Mottagningskontroll – olika system
MOTTAGNINGSKONTROLL STEG FÖR STEG
II. VIRKE MED INTAKT EMBALLAGE Fall A)
5. Osäkerheter vid fuktmätning i trä
”Varenda mätning är behäftad med fel. Frågan är inte om mätvärdet är felaktigt. Frågan är hur pass felaktigt det kan vara”.
■ avläsning sker inte direkt efter inslagna stift (ger för låga värden),
■ mätningarna görs på fel ställe, ■ mätningarna görs på fel djup,
■ temperaturgradienter inom materialet, ■ mätning i punkter med kåda och kvistar.
5.2.2 Systematiska fel
Systematiska fel ser likadana ut hela tiden vilket gör att vi kan kompensera matematiskt för dem om vi känner till hur stora de är. Systematiska fel kan orsa- kas av:
■ hysteres hos materialet,
■ att mätningen inte sker på träets flatsida, ■ att mättemperaturen skiljer sig från 20°C, ■ utformningen av mätspetsar,
■ fel resistansfuktkvotskurva i instrumentet, ■ att träet är impregnerat.
5.2.3 Slumpmässiga fel
Slumpmässiga fel uppträder även om vi gör exakt likadant på två mätningar. Bra mätmetoder har små slumpmässiga fel men man kan förbättra noggrannhe- ten på mätningen genom att mäta fler gånger. Slump- mässiga fel kan orsakas av:
■ onoggrannheten på mätdisplay, ■ osäkerheten i kalibrering,
■ variationen i kalibreringsmotstånd,
■ osäkerheten i framtagandet av resistansfuktkvots- kurvan,
■ osäkerheten i temperaturmätning, ■ variationer av elektriskt motstånd i träet, ■ mätdjupet avviker något från tänkt,
■ fuktprofilens (fuktkvotsgradientens) variation inom virket.
5.3 Ökad mätnoggrannhet
Fuktkvotsmätning med resistansfuktkvotsmätare har den fördelen att det går snabbt att få fram ett mätvär- de. Det innebär att man enkelt kan arbeta med många mätvärden för att sen dra medelvärden och standard- avvikelser ur resultatet. Arbeta med principen 3 x 3 i antalet mätpunkter för att få en statistiskt rejäl förbätt- ring i upplösning per steg. 1, 3, 9, 27 avläsningar. 79
5.4 Kom ihåg
■ Du mäter alltid fel. Hur mycket fel det blir beror både på instrument och den som gjort mät- ningen.
■ Grova fel måste elimineras för att det ska gå att lita på sin mätning. ■ Systematiska fel kan hanteras om du känner till hur stora de är. ■ Slumpmässiga fel kan hanteras genom att mäta fler gånger.
med ånghalter i materialet. Mäter man skillnaden på ånghalter inomhus och utomhus får man även besked om fukttillskottet inomhus som även det indikerar om det finns ett bra torkklimat inomhus. RF i inomhusluft mäts också för att se till att fuktigheten inte når för höga nivåer.
6.3.1 Psykrometer
Psykrometern består av torrtermometer samt en våt- termometer. Våttermometern är en torrtermometer med en fuktig linneduk. Förs en luftström över den så kyls termometern när vattnet avdunstar. Ju torrare luften är desto mer kyls våttermometern. Skillnaden i temperatur mellan termometrarna är ett mått på luf- tens fuktighet. Skillnaden i temperatur kallas psyk- tormeterskillnad och kan omräknas till RF med hjälp av en psykrometertabell, t ex den i kapitel 12.2.2. Instrumenttypen kan vara både handdriven eller ha en elektrisk fläkt. Fördelen är att mätinstrumentet är billigt och har bra noggrannhet vid rätt handhavande. Instrumentet är också lätt att kalibrera: 1) Båda ter- mometrarna läggs i en stor burk med vatten. 2) Avläs temperaturskillnaden mellan termometrarna under omrörning av vattnet – skillnaden i temperatur note- ras. 3) Öka temperaturen på vattnet i steg och notera temperaturskillnaden för varje steg. 4) Vid mätning justeras mätvärdena med de noterade värdena.
6.3.2 Polymera RF-sensorer
Mätaren mäter de elektriska egenskaper i ett material som reagerar på fuktinnehåll och som ställer in sig i jämvikt med fuktinnehållet i luften.
Nackdelen med dessa givare är att de måste kalibre- ras ofta för att vara helt tillförlitliga. För det mesta har man dock inte något större behov att veta RF-nivån i luft med så hög noggrannhet.
Fördelen är att de är lätta att ha med sig, enkla att läsa av och att de finns i loggningsbara varianter för långtidsstudier.
6.4 Temperaturmätning i trä
Yttemperaturer mäts i träet för att kunna göra tempe- raturjusteringar vid resistansfuktkvotsmätning samt för att kunna bedöma torkklimatet. Yttemperatur kan även vara intressant för att bedöma risken för kondens samt för att hitta köldbryggor.Ofta finns det anledning att använda sig av komplet- terande snabba metoder för att ta fram intressanta mätpunkter eller för att kontrollera t ex ett uttork- ningsklimat. Detta kapitel beskriver kort en del av de metoder som kan vara aktuella att använda sig av i samband med fuktmätning i trä.
Handhavandet för mätmetoderna beskrivs inte. Följ instrumenttillverkarnas anvisningar om ni ska använ- da metoderna.
6.2 Okulär besiktning
Ett snabbt sätt att kontrollera synliga skador på virke är att titta på det. Därför lämpar sig metoden till om- fattande kontroller. Den okulära besiktningen används ofta som första gallring inför val av mätpunkter. Allt virke som är synligt besiktigas. Alla bör genom hela byggprocessen vara observanta på synliga skador och meddela när misstankar om problem finns. Ser man något misstänkt utökas mätningen där.
Synliga tecken på fuktskada/biolgiskt angrepp kan vara mörka områden (fuktfläckar) på golv eller vägg, rinnmärken, missfärgning av virket i form av blånad eller mögelprickar. Mögelprickar kan ses som svarta, blågröna, gröna, vitgröna eller gula prickar. I för- stadiet till blånad eller mögel är det svårt att avgöra om missfärgat virke är smutsigt eller fuktskadat. Det underlättar att ha ett förstoringsglas som förstorar 10 – 15 gånger. Missfärgning kan kontrolleras genom att någon mm av virket hyvlas bort. Finns missfärgning- en även någon mm under virkesytan är det troligen blånad. Mögel kan utvecklas vid lägre fuktkvot än blånadsangrepp.
Mörk missfärgning på trä kan också vara röta. Man kan enkelt med en kniv eller ett stämjärn konstatera om det är röta eftersom trä spricker sönder på ett an- nat sätt då. Man får inte loss stickor utan kortare bi- tar av träet. Röta kräver högre fuktkvot än mögel och blånad för att kunna utvecklas.
6.3 Mätning av relativa luft-
fuktigheten
RF-mätning i luft utförs för att få kontroll på torkkli- matet. Ånghalterna i luften bestäms för att jämföras