• No results found

Figur 1.2.10 Nomogram för bestämning av jäm viktsfuktkvoten i norra och södra Sverige (Luleå

SS 23 27 40: Standarden ska inte användas efter

3. Hantering av virke på arbetsplatsen

3.4 Upplag och markfukt

Byggvirke som ska exponeras i utomhusluft: För att

skyddas mot markfukt skall leveranspaketen placeras på minst 15 cm höga underlag. Underlagen ska medge luftning och underlätta hantering med truck. De kan bestå av begagnade järnvägssyllar eller liknande.

Om man täcker ett virkespaket utomhus med en presenning måste den medge luftning – i första hand under paketet mot marken, men även på paketets översida. Tyvärr ser man ibland virkespaket med låga eller inga underlag alls och dessutom täckta med en presenning som går ända ner mot marken. Den av- dunstande markfukten medför att RF snabbt stiger till nära 100 % varvid virket börjar mögla.

Nedan visas exempel på lämplig lagring av träpro- dukter.

Figur 3.4.1 Virke ska lagras luftigt under presenning- ar. Se till att skydda virket mot nederbörd, solstrål- ning, nedsmutsning och markfukt.

Figur 3.4.2 Ett tillfälligt virkesförråd kan byggas upp med hjälp av en byggställning och presenning. Täck- ning på två sidor och lutande tak. Virket i mitten kan stickas in och dras ut (udda dimensioner). Virket vid sidorna kan lätt hanteras med truck.

Figur 3.4.3 Ett uppstolpat stort profilerat skärmtak och regelvirke ställs gränsle över virkespaketet. På så sätt skyddas virket mot nederbörd samtidigt som virket hindras från att rasa.

Figur 3.4.4 I ett tidigt skede färdigställs carporten eller garaget. För att minska stöldrisken förses por- tarna med låsbara grindar.

Figur 3.4.5 Låsbara containrar är både ett bra stöld- och väderskydd för virke, verktyg och andra byggva- ror.

Figur 3.4.6 Tillfälliga skjul kan användas som förva- ringsplats. De är särskilt passande för skivor. Upp- byggnaden kan vara av många slag, exempelvis med tak över utrymmet mellan containrarna. Öppningen kan täckas med presenning.

Figur 3.4.7 En virkeshäck kan spikas ihop av regel- virke och plywood. Den placeras i uppvärmt förråd (för virke med låg fuktkvot) eller i skjul (virke med ca 18 % fuktkvot).

Figur 3.4.8 Byggarbetsplats med lagringsutrymmen och väderskydd. Under väderskyddet kan man både lagra virke och arbeta med sågning, monteringar, etc. Gunnar Josefson, AMA-nytt 1/2001.

Figur 3.4.9 En entreprenör har utvecklat en virkes- häck så att den kan lyftas med kran. Lyftkättingarna låser virket.

Figur 3.4.10 Snickerivirke för leverans från ett såg- verk.

Lagring av inomhusmaterial: Snickerivirke och

snickeriprodukter ska ha en fuktkvot som inte väsent- ligt avviker från den fuktkvot materialet ska ha i det färdiga huset. Detta innebär i medeltal fuktkvoten 8%. Detta är baserat på att Luleå har 7% i medeltal (4% på vintern och 9% på sommaren) och att Malmö har 9% i medeltal (6,5% på vintern och 11,5% på sommaren). Värdena inkluderar uppfuktning p g a fuktavgivning från människor, matlagning, dusch, m m.

I det byggskede då inomhusmaterial ska monteras, brukar man också kunna värma upp inomhusluften – ibland i samband med att en uttorkning ska ske av byggfukten. (Byggfukt = den fukt som ska avgå tills byggmaterialets fuktighet ligger i jämvikt med rums- klimatet i det färdiga huset.) Mät med en RF-mätare eller en psykrometer (billig och exakt), se kapitel 6.3. I vissa fall blir man tvungen att i stället lagra byggva- ror med låg fuktkvot i ett uppvärmt lagerutrymme.

Ytterligare några råd:

■ Se till att torra byggvaror levereras så nära inpå montage som möjligt alternativt att virket levere- ras 6-sidigt plastemballerat.

Virke för synligt inomhusändamål bör lämpligen levereras med 6-sidigt diffusionstätt emballage, figur 3.4.10. Virke kan då levereras med låga fuktkvoter (6-15 %) utan att virket tar upp fukt. Eftersom plas- ten under virkespaketen lätt skadas vid lastning/loss- ning är det lämpligt att ha lastpallar i samma storlek som virkespaketen.

■ Gör en mottagningskontroll inklusive både mögel- och fuktkvotskontroll.

■ Vissa varor såsom olika trägolv, lister, köksskåp, etc brukar levereras i plastemballage. Sådana va- ror tål en viss tids lagring utomhus under tak – så länge emballaget är helt! Skulle sådant material vid leverans ha en fuktkvot över 9 % ska varorna reklameras – förutsatt att det vid inköpet ställdes krav/garantier på produkten.

■ För att undvika kondens ska byggprodukter med transparent emballage stå i skugga.

■ Socklar, lister, innegolv av trä och liknande pro- dukter ska förvaras i uppvärmda hus eller lager, se figur 3.4.11.

■ Fuktalstrande betong- och putsarbeten ska vara av- slutade i god tid före montering av byggprodukter inomhus.

■ Bandat emballerat virke och skivmaterial ska inte öppnas förrän det ska användas. Klosslagt och ban- dat material ändrar fuktkvoten mycket långsamt.

■ Spånskivor och träfiberskivor håller 7 ± 2 % res- pektive 8 ± 2 %. Fuktkvoten vid reklamation ska mätas via torrviktsmetoden efter en sonderande mätning med resistiv handfuktkvotsmätare, se ka- pitel 4.2. Skivor ska lagras på plant underlag så ett de inte böjer sig.

Figur 3.4.11 Socklar, virke för bjälklag, listverk, etc skall förvaras inomhus i värmda utrymmen s k varm- luftslager.

På ett större byggområde kan en isolerad och upp- värmd vagn användas, figur 3.4.11. Ett mer energi- snålt alternativ är att installera en avfuktare i lager- utrymmet, s k konditionerat kalluftslager. Då kan lagerutrymmet vara helt oisolerat men måste vara helt tätt, exempelvis ett plasttält.

Figur 3.4.12 Om luften värms upp i ett virkeslager (varmluftslager) till a) 18°C respektive b) 21°C, kommer luftens relativa fuktighet φ och jämviktsfuktkvoten ujv att variera under året. Variationen beror på variationen i uteklimatet. Luften blir torrare och jämviktsfuktkvoten blir lägre i norra Sverige (Luleå – streckade kurvor) än i mellersta Sverige (Stockholm – heldragna kurvor). Vill man till exempel hålla 8 % respektive 12 % jäm- viktsfuktkvot bör luftbefuktning ske när luften blir torrare än de angivna värdena. Kurvorna är baserade på medelklimatet för åren 1949-69.

Figur 3.4.13 Genom att hålla en viss temperaturskill- nad mellan uteluften och lagerluften kan en valfri jämviktsfuktkvot hållas i lagret. Figuren är baserad på klimatet i mellersta Sverige under 1969. Kurvorna kan även användas för att hålla en lämplig temperatur i slutskedet av ett bygge för att undvika uppfuktning av träet i byggnaden. De angivna temperaturkurvorna är gränser mellan torkning och uppfuktning. Ju högre temperatur man har i förhållande till de ovan angivna temperaturkurvorna desto större torkkraft har man.

Virke uppfuktat av fritt vatten: Har virket blötts av nederbörd måste det snarast torkas för att undvika trämögelpåväxt och oberäknad svällning. Svällning- en blir senare en oberäknad krympning i den färdiga konstruktionen. En tumregel är att vanliga virkesdi- mensioner krymper och sväller 0,25 procent per fukt- kvotsprocent när fuktkvoten är mindre än 28 %, se vidare kapitel 1. Har oemballerat virke med trasigt eller inget emballage alls utsatts för nederbörd binds vattnet kapillärt mellan virkesstyckena i smala spal- ter. Uttorkning av kapillärt vatten i spalter tar lång tid, vilket brukar förorsaka kraftig mögelpåväxt. Virke utsatt för nederbörd måste därför ströas upp med strö- läkt och torkas tills fuktkvoten i virkets hela tvärsnitt inte överstiger 20 %. Virke som ska utsättas för inom- husklimat ska också ha en lägre fuktkvot, se nedan. Torkningen kan ske på samma sätt som vid uttorkning av byggfukt, kapitel 10.

Virke med djupgående blånad tar mycket lättare upp fritt vatten än virke utan blånad. Blånat virke ska inte användas för byggändamål. Skulle sådant virke byg- gas in i ett hus och det uppstår slagregn, översväm- ning eller kondens kommer virket att snabbt suga åt sig vattnet. Därvid blir det mycket svårt att inom rimlig tid torka ut sådant virke. Virke som omtorkas på detta sätt får vanligtvis större formförändringar än vad virket hade från början.

Virkespaket uppfuktat av luftens vattenånga: Även virke för inomhusbruk (snickerivirke) med låg fukt- kvot 8-15 %, som har fuktats upp av utomhusluften

3.5 Om virket har utsatts för

uppfuktning

med en termostatreglerad byggtork. För att säkerställa att torkningen går någorlunda snabbt ska torkkraften vara ca 3 (torkkraft = virkets fuktkvot dividerat med den jämviktsfuktkvot som luften ger). Detta innebär att om virkets fuktkvot är 24 % ska luften i containern ge en jämviktsfuktkvot på 24/3 = 8 %. Temperaturen i containern ställs in efter figur 3.4.13. Ska torkningen exempelvis ske i juni ska temperaturen ställas in på ca 25 grader, varvid jämviktsfuktkvoten blir ca 8 %. För att leda bort den borttorkade luften ska contai- nerdörren öppnas något så en ca 2 cm springa bildas. Kontrollera regelbundet fuktkvoten. För torrt virke deformerar virket, se vidare kapitel 10.