligheten till mer utförliga förklaringar av de frågor som eleverna inte förstod. Ordningen kunde variera och ibland dök det upp följdfrågor, beroende på

de enskilda elevernas svar.

De inledande frågorna 1 - 6 handlade om deras språkval och varför de valt som de gjort. De påföljande frågorna handlade om hur viktigt de tycker att språk är. Sedan gick jag över till att fråga om hur lärare och de kommande lektionerna bör vara i fråga 10 - 16. De frågorna i intervjuguiden rörde alltså elevernas syn på sin kommande språkundervisning och de sista rörde generellt motivationen för att de skulle fortsätta med språket. Detta gjordes för att få eleverna att också fundera på vad andra elever tycker och tänker om undervisningen i språk.

4.6 Tillvägagångssätt

Ingen presentation behövdes, eftersom kontakten redan hade etablerats. Intervjun började med att jag repeterade mitt syfte med intervjun. De blev informerade om att jag skulle föra anteckningar och att de därför inte skulle bli inspelade. Jag antecknade stödord och meningar efterhand och kompletterade sedan dessa utförligt direkt efter intervjun som Trost (2004) skriver om (s.51). Alla elever blev ställda samma frågor, men inte alltid i samma ordning. När det behövdes omformulerade jag frågorna för att eleverna bättre skulle förstå dem. Precis som Trost (2004) anser, ställdes ibland följdfrågor för att så mycket nyanser som möjligt skulle fås med (s 9). Det kändes naturligt att göra så under intervjuerna. Jag var noga med att ingen elev skulle känna sig stressad att ge snabba svar på frågorna, vilket Trost (2004) påpekar (s 25). Eleverna fick den tid de behövde i det enskilda samtalsrum där intervjuerna ägde rum .

5

Resultat

Elevernas svar var varierande på de olika frågorna. Vissa frågor fick likalydande svar, medan det på andra var mycket varierande. Resultatet redovisas fråga för fråga i samma ordning som i intervjuguiden. En presentation av eleverna och många av de åsikter som andra inte sagt eller kanske tänkt på finns i bilaga 3. Dessa åsikter uttrycktes bara av en eller ibland två elever. Där redovisas varje elev för sig.

Vilket språk ska du läsa?

0 1 2 3 4 5 6 Antal tyska spanska franska engelska

Det mest valda språket var tyska, följt av spanska och sedan franska och engelska. Varför valde du det?

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Orsaker vet inte kul familj/släkt annat

De anledningar som var vanligast till att de valde sitt språk var att:

• någon i deras familj eller släkt kan språket de valde

Som svar på varför eleverna valde just sitt språk, började flera av eleverna med att säga "jag vet inte". En del av dessa funderade lite och tillade sedan att det verkade vara ett kul språk och att de skulle vilja kunna prata språket. De som inte själv funderade vidare, fick förslag att ta ställning till som t.ex. kunna resa till länderna där språken talades och kunna prata med människor som talar språket. Antingen höll de med eller så fortsatte de att säga att de inte visste. De som inte började på detta sätt nämnde någon familjemedlem/släkting som kunde språket och två elever reste ibland till landet. För båda två var det Tyskland som gällde.

Av de två som svarade annat, valde den ena förstärkt engelska och den andra blev tvingad av en förälder till att välja tyska.

Alla blev också tillfrågade om vad deras kompisar hade valt och då delade gruppen sig i tre delar. Den ena visste vad deras kompisar hade valt. Den andra visste vad några av deras klasskompisar hade valt, men inte alla kompisar. Den tredje och största gruppen hade ingen aning vad kompisar eller klasskamrater hade valt.

Vad vill du kunna göra på språket?/Vilket mål har du?

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Mål prata prata och resa resa vet inte

Elevernas mål med språket var att de skulle kunna: • prata och förstå språket

Här delade sig svaren i fyra grupper. I tre av dem nämndes att kunna prata och förstå språket och/eller att kunna resa dit. Vid uppföljning av dem som ville lära sig prata, önskade de flesta att de skulle bli förstådda medan ett par ville kunna tala språket bra. Ingen nämnde något om att kunna skriva på språket. Den fjärde gruppen bestod av dem som svarade "vet inte" på frågan. Vid en uppföljande fråga svarade ett par samma som de andra medan en fortfarande inte visste. Varför valde du inte något av de andra språken?

0 1 2 3 4

Varför inte annat språk?

vet inte gillar inte annat

Åsikterna eleverna ger uttryck för var: • vet inte, det verkar roligare • gillar inte de andra språken

Alla utom tre svarade att de inte visste varför eller att de inte gillade språken. Ingen av dem som uttryckte ogillande kunde förklara varför. Av de tre som inte svarade som de andra hade en hellre valt ett av de andra språken, men fick inte för en förälder. Den andra valde mellan två språk och en familjemedlem fick göra det slutgiltiga valet. Den tredje ville bli bättre på engelska först. Känner du någon som talar språket?

De flesta nämnde en förälder som svar på denna fråga. Från de fyra som inte svarade en eller båda föräldrarna blev svaren ingen alls, en släkting och en bekant.

0 1 2 3 4 5 6 7

Känner någon som talar språket

förälder släkting bekant ingen

Vad tycker dina föräldrar om ditt språkval?

0 1 2 3 4 5 Föräldrarnas åsikter bra ok vet inte

Enligt de flesta barnen tyckte föräldrarna att det språk de valde: • är väl okej

• är ett bra val

Många blev tveksamma och svaren blev lite osäkra. Efter lite funderingar svarade de flesta med någon variation på "är väl okej" eller "vet inte, men det är väl bra". Den som var mest säker av eleverna på att föräldrarna tyckte det var ett bra val sade: "De hjälpte ju till med att fylla i lappen".

Finns det någon som kan hjälpa dig med språkläxorna?

När det gäller läxläsningen räknade 9st med att någon förälder skulle hjälpa dem, även om föräldern själv inte hade läst det valda språket. De andra räknade med hjälp från ett syskon, som hade läst språket.

0 2 4 6 8 10 Läxläsningshjälp förälder syskon

Är det viktigt att lära sig språk? Varför?

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Är språk viktigt? ja ganska inte så viktigt engelska är det

Drygt hälften av eleverna tyckte att det var viktigt och alla nämnde utlandsresor som anledningen. Resten ansåg att det inte var så viktigt. Efter en följdfråga, svarade några av dessa att de inte visste varför de inte tyckte det är viktigt medan de andra tyckte att engelska var viktigast.

"Engelska är viktigast. Det har man mest nytta av" Vad är viktigast när man lär sig ett nytt språk i skolan?

Några svarade direkt att de inte visste medan de andra fick fundera en stund. De flesta av dessa kom sedan fram till att de ändå inte visste. Ett par av dessa visste inte riktigt vad de skulle svara.

"vet inte, vad menar du?" "vet inte, svår fråga"

Två stycken nämnde att koncentration är viktigt. En tredje sade att det är "att lyssna på lektionerna".

Hur viktigt är språk jämfört med andra ämnen?

0 1 2 3 4 5 Jämfört med andra ämnen viktigt ganska viktigt inte så viktigt vet inte

Knappt hälften av eleverna tyckte inte att språk är viktigt jämfört med t.ex. matematik och svenska. Två av eleverna lade också till att om ett ämne var roligt, blev det viktigare. Resten tyckte att det var viktigt med språk. Bland de sista fanns variationer mellan ganska viktigt och jätteviktigt. Efter uppföljningsfråga blev det vanligaste svaret ”ganska viktigt” i båda grupperna. En elev visste inte vad hon tyckte.

"inget man lär sig för skojs skull"

Hur tror du en språklektion kommer att se ut?

Här svarade hälften att det förmodligen kommer att se ut som på deras lektioner i engelska. De andra använde ord som: läsa, lära sig ord, prata, läxor och en nämnde även ett syskon som höll på med "glosläsning".

Hur mycket tror du att du får bestämma på lektionerna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Eventuellt medbestämmande lite vet inte inget

De flesta trodde att de skulle få bestämma lite/inte så mycket/inte mycket, medan 1 sade att hon nog inte skulle få bestämma något alls.

Hur mycket vill du bestämma?

0 1 2 3 4 5 6 Medbestämmande lite vill inte spelar ingen roll vill bestämma

Drygt hälften av eleverna ville bestämma lite/ibland/mittemellan. Vid uppföljningsfrågor blev det vanligaste svaret bland dem "ibland", när det gällde hur mycket "lite" är. 2 av eleverna brydde sig inte om de fick bestämma. 2 andra var mycket säkra på en annan åsikt, nämligen den nästan rakt motsatta: "vill inte bestämma". En elev ville bestämma mer, som t ex om lektionslängd och hjälp från läraren.

Hur tror du det kommer att bli att läsa språk?

Alla utom två svarade bara med olika varianter av orden "kul" eller "roligt". De andra nämnde även att de också trodde att det skulle bli svårt. Den ena använde sig av ordet "spännande" istället

för något av de andra nämnda uttrycken.

Hur mycket tid tror du att du kommer att lägga på språkstudier per vecka?

Detta var en av frågorna, där alla eleverna sade olika tider. Det varierade mellan lite/inte så mycket och rätt mycket/några timmar.

Vad gör en språklektion rolig?

Här är en annan fråga som fick stor variation mellan svaren. Ingen elev tyckte likadant som de andra. Några elever svarade att redovisning/gruppuppgifter var det roligaste. Svaren redovisas bland de enskilda elevernas åsikter.

Vad gör en språklektion tråkig?

Ännu en fråga med många olika svar, men de flesta handlade om hur läraren inte ska vara. Beskrivningar som dök upp var: dålig, tjurig, inte hjälpsam, för snäll, repeterar för mycket och pratar länge. Annat som var tråkigt var också bokläsning, när de inte har lärt sig något och att det inte får vara rörigt/högljutt i klassrummet. Ett par av eleverna svarade "vet inte".

Hur många elever tror du att det kommer att vara i din språkgrupp?

0 1 2 3 4 5 Elevantal i klassen -10 st 10-15 st 15-20 st 20- st

Ingen av eleverna använde exakt samma antal som någon av de andra. Ett medel bland eleverna blev ca 15 elever.

Hur många vill du att det ska vara? 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Önskat elevantal -5 st 5-10 st 10-15 st 15-20 st 20- st

Det blev stor skillnad på antal elever de ville ha i sin språkgrupp. Den som ville ha minst sade 2-3 och den motsatta trodde kanske på 25.

Beskriv en bra lärare. En bra lärare ska vara:

• snäll/glad/inte sur • inte så sträng

• bra på att lära ut/förklara • rolig/tåla skämt

• hjälpa eleverna • kunna säga till

Varje åsikt uttalades av 3-4 elever. Det fanns inga uttryck som användes gemensamt av de flesta av eleverna. Det närmaste var 5 elever som ansåg att läraren skulle vara snäll.

Beskriv en dålig lärare. En dålig lärare:

• är sträng

• är taskig/dum/elak/arg • är sur/tjurig

• hjälper inte • lyssnar inte

Det vanligaste ordet, använt av hälften av eleverna, var "sträng". "går till dem som inte räcker upp handen i stället för dem som gör det" Borde det vara obligatoriskt att läsa ett språk hela tiden? Varför?

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Obligatoriskt eller inte? nej, om tråkigt nej, om tröttnat nej, om fel val ja

8 elever svarade nej och 3 svarade ja. De som svarade nej, ansåg att man skulle få byta om språket var tråkigt, man tröttnat på det eller att fel val hade gjorts från början.

"nej, man valde det kanske för att kompisarna sade att det är roligt och man sedan inte tycker det är roligt"

"ja, annars lär man sig aldrig ett språk"

"annars kanske man bara läser lite och då blir det inte så bra"

När jag följde upp frågan verkade det som om de flesta av eleverna inte räknade med svenska och ett eventuellt hemspråk, när de tänkte på språk som de kan. Engelska ansågs som det första språket de lärde sig och språkvalet blev det andra språket.

Varför tror du att det är många som hoppar av sitt språkval och läser annat? 0 1 2 3 4 5 Avhopp rörigt för svårt inga kompisar fel val annat att göra

Något som alla nämner, är ordet "tråkigt". Orsakerna är någon av följande: • rörigt i klassrummet

• lär sig inget/för svårt • inga kompisar • fel val från början

• för mycket/annat att göra

"bättre kunna ett språk bra än många halvdåligt"

Hur ska det vara för att man ska fortsätta vilja lära sig språket?

0 1 2 3 4 5 6 7

Hur ska det vara?

roligt varierande bra lärare

Enligt majoriteten av eleverna ska det vara roligt och inte för svårt. Andra åsikter är även att det ska vara varierande, läraren ska ge hjälp, inte vara så rörigt på lektionerna och att man kanske behöver lite nya kompisar.

6

Analys

Först analyseras skälen till varför eleverna valt som de gjort och sedan följer analysen av elevernas förväntningar på kommande språkstudier och lärare.

6.1 Orsaker till elevernas språkval

Isaksson (2006) och andra arbeten nämner dessa anledningar som de främsta för att eleverna har valt ett visst språk:

• franska: vackert • spanska: stort, roligt

• tyska: roligt, lätt, familj/släkt påverkade valet • alla språk: vill resa till ett land där det talas

Detta stämmer i stort även med resultatet av detta arbete. Eleven som valde franska sade att en av anledningarna var att franska är ett vackert språk. Detta nämnde också den elev som ville välja franska, men blev tvungen att välja tyska. Spanska valde de för att det verkade vara ett roligt språk och de pratade även om resor till Spanien. Ingen av dem talade om spanska som ett stort språk. Detta kan bero på att femmorna har arbetat med Europa och inte har kunskap om spanskans stora spridning utanför Europa. Hälften av dem som valde tyska hade släkt i Tyskland och de andra tyckte att det verkade som ett bra och roligt språk. Några hade också familjemedlemmar som hade läst språket innan.

En av eleverna valde bort de andra språken för att de verkade svårare och bekräftar därmed Isakssons (2006) fundering om eleverna valt språket för att det var mest intressant/roligast eller för att det verkar minst tråkigt och enklast. Det kan finnas fler elever som gjort ett liknande val, utan att uttrycka den åsikten för mig.

De flesta av de elever som blev intervjuade för detta arbete säger att de inte blev influerade av någon familjemedlem till att välja samma språk som någon i familjen läst innan. I några fall är det i stället tvärtom och eleverna har valt det språk som ingen i familjen kan. En av eleverna nämnde t.o.m. det som en orsak för sitt språkval. Norlin (2007) konstaterar också liknande svar i

sitt arbete. Detta kan betyda att dessa elever valt sitt språk utan att någon annan bestämt åt dem vad de skulle välja. Indirekt har dock deras familj influerat dem, eftersom de har påverkat vilket språk som blev valt genom att inte ha läst just det språket. Även Fredholm (2006) skriver om elever som säger att de inte påverkats av någon.

Precis som i undersökningen av Nylander, Palm & Östergren verkar de flesta eleverna i denna undersökning nöjda med sitt val, även om de flesta inte riktigt kunde motivera varför de valde det. De nöjde sig med att svara att det verkade roligare och att det var viktigt att lära sig språket om de skulle resa till landet där det talas. Vissa av eleverna nöjer sig med att kunna bli förstådda, medan några vill kunna prata språket bättre. Att eleverna tycker det räcker med att göra sig förstådda är något som Bergseth & Edlert tar upp i sin undersökning. De påpekar skillnaden mellan eleverna och lärarna, som tycker att eleverna ska lära sig mer. Det är inte förvånande att eleverna i denna undersökning, som är yngre än eleverna i de andra undersökningarna, inte har kommit fram till fler anledningar till att studera språk. De bekräftar Fredholms (2006) tes om att yngre elever mest nöjer sig med enkla svar.

Elever som vet vad språkstudier innebär, känner förmodligen någon eller har en familjemedlem som läser eller har läst språket. I detta arbete hade de flesta minst en förälder som hade läst språket. Eleverna hade som mål med sitt språk att de ville resa till landet där det talas och/eller att de ville kunna prata språket. Med tanke på att detta även har sagts av andra elever när de fått frågan i andra arbeten dras slutsatsen att de flesta av eleverna kanske har influerats av andra, men att de anser att de har valt sitt språk av fri vilja och de ser fram emot att börja med det.

Eftersom de flesta eleverna var lite osäkra på exakt vad deras föräldrar tyckte om deras språkval, drar jag slutsatsen att språkvalet inte har blivit diskuterat så mycket hemma hos eleverna. Speciellt de som har läst tyska har familjemedlemmar som talar eller har läst språket. Av de tre elever i detta arbete som valt spanska, är det bara en vars förälder har läst språket. De andra två har valt det trots att de inte känner någon som talar språket. Det verkar ändå som om de räknar med att de ska få stöd hemifrån. Om förhoppningarna från eleverna i denna undersökning stämmer, kan de kanske klara av sitt språkval utan att ångra det. Två har som mål att kunna resa till Spanien, medan den tredje inte visste vilket mål hon hade med spanskan.

En av de intervjuade framhöll att det var många klasskamrater som valt samma språk, tyska i de här klasserna, men det var inget som bekräftades av de andras åsikter. En av Isakssons (2006) slutsatser är att spanskan är populär för att kompisar väljer samma språk. Den anledningen dyker inte upp så tydligt här, då ingen av de andra eleverna bekräftade utsagan om kompisvalets betydelse. Det som i stället kom fram bland de andra, var att intresset för hur andra hade valt var litet. En stor anledning till detta på denna skola är förmodligen att eleverna inte kommer att gå i samma klass när de blir sexor. De vet alltså inte vem av de andra i klassen som de kommer att fortsätta vara klasskamrater med förrän ca 1 månad efter att de har gjort sina språkval.

Inga av eleverna i denna undersökning uttryckte några negativa tankar om själva länderna där språken talas, som elever i ett par andra undersökningar har gjort. De negativa kommentarerna från andra arbeten har bara rört Tyskland, men det är inget som kom fram i denna undersökning. Det Tyskland som femmorna arbetar med under en kort tid handlar mest om natur och infrastruktur. Frågan är om inte de negativa kommentarerna ökar under senare årskurser när eleverna läser om andra världskriget. Inga av dessa elever har heller provat på något av språken. De som kommit närmast är de som lärt sig lite av familjemedlemmar och de som har varit i länderna där språken talas.

Att resa till landet där språket talas var också den största anledningen för dem av eleverna som tyckte att språk är viktigt. Den andra hälften av eleverna svarade antingen att de inte visste eller att de tyckte att engelska var viktigast. Det sista påståendet stämmer med det som Bergseth & Edlert (2003) kom fram till i sin undersökning. När det sedan kom till frågan om vad som är viktigast när de lär sig ett nytt språk, var det många som tvekade och inte visste riktigt vad de skulle svara. Med tanke på att bara tre elever uttryckte en åsikt i ämnet, kan detta vara en fråga som inte borde ha varit med i intervjuguiden.

Gruppen delades även upp i delar när de skulle svara på hur viktigt språk är jämfört med andra ämnen. För det mesta fick jag räkna upp andra ämnen och drygt hälften av dem tyckte inte det var lika viktigt som svenska och matematik. Detta faktum ändrar sig om språket är roligt. Då ändrar två elever sitt svar och helt plötsligt tycker majoriteten att språk är lika viktigt. En kompromiss

mellan elevernas svar blir att de flesta tycker det är ganska viktigt. I och med att två elever snabbt ändrade sig, bör frågan ställas om dessa elever verkligen har tänkt till på frågan eller om det är något som de flesta femmor tycker, men inte uttryckte. Blir språk mindre viktigt om det inte är roligt och gäller detta även andra ämnen?

6.2 Elevernas förväntningar på lärare och sina kommande språkstudier

Det var bara en elev som uttryckte hur svårt och jobbigt det skulle bli med språkstudier, men ändå också spännande. Majoriteten tyckte att det skulle blir kul/roligt. När det gäller språklektioner har femmorna inte så mycket att jämföra med. De flesta jämförde med engelskan och pratade om att lära sig ord. Detta är ett faktum som gör det viktigt att eleverna får så mycket information som möjligt om språkstudier.

Nylander, Palm & Östergren (2006) är några av dem som skriver om hur viktigt elever tycker det är med roliga och varierande lektioner som inte är för svåra. När det gäller vad som gör en lektion rolig eller tråkig och hur en lärare ska beskrivas som är bra respektive dålig, svarade alla elever i den här undersökningen olika. Detta är dock den delen av läraryrket som är den mest intressanta. Hur motiverar lärare elever som är och tycker helt olika? Denna undersöknings slutsats blir att den praktiska lösningen på frågan finns i lika många svar som det finns lärare. Alla är olika, men det område som lärarna verkligen kan påverka är den stämning som finns i klassrummet.

Om hur dålig stämning kan finnas i en grupp av elever som kommer från olika platser är något som Näs (2007) skriver om. Detta är också något som eleverna i denna undersökning kan råka ut för då de kommer att hamna i både nya klasser och språkgrupper. I detta arbete är det unika svar som varje elev har gett om hur stor grupp de tror att de kommer att hamna i och hur många de skulle vilja vara i gruppen. En elev räknar med många elever i språkklassen eftersom ”det kommer elever från fler skolor som också vill lära sig spanska” och en annan elev vill ha mycket små grupper. Den elev som bara vill ha 2-3 i klassen sade detta på ett ironiskt sätt och därför räknar jag inte det som ett allvarligt svar. Det är ändå en mycket individuell skillnad i denna undersökning och därför går det inte att säga något om hur den optimala språkgruppen skulle se ut för dessa femmor.

Elevernas bud om hur mycket tid de kommer att lägga ner på språket var också mycket varierande. Denna fråga var svår för dem att ge ett svar på, eftersom de inte har så mycket att jämföra med. Alla svarade, men det gäller att komma ihåg svårigheterna för eleverna att bedöma något de inte har någon större erfarenhet av. Något som de har mer erfarenhet av är när det gäller att bestämma lite på lektionerna. Här dyker det upp en stor skillnad mellan femmorna och de äldre eleverna i de andra arbetena. När det gäller medbestämmande verkar de äldre eleverna vilja bestämma mycket mer än de yngre och den stora skillnaden ligger nog i mognadsnivån. I denna fråga vill de flesta eleverna i det här arbetet bestämma lite. Två elever uttryckte också motsatt åsikt mot vad vi lärare i skolan ska sträva mot, nämligen att eleverna ska utveckla sina förmågor att planera och genomföra uppgifter. En elev ansåg att om hela klassen ville något, skulle det bli så. Det är nog inte riktigt det slags demokrati som lärare har tänkt sig, men det är ju meningen att eleverna ska lära sig att ta ansvar.

Något som vi lärare ska sträva mot är att eleverna ska reflektera och ta ansvar för sin egen språkinlärning. En liten bit på vägen mot detta var de sista frågorna avsedda som. Eleverna skulle reflektera lite över sin egen och andra elevers språkinlärning och hur de själv ville att det ska vara för att de ska vilja fortsätta med språk och inte hoppa av. Den största orsaken de angav som förmodad anledning till avhopp, var att det nog var tråkigt. Några andra förslag dök också upp, men femmorna kan till viss del anses för unga för att kunna reflektera om sin egen språkinlärning och vad som är bäst för dem på längre sikt.

En elev sade rätt ut att det nog kommer att vara roligt i början, men att hon sedan förmodligen kommer att tröttna på det. Flera elever gav förslag på hur det ska vara för att de inte ska hoppa av, men det viktigaste är nog att de inte ger upp när de inte tycker att det är roligt längre. Eleven som trodde att hon skulle tröttna, sade att elever i alla fall skulle avvakta en månad innan de tar något beslut. De flesta tyckte dock att det ska vara tillåtet att hoppa av om de inte vill fortsätta. En anledning några nämnde var att någon kanske hade gjort fel val från början. Detta svar visar också på hur viktigt det är att eleverna får nog med information innan de gör sitt språkval. Misstag kan hända ändå, men de behöver inte bli många.

7

Diskussion

Jag har gjort detta arbeta för att bli mer medveten i min yrkesroll om varför eleverna har gjort ett visst språkval och vad som krävs av mig som lärare för att kunna bibehålla elevernas intresse för vidare språkstudier. Även min diskussion har delats in i dessa två områden. Sist följer en avslutande kommentar. Först börjar jag med en diskussion av min metod.

7.1 Metoddiskussion

Jag valde att göra denna undersökning bland femmor, då jag räknade med att de bättre skulle komma ihåg varför de har valt ett visst språk än äldre elever gör. När jag arbetar som lärare har jag sällan tid att sätta mig ner med elever och diskutera med dem på ett djupare plan. Därför var det viktigt för mig att kunna göra det i detta arbete och det bästa sättet var att använda mig av intervjuer. Det hade varit intressant att få ett resultat genom att använda enkäter, då jag hade fått reda på fler elevers svar, men inte lika givande. Det är inte säkert att jag hade fått svar på alla mina frågor, speciellt om frågorna hade varit många, och med öppna svar hade det tagit alltför lång tid att gå igenom alla svar. Jag kan ha misstolkat elevers svar på mina frågor, men jag undvek risken att eleverna kunde misstolka mina frågor. Jag tvingade inte heller eleverna att ge ett svar om de inte visste vad de skulle svara, även om det är frustrerande som lärare att höra svaret ”jag vet inte”.

Jag var inte intresserad av att använda mig av frågor med givna svarsalternativ. Jag är intresserad av vad de tycker och tänker, inte deras svar på vad jag tror att de anser. Samtal med eleverna var det bästa alternativet för detta, precis som Kvale (1997) skriver. Jag anser också att mina intervjuer var mer kvalitativa än kvantitativa, även om Holme & Solvang (1997) påpekar att kvalitativa intervjuer ska kunna utvecklas åt olika håll, beroende av den som frågar och den som svarar. Detta var inte något som jag lät hända i mina intervjuer. Jag kunde följa upp frågorna på olika sätt, men alla elever har svarat på alla frågor. Detta ger intervjuerna mer reliabilitet än rena kvalitativa intervjuer skulle ha gjort.

Femmorna som jag företog intervjuerna bland har ofta möjlighet att sjunga på konserter och hålla föredrag om de vill, men detta är inte samma sak som att bli inspelad under intervjuer. De uttryckte vad de själva tyckte och tänkte med egna ord. Jag fick verkligen svar som täckte de områden jag var intresserad av och därför betraktar jag arbetets validitet som stor.

Tack vare guiden är det möjligt att samma undersökning i andra femmor skulle ge ett liknande resultat, men också att ett resultat på en annan skola skulle bli helt annorlunda. Detta arbete kan därför ge en antydan om vilka resultat som skulle kunna fås på andra skolor. Eftersom mitt urval bygger på personliga kontakter, måste jag enligt Johansson & Svedner (2004) vara försiktig med att ge mina resultat någon generaliserbarhet (s 72). Frågan är hur mycket det påverkade att eleverna redan kände mig när jag intervjuade dem. Hade jag fått reda på mer eller mindre om jag inte hade träffat dem innan? Jag anser att det var en fördel att eleverna kände mig och att jag inte skulle ha fått lika bra svar annars. En annan fördel är också att jag vet när jag kan pressa eleverna mer för att få utförligare svar och när jag inte ska fortsätta utan fråga något annat. Jag borde dock ha genomfört några provintervjuer innan. Det skulle kanske ha minskat antalet ”jag vet inte” och vissa frågor kanske skulle ha omformulerats eller försvunnit ur guiden. Det är svårt att veta, då det bl.a. beror på de intervjuades mognadsgrad.

Jag var noga med var att följa de forskningsetiska reglerna. Till skillnad från många andra arbeten har jag varit noga med att inhämta skriftliga tillåtelser från elevernas föräldrar. Detta gjorde att urvalet av elever begränsades till dem som kom ihåg att ta med sina underskrivna tillståndsblanketter. Liksom de andra hade jag förmodligen inte bett om tillstånd om jag hade använt mig av anonyma enkäter. Eftersom de inte var så många använde jag mig också av enskilda intervjuer, då sekretessen inte gäller bland gruppdeltagare.

Även om antalet intervjuade var lågt går det enligt Kvale (1997) att generalisera ett resultat. När jag sedan jämför med andra arbeten, ser jag att mina resultat är mer generaliserbara. Skillnaderna är inte så stora som jag trodde de skulle vara från början. Inte ens mellan gymnasieelever och femmor är den speciellt stor, om vi inte lägger så stor hänsyn vid att de äldre eleverna för det mesta kan uttrycka sig mer utförligt. Arbetet har sina brister, men jag anser att tillförlitligheten är stor.

7.2 Orsaker till elevernas språkval

Det finns många arbeten som har undersökt skälen till varför eleverna har gjort sina språkval. Finns det egentligen någon skillnad mellan de olika undersökningarna? En skillnad kommer fram i deras arbeten när de har frågat eleverna om varför de har valt ett språk och varför de inte har valt något av de andra. Jag börjar med att diskutera frågan varför de har valt sitt språk. Isakssons (2006) elever valde franskan för att det var vackert, tyskan för att det var roligt och lätt och spanskan för att det var stort och roligt. Vissa som valde tyska hade också blivit påverkade av familjen. Detta bekräftas av andra undersökningar som t.ex. Bergseth & Edlert (2005) och Jackson (2005). När det gällde min egen undersökning kan jag tyvärr inte påstå att det blev någon större skillnad. De svarade i stort sett samma saker, vilket är bra för dem som vill generalisera, men inte för oss som i stället vill diskutera olikheter.

En stor skillnad som jag dock hittade var att ingen av mina tre elever svarade att spanska är ett stort språk. Då detta var ett vanligt svar bland de andra eleverna som gick i årskurs 6 eller högre, anser jag att anledningen nog kan hittas i deras undervisning. Jag tror inte det svaret hade dykt upp speciellt ofta om undersökningarna hade företagits i femmor. Femmor får lära sig att spanska talas i Spanien, men inte mer. När det gällde tyskan svarade också mina elever antingen att det var roligt eller familjepåverkan. Något som var fascinerande var att de som angav familjepåverkan, inte sa något om hur de tyckte att språket var. Betyder det att antingen väljer de tyska för att det är roligt eller för att familjen påverkar? Hade äldre elever som sade båda delarna kommit fram till detta också, om de inte hade svarat på enkäter med färdiga svarsalternativ? Som lärare i tyska är det ett intressant perspektiv. Tänker de elever som har valt tyska på grund av familjen på om det är roligt eller bra och varför finns inte denna diskussion bland de andra språkvalen?

Kan det vara så att det inte finns så många inom franska och spanska som har familjemedlemmar som har läst språket eller har familj i landet där det talas? Kanske är det så att det inte finns så många föräldrar ännu som har hunnit läsa dessa språk? Jag tror att en faktor är Sveriges närhet till Tyskland. Om undersökningar hade företagits i andra länder, hade nog resultaten visat att närliggande länders språk dominerar, när det gäller elevernas val och familjens påverkan. Denna

tes hade stämt, om inte de flesta andra arbeten hade kommit fram till att spanska är det språk som är mest populärt att välja bland eleverna. En anledning till spanskans popularitet kan vara att resor till Spanien är ganska vanliga. Jackson (2005) konstaterade att semesterresor är avgörande för språkvalet. Även en del av femmorna nämnde resor, men de fanns inom alla språkvalen. Arkel (2007) konstaterar i sitt arbete att spanskan anses som roligast och ökar i popularitet på de andra språkens bekostnad. Hon refererar till Bergseth & Edlert, som kom fram till att tyska och franska väljs bort, snarare än att spanskan väljs.

Varför har eleverna inte valt något av de andra språken? I Isakssons (2006) undersökning valdes spanskan bort av franskeleverna för att de inte ville ha spanska och tyskeleverna tyckte att det verkade tråkigt, svårt och de var negativa till gruppen eller läraren. Franskan valdes bort av både tysk- och spanskeleverna för att det ansågs för svårt och krångligt. Tyskan valdes bort för att det var fult och franskeleverna ville även ha sitt språk och tyckte att tyska var för likt svenska. Detta blev gjort efter det att eleverna hade fått prova språken i vecka. Jackson (2005) fick också fram att franskan ansågs snobbig och tyskan ansågs jobbig. Hans undersökning visade också, precis som Norlins (2007) att eleverna även har mycket negativt att säga om Tyskland, speciellt när det gäller krigshändelser. Det senare är inte något som kom fram i min undersökning. Jag tror inte att de hade fått samma resultat om de hade frågat femmor. De har ännu inte lärt sig så mycket om 2.a världskriget, om inte de har fått någon information av sina föräldrar. Det mesta lär de sig på högstadiet och jag tror därför att detta är anledningen till att det nämndes. Att tyska väljs bort av femmor p.g.a. krigshändelser är felaktigt. Något som kan påverka är att föräldrar som läst tyska även påverkar elever att inte välja tyska, utan något annat språk.

När det gäller anledningarna fick jag inte så utförliga förklaringar som de fått som frågat äldre elever. Antingen tyckte de att deras val verkade roligare eller så gillade de inte de andra språken. När jag frågade varför, var det ingen som visste varför. Då eleverna byter skola och klasskamrater, var det inte heller någon som visste vilken språklärare de skulle få eller i vilken grupp de skulle hamna. Den största delen av kamraternas påverkan försvinner alltså för femmorna i det här arbetet. Jag tycker det är en stor fördel att detta inte kan spela någon roll. Om jag hade frågat äldre elever hade jag förmodligen fått utförligare svar, men frågan är om hur mycket av svaren som hade gällt för valet i femman och hur mycket som hade berott på senare

åsikter som lagts till i efterhand. Detta blir speciellt påtagligt när det uttalar åsikter om lärare de har och eleverna i den språkgrupp de hamnade i.

En stor anledning till andra elevers val kan vara vad kompisarna väljer. Isaksson (2006) skriver om hur kompisar väljer samma språk. Jag tror att detta stämmer. Elever väljer vad deras bästa kompis(ar) väljer och kanske inte vad de själva skulle ha valt i första hand. Det blir en kompromiss. Att detta inte kom fram över huvud taget i min undersökning har två olika anledningar. Dels glömde jag denna viktiga fråga i guiden, utan den dök upp som en följdfråga, och dels vet inte dessa femmor vem som ska gå i samma klass i sexan. Det är nog inte lika intressant vad kamrater väljer, när eleverna inte vet om de kommer att gå i samma klass när språkvalet görs. Isaksson refererar till attitydundersökningen, som visade att familjemedlemmar och äldre kompisar som läst de andra språken påverkat elever att läsa spanska i stället. Detta kan påverka även femmor som ska byta klasskamrater. De har inte så många äldre kompisar, men de har föräldrar och eventuella syskon som har läst språk. En av mina elever nämnde att hennes syskon hade börjat lära henne lite ord. En annan hade blivit tvingad av en förälder till att läsa samma språk som föräldern. Familjemedlemmar påverkar definitivt valet, men hur mycket av det är eleverna medvetna om?

I de undersökningar som Norlin (2007) företog, visade det sig att av de elever som läste tyska och hade minst en familjemedlem som tidigare läst tyska, sade de flesta att de inte blivit påverkade av detta när de själva valde tyska som språk. Nästan alla de grundskoleelever som Fredholm (2006) undersökte sade också att de valt sitt språk utan att någon annan bestämde åt dem. Vidare i studien står det också att eleverna inte verkade veta vad de valde och vad det skulle innebära. Detta är en intressant aspekt. Elever som säger att de inte blivit påverkade av någon och inte verkar veta vad de valt och vad det innebär. Hur kan de påstå att de inte blivit influerade av andra, speciellt när familjemedlemmar har läst det (bort)valda språket? De svar som jag tycker är viktigast är de som jag fick från femmorna. De hade nästan precis befunnit sig i språkvalssituationen till skillnad från eleverna i de andra undersökningarna. Det är omöjligt att veta är hur mycket det påverkar, att det är upp till flera år sedan de valde språket för första gången.