Val av mätmetoder

Olika mätmetoder har olika styrkor och svagheter. Det är viktigt att ha klart för sig vad man kan och inte kan utläsa ur mätvärdet från en metod. Exempelvis visar inte låga fuktkvotsvärden något om mögelförekom- sten på träet. De indikerar bara att förutsättningarna för mögelpåväxt inte finns just nu.

Valet av mätmetod beror också på vem som ska ut- föra mätningen samt när det är intressant att mäta.

Man kan t ex välja att utföra vissa mätningar som egenkontroll på brädgården innan leverans till bygget. Vill man göra mottagningskontroller på arbetsplatsen innebär det praktiskt att någon som finns på plats när leveransen kommer måste utföra mätningen. Vill man mäta på kvällar, nätter och helger betyder det loggad mätning eller att en mättekniker bor nära om det inte ska bli orimligt dyrt.

En tidsmässigt regelbunden serie mätningar (log- gade mätningar) är betydligt bättre att dra slutsatser ifrån än några enstaka stickprov. Med sådana loggade mätningar ser man tillfälliga förändringar i mätresul- tat som just tillfälliga medan avvikande mätresultat kan vara mycket svårförklarade vid enstaka mätning- ar. Tyvärr är loggad mätning oftast också dyrare.

Vid svåråtkomliga och riskfyllda lösningar som man vill ha kontroll över är det ofta lämpligt att sätta kvarsittande givare som kan läsas av från mer lätt- åtkomliga ställen. För fuktmätning i trä finns det ett antal mätgivare som är möjliga att använda som kvar- sittande givare. Information om fuktkvotsloggande utrustning finns t ex på www.fuktcom.se.

7.6 Omfattning

Hur många mätpunkter som skall väljas varierar kraf- tigt från projekt till projekt. Därför ger denna handbok bara generella riktlinjer för antalet mätpunkter som ska väljas. För placering av mätpunkter se kapitel 6.

Hur många mätpunkter som behövs för att kunna garantera en bra produkt beror väldigt mycket på hur man hanterat produkten genom hela processen. Är den noggrant kontrollerad tidigt i processen behöver

man bara stickprovskontrollera att inget har skett på resan. Får man okontrollerade trävaror till arbetsplat- sen, som dessutom är köpta utan några fuktkrav, kan mätningarna bli mycket omfattande för att kunna sä- kerställa att rätt fuktkvot har uppnåtts.

7.6.1 Statistik och omfattning

Minsta lämpliga antalet mätpunkter statistiskt är 3 st. Med en mätpunkt vet man inte om den är fel eller inte. Med två mätpunkter ser man att en punkt är fel men vet inte vilken.

Alltså bör alla mätningar utgå ifrån minst 3 st mät- punkter.

7.6.2 Mätning med kontrollnivåer

Följande avsnitt beskriver principiellt hur man kan begränsa mätningens omfattning när man har upp- repade serier av mätningar. En förutsättning för att kunna begränsa mätningar är att de olika delarna av konstruktionen haft likartade förutsättningar vad gäl- ler uppfuktning, torkklimat, ursprungsfuktkvot o s v Detta måste man vara mycket observant på eftersom så oftast inte är fallet. Över tiden får man då ett mät- förfarande där man hoppar mellan olika kontrollni- våer beroende på kunskap som byggs upp under pro- jektets gång.

Mätningar delas i det här exemplet in i tre nivåer. Nivå 1: Normal kontrollnivå (hög kunskap om ris- kerna).

Nivå 2: Utökad kontrollnivå (måttlig kunskap om ris- kerna).

Nivå 3: Högsta kontrollnivå (liten kunskap om ris- kerna).

Figur 7.6.1 Variationer i kontrollnivå på en serieproducerad träkonstruktion över tiden.

Högsta kontrollnivå

Utökad kontrollnivå Normal kontrollnivå Minskad kontrollnivå

med ökad kunskap

Oväntat mätvärde (undertramp) höjer kontrollnivån

Variation i kontrollnivå över tiden

Kontrollnivå (%)

Tid

<

<

7.6.2.1 Högsta kontrollnivå

När man börjar ett projekt är man oftast inte helt klar över var riskerna finns eftersom det till stor del beror på val av arbetssätt, leveranser, material, konstruktion o s v.

Man börjar med att göra en bedömning för att se om vissa virkesdelar ur mätningen kan uteslutas med hänsyn till kunskap eller erfarenhet. Alla virkesdelar som man är osäker på bör mätas. Detta resulterar i en omfattande kontroll med många mätpunkter.

De omfattande mätningarna skapar snabbt en för- ståelse för var riskerna finns i konstruktionen samt var det är intressant att mäta. När man fått grepp om riskerna använder man kunskapen för att övergå till utökad kontrollnivå, figur 7.6.1.

7.6.2.2 Utökad kontrollnivå

Mätpunkterna justeras och minskas i antal eftersom man nu vet var det är intressant att mäta. Kontroll- nivån hålls tills man ser att man kan minska antalet mätpunkter ytterligare. Då övergår man till normal mätnivå.

Vid överskridna gränsvärden/oväntade mätresultat återgår mätningen till högsta kontrollnivå med efter- följande nedtrappning enligt tidigare.

7.6.2.3 Normal kontrollnivå

Vid stora serier, där man har ett stort mätunderlag, kan man se statistiskt på resultaten. När man fått stor kunskap om riskerna kan man övergå till att göra mer stickprovsmässiga mätningar med god säkerhetsnivå. Vid överskridna gränsvärden/oväntade mätresultat återgår mätningen till högsta kontrollnivå med efter- följande nedtrappning enligt tidigare.

7.6.3 Exempel på ett kontrollprogram

Förutsättningar: platsbyggd 1-plans villa med vind. Byggs mars – september.

Allmänt: En villa är en så pass litet projekt att det inte är lönt att diskutera olika kontrollnivåer. Byg- ger man däremot villor i grupp kan det bli möjligt att begränsa mätningarna.

7.6.3.1 Kontroller före tätt hus

Mottagningskontroll, se även kapitel 4.2.2.9 och 8.4.1. Träet köps kontrollerat från brädgård. Mot- tagningskontroll på arbetsplatsen sker i minst tre punkter i 3 reglar vid leverans. Mätkrav konstruk- tionsvirke < 20% FK enligt köp (alltså betydligt bättre än klass 18 för att få en rimlig mögelrisk). Limträ < 15% FK enligt klass 12. Punkterna väljs enligt kapitel 8.

Klimat utomhus från stomresning fram till tätt hus ska mätas. RF och temperatur loggas, neder-

bördsmängder mäts. Mätningarna utförs lämpligen av produktionschefen och skrivs in i dagboken på arbets- platsen. Februari – maj är normalt de torraste måna- derna på året vad gäller nederbörd.

Från stomresning till tätt hus får det gå max 2 veck- or om man inte bygger under väderskydd (gäller att minimera den tid träet kan bli utsatt för fritt vatten samt att ha en rimlig chans att hinna torka ut kon- struktionen utan att det etableras mögelpåväxt).

Läckage vid nederbörd ska fotodokumenteras (så man ser var det står pölar). Inga vattenpölar får stå i kontakt med träet.

7.6.3.2 Kontroller efter tätt hus

Direkt efter tätt hus påbörjas uttorkning, kapitel 10. Torkklimatet (RF, temperatur) loggas i tre punkter fram till besiktning. Nere vid golv på yttervägg mot norr, uppe vid undersida på takbjälklag mitt i huset samt uppe på vinden ovanför vindslucka. Ingenstans får RF överstiga 75%. Antagligen krävs volymavfukt- ning för att klara av detta. Loggrarna läses av dagligen första veckan för att få kontroll på torkklimatet.

Hitta blöta konstruktionsdelar direkt. På varje fasad mäts minst 3 punkter i syll, 3 punkter vid väggöpp- ningar, 3 punkter i lejd samt 3 punkter i anslutning mellan bjälklag och vägg. Mätpunkter väljs enligt kapitel 6. Hittas ”blöta ställen” > 20% FK forceras torkklimatet där.

Mätning innan inbyggnad av virke. Samma fuktiga punkter som hittats tidigare följs upp. Mätkravet innan inbyggnad är dock < 16% FK (18% - mätosäkerheten enligt kapitel 4).

7.6.3.3 Mätning efter slutbesiktning

Innan garantibesiktning skall huset termograferas när utomhustemperaturen är max - 5°C för att identifiera eventuella luftläckor och köldbryggor. Särskilt vik- tigt är det att termografera inne på vinden och kring genomföringar i klimatskalet. Resultat av termogra- feringen skall behandlas under en egen punkt i garan- tibesiktningen.

Kommentar: I exemplet använder man även mät- metoder som inte direkt mäter fukt i trä. Dessa mät- metoder kompletterar trämätningarna så att man får kontroll på hela processen. Vi kan inte svara på alla relevanta frågeställningar bara genom att använda fuktkvotsmätning och det är ibland inte det effekti- vaste sättet heller.

I ett komplett kontrollprogram kontrollerar man även att förutsättningar i bruksskedet stämmer (inte konstigare än att göra driftskontroller av hissar och ventilation). I dagsläget görs detta nästan aldrig var- för många dåliga konstruktionslösningar fortsätter att produceras under lång tid (ingen har insett hur dåligt de fungerar).

7.7 Redovisning

Det är viktigt att fundera kring hur man ska presentera sina mätresultat så att de blir lättförståeliga. Det är stor skillnad på att redovisa mätvärden för en ovan person (t ex en villaägare) eller för en rutinerad mät- tekniker. Dock finns det en del minimikrav man bör ställa på en rapport för att den ska kunna betraktas som seriös.

7.7.1 Fuktrapportens innehåll

En rapport bör innehålla: • bakgrundsdata,

• rapportnummer, rapportdatum samt underskrift, • beställarinformation (vem som beställt mätningen,

namn och adress),

• syftet med mätningen, (miljökrav, fuktrelaterade rörelser, etc.)

• var mätningen gjordes (projektnamn och adress), • vem som utförde mätningen (namn och adress), • när mätningen utfördes (tidsperiod, år och da-

tum),

• förutsättningar för mätningen (begränsningar i åt- komlighet, tid, omfattning, avvikelser från mätme- tod o s v),

• konstruktionens uppbyggnad,

• mätkraven som gäller vid mätningen samt varför de gäller, • uppgifter om mätinstrumentet, • generellt om mätmetoden, • instrumentnamn (identifikationsnummer), • kalibreringsdata, • uppgifter om mätpunkterna,

• var mätpunkterna är tagna (planritning och text), • när mätpunkterna är tagna (datum och tidpunkt), • mätvärden i mätpunkterna (temperatur och fukt-

kvot),

• korrigerad fuktkvot vid 20°C,

• kalibrerad fuktkvot med avseende på resistans- fuktkvotskurva gällande svensk furu och gran, ka- librerat värde.

Ofta innehåller rapporten även:

• kommentarer kring mätresultaten och vad de inne- bär,

• förslag till vidare åtgärder.

7.7.2 Uppställning av mätpunkter

Vid redovisningen av mätpunkterna är det viktigt att tänka på vad man vill visa. Är det att en lägenhet är torr bör mätpunkterna för den lägenheten redovisas för sig. Vill man titta på fuktrisker kan det vara intres- santare att titta per våning, per fasad eller på speciellt känsliga konstruktionsdelar som t ex terrasser.

7.8 Kom ihåg