Mottagningskontroll – olika system
Nr 5. Fuktkvotsklasserna hänvisar till SS 23 27 40, se kapitel 2.2 Rapporten R20 anger att 95 % av levererat
10. Byggfukt och uttorkning
10.9 Torkningsmetoder – för och nackdelar
10.9.1 Vädring
FÖRDELAR
■ Minskar fukttillskottet.
■ Minskar även alla övriga emissioner. ■ Ofta billig lösning.
NACKDELAR
■ Ej lämpligt vintertid. Kyler ut huset på vintern vidlångvarig vädring.
■ Lång torkningstid då temperaturen normalt är för låg.
■ Jämviktsfuktkvoten kan lätt bli för hög – särskilt på hösten. Mindre effekt på sommaren om inte solinstrålningen höjer rumstemperaturen.
10.9.2 Uppvärmning
Metoden är speciellt lämpad under den kalla årstiden. Det är viktigt att byggnaden ventileras med lämplig mängd ventilationsluft så att fuktig varm luft (hög ånghalt) byts ut mot kall torr luft (låg fukthalt). Det är också viktigt att det finns fläktar som ”rör om” i inom- husluften så att allt virke har en rörlig luftmassa över virkesytan. Utan fläkt riskerar man att huvudsakligen bara taket värms upp av den lättare varma luften.
I figur 10.2.4 bestämdes jämviktsfuktkvoten för respektive månad med kännedom om fukthalten i uteluften. På liknande sätt kan man beräkna vilken temperaturskillnad som är nödvändig mellan uteluf- ten och inomhusluften om man vill ha en viss jäm- viktsfuktkvot inomhus vid uttorkning av byggfukt, figur 10.9.1.
Om torkningen ska gå fort ska torkklimatet alltid ha en jämviktsfuktkvot, som är lägre än virkets fuktkvot. Kvoten mellan virkets tvärsnittsfuktkvot och jäm- viktsfuktkvoten brukar kallas torkkraft och bör ligga mellan 2 och 4. Vid torkkraften 2 får man en långsam- mare torkning än vid torkkraft 4 men torkkraft 2 ger en betydligt jämnare torkning, d v s skillnaden mel- lan det fuktigaste och torraste virkesstycket blir min- dre. Detta kan vara av betydelse om risken är stor att virket deformeras för mycket, se sambandet fuktkvot och virkesdeformationer i kapitel 10.8.1.
Figur 10.9.1 Utetemperaturens variation för olika månader för Stockholm 1969. Kurvorna över ute- temperaturkurvan är beräknade efter uppvärmning av uteluften så att olika jämviktsfuktkvoter erhålls. Exempel: Vid uttorkning av byggfukt i mitten av ok- tober vill man börja torkningen med en torkkraft på
(uvirke/ujämv) = 3. Virkesfuktkvoten är 24 %. För att
hålla torkkraften 3 ska jämviktsfuktkvoten vara (24/3) = 8 %. Den temperatur man ska hålla i bygget ska då vara 22 grader (se den streckade linjen).
FÖRDELAR
■ Höjer ånghalten i träet (RF är oförändrad i träet). ■ Ökar mättnadsånghalten i luften och sänker där-
med RF i luften.
■ Metoden mest effektiv vintertid.
■ Byggnadens permanenta värmesystem kan an- vändas.
NACKDELAR
■ Kan skapa problem vid temperaturgradienter inom materialet (kalla ställen riskerar uppfukt- ning).
■ Det är inte alltid så lätt att få varmt i tidiga skeden innan huset är isolerat och tätt.
■ Det kan vara svårt att få den värmda luften att lik- formigt fördela sig i byggnaden.
■ Lätt att lura sig att tro att man har ett bra torkkli- mat när RF i rumsluften är låg och temperaturen är hög. Vid höga temperaturer i luft har man vid lågt RF ändå höga ånghalter i luften. Det är ång- haltsskillnaden mellan luft och material som styr diffusionen. Kalla material kan därför lätt råka ut för uppfuktning och kondens.
■ Det finns risk att den uppvärmda luften läcker ut på kalla ytor i byggnaden och kondenserar ut fukt. Täta därför öppningar till vind innan torkstart.
10.9.3 Avfuktning
Det finns två olika avfuktningsmetoder på marknaden. Den ena är en adsorptionsmetod där ett adsorptions- material tar upp luftens fuktighet. Materialet torkas därefter med elvärme. Den andra metoden är baserad på en värmepump på vars förångare luftens fuktighet kondenserar ut.
FÖRDELAR
■ Tar hand om fukttillskottet och kan skapa en ånghalt inomhus som är lägre än utomhus. ■ Effektivt på sommaren när vädring inte hjälper
så mycket.
■ Kondensavfuktaren ger ett nettotillskott av en- ergi som tas ur fukten när den kondenseras ut ur luften.
NACKDELAR
■ Svårt att avfukta stora husvolymer och det blir lätt att man avfuktar utomhusluft utan att man får ner RF särskilt mycket.
■ Vid låga temperaturer finns det inte mycket vat- tenånga i luften att avfukta vilket gör maskinerna ineffektiva.
■ Sorptionsavfuktare utan kondensorpaket skapar undertryck i lokalen vilket ger en energislösande lösning där avfuktningen av inomhusluften kan ifrågasättas.
10.9.4 Synpunkter på luftrörelsen
■ Torkningen är mycket långsam i stillastående luft.
■ Friblåsande fläktar ger en turbulent luftström- ning och jämnar ut torkklimatet i huset.
Turbulent luftströmning förbättrar uppvärm- ningen av träet vid luftburen värme.
■ Vid kraftig luftrörelse t ex vid användning av varm luft med hög ånghalt finns risk att luften letar sig ut mot kalla ytor i klimatskalet. Vanliga problemområden är luft som släpps upp på vin- dar där man kan torka sönder taken om man kör på med uttorkningen innan bjälklagsisolering och plastfilm är monterad.
■ Luftrörelsen drar upp damm.
10.10 Kom ihåg
■ Impregnerat virke är svårtorkat och har ofta en för byggändamål för hög och ojämn fukt- kvot redan vid inköpet. Kontrollera därför alltid fuktkvoten i impregnerat virke med t ex resistiv fuktkvotsmätare, enligt kapitel 4.2.2.
■ Grundregeln för ett bra torkningsklimat är att hålla lägre ånghalt i omkringliggande luft än i materialet.
■ För att veta om ett bra torkningsklimat råder ska både luftens och träets tillstånd bestäm- mas - exempelvis jämviktsfuktkvot och virkesfuktkvot.
■ RF i luft är kraftigt temperaturberoende via mättnadsånghalten. 1°C förändrar RF med ca 5%.
■ Fuktdiffusionen i trä ökar kraftigt vid temperaturhöjning. Däremot påverkas inte det fria vattnet särskilt mycket av temperaturen utan påverkas i stället starkt av lufthastigheten. ■ Trä bör monteras med en fuktkvot nära den jämviktsfuktkvot som kommer att råda över
året för att minimera problem med fuktrörelser.
■ Mögelskador bör saneras innan uttorkning av fukt sker.
■ Luft är ett effektivt torkmedium. Genom att t ex öka luftens temperatur från 5°C till 15°C med ett värmebatteri med fläkt kan den uppvärmda luften ta upp 4,3 ggr mer fukt.
■ Tumregler för fukttillskott inomhus (fuktavgång från människor, matlagning etc): Fuktin- nehållet i luften ökar med ca 3 g/m3 luft, vilket innebär att RF ökar med ca 18 luftfuktig- hetsprocent och att ujv ökar med ca 3 ± 1 fuktkvotsprocent.
■ Byggfukt torkas lämpligast med avfuktare. Vid användning av värmebatteri med fläkt (byggtork) finns risk att den varma fuktiga luften kondenserar på kalla ytor såsom vinds- tak, fönster etc.